IVL Svenska Miljöinstitutet

ivl.se
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Gustafsson, Malin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Watne, Ågot
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fridén, Håkan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hållbar datadriven kustzonsplanering och förvaltning2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kustnära marina ekosystem över hela världen är hotade på grund av mänskliga aktiviteter och klimatförändringar. I ramdirektivet för havsplanering (2014/89 / EU) anges att havsplanering ska stödja och underlätta hållbar tillväxt av havsbaserade aktiviteter som fiske, sjöfart och vattenbruk, och samtidigt bevara, skydda och förbättra våra marina miljöer. För att lyckas krävs data, god kunskap och noggrann planering av våra komplexa marina ekosystem. Modeller kan vara effektiva verktyg för kustzonsplanering och förvaltning eftersom de möjliggör scenariosimuleringar och icke-invasiva experiment. Tillgång till data av god kvalitet, både som indata till modeller och för modellvalidering, är viktigt för att modellresultaten ska hålla hög kvalitet. Det är dock ofta en utmaning att hitta bra dataunderlag. 

    Målet med denna syntes var att utvärdera möjligheter och brister i hur data, modeller och planeringsverktyg används idag och hur de skulle kunna användas i framtiden. Som ett led i detta har olika modeller, planeringsverktyg och datakällor sammanställts, beskrivits och utvärderats. Nya tekniker som skulle kunna hjälpa till att fylla de luckor och brister som identifierats har beskrivits. Kan, till exempel, data och modeller kombineras och användas för att underlätta kustzonsplanering och förvaltning?  

    Resultaten från denna syntes visar att nuvarande inventering och kartering av arter och flora i kustzonen är otillräcklig som underlag för tillförlitlig planering. Det finns ett stort antal modeller och planeringsverktyg anpassade för kustzonen, men i det flesta fall saknas grundläggande data, såsom geografiskt fördelade data över var olika arter och biotoper finns samt batymetri. Om underliggande data till modellerna eller planeringsverktygen är bristfälliga finns det en stor risk att resultat feltolkas eller övertolkas.  

    I komplement till traditionell inventering föreslås att nya tekniker och metoder bör utforskas. Detta kan handla om att kombinera, till exempel, miljö-DNA, maskininlärningstekniker, modellering och mätningar med nya lågkostnadssensorer för att samla in geografiskt fördelade data över arter och biotoper. 

    Resultaten från denna studie visar även att det finns stora möjligheter med att dela och återanvända data i kustzonsplanering och förvaltning, Det finns idag flera portaler där data delas, dock kan det vara svårt att hitta rätt data eftersom nödvändiga metadata ofta är bristfällig. Denna studie visar att det behövs ett system för datahantering och delning. Särskilt vill vi lyfta värdet av att arbeta med länkade data och beständiga identifierare. För att ha en chans att bevara våra kustnära ekosystem och naturvärden måste vi samla kompetens om miljö, digitalisering och näringsliv från såväl myndigheter, forskare och verksamhetsutövare. Det kommer krävas en övergripande långsiktig satsning som inkluderar utveckling av nya metoder och arbetssätt samt en förvaltningsgemensam digitalisering. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2. Jalkanen, Jukka-Pekka
    et al.
    Johansson, Lasse
    Wilewska-Bien, Magda
    Granhag, Lena
    Ytreberg, Erik
    Eriksson, K. Martin
    Yngsell, Daniel
    Hassellöv, Ida-Maja
    Magnusson, Kerstin
    Raudsepp, Urmas
    Maljutenko, Ilja
    Winnes, Hulda
    Moldanova, Jana
    Modelling of discharges from Baltic Sea shipping2021Ingår i: Ocean Science, ISSN 1812-0784, E-ISSN 1812-0792Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper describes the new developments of the Ship Traffic Emission Assessment Model (STEAM) which enable the modelling of pollutant discharges to water from ships. These include nutrients from black/grey water discharges as well as from food waste. Further, the modelling of contaminants in ballast, black, grey and scrubber water, bilge discharges, and stern tube oil leaks are also described as well as releases of contaminants from antifouling paints.

    Each of the discharges is regulated by different sections of the IMO MARPOL convention, and emission patterns of different pollution releases vary significantly. The discharge patterns and total amounts for the year 2012 in the Baltic Sea area are reported and open-loop SOx scrubbing effluent was found to be the second-largest pollutant stream by volume. The scrubber discharges have increased significantly in recent years, and their environmental impacts need to be investigated in detail.

  • 3.
    Olshammar, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Boltenstern, Mikaela
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Unsbo, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Evaluate the amounts and composition of lost angling gear in the Baltic2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fritids- och sportfiske bidrar till nedskräpning i våra vatten. Projektet har undersökt kvantiteter och sammansättning av förlorade fiskeredskap i Östersjön inklusive ryssjor, burar, tinor och handhållna fiskeredskap inklusive fiskedrag, beten, tyngder, sänken med motsvarande krokar och fiskelinor i syfte att föreslå lämpliga åtgärder för att minska förlusterna.

    Projektet har även undersökt eventuellt toxiska ämnen som kan förekomma i fiskeredskap och dess påverkan på miljön.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Rydstedt, Anton
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Junestedt, Christian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Koldioxidavtryck av olika åtgärder mot internbelastning av fosfor i sjöar2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fosfor är ett essentiellt ämne för alla fotosyntetiserande organismer. I sjöar är det framförallt växtplankton som utgör basen för näringsväven. När tillförseln av fosfor till sjöar blir förhöjd, exempelvis genom kommunala och industriella avlopp eller näringsämnesläckage från jordbruksmark, ökar produktionen av växtplankton, ett fenomen benämnt övergödning. Övergödning av sjöar började i slutet av 1960-talet uppmärksammas som ett tilltagande miljöproblem och olika samhälleliga åtgärder vidtogs för att reducera tillförseln av fosfor, exempelvis genom att introducera fosforfällning vid de kommunala avloppsreningsverken.

    Åtgärderna har i många, men inte alla, fall varit effektiva. Ett skäl till att vissa sjöar fortsatt att uppvisa hög näringsrikedom, trots att den externa tillförseln av fosfor till sjön via tillrinnande vattendrag och direkta punktutsläpp reducerats, är så kallad internbelastning. Normalt sett sker en betydande fastläggning av fosfor i sjöars bottensediment i biologiskt otillgängliga former, men under vissa förhållanden blir denna process mindre effektiv och biotillgänglig fosfor fortsätter år efter år att cirkulera mellan vatten och sediment och stimulerar därmed algproduktionen. Under senare år har samhälleliga åtgärder mot denna internbelastning alltmer kommit att diskuteras och på sina håll har även konkreta åtgärder genomförts. 

    Med livscykelanalyser (LCA) kan effektiviteten i miljöskyddsåtgärder utvärderas utifrån deras sammanvägda miljöpåverkan med hänsyn tagen inte bara till deras positiva verkan på miljön utan även deras potentiellt negativa miljöpåverkan. I den här rapporten har olika åtgärder mot internbelastning av fosfor i sjöar utvärderats och hur dessa åtgärder bidrar till klimatpåverkan.

    Rapporten har finansierats med stöd av EU:s LIFE-program, inom ramen för LIFE IP Rich Waters

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf