I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Jönköpings län för perioden oktober 2012 till september 2013, vilka relateras till tidigare års mätningar. Vidare redovisas andra aktiviteter med anknytning till Krondroppsnätet. De senaste modellberäkningarna visar att cirka 26 procent av länets sjöar kan anses vara försurade 2010, på grund av mänsklig verksamhet. Mätningar inom länet visar att såväl lufthalter som atmosfäriskt nedfall av svavel under de senaste drygt 20 åren har minskat i takt med Sveriges och Europas rapporterade utsläppsminskningar. Det antyds även att en minskning av svavelhalterna i fartygsbränsle runt 2006-2007 resulterade i ett minskat svavelnedfall i länet. Provtagning och analys av markvattnet tyder på bestående försurningsproblem för skogsmarken. Markvattnets pH är fortfarande lågt i skogarna i länet, och det finns inga tydliga positiva trender. Trots att svavelnedfallet har minskat kraftigt i länet har det sura nedfallet tömt marken på buffringskapacitet, och det tar lång tid innan den försurade marken återhämtar sig. Även utsläppen av oxiderat och reducerat kväve uppges ha minskat avsevärt under de senaste 20 åren. Lufthalterna av NO2 minskar mycket riktigt i länet, medan halterna av ammoniak i stort inte visar på någon förändring. Nedfallet av kväve med nederbörden visar dock inga tecken på att ha minskat under samma period. Kvävenedfallet i länet var lågt under det senaste hydrologiska året (< 5 kg N/ha/år), men de tidigare mätningarna i länet, samt mätningar i angränsande län visar på överskridande av den kritiska belastningen för kvävenedfall, 5 kg N/ha/år. Gränsen har därför sannolikt överskridits under lång tid i Jönköpings län. Kvävenedfallet kan på sikt leda till en upplagring av kväve i skogsmarken. I slutändan kan detta medföra att nitrat läcker ut till grundvatten och rinnande ytvatten. Markvattenmätningarna i länet visar att förhöjda halter av nitrat stundtals förekommer i länet vid ytorna med växande skog, dock fortfarande på relativt låga nivåer. Ett framtida högre kväveläckage från skogsmarken kan innebära negativa effekter avseende både övergödning och försurning. Aspekter kring skogsbrukets försurande inverkan, kvävegödsling av skogsmark, fördjupad utvärdering av miljömålet samt EU:s luftvårdspolitik diskuteras också i rapporten.