IVL Swedish Environmental Research Institute

An assessment of the occurrence of stormwater related pollutants in effluents and sludge from municipal wastewater treatment plants (WWTPs) has been performed in order to assess how stormwater may affect the occurrence of various chemicals in sludge and effluent from WWTPs. Results from the Swedish EPA monitoring programme of sludge and effluent as well as results of chemical analyses of alkyl phenols, major phthalates, PAHs and metals in sediment sampled downstream of selected plants were analysed with multivariate methods to determine if any co-variation exist between share of stormwater inflow, for which additional water was used as an approximation, and measured concentrations of contaminants. Time trends at the different sites were observed but no correlation with the amount of additional water was seen. It is concluded that the use of “additional water” as an approximation for stormwater is not ideal. Better estimates of the stormwater share could perhaps reveal correlations in the data.

Förekomsten av dagvattenrelaterade föroreningar i utgående vatten och slam från kommunala reningsverk har satts i relation till andelen dagvatten i det inkommande vattnet. Det totala flödet in till ett reningsverk kan delas upp i sanitärt vatten och tillskottsvatten. Tillskottsvattnet kan i sin tur delas upp i tre olika typer: läck- och dränvatten; den direkta nederbördspåverkan - avrinning från tak och gatumark kopplade till avloppsystem samt den indirekta nederbördspåverkan vars källa till stor del är hårdgjorda ytor, men dess väg till avloppssystemet är via markinfiltration och vidare läckage till avloppsnätet. Andelen dagvatten av belastningen till reningsverken bedömdes med hjälp av information från de årliga miljörapporterna och genom kontakt med ansvariga på reningsverken. Kännedomen om andelen dagvatten in till reningsverken varierade mellan dessa. Vissa reningsverk hade modellerade data, andra inte. Uppskattningar från reningsverk där andelen dagvatten kunde separeras från det totala tillskottsvattnet (Henriksdal, Gässlösa, Ryaverket och Borlänge) varierade mellan 9 och 30 procent. Högsta andelen uppgavs från Henriksdal. Resultat från Naturvårdsverkets program för övervakning av utgående vatten och slam från avloppsreningsverk analyserades med multivariata metoder för att för att utröna om det finns samvariation mellan andelen dagvatten, för vilken andelen tillskottsvatten användes som en approximation, och uppmätta halter av metaller och organiska ämnen. Förändring över tid studerades också. Resultatet från den multivariata analysen visade en gruppering av data efter när provtagningen var gjord. Prover från 2006 och 2007 avvek från övriga år. Analysen kunde inte påvisa några samband mellan andelen tillskottsvatten och koncentration av föroreningar i slam eller vatten. Nya mätningar i inkommande vatten och slam också av ytterligare parametrar som antimon eller andra specifika markörer för dagvatten behövs. Tidstrender vid de olika verken kunde ses i de befintliga data men samvariation med andelen tillskottsvatten kunde inte påvisas. Att använda andelen tillskottsvatten som en approximation för andelen dagvatten är inte optimalt. En bättre uppskattning av den verkliga dagvattenadelen kan kanske avslöja samband i data som ny döljs. Utgående vatten och slam från reningsverken Henriksdal, Ryaverken, Gässlösa och Bollebygd, och även sediment nedströms dessa, analyserades kemiskt på med avseende på alkylfenoler, de dominerande ftalaterna, PAHer och metaller. Multivariat modellering visade inte någon korrelation mellan någon eller några mätta parametrar och andelen tillskottsvatten som användes som en uppskattning av andelen dagvatten. Även här skulle ett bättre mått på den verkliga dagvattenandelen varit värdefullt.. This report is only available in English.