På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet under två hydrologiska år genomfört mätningar och utvecklat metoder för att beräkna andelen torrdeposition till insamlingsutrustning för nederbörd på öppet fält. Metodiken syftar till att kunna korrigera mätresultat för bulkdeposition till beräknade värden för våtdeposition. Metodiken ska kunna tillämpas för valfri mätplats i Sverige. Korrigeringar görs separat för den nu använda mätutrustningen, WoF-provtagare och en tidigare använd mätutrustning, Tratt och Dunk.
För natrium, sulfatsvavel, nitrat- och ammoniumkväve görs separata korrigeringar regionvis för respektive ämne på månadsbasis, baserat på separata korrigeringsfaktorer, Fvåt, grundat på om bulkdepositionen under månaden över- eller underskrider ett tröskelvärde. Platsvis tillämpning av beräkningarna grundas på den geografiska region som platsen tillhör.
För kalcium, magnesium, kalium och klorid görs korrigeringar regionvis på årsbasis genom att ett värde för Fvåt används som är konstant över tid för respektive ämne och region. Korrigeringen beror inte av storleken på bulkdepositionen. Platsvis tillämpning grundas på den geografiska region som platsen tillhör.
För fosfor kan bulkdeposition i nuläget utifrån tillgängliga mätresultat inte separeras till våt- och torrdeposition. Detta på grund av att variationen i mätdata varit alltför stor
Atmosfäriskt nedfall till landekosystemen och vattenytor sker genom våt- och torrdeposition. Mätningar av våtdeposition bedrivs med provutrustning för insamling av nederbörd på öppet fält. Det sker dock en viss torrdeposition av gaser och partiklar till själva insamlingsutrustningen. IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört mätningar och utvecklat metoder för att beräkna andelen torrdeposition till insamlingsutrustning för nederbörd på öppet fält.