IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Gustafsson, Malin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Watne, Ågot
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fridén, Håkan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hållbar datadriven kustzonsplanering och förvaltning2024Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kustnära marina ekosystem över hela världen är hotade på grund av mänskliga aktiviteter och klimatförändringar. I ramdirektivet för havsplanering (2014/89 / EU) anges att havsplanering ska stödja och underlätta hållbar tillväxt av havsbaserade aktiviteter som fiske, sjöfart och vattenbruk, och samtidigt bevara, skydda och förbättra våra marina miljöer. För att lyckas krävs data, god kunskap och noggrann planering av våra komplexa marina ekosystem. Modeller kan vara effektiva verktyg för kustzonsplanering och förvaltning eftersom de möjliggör scenariosimuleringar och icke-invasiva experiment. Tillgång till data av god kvalitet, både som indata till modeller och för modellvalidering, är viktigt för att modellresultaten ska hålla hög kvalitet. Det är dock ofta en utmaning att hitta bra dataunderlag. 

    Målet med denna syntes var att utvärdera möjligheter och brister i hur data, modeller och planeringsverktyg används idag och hur de skulle kunna användas i framtiden. Som ett led i detta har olika modeller, planeringsverktyg och datakällor sammanställts, beskrivits och utvärderats. Nya tekniker som skulle kunna hjälpa till att fylla de luckor och brister som identifierats har beskrivits. Kan, till exempel, data och modeller kombineras och användas för att underlätta kustzonsplanering och förvaltning?  

    Resultaten från denna syntes visar att nuvarande inventering och kartering av arter och flora i kustzonen är otillräcklig som underlag för tillförlitlig planering. Det finns ett stort antal modeller och planeringsverktyg anpassade för kustzonen, men i det flesta fall saknas grundläggande data, såsom geografiskt fördelade data över var olika arter och biotoper finns samt batymetri. Om underliggande data till modellerna eller planeringsverktygen är bristfälliga finns det en stor risk att resultat feltolkas eller övertolkas.  

    I komplement till traditionell inventering föreslås att nya tekniker och metoder bör utforskas. Detta kan handla om att kombinera, till exempel, miljö-DNA, maskininlärningstekniker, modellering och mätningar med nya lågkostnadssensorer för att samla in geografiskt fördelade data över arter och biotoper. 

    Resultaten från denna studie visar även att det finns stora möjligheter med att dela och återanvända data i kustzonsplanering och förvaltning, Det finns idag flera portaler där data delas, dock kan det vara svårt att hitta rätt data eftersom nödvändiga metadata ofta är bristfällig. Denna studie visar att det behövs ett system för datahantering och delning. Särskilt vill vi lyfta värdet av att arbeta med länkade data och beständiga identifierare. För att ha en chans att bevara våra kustnära ekosystem och naturvärden måste vi samla kompetens om miljö, digitalisering och näringsliv från såväl myndigheter, forskare och verksamhetsutövare. Det kommer krävas en övergripande långsiktig satsning som inkluderar utveckling av nya metoder och arbetssätt samt en förvaltningsgemensam digitalisering. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2. Jalkanen, Jukka-Pekka
    et al.
    Johansson, Lasse
    Wilewska-Bien, Magda
    Granhag, Lena
    Ytreberg, Erik
    Eriksson, K. Martin
    Yngsell, Daniel
    Hassellöv, Ida-Maja
    Magnusson, Kerstin
    Raudsepp, Urmas
    Maljutenko, Ilja
    Winnes, Hulda
    Moldanova, Jana
    Modelling of discharges from Baltic Sea shipping2021Inngår i: Ocean Science, ISSN 1812-0784, E-ISSN 1812-0792Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper describes the new developments of the Ship Traffic Emission Assessment Model (STEAM) which enable the modelling of pollutant discharges to water from ships. These include nutrients from black/grey water discharges as well as from food waste. Further, the modelling of contaminants in ballast, black, grey and scrubber water, bilge discharges, and stern tube oil leaks are also described as well as releases of contaminants from antifouling paints.

    Each of the discharges is regulated by different sections of the IMO MARPOL convention, and emission patterns of different pollution releases vary significantly. The discharge patterns and total amounts for the year 2012 in the Baltic Sea area are reported and open-loop SOx scrubbing effluent was found to be the second-largest pollutant stream by volume. The scrubber discharges have increased significantly in recent years, and their environmental impacts need to be investigated in detail.

  • 3.
    Olshammar, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Boltenstern, Mikaela
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Unsbo, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Evaluate the amounts and composition of lost angling gear in the Baltic2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The occurrence of abandoned, lost, and discarded fishing gear (ALDFG) in aquatic environments contributes both to environmental and socioeconomic impacts. In nature, discarded fishing gear can release both macro- and microplastics as well as harmful chemicals and thereby contribute to pollution of water bodies and the degradation of habitats. This study is a further development of the project Quantification and environmental pollution aspects of lost fishing gear in the Nordic countries (Unsbo et al., 2022).

    The project intends to compile information from the HELCOM-countries on the quantity and composition of lost fishing gear, originating mainly from recreational fishing. The study also considers the occurrence of harmful chemicals associated with the lost fishing gear and the potential impact of these chemicals on the aquatic environment. Suggestions on how to prevent further losses and mitigate negative impact of lost fishing gear are also provided.

    The HELCOM-countries included in this report are Denmark, Estonia, Finland & Åland, Germany, Latvia, Lithuania, Poland, and Sweden. This study is based on several methodological approaches to obtain and compare data from different sources. It includes a literature survey, a stakeholder dialogue, an analysis of sales statistics from retailers and producers of fishing gear and national import and export statistics. A web-based questionnaire specifically directed towards gaining information from recreational fishers was developed and disseminated. The data generated from the questionnaire was then compared with official national statistics. 

    The quantity and composition of lost fishing gear are difficult to estimate mainly due to the general lack of data within this area. In this study, estimations of lost gear such as fishing line, baits and sinkers were calculated. It is, however, important to recognise that estimates of lost fishing gear in the HELCOM-countries are rough and based on many assumptions, combined with a low response rate on the questionnaire.Sweden, Finland, Denmark, and Estonia have national statistics on the number of recreational fishers available for the public. This group encompasses around 1.7 million persons in Sweden, 1.5 million in Finland, 0.3 million in Denmark as well as 68 000 in Estonia. The other countries do not have any national statistics on the number of recreational fishers.

    The following number of fishers were estimated for the other countries:  174 000 in Germany, 41 000 in Latvia, 60 000 in Lithuania, and 84 000 in Poland. The number of fishers were multiplied by the average amount of gear lost per person and year obtained from the questionnaire results. The estimated number of lost fishing gear by the HELCOM-countries thus amounts to 21 million baits, 9 million sinkers and 96 million metres of fishing line per year. The questionnaire generated 145 replies of which 94 respondents were from Sweden, 32 from Lithuania and 19 from Estonia.

    National statistics on imports, exports and industrial production do not specify the intended user of the specific fishing gear. However, due to the specificity in behaviours and equipment of the type of fisher, it can be assumed that some of the commodity codes are likely to correspond either to sport and recreational fishing or to commercial fishing. Based on this assumption, the project has estimated total annual losses in the Nordic countries of 337 tonnes fishhooks, 78 – 745 million meters fishing line. 

    Because of the large amount of fishing gear lost at sea, their presence is likely to have negative effects on aquatic ecosystems. Plastic additives and associated chemicals constitute a plethora of harmful substances that can leach from plastic materials. Fishing plummets made of lead are also problematic since lead is toxic. The use of lead in sinkers and plummets is already banned in Denmark and similar restrictions are likely to be introduced in all HELCOM-countries due to the possible coming proposal from the EU Commission (ECHA, 2022). 

    The most common types of plastic used in fishing gear are Polyethylene (PE), Polypropylene (PP) and Polyamide (PA or nylon). Some common additives in plastics are stabilizers, fillers, colorants, antioxidants, flame retardants and plasticizers. Even if harmful substances do exist in fishing gear it has not, within the framework of this study, been possible to quantify the annual amount released to the environment. The necessary information on additives and chemicals present in fishing gear has not been reported or has never been analysed.

    Producers and resellers of fishing gear, contacted in this study could not or were unwilling to share information about the chemical contents of their products even though REACH stipulates that suppliers should provide information about SVHC (substances of high concern) present in their products in concentrations over 0.1 % (weight by weight) within 45 days.  

    We suggest the following measures to reduce the occurrence and impacts of lost fishing gear; 1) municipalities and retailers should provide information on the topic to increase the awareness among fishers, 2) incitements to reuse, recycle or recover fishing gear should be improved, 3) better information on chemical substances present in fishing gear, 4) ban of harmful substances including lead in fishing gear and 5) conduct clean ups of hotspots which also will contribute to reduce new losses. Implementation of the EU Single-Use Plastics Directive and upcoming extended producer responsibility including fishing gear in the HELCOM-countries are important drivers supporting this positive development.

    In conclusion, the estimates presented here should be considered indicative of potential losses of fishing gear in the HELCOM-countries. By using two different and independent methods to collect data for estimating losses of fishing gear, we have aimed to shed light on the uncertainty in our estimates. Furthermore, we provide all assumptions and calculations for transparency. Even though the methods to some extent give similar results, the figures are overestimated due to our conservative assumptions based on the precautionary principle and better data is needed to provide more reliable decision support.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Rydstedt, Anton
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Junestedt, Christian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Koldioxidavtryck av olika åtgärder mot internbelastning av fosfor i sjöar2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Fosfor är ett essentiellt ämne för alla fotosyntetiserande organismer. I sjöar är det framförallt växtplankton som utgör basen för näringsväven. När tillförseln av fosfor till sjöar blir förhöjd, exempelvis genom kommunala och industriella avlopp eller näringsämnesläckage från jordbruksmark, ökar produktionen av växtplankton, ett fenomen benämnt övergödning. Övergödning av sjöar började i slutet av 1960-talet uppmärksammas som ett tilltagande miljöproblem och olika samhälleliga åtgärder vidtogs för att reducera tillförseln av fosfor, exempelvis genom att introducera fosforfällning vid de kommunala avloppsreningsverken.

    Åtgärderna har i många, men inte alla, fall varit effektiva. Ett skäl till att vissa sjöar fortsatt att uppvisa hög näringsrikedom, trots att den externa tillförseln av fosfor till sjön via tillrinnande vattendrag och direkta punktutsläpp reducerats, är så kallad internbelastning. Normalt sett sker en betydande fastläggning av fosfor i sjöars bottensediment i biologiskt otillgängliga former, men under vissa förhållanden blir denna process mindre effektiv och biotillgänglig fosfor fortsätter år efter år att cirkulera mellan vatten och sediment och stimulerar därmed algproduktionen. Under senare år har samhälleliga åtgärder mot denna internbelastning alltmer kommit att diskuteras och på sina håll har även konkreta åtgärder genomförts. 

    Med livscykelanalyser (LCA) kan effektiviteten i miljöskyddsåtgärder utvärderas utifrån deras sammanvägda miljöpåverkan med hänsyn tagen inte bara till deras positiva verkan på miljön utan även deras potentiellt negativa miljöpåverkan. I den här rapporten har olika åtgärder mot internbelastning av fosfor i sjöar utvärderats och hur dessa åtgärder bidrar till klimatpåverkan.

    Rapporten har finansierats med stöd av EU:s LIFE-program, inom ramen för LIFE IP Rich Waters

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.41.0