IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Negativa klimatutsläpp genom användning av biogena kolsänkor
IVL Swedish Environmental Research Institute.
IVL Swedish Environmental Research Institute.
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären och detta kräver att vi i en framtid måste kunna bygga klimatneutrala byggnader. Malmö vill gå före och har  genom initiativet lokal färdplan Malmö 2030 (LFM30) som mål att vara klimatneutralt redan 2030. Den byggda miljön står idag för omkring en femtedel av Sveriges totala klimatpåverkan. För att uppnå klimatneutrala byggnader är ’äkta’ negativa utsläpp viktiga, det vill säga åtgärder som faktiskt minskar halten av koldioxid i luften och inte bara undviker utsläpp.

Ett sätt vi redan idag kan skapa negativa klimatutsläpp direkt i byggskedet är att jobba med biogena kolsänkor. Det kan vi till exempel göra genom att använda biobaserade material såsom biokol som används till exempel i betong eller i en växtbädd eller i marken som en renodlad sänka. Andra alternativ är att bygga med trä eller andra förnybara material. I denna rapport tar vi fram underlagsuppgifter så att storleksordningarna på dessa sänkor ska kunna bedömas. Vi har gjort detta genom att ta fram en metodansats som baseras på bokförings-LCA och som är kompatibel med den metodik som redan tillämpas i LFM30 för att beräkna betydelsen av det trä som byggs in i en byggnad (Erlandsson 2020). Enligt denna redan etablerade metodansats analyseras kolbalansen för skogen på landskapsnivå som innebär att alla skogens skeden finns som en del av analysen, dvs en medelvärdesbild (när åldersgenerationerna är jämnt fördelade). För planterade växter beräknas därför analogt det kol som i medeltal under analysperioden lagras i de planteringar som görs inklusive tillskottet från biokol. För enskilda stadsträd har metodiken utvecklats för att ta hänsyn till att träden växer, och skapar en biogen kolsänka, som sträcker sig över analysperiodens 50 år.

Metodiken innebär att det som binds in i respektive analysperiod kan tillgodoräknas i projektets klimatbudget. På så sätt uppstår ingen dubbelbokföring samtidigt som nyttan av att bevara stora träd i den byggda miljön stärks.I rapporten finns nyckeltal och schabloner för att möjliggöra en mer likformig beräkning så att den som ska göra beräkningar framgent, i brist på specifika underlagsdata, kan göra samma antagande. Vi har även gett ett räkneexempel som visar att ett flerbostadshus av massivträ som klarar de målgränsvärde som ställs upp i LFM30 kan genom att planera växter samt inkludera biokol i växtbäddarna, redan idag – med produkter som går att köpa – uppnå en klimatneutral byggnad. I detta fall kompenseras byggskedet klimatpåverkan fullt ut med negativa utsläpp i form av biogena kolsänkor.

Abstract [en]

By 2045 at the latest, Sweden climate goal is that there we will not contribute with any net emissions of greenhouse gases into the atmosphere, and this requires that we also must be able to build climate-neutral buildings in the future. Malmö wants to be a forerunner, and in the initiative local roadmap Malmö 2030 (LFM30) aims to be climate neutral already by 2030. The built environment today accounts for about one fifth of Sweden's total climate impact. In order to achieve climate-neutral buildings, 'genuine' negative emissions are important, i.e. measures that actually reduce the level of carbon dioxide in the air and not just avoid emissions.

One way we already now can create negative climate emissions directly in the construction phase is to work with biogenic carbon sinks. We can do this, for example, by using bio-based materials such as biochar that are used, for example, in concrete or in a plant bed or in the soil as a pure sink. Other options include building with wood or other renewable materials. In this report, we develope supporting data so that the orders of magnitude of these sinks can be assessed. We have done this by developing a methodological approach based on accounting LCA that is compatible with the methodology already applied in LFM30 to calculate the significance of the wood built into a building (Erlandsson 2020). According to this methodological approach, the carbon balance of the forest is analyzed at the landscape level. For planted plants, therefore, by analogy, the carbon that is stored on average during the analysis period in the plantings made including the supplement from biochar is calculated. For individual urban trees, the methodology has been developed to take into account that the trees grow, creating a biogenic carbon sink, which extends over the 50 years of the analysis period.

The methodology means that what is tied into each analysis period can be credited to the project's climate budget. In this way, no double accounting occurs while the benefit of preserving large trees in the built environment is strengthened.The report contains key figures and examples to enable a more uniform calculation so that the person who will make calculations in the future, in the absence of specific supporting data, can make the same assumption. We have also given a calculation example that shows that an apartment building made of solid wood that meets the target limit values set in LFM30 can, by planning plants and including biochar in the plant beds, already today – with products that can be bought – achieve a climate-neutral building. In this case, the climate impact of the construction phase is fully compensated by negative emissions in the form of biogenic carbon sinks.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet, 2022.
Series
C report ; C689
Keywords [en]
Negative emissions, biochar, carbon sink, LCA, plants, city trees
Keywords [sv]
Negativa utsläpp, biokol, kolsänka, LCA, växter, stadsträd
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Sustainable urban planning; Transports
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ivl:diva-3986ISBN: 978-91-7883-397-9 (electronic)OAI: oai:DiVA.org:ivl-3986DiVA, id: diva2:1684595
Funder
VinnovaAvailable from: 2022-07-27 Created: 2022-07-27 Last updated: 2022-08-01

Open Access in DiVA

fulltext(1052 kB)514 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1052 kBChecksum SHA-512
30027965ce47a473a48e19bcab82288d274b3a5e42c210ff14695e5328e6f61c3b96fa65a3dd8d3f8f551e436d25343dc0573be8d1c50abcdaacf28cb11a0d37
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Erlandsson, MartinMattsson, Eskil
By organisation
IVL Swedish Environmental Research Institute
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 514 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 478 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf