IVL Swedish Environmental Research Institute

På uppdrag av Blekinge kustvatten och luftvårdsförbund genomför IVL Svenska Miljöinstitutet, i samarbete med Lunds universitet, mätningar av atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi i Blekinge län. Mätningarna sker inom ramen för Krondroppsnätet (http://www.krondroppsnatet.ivl.se/).I Blekinge har mätningar av atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi inom Krondroppsnätet bedrivits sedan 1985. I denna rapport redovisas resultaten från aktiva mätningar under det hydrologiska året (oktober till och med september nästkommande år) för 2022/23 i Blekinge län, tillsammans med resultat från tidigare års mätningar. Resultaten redovisas även i förhållande till mätningar vid övriga mätplatser inom Krondroppsnätet. Mätningarna ger en bra bild över försurningsläget och kvävesituationen i Blekinge län. Under det hydrologiska året 2022/23 gjordes mätningar på fem platser i länet, vid en tallyta i Hjärtsjömåla, två bokytor vid Ryssberget och Komperskulla, samt två ytor vid Vång; en granyta B och den sedan oktober 2016 avverkade A-ytan, där markvattenkemiska mätningarna fortsatt. Utöver Krondroppsnätets mätningar rapporteras även mätningar av luft¬halter samt nedfall till öppet fält vid mätplatsen Sännen (nära mätplatsen Vång) som ingår i det nationella miljö¬över¬vakningsnätverket SveLoD.

Utöver en redovisning av mätresultaten från Krondroppsnätet redovisas i rapporten även resultat från andra Krondroppsnätsrelaterade projekt samt aktuella händelser från 2023, som är relevanta ur Krondroppsnätets synvinkel. Information om länets mätningar och mätplatser visas i Bilaga 1.Lägre kvävenedfallet i länet, men fortfarande över kritisk belastningAtmosfäriskt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog i Blekinge län har för det hydrologiska året 2022/23 beräknats till mellan 6 och 8 kg per hektar. Detta överskrider den kritiska belastningsgräns som används i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. Kvävenedfallet har dock minskat under den senaste 10-årsperioden. Vid Komperskulla och Sännen har nedfallet minskat med 43 respektive 37 % sedan 2009/10. Återhämtningen från försurning går långsamt trots att svavelnedfallet minskat Återhämtning av markvattnet från försurning sker långsamt, och markvattnet är fortfarande kraftigt försurat. Den syraneutraliserande förmågan (ANC) är oftast under eller omkring 0. För att markvattnet ska bidra till en återhämtning från försurning i sjöar och vattendrag måste ANC ha ett värde som är klart högre än noll. Vid Komperskulla var ANC högt under de senaste två mätningarna, vilket troligtvis beror på någon form av störning i marken.  Avverkning eller andra störningar som innebär att kväveupptaget minskar, samt havssaltsepisoder som kan orsaka jonbyte och frigörelse av vätejoner, kan leda till kraftiga surstötar. För att mark och vatten ska återhämta sig från försurning krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att skogen har god status så att kvävet tas upp och inte nitrifieras samt att skogsbrukets försurningspåverkan hålls på en låg nivå.