IVL Svenska Miljöinstitutet

ivl.se
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 2379
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Abbasi, Umar Aftab
    et al.
    Mattsson, Eskil
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nissanka, Sarath Premalal
    Ali, Arshad
    Biological, structural and functional responses of tropical forests to environmental factors2022Ingår i: Biological Conservation, ISSN 0006-3207, E-ISSN 1873-2917, Vol. 276, s. 109792-109792, artikel-id 109792Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Here, we hypothesize that the biological, structural and functional attributes of tropical forests respond to water-related climatic and soil nutrient-related factors.

    Thus, we quantified 27 forest attributes and 20 environmental factors across 189 plots of Sri Lankan tropical forests. Our results suggest that environmental conditions were characterized by both water-related and temperature-related factors, and as such, both coarse-textured and compacted-structured soils determined soil conditions.

    Forest conditions were characterized by high species-functional diversity, structural complexity and aboveground biomass-related functions. We found strong positive effects of water-related climatic factors followed by temperature-related climatic factors but negligible positive to negative effects of textured-related and nutrient-related soil factors on most of the biological, structural and functional attributes.

    Overall the biodiversity and carbon stocks of Sri Lankan tropical forests are likely to increase with water-energy balance and improved soil conditions, and thus, studied forests could offset a substantial quantity of anthropogenic carbon emissions to achieve carbon neutrality which can have both regional and global significance if protected from anthropogenic disturbances. 

  • 2. Abbasi, Umar Aftab
    et al.
    Mattsson, Eskil
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nissanka, Sarath Premalal
    Ali, Arshad
    Species α-diversity promotes but β-diversity restricts aboveground biomass in tropical forests, depending on stand structure and environmental factors2022Ingår i: Journal of Forestry Research, ISSN 1007-662X, E-ISSN 1993-0607Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Forest plays a vital role in the global biogeochemical cycles through a high rate of carbon sequestration and harboring biodiversity. However, local species diversity is declining while also becoming increasingly homogenized across communities. Although effects of local biotic processes (e.g., species α-diversity and stand structural heterogeneity) and environmental factors on aboveground biomass (AGB) have been widely tested, there is a huge knowledge gap for the effect of regional biotic processes (i.e., taxonomic and functional β-diversity) in forests. Here, we hypothesized that regional and local environmental factors along with biotic processes jointly regulate AGB through species shifts in tropical forests.

    Using piecewise structural equation modeling (pSEM), we linked climatic water availability, soil fertility, stand structural heterogeneity (either tree DBH inequality, height inequality, or stand density), species α-diversity, taxonomic or functional β-diversity (and its two components; β-turnover and β-richness), and AGB across 189 inventory plots in tropical forests of Sri Lanka. Soil fertility and climatic water availability shaped local and regional biotic processes. Stand structural heterogeneity promoted species α-diversity but declined β-diversity (but increased β-taxonomic turnover). Species α-diversity and stand structural heterogeneity promoted AGB whereas taxonomic and functional β-diversity declined (but β-taxonomic turnover increased) AGB.

    The relationships of AGB with species α-diversity and β-diversity varied from significant to nonsignificant positive depending on the specific combinations of stand structural heterogeneity metrics used. This study shows that local biotic processes could increase AGB due to the local and regional niche complementarity effect whereas the regional biotic processes could restrict AGB due to the regional selection or functional redundancy effect under favorable environmental conditions. We argue that biotic homogenization, as well as drought conditions, may have strong divergent impacts on forest functions and that the impacts of tree diversity loss may greatly reduce carbon sequestration.

  • 3. Aggarwal, Rahul
    et al.
    Holmquist, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Arvidsson, Rickard
    Reppas-Chrysovitsinos, Efstathios
    Peters, Gregory
    Influence of data selection on aquatic ecotoxicity characterization factors for selected persistent and mobile substances2023Ingår i: The International Journal of Life Cycle Assessment, ISSN 0948-3349, E-ISSN 1614-7502Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper addresses the lack of ecotoxicity characterization factors (CFs) for persistent and mobile (PM) chemicals in life cycle assessment. The specific aims are (1) to provide CFs for 64 selected chemicals and benchmark them against the USEtox database, (2) to propose an ecotoxicity data harmonization strategy, and (3) to analyze the influence of ecotoxicity data sources and data harmonization strategies.

  • 4. Ahling, Bengt
    et al.
    Almemark, Mats
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Behandling av klorerat avfall.1984Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vid kemiska industrier i Sverige uppkommer för närvarande ca 6000 - 7000 ton klorhaltiga restprodukter per år, som inte kan destrueras inom landet. Ett alternativ till direkt destruktion vore en kemisk reduktion av klorinnehållet i dessa restprodukter. De erhållna deklorinerade produkterna skulle sedan kunna användas som bränsle, t.ex. inom cementindustrin. En genomgång av och enkla, stökiometriska kostnadsberäkningar på tänkbara och i litteraturen föreslagna kemiska deklorineringsmetoder visar att substitution av klor mot hydroxid (eller cyanid) samt reduktion med vätgas är de enda metoder som har förutsättningar att bli ekonomiskt lönsamma. Reduktion med vätgas leder dock till att kloren överförs till klorväte. Deklorineringsförsök i laboratorieskala med en blandning av högklorerade paraffin- och olefinkolväten vid temperaturer upp till 140 C gav otillfredsställande resultat. Med natriumhydroxid och/eller natriumcyanid erhölls ca 50 % deklorinering, med kalciumhydroxid knappt 20 %. Betydligt hårdare betingelser krävs alltså för deklorinering även av icke-aromatiska klorföreningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Ahlm, Maria
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stattin, Eva
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wohlén, Mattias
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Digitala informationsflöden i byggprocessen - Vilka värden kan ett obrutet informationsflöde mellan material, tillverkare och fastighetsägare skapa?2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad krävs för att de tekniska lösningar som kan bidra till etableringen av ett obrutet digitalt flöde av miljöinformation genom byggprocessen ska komma till stånd? Detta har varit en av huvudfrågorna och utgångspunkten för två parallella projekt, som omfattat representanter från hela byggprocessen – från materialtillverkare till fastighetsägare. Den fråga som projekten framförallt haft i uppgift att besvara är vilka nya värden som kan skapas om och när ett sådan flöde är etablerat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6. Ahumada, Sofía
    et al.
    Tagle, Matias
    Vasquez, Yeanice
    Donoso, Rodrigo
    Lindén, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hallgren, Fredrik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Segura, Marta
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Oyola, Pedro
    Calibration of SO2 and NO2 Electrochemical Sensors via a Training and Testing Method in an Industrial Coastal Environment2022Ingår i: Sensors, E-ISSN 1424-8220, Vol. 22, nr 19, s. 7281-7281Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Low-cost sensors can provide inaccurate data as temperature and humidity affect sensoraccuracy. Therefore, calibration and data correction are essential to obtain reliable measurements.This article presents a training and testing method used to calibrate a sensor module assembledfrom SO2 and NO2 electrochemical sensors (Alphasense B4 and B43F) alongside air temperature (T)and humidity (RH) sensors.

    Field training and testing were conducted in the industrialized coastalarea of Quintero Bay, Chile. The raw responses of the electrochemical (mV) and T-RH sensors weresubjected to multiple linear regression (MLR) using three data segments, based on either voltage(SO2 sensor) or temperature (NO2). The resulting MLR equations were used to estimate the referenceconcentration. In the field test, calibration improved the performance of the sensors after addingT and RH in a linear model.

    The most robust models for NO2 were associated with data collectedat T < 10 C (R2 = 0.85), while SO2 robust models (R2 = 0.97) were associated with data segmentscontaining higher voltages. Overall, this training and testing method reduced the bias due to T andHR in the evaluated sensors and could be replicated in similar environments to correct raw data fromlow-cost electrochemical sensors. A calibration method based on training and sensor testing afterrelocation is presented. The results show that the SO2 sensor performed better when modeled fordifferent segments of voltage data, and the NO2 sensor model performed better when calibrated fordifferent temperature data segments.

  • 7. Akselsson, Cecilia
    et al.
    Ferm, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hallgren Larsson, Eva
    Knulst, Johan
    Lövblad, Gun
    Malm, Gunnar
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Westling, Olle
    Regional övervakning av nedfall och effekter av luftföroreningar - Sammanfattande slutrapport från ett samarbetsprojekt mellan IVL, länen och Naturvårdsverket.2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    IVL har tillsammans med länen (Luftvårdsförbund och Länsstyrelser) och Naturvårdsverket utfört ett projekt under tre år (1997 till 1999) där de framtida metoderna för att övervaka luftföroreningar med regional upplösning har utretts och utvecklats. Utredningen har resulterat i ett förslag till framtida regional miljöövervakning av luftföroreningar som omfattar en kombination av mätningar och resultat från andra program. Samordningen innebär att resultatredovisningen blir mer komplett och anpassad till nya krav på indikatorer och uppföljningsmått. Programmet omfattar följande moment; deposition, halter i luft och markvatten, modellberäkningar, lagring, bearbetning och utvärdering av data, redovisning samt samordning, kvalitetssäkring och programutveckling. Samarbetsprojektet har utvärderat de olika momenten och utvecklat rutiner för lagring, bearbetning och redovisning av resultat i form av länsrapporter och en hemsida. Förbättrade metoder att mäta och beräkna den totala depositionen av baskatjoner och kväve till skog har utvecklats inom projektet

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8. Akselsson, Cecilia
    et al.
    Klarqvist, Malin
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kväveutlakning från skogsmark – hur mycket kan det bidra till bruttobelastningen?2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Jordbruket står för merparten av kväveutlakningen från diffusa källor till Östersjön och Västerhavet. Skogsmarkens bidrag består till största delen av naturlig utlakning av organiskt kväve. Det finns dock farhågor om att de senaste decenniernas höga kvävebelastning kan innebära att skogsmarken är nära kvävemättnad, och utlakningen av oorganiskt kväve kan öka. Tidsserier för nitratkväve i markvatten inom Krondroppsnätet visar att nitrathalterna i markvattnet under rotzonen, på 50 cm djup, ofta är förhöjda på åtskilliga av ytorna i södra Sverige. Denna studie syftar till att skapa en översiktlig bild över nitrathalter i skogsmark i olika delar av Sverige med hjälp av dessa tidsserier, att utifrån detta uppskatta bruttobelastningen från skogsmark (innan någon retention skett) i avrinningsområden i södra Östersjöns, norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt, samt att jämföra resultatet med bruttobelastning från annan markanvändning. Tidsserier för pågående eller nyligen avslutade ytor inom Krondroppsnätet (88 st.) analyserades och delades in i sju klasser med avseende på nitrathaltnivåer. Både absoluta halter och frekvens av för¬höjningar användes som indelningskriterier. Baserat på denna indelning utformades sju scenarier för halter i markvattnet. Med hjälp av geografiska databaser för Östersjöns och Västerhavets avvattningsområden (avrinningsmängd och markanvändning i delavrinningsområden) från SMED (Svenska Miljöemissionsdata) skalades utlakningen upp till delavrinningsområden, och därefter till hela södra Östersjöns, norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt. Analysen av markvattendata visade att de ytor där högst nitratkvävehalter uppmätts ligger i södra Sverige, framför allt i landets sydvästra delar. Dessa områden har hög kvävebelastning och har generellt ståndortsindex på 30 eller högre. Utöver sambandet mellan geografiskt läge och ståndortsindex (som samvarierar), kan man inte se några tydliga samband med andra parametrar. För att klargöra eventuella samband krävs en mer noggrann analys, med kompletterande mätningar och observationer. Markvattendata visade att halterna oftare var förhöjda på våren än på sommaren och hösten, vilket kan förklaras med att nitrifieringen har kommit igång igen efter vintern medan upptaget i träden fortfarande är litet under en period på våren. Uppskalningen visade vidare att utlakning från skogsmark har potential att påtagligt öka brutto-belastningen i södra Östersjöns, norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt. En ökning av nitratkvävehalten till 1 mg/l i markvatten i de tre vattendistrikten innebär en ökning av brutto-belastningen av kväve från diffusa källor med 38 %. Det är dock viktigt att tänka på att detta gäller bruttobelastningen, och att det finns en retentionskapacitet i avrinningsområdena (upptag i vegetation och denitrifikation) som kan variera mycket beroende på geologiska förhållanden, klimatförhållanden, läge i terrängen, egenskaper i den bäcknära zonen m.m. Ökad kunskap om retentionsprocesserna i olika typer av avrinningsområden och vid olika klimatförhållanden är viktig för att kunna gå vidare och också bedöma nettobelastningen på havet från skogsmark.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9. Akselsson, Cecilia
    et al.
    Westling, Olle
    Hallgren Larsson, Eva
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    För Värmlands läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län Resultat till och med september 19992000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Värmlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på sju lokaler i Värmlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogens hälsa. Depositionen av svavel och kväve är störst i de sydvästra delarna av Sverige och avtar mot nordost. Denna gradient återfinns även i Värmlands län, där nästan 6 kg svavel deponerades per hektar i den sydligaste skogsytan Södra Averstad, medan omkring 2 kg/ha deponerades i Båtstad och Transtrandsberget i norr. De fyra ytor för vilka det finns en nioårig mätserie visar en markant minskning av svaveldeposition till skogsmark. Medelvärdet har minskat från omkring 7 kg/ha i början av 1990-talet till knappt 4 kg/ha, framför allt beroende på minskad torrdeposition. För kväve saknas motsvarande trend, medeldepositionen på öppet fält har varierat mellan 5 och 7 kg/ha. Prognoser visar att nedfallet år 2010 kommer att vara 2,5 kg svavel och 4 kg kväve per hektar i Svealand om beslutade utsläppsbegränsande åtgärder genomförs i Europa. Det minskade nedfallet av syror ska leda till en minskning av markvattnets försurningsgrad enligt modellberäkningar. Andra faktorer, som episoder av naturligt nedfall av havssalter, kan under kortare eller längre perioder dölja återhämtningen. Därför krävs det långa mätserier för att beskriva om markvattnets kvalitet verkligen förbättras. Markvattnets pH-värde har liksom tidigare år varit omkring 5, förutom ytan på Blåbärskullen centralt i Värmland, där förhållandena varit avsevärt bättre ur försurningsssynpunkt. Säsongsmedelhalten av marknära ozon, O3, var högre än året innan på grund av den fina sommaren 1999. Halterna har sannolikt varit skadliga för vegetationen. Däremot har luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid varit betydligt under svenska miljökvalitetsnormer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Albertsson, Gustav Sandin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Zetterberg, Therese Sahlén
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tillgång på skogsråvara – sammanfattning och scenarier2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna förstudie sammanställer kunskap om tillgången på skogsråvara som skulle kunna utgöra råvarubas i ny produktion av kemikalier, material och bränslen i Västsverige.

    Resultatet indikerar att det med rätt förutsättningar finns goda möjligheter att öka uttaget av flera fraktioner av skogsråvara, exempelvis GROT, i tillräcklig omfattning för att de ska utgöra en relevant, framtida råvarubas. Resultatet synliggör också de osäkerheter som finns på grund av de många faktorer som påverkar framtida tillgång, t.ex. klimatförändringar, politiska beslut och konkurrens om råvaran.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11. Alenäs, Ingemar
    et al.
    Hultberg, Hans
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    SLUTRAPPORT för projektet: 'Stenunge å - utvärdering av olika markkalkningsåtgärder avseende vattenkemi och havsöringbestånd'.1988Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En studie av kalkningsåtgärder, innefattande kalkbrunnar, kalkdiken, våtmarkskalkning, åkermarkskalkning och sjökalkning har utförts inom Stenunge ås avrinninsområde beläget NO om Stenungsund på svenska västkusten. Åtgärderna utfördes våren 1982 och totalt spreds inom avrinningsområdet 397 ton kalk med en beräknad varaktighet av 5 år. Resultaten visar bl.a. att: * Kalkbrunnar (4 st) behandlade med totalt 39 ton grövre kalkstensmjöl under 5-årsperioden gav ett avrinningsvatten med ett pH över 7.0 och reducerade metallhalter. * Avrinningen från kalkdiken, där 47 ton jordbrukskalk tillfördes, buffrades under femårsperioden även om kortsiktiga effekter på huvudfårans vattenkemi ej kunde märkas. * Effekterna av utförda åkermarkskalkningar var marginella. Vid givan 10 ton per ha märktes en mindre pH-höjande effekt under ca 2 år. * Kombinerad sjö- och våtmarkskalkning med en giva av 1,3 ton CaCO3 per ha har en god pH-höjande och buffrande effekt samt reducerade metallhalter även efter 5-årsperiodens slut. * Elfisken visar att de samlade kalkningsåtgärderna inom Stenunge ås avrinningsområde lett till ökad havsöringproduktion, samt reproduktion inom områden som tidigare varit fisktomma.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12. Alfredsson, Eva C.
    et al.
    Lindvall, Daniel
    Karlsson, Mikael
    Malmaeus, Mikael J.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Industrial climate mitigation strategies and the remaining fair carbon budget – The case of Sweden2024Ingår i: Next Sustainability, ISSN 2949-8236, Vol. 3, s. 100031-100031, artikel-id 100031Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores the climate mitigation strategies of the 15 industries with the largest carbon dioxide emissions in Sweden. Starting from two carbon budget alternatives, we analyse the mitigation projections of the companies in relation to what can be considered their fair share of the remaining carbon budget for Sweden.

    We furthermore determine the uncertainties associated with the strategies. The results suggest that if the communicated mitigation plans are implemented as planned, the companies overdraft our main, 1.5-degree, budget option but stay within the alternative 1.7-degree budget. The analysis shows, however, that the timing and efficiency of emission reductions are crucial.

    Already small delays or lower efficiency in implementation, result in evident overdrafts of also the alternative budget. There are also substantial political and technical risks which can prevent timely mitigations. The article makes a novel contribution by analyzing industries’ mitigation strategies relative to their share of the remaining carbon budget.

    The article demonstrates the importance of transparent industrial climate mitigation strategies and in particular the need for policymakers to set incentive structures to promote strategy implementation.

  • 13.
    Ali, Arshad
    et al.
    Hebei University.
    Mattsson, Eskil
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nissanka, Sarath Premalal
    Big-sized trees and species-functional diversity pathways mediate divergent impacts of environmental factors on individual biomass variability in Sri Lankan tropical forests2022Ingår i: Journal of Environmental Management, ISSN 0301-4797, E-ISSN 1095-8630, Vol. 315, s. 115177-115177, artikel-id 115177Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this study, we used the Partial Least Squares Structural Equation Models (PLS-SEMs), and other complementary analyses, on data from 189 tropical forest plots in Sri Lanka, to test the linkages amongst climate, soil, plot conditions, big-sized trees, species-functional diversity, and abiotic and biotic effects on individual biomass variability (BioVar). This study suggests that individual tree biomass variability (i.e., BioVar) should be considered for managing natural tropical forests in the context of the plant-plant interactions for species coexistence.

  • 14.
    Allard, Ann-Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hynning, Per-Åke
    Remberger, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Neilson, Alasdair
    The Degradation of Polycyclic Aromatic Heterocyclic Compounds Originating in the Terrestrial Environment or in Solid Waste: an Initiatory Study1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Strains of bacteria have been obtained from samples of soil and sediment by enrichment with dibenzofuran, dibenzothiophene, acridine, carbazole and pyrene. Pure cultures were used to determine the persistence of these compounds in aqueous solutions under aerobic conditions in sealed ampoules. Some strains degraded the substrates totally while others accomplished only partial degradation or biotransformation. Intermediate metabolites were identifiable only from dibenzofuran. Some of the experimental procedures that had to be adopted are discussed and the results of the experiments examined in the wider context of bioremediation

  • 15.
    Allard, Ann-Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmberg, Marianne
    Remberger, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Platsspecifik bedömning av förorenad mark - biologiska tester i kombination med kemiska analyser2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns många förorenade markområden i Sverige och varje område är unikt. Det är viktigt av miljömässiga och ekonomiska skäl att göra en riktig bedömning av dessa områden. Förutsättningarna för en adekvat riskbedömning är att relevanta metoder används för karakterisering av den förorenade jorden och att resultatet av denna karakterisering utgör grund för en platsspecifik bedömning. För att bidra till en säkrare riskbedömning har IVL utvecklat ett testsystem bestående av biologiska tester, kemiska analyser och laktester. De biologiska testerna är riktade mot aktuella föroreningars toxicitet, persistens och biotillgänglighet i förorenade markområden. Systemet bygger på naturligt förekommande marklevande organismer som testas under så realistiska förhållanden som möjligt. Föroreningarna kan ha olika effekter på de olika organismerna i marken. I testsystemet ingår därför bakterier, växter och daggmaskar som representerar flera nivåer i näringskedjan. De biologiska testerna har tillsammans med de kemiska analyserna används på ett antal förorenade jordar och rena substanser. Tester av grobarhet och rot- och skottillväxt har utförts med engelskt rajgräs, vitklöver och rädisa. Masken Enchytraeus crypticus har testats för toxicitet och reproduktionsstörningar. Undersökningar av metabolitbildning vid bakteriell omvandling av PAHer har gjorts. Ett antal förberedande upptagstester med växter och maskar har utförts både med rena substanser och med en förorenad jord. Där det varit möjligt har resultaten från testerna jämförts med Naturvårdsverkets riktvärden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Allard, Ann-Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Remberger, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Neilson, Alasdair
    Evaluation of Microcosm System for Determining the Persistence of Chlorocatechols in the Aquatic Environment1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under aerobic conditions, the spiked 3,4,5-trichlorocatechol was partitioned into the sediment phase, and during the course of the experiment, its concentration diminished by ca. 95 % during 50d without evidence for the synthesis of metabolites. By contrast that of the endogenous substrate diminished by only ca. 60 %. Under anaerobic conditions, the concentration of the endogenous chlorocatechols was essentially constant during 8 w, during which time the exogenous 3,4,5-trichlorocatechol was transformed by ca. 70 % plausibly to a mixture of dichlorocatechol isomers. 6-chlorovanillin was retained in the aqueous phase and under aerobic conditions its concentration diminished to zero within 15 d. The concentrations of endogenous C12 to C18 fatty acids and a range of diterpenes diminished during the later part of the experiments, although in separate experiments, the concentrations of dissolved dehydroabietic acid and 12,14-dichlorodehydroabietic acid were reduced to zero during incubation with pure cultures of aerobic bacteria. All of these results underscore the environmental signficance of bioavailability in determining the persistence of organic compounds in the environment

  • 17.
    Allard, Ann-Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Remberger, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Neilson, Alasdair
    The Aerobic Biodegradation of Tert-Butyl Methyl Ether and Tert-Butanol: an Initiatory Study1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    A single sample of hydrocarbon-contaminated soil was enriched under aerobic conditions in a mineral medium supplemented with tert-butanol (1 g/L) as sole carbon source, or with methylamine (2 g/L) as main carbon source and tert-butanol (0.1 g/L) as cosubstrate. The mixed cultures obtained after four serial transfers were used for further experiments. In a growth experiment, the concentration of tert-butanol declined slowly after an initial lag phase. Cell suspensions of the mixed culture or of methylamine-grown cells incubated with tert-butyl methyl ether showed no similar decline in substrate concentration during 6 weeks. The results suggested the possible persistence of tert-butyl methyl ether, and that the tertiary butyl group is not itself the determinant of resistance to aerobic biodegradation

  • 18.
    Allard, Ann-Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wahlberg, Cajsa
    Förekomst och reduktion av fokusämnen i fyra reningsverk2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inkommande och utgående avloppsvatten från Henriksdals reningsverk, Himmerfjärdsverket och Öns reningsverk i Umeå samt pilotanläggningen Hammarby Sjöstadsverket med sin membranbioreaktor (MBR) har analyserats med avseende på en rad läkemedel, organiska miljöföroreningar och bakterier samt testats för östrogen aktivitet.

    Antalet prover är för litet för att dra några långtgående slutsatser och de resultat som redovisas ska endast ses som indikationer. Halterna i inkommande vatten är någorlunda lika för de flesta ämnen vid de undersökta verken. Undantag är bland annat DEHP och klorparaffiner som är högre vid Öns reningsverk i Umeå samt tributylfosfat, siloxaner och några perfluororganiska ämnen som är högre i de båda stockholmsverken. Traditionella parametrar som t ex biokemisk syreförbrukning (BOD), totalfosfor och totalkväve visar att stockholmsverken har ett mer koncentrerat inkommande vatten. Jämfört med tidigare undersökningar av inkommande avloppsvatten ligger några av ämnena, t ex tetracyklin, hydroklorthiazid, diklofenak och de flesta siloxaner, högre i vår undersökning. Många läkemedel (särskilt paracetamol) samt PBDE uppvisar i stället lägre halter än förut.

    Reduktionen är generellt sett större i stockholmsverken och Himmerfjärdsverket än i Umeå. Det är viktigt att komma ihåg att reduktion i många fall inte beror på nedbrytning utan på att ämnet avskiljs till slamfasen. Det kan också uppstå nedbrytnings- och omvandlingsprodukter av ämnen vid reningsprocessen som inte detekteras då de inte ingår i analysen. Några ämnen uppvisar negativ reduktion, ett även tidigare uppmärksammat fenomen som framför allt visats bero på jonsuppression orsakad av konkurrens mellan det undersökta ämnet och den komplicerade matris som inkommande avloppsvatten utgör.

    I utgående vatten är halterna av de flesta undersökta ämnen vatten i nivå med tidigare undersökningar. Ett undantag är de oförklarligt höga halterna av hexametyldisiloxan i Henriksdal. Försök med filtrering av utgående avloppsvatten från Henriksdal antyder att några av läkemedlen är partikelbundna, t ex sertralin, citalopram, amlopidin och propranolol.

    YES-tester visar att den östrogena effekten av avloppsvattnet reduceras med över 90 % efter rening utom i Umeå där effekten avtar mindre än 10 %. Detta, liksom den sämre reduktionen av en del andra ämnen i Umeå, beror troligen på att Umeå inte drivs med kväverening som de övriga verken. Kväverening har tidigare har visats underlätta reduktion av bland annat läkemedel.

    Antalet bakterier i utgående vatten är betydligt lägre efter MBR än i de övriga verken vilket var förväntat med tanke på storleken på membranens porer. Antibiotikaresistenta bakterier förekommer i alla utgående vatten utom efter MBR. MBR avskiljer även mikroplastpartiklar och icke-syntetiska fibrer betydligt mycket bättre än Henriksdals reningsverk.

    En jämförelse av analysresultaten vid denna undersökning med parallella prover från ett annat laboratorium visade på stora skillnader i rapporteringen av ftalater medan PBDE- och klorparaffiner blev någorlunda lika.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Almasi, Alexandra
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Berglund, Ragnhild
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Komplettering 1 till rapport ’Kartläggning av plastflöden i Stockholm’2021Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Detta är en komplettering till IVL:s slutrapport Nr U 6352 Kartläggning av plastflöden i Stockholm, enligt tilläggsbeställning 3169001252 från Stockholms stad den 26 november 2020.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Almasi, Alexandra
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Berglund, Ragnhild
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nellström, Maja
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kartläggning av plastflöden i Stockholm2020Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar plastflöden i Stockholms stad, både från kommunens verksamheter och från alla invånare, från inköp till avfallshantering. Resultaten från kartläggningen ska användas av Stockholms stad som underlag för att ta fram en handlingsplan för minskad plastanvändning och underlätta prioritering och utformning av åtgärder för att minska onödig plastanvändning och klimatpåverkan från plast, öka materialåtervinningen av plastavfall och minska spridningen av plastskräp.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Almasi, Alexandra Maria
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Anderson, Sara
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Berglund, Ragnhild
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Guide till upphandlare: Minska klimatpåverkan genom att ställa krav på insamling av plastgolv2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Byggsektorn har stor klimatpåverkan, men den kan minska genom ökad återvinning av avfallet. Plast är bland det byggavfall som återvinns minst. Det går att förändra genom att göra rätt redan vid upphandlingen. Denna guide är framtagen inom projektet Cirkulära plastgolv, som finansieras av Naturvårdsverket, och riktar sig till offentliga beställare. Den innehåller handfasta tips om hur man ställer krav vid upphandlingen av plastgolv för att spillet från installationen ska samlas in genom de återvinningssystem som finns.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Almasi, Alexandra Maria
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lundgren, Erika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ahlm, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Var behövs plasten?2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Plast är ett mångsidigt och bra material, men används sällan på ett hållbart sätt. Ibland används plast i onödan, under väldig korta perioder eller i materialkombinationer som försvårar materialåtervinningen. Denna rapport kartlägger inom vilka plast- och produktflöden det finns potential att skapa skiften för minskad resursanvändning, var den onödiga plasten finns, när plasten fyller en viktig funktion, alternativa lösningar och material, samt möjligheter för återanvändning och ökad livslängd. Rapporten baseras på en intervjustudie där 29 aktörer deltog. Studien avgränsades till tre branscher: förpackningar, bygg och inredning samt hälso- och sjukvård.  

    Följande fyra slutsatser har kunnat dras baserat på intervjustudien:• Samhällets konsumtionsvanor behöver ändras för att kunna bryta beroendet av plast.• Förpackningar är flödet med störst potential (och förmodligen enklast) att effektivisera.• Oro att tappa kunder hämmar utvecklingen bland företag.• Alternativa material och lösningar till plast finns, men plasten ses oftast som det säkra, kostnadseffektiva och enkla valet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Almasi, Alexandra Maria
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Miliute-Plepiene, Jurate
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Anderson, Sara
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Berglund, Ragnhild
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Cirkulära plastgolv2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultat från projektet Cirkulära plastgolv, som pågick från november 2019 till februari 2020. Syftet med projektet var att identifiera en möjlig avsättning för det plastmaterial som samlas in genom systemet GBR Golvåtervinning, men inte återvinns av golvtillverkare. Ett annat syfte har varit att öka medvetenheten bland offentliga aktörer om insamlingssystemet och hur de kan bidra till att det används i större utsträckning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Almasi, Alexandra Maria
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Zhang, Yuqing
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Separate collection and recycling of PVC flooring installation residue in Sweden - A system assessment2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Recycling of construction and demolition (C&D) waste represents a major untapped potential in Sweden. There already exist a few separate collection systems for some of the C&D waste fractions, but they are only used to a limited extent. An example is the national system for separate collection and recycling of material residue from installation of plastic flooring.

    Separate collection and recycling of residual material from PVC flooring installation is possible in Sweden since 1998. However, only around a fifth of all the residue material generated per year is collected though the existing national joint system while the rest is collected as combustible waste on construction/renovation sites and is sent to incineration with energy recovery.

    The following opportunities and barriers for increased collection and recycling rates are discussed in the report:
    • Lack of awareness
    • No requirements from purchasers
    • Engagement from all manufacturers and recycling solution for all the material.
    • Standard practice within the industry.
    • User-friendliness.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Almemark, Mats
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Behandling av industriavlopp innehållande såväl biologiskt svårnedbrytbar organisk substans som oorganiska metallsalter. Omhändertagande av förbrukade avfettningsbad1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förbrukade avfettningsbad är exempel på avlopp, som innehåller såväl organiska som oorganiska substanser, och där närvaron av den ena ämneskategorin stör reningsprocesserna för den andra ämneskategorin. Genom t. ex. indunstning kan man uppnå en höggradig rening, men man har då fortfarande kvar en koncentrerad vattenlösning, som innehåller samma blandning, som ursprungsvattnet. I denna rapport beskriver vi försök att med hjälp av våtoxidation behandla två koncentrat från indunstning av avfettningsbad från ett stålverk. Båda koncentraten kom från alkaliska avfettningsbad och innehöll höga halter av såväl organisk som oorganisk substans. I det ena koncentratet ingick klorparaffiner. Våtoxidationsförsök med syrgas som oxidationsmedel genomfördes i laboratorieskala. Inverkan av parametrarna reaktionstemperatur, reaktionstid och tillsats av väteperoxid studerades. Vid 200 grader C erhölls efter 15 minuters reaktion ca. 90% reduktion av organiskt bunden klor ( mätt som AOX) och en förbättring av den organiska substansens biologiska behandlingsbarhet (kvoten BOD7/COD ökade från 0,4 till 0,54). Någon COD-reduktion kunde inte påvisas vid dessa betingelser. Ökning av temperaturen till 300 grader C resulterade i 85% COD-reduktion och ca. 80% avlägsnande av organiskt kol (TOC) efter 16 minuters reaktion. Kvoten BOD7/COD ökade från 0,4 till 0,65. Torrsubstanshalterna reducerades dock inte med mer än 20-30 %. De oxiderade försöksvattnen innehöll fortfarande höga halter av lösta, oorganiska salter. Tillsats av väteperoxid hade ingen påvisbar effekt. Slutsatsen av försöken är, att temperaturen är den viktigaste reaktionsparametern, och att den måste höjas över 300 grader C, för att en tillräckligt långtgående oxidation av den organiska substansen i förbrukade avfettningsbad skall erhållas. Detta innebär, att man måste övergå till oxidation i superkritiskt vatten. Enligt uppgift finns nu reaktorkonstruktioner, som kan klara superkritisk oxidation av vätskor med upp till 20% torrsubstanshalt. En ekonomisk bedömning tyder på att superkritisk oxidation kan vara ett konkurrenskraftigt alternativ till att skicka koncentrat från förbrukade avfettningsbad till destruktion på annat sätt.

  • 26.
    Almemark, Mats
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Modifierad kemfällningsprocess med återvinning av fällningskemikalier - Detaljstudie av vissa delsteg. Delrapport 1. Optimering av fällningssteget.1987Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En optimeringsstudie av rening med kemisk fällning av totalavloppet (efter fibersedimentering) från en fabrik för tillverkning av blekt sulfatmassa har utförts i laboratorieskala. Reningseffekten med avseende på COD, BOD7, kvoten BOD7/COD och TOCl har undersökts som funktion av kemikaliedosering (AVR) och pH. Dessutom har slamproduktionen uppmätts och kemikalie- och slambehandlingskostnder beräknats som funktion av de nämnda parametrarna. Resultaten jämförs med tidigare erhållna resultat (egna och andras). Vi finner, att man kan uppnå reningseffekter på 50-60% med avseende på COD, ca 25% med avseende på BOD7 och troligen 60-70% med avseende på TOCl. Kvoten BOD7/COD kan höjas från 25% i obehandlat vatten till ca 40%. Den nödvändiga dosen fällningskemikalie ligger mellan 0,5 och 1 kg AVR/kg ingående COD. Överdosering av fällningskemikalien ger ringa eller ingen förbättring av reningseffekten. Lämpligt fällnings-pH är 5,5. Slamproduktionen varierar mellan 0,6 och 0,8 kg torrsubstans per kg doserat AVR. Den organiska slamproduktionen är 0,6-0,8 kg brännbar torrsubstans per kg avlägsnad COD.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Almemark, Mats
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rapport från fjärde Internationella Symposiet, om anaerob nedbrytning, i Guangzhou, Kina1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The Fourth International Symposium on Anaerobic Digestion was held from November 11 through November 1985. The plenary lectures were divided into five subject categories: Biogas: Chinese experiences; Science-up-todate: Agricultural Applications, Industrial Applications, Global activities. The report reviews teh symposium ainly from two aspects, Industrial reactor Applications and Basic Research. The UASB-reactor dominated the industrial applications. Few, if any, novel reactor designs were presented Among questions discussed were start-up technics for UASB-reactors and anaerobic filters, and sulphate and suphide inhibition. Lectures an posters on Basic Research dealt mainly with microbiological questions or studies on toxicity and inhibitio. Report in Swedish

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Almemark, Mats
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Våtoxidation. En översikt över principer och tekniska tillämpningar.1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Problemet att rena en avloppsvattenström, som är för koncentrerad och/eller för toxisk för biologisk behandling, kan lösas genom uppkoncentrering (membranfiltrering, indunstning) och en efterföljande förbränning i ugn av det erhållna koncentratet, eller alternativt genom oxidation med luft eller syre direkt i vattenfasen under förhöjt tryck. Det senare förfarandet kallas våtförbränning eller våtoxidation. Våtoxidation kan sägas överbrygga en lucka mellan biologiska behandlingsmetoder och regelrätt förbränning. Då man står inför avloppsvatten med ett innehåll av föroreningar motsvarande COD-halter mellan 20 och 150 g/l, kan våtoxidation vara ett tekniskt och ekonomiskt lämligt alternativ. Våtoxidation med luft eller syre utförs vanligen vid temperaturer mellan 200 C och 300 C och under tryck mellan 30 och 200 bar. För fullskaletillämpningar är den vanligaste reaktorutformningen en stående bubbelkolonn med ett antal bottnar. Konstruktionsmaterialet måste vara ganska exklusivt, t ex titan, för att reaktorn skall kunna motstå de hårda, korrosiva betingelserna. Våtoxidationsanläggningar i fullskala finns idag bl a installerade på flera kemsika industrier, på koksverk samt på avfallskonverteringsanläggningar. I USA finns dessutom våtoxidationsreaktorer på en del kommunala reningsverk för behandling av överskottsslam (alternativ till slamrötning). I regel uppnår man mellan 60 och 97 % avlägsnande m a p COD. Enskilda, identifierade ämnen försvinner ofta till 99 % eller mer. En fullständig utbränning av allt organiskt material uppnås dock i regel inte vid våtoxidation under rimliga betingelser (1 á 2 timmars uppehållstid, tryck och temperatur under vattnets kritiska punkt, 374 C, 218 bar). Det behandlade vattnet innehåller i regel låga halter av enkla karboxylsyror, huvudsakligen ättiksyra, samt av en del andra ämnen, såsom acetaldehyd och aceton. Driftskostnaden torde för en våtoxidationsprocess, räknat per ton avlägsnad COD, vara ungefär jämförbar med motsvarande kostnad för biologisk behandling och för förbränning, förutsatt att respektive metod används inom sitt lämpliga koncentrationsområde. Slutsatsen av det ovan sagda blir att våtoxidation är en behandlingsmetod, som bör sättas in selektivt på utvalda avloppsvattenströmmar, eventuellt efter en inledande uppkoncentrering. Behandlingens uppgift är att omvandla biologiskt ej behandlingsbara ämnen till enkla, relativt harmlösa föreningar, som kan avlägsnas i ett avslutande biologiskt reningssteg.

  • 29.
    Almemark, Mats
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bergström, Rune
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Modifierad kemfällningsprocess med återvinning av fällningskemikalier - Detaljstudie av vissa delsteg. Delrapport 4. Kalkbehandling - förbränning - lakning.1987Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vi har utfört en kort laboratoriestudie av bildningen av aluminiumsulfat, när askan från förbränt kemiskt slam utlakas med svavelsyra. Vi fann att tillsats av kalk till slammet innan förbränningen var nödvändigt för att garantera en bra bildning av aluminiumsulfat. Förutsatt att tillräckligt med kalcium fanns i askan, kunde utlakningen utföras under relativt milda förhållanden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Almemark, Mats
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bergström, Rune
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Boman, Bengt
    Ekengren, Östen
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Frostell, Björn
    Biologisk behandling av ett blekeriavlopp i kombination med ultrafiltrering1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett kombinerat klorstegs- och alkalistegsavlopp behandlades i laboratorieskala i en anaerob reaktor som på utflödessidan var kopplad till en ultrafilteranläggning på så sätt, att biomassa och högmolekylära föreningar kvarhölls och koncentrerades i reaktorn. Permeatet från ultrafiltret behandlades vidare i en aktvslamreaktor. Systemet visade goda behandlingsresultat, ca 80 % COD- och ca 80 % AOX-reduktion samt ca 90 % BOD7-reduktion. (Motsvarande resultat före aktivslambehandlingen var 63+-6 % för COD, 76+-2 % för AOX och 40-50 % för BOD7). Det intressantaste resultatet är emellertid observationen, att betydande andelar av de mängder organiska föreningar, som kvarhölls av ultrafiltreringsmembranet, deklorinerades och bröts ner i den anaeroba reaktorn, som även producerade biogas. Försök att driva systemet utan tillsats av närsalter ledde till en långsam utarmning av de biologiska reaktorernas innehåll av Kjeldahlkväve och totalfosfor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Almemark, Mats
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bergström, Rune
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fridén, Håkan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Junestedt, Christian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Jacob
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Röttorp, Jonas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ryberg Henriksson, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Enochsson, Evelina
    Engsner, Malin
    Aktiva badhus2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektet syftar till att ta fram ett underlag som kan ligga till grund för de val man gör som anläggningsägare då en simhall med all kringutrustning skall utformas och byggas, i syfte att såväl byggnation som drift av badhusen ska genomföras på ett så miljö- och hälsomässigt samt ekonomiskt hållbart sätt som möjligt. De aspekter som behandlas är energianvändning, vattenrening, ventilation och innemiljö, driftsoptimering genom simulering av driften med en simuleringsmodell som har tagits fram inom ramen för projektet samt städmetoder. Den övervägande delen av befintliga badhus är utrustade med reningsanläggningar bestående av sandfilter med flockningssteg. I stort sett alla badhus använder klor för att desinficera badvattnet.

    I och med att problemen med bildning av desinfektionsbiprodukter uppmärksammats i en allt större utsträckning på senare tid så har kompletterande reningssteg tillförts. Membranfiltrering för rening av badvatten har länge varit en allt för energikrävande teknik och därför inte setts som ett gångbart alternativ till sandfilter. Det finns dock en potential för att använda membranteknik i större utsträckning framöver då tekniken utvecklats och idag inte är lika energikrävande som förr. Rent teoretiskt så är energibehovet för membranfiltrering i samma storleksordning som för sandfilter. De badhus som studerats i detta projekt har använt klor för att desinficera bassängvattnet. Inom ramen för projektet har energianvändningen i tre badhus kartlagts, och förslag till energieffektiviseringsåtgärder har tagits fram. Resultatet visar att det är möjligt effektivisera energianvändningen i badhus med i storleksordningen 70 procent jämfört med dagens nivåer, vilket avsevärt förbättrar såväl miljöprestanda som den ekonomiska bärkraften för anläggningarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Almemark, Mats
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bjuggren, Charlotte
    Granath, Jessica
    Olsson, Jenny
    Röttorp, Jonas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindfors, Lars-Gunnar
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Analysis and Development of the Interpretation process in LCA2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The objective of this work is to study interpretation as a procedure to use the quantitative results of a life-cycle inventory to compare process alternatives with the aim to conclude, whether or not significant differences exist with regard to the studied issues (individual emissions or impact categories). As a result of an introductory survey a procedure for quantitative interpretations is suggested, with data-quality scoring, statistical experimental planning, and multivariate data analysis as basic tools. The procedure has been tested on a case study of treatment of paper packaging waste, either by material recycling or by energy recovery (incineration). The inventory of an earlier study has been used. With the aid of what is called a conceptual model five variables, which could be presumed to have an influence on the environmental impact of paper packaging waste treatment, were identified. The choice of technology, material recycling or energy recovery, was one of these variables. Subsequently 36 scenario calculations, organised in an experimental matrix, were performed. The result was interpreted with the multivariate techniques principal component analysis (PCA), partial least-square modelling (PLS), and uncertainty analysis. The multivariate analysis made it possible to isolate the influence of the variable 'choice of technology' on the environmental impact of the system.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Almemark, Mats
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Boman, Bengt
    Anaerob behandling av blekeriavloppsvatten1988Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för anaerob behandling av blekeriavloppsvatten genomfördes under budgetåret 86/87 lab.skaleförsök i kontinuerligt arbetande slamodlingsreaktorer. Syftet var att under vissa preciserade förutsättningar odla fram anaeroba slam och studera dessas förmåga att under specifika betingelser deklorera klororganiskt material i blekeriavloppsvatten. De producerade slammen studerades även med avseende på inhiberingseffekter och toxicitet gentemot några enskilda klororganiska fenoler, som är vanligt förekommande i blekerivatten (p-klorfenol och 2, 4-diklorfenol). För dessa försök användes serumflaskteknik i ett modifierat satsförfarande. Tre stycken anaeroba slamkulturer odlades fram, vilka adapterats till att bryta ner lågmolekylära organiska ämnen, metanol, myrsyra och enkla sockerarter i blekeriavloppsvatten. Två av dessa slamkulturer arbetade vid pH 7, hade slamåldrar på 10 resp. 40 dygn och producerade biogas. Den tredje kulturen arbetade vid pH 5, vid en slamålder överstigande 30 dygn, och hade ingen biogasproduktion. Vi fann att i slamodlingsreaktorerna reducerades 50-70% av halten organiskt bunden klor (mätt som AOX). Det tillsatta blekerivattnets (4C90+D10)+E) COD-innehåll representerade emellertid endast en mindre del (ca 7%) av den totala belastningen i odlingskärlen

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Almemark, Mats
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Börselius, Kenneth
    Eriksson, Gunnar
    Behandling av skogsindustriellt avlopp med kemisk fällning.1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inledningsvis konstateras, att kemisk fällning är en ekonomiskt attraktiv metod för rening av skogsindustriellt avlopp, och att man med denna metod kan uppnå reningseffekter väl jämförbara med resultat från biologisk rening, framförallt med avseende på svårnedbrytbart material. Slambehandlingsförsök har utförts i laboratorieskala med slam, som erhållits genom kemisk fällning av totalavlopp från Holmens Bruk AB i Hallstavik. Resultaten av försöken tyder på att det är möjligt att ta fram en slambehandlingsprocess, bestående av kalkbehandling av det sedimenterade kemslammet, avvattning av kalkslammet genom pressfiltreering, förbränning av slammet och syralakning av askan, där större delen av fällningskemikalien återvinnes, och där värdet av den återvunna fällningskemikalien täcker åtminstone slambehandlingskostnaden. Kan man dessutom tillgodogöra sig förbränningsvärmet i det utfällda, organiska materialet, kan själva slambehandlingsprocessen bidra till att sänka kostnaden för hela kemfällningsprocessen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Almemark, Mats
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Eriksson, Gunnar
    Modifierad kemfällningsprocess med återvinning av fällningskemikalier - Samanfattning.1987Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport sammanfattas och summeras resultaten och slutsatserna i delrapporterna nr. 1-4 (handlar om koagulering, slamförtjockning och avvattning, slamförbränning och utlakning av aska resp.) som en kostnadskalkyl för en fullskalemodell av en behandlingsanläggning, behandlande det totala avloppet från en fabrik, vilken producerar blekt kraftpappersmassa. Slutsatsen är, att kemisk koagulering är en behandlingsprocess som är väl värd att ta i beaktande angående avlopp från blekningsindustrier. Behandlingsresultaten i form av COD- och TOCl-reduktionshastigheter är överlägsen de luftade bassängerna. I gynnsamma fall kan kostnaderna för kemisk behandling reduceras till en nivå, där de närmar sig kostnaderna för en luftad bassäng.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Almemark, Mats
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mannheimer, Johan
    Katoxförsök på aktivt kol under sterila betingelser.1982Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Försök med luftoxidation av sorbinsyra och fenol i steril miljö och i närvaro av aktivt kol gav inget belägg för att kolet kan fungera som en oxidationskatalysator i frånvaro av mikroorganismer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Almemark, Mats
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Röttorp, Jonas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Våtoxidation. Kinetik- och effektstudier i laboratorieskala med två skogsindustriella avfallsvätskor.1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När man i ett konkret fall överväger att tillgripa våtoxidation som behandlingsmetod för en avloppsvattenström, bör man vid inledande laboratorieförsök naturligen studera två punkter: 1. Reaktionskinetiken. 2. Bildade produkter. För att utarbeta en försöksmetodik för laboratorieexperiment med våtoxidation samt för att demonstrera våtoxidationens potential som behandlingsmetod för svårbehandlade avloppsvatten har vi genomfört en laboratoriestudie med två avloppsvatten, som är svåra att behandla biologiskt, nämligen ett talloljekondensat och ett koncentrerat E-stegsvatten. Tre typer av försök genomfördes, nämligen kinetikstudier, produktstudier i satsvisa försök samt försök med halvkontinuerligt arbetande reaktor. I samtliga fall var försöksutrustningens kärna en 2 liters laboratoriereaktor av inconel. Vid kinetikförsöken studerades inverkan av temperaturen i intervallet 200-300 C samt för E-stegsavloppet även inverkan av pH-värdet. Båda parametrarna var av betydelse inom det studerade intervallet. Ändring av reaktionsbetingelserna manifesterade sig framför allt som en ändring av andelen lätt oxiderbar substans, mindre som en ändring av hastighetskonstanter. Vid 300 C kunde ca 90 % av COD avlägsnas inom loppet av 15 minuter. Produktstudierna visade dock, att i fallet talloljekondensat endast 60 % av det organiska kolet avlägsnades vid 300 C. Vid närvaro av Cu(II)-joner kunde dock ett höggradigt avlägsnande även av TOC uppnås. Ur E-stegsavloppet avlägsnades klororganisk substans (AOX) nästan fullständigt. De genomförda försöken visade, att vi med den använda fösöksmetodiken med en måttlig ansträngning kan klarlägga nödvändiga betingelser för och uppnåeligt resultat vid våtoxidation av ett givet provvatten.

  • 38. Alvarez de Davila, Eliana
    et al.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hur står det till med arbetsmiljön i kretsloppet?2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Starka miljöskäl har stått i fokus vid kretsloppsanpassning av samhället medan arbetsmiljön ofta glömts bort. I denna rapport beskrivs hur kretsloppet ser ut idag och vad det innebär för arbetsmiljön. Rapporten omfattar följande delar: Processintegrerade åtgärder för att minska mängden och miljöbelastningen från avfall: * Insamling av avfall för återanvändning eller återvinning * Varor i kretsloppet, bl.a. vitvaror, bilar, däck och elektriska samt elektroniska produkter * Material i kretsloppet, bl.a. metaller, papper, kartong, wellpapp, plaster, glas och byggnadsmaterial. Nedan följer några generella slutsatser från denna förstudie Återvinningsarbetet karakteriseras av mycket manuellt arbete och låg teknologi. I Sverige innebär metoderna för sortering att det krävs omfattande manuellt arbete vid sortering av material. En ökad demontering av produkter utgör en påtaglig risk för belastningsskador p.g.a. repetitiva arbete samt brist på lämpliga hjälpmedel för bl.a. lyft och transport av produkter/material. Det kräver också tillgång till ergonomiskt anpassade verktyg och utrustning som minskar belastningen på bl.a. handleder. Manuell demontering innebär ofta arbetsmiljörisker i en eller annan form, eftersom produkter i allmänhet inte är utformade för att tas isär. De nya verksamheter som har skapats p.g.a. ett ökad kretsloppsarbete etableras ibland utan hänsyn till arbetsmiljön. Arbetet sker ibland i undermåliga och trånga lokaler med dålig ventilation, otillräcklig belysning eller hög ljudnivå. Det händer att man startar en verksamhet i provisoriska lokaler och att den dåligt genomtänkta arbetssituationen permanentas utan att man någon gång vidtar arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Det är vanligt att företagen anställer lågutbildad personal för återvinning av produkter/material. Dessa arbetskraft har ofta bristfällig kunskap om vad arbetet innebär och dålig kunskap i arbetsmiljöfrågor. I litteraturen finns få studier om arbetsmiljön vid kretsloppsarbeten. De flesta undersökningarna behandlar pappers- och plaståtervinning. I rapporten ges också förslag på intressanta områden för vidare forskning

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 39. Alvarez de Davila, Eliana
    et al.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Frostling, Harald
    Vilket stöd behöver företag och organisationer inom kemikalieområdet? En förstudie. What support do companies and organisations need regarding chemicals. A pilot study2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När det gäller användning av kemikalier finns det många olika lagar och regler som ska följas av de företag som hanterar kemikalier. Tillsynen sköts av flera myndigheter. Intervjuer har gjorts med företrädare för berörda myndigheter, för arbetsmarknadens parter, för tre mindre företag och organisationer som på olika sätt arbetar med frågor om kemikalier och arbetsmiljö. Studien visar att det finns behov av förbättringar på flera olika områden bl a * förbättrad samordning mellan de ansvariga myndigheterna Arbetsmiljöverket, Räddningsverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen * förbättrad kontroll av varuinformationsblad (säkerhetsdatablad) * mer av handfasta arbetsmaterial som hjälper speciellt mindre företag att leva upp till gällande regler. Detta anges som ett högprioriterat område * ett tydligare nätverk av experter inom kemikalieområdet, som kan bistå med expertkunnande till bl a arbetsmarknadens parter och till företag *flera av de insatser som behövs, skulle kunna samordnas via en arbetsmiljöportal

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40. Alvarez de Davila, Eliana
    et al.
    Birgersdotter, Lena
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tuttava på svenska. Ett arbetsmaterial om ordning och reda för småföretag2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tuttava är en metod som utvecklats av Jorma Saari vid Insitutet för Arbetshygien i Helsingfors. Metoden syftar till ett effektivt arbete med ordning och reda på företag, för att på det sättet förebygga olycksfall. I detta projekt har Tuttava vidareutvecklats för att passa för små företag. Tester har gjorts på sex företag och mot bakgrund av resultaten i dessa företag har Tuttava-metoden vidareutvecklats. Metoden har visat sig ge en positiv effekt i de sex företagen, även om alla företag inte fullföljt arbetet med Tuttava. Speciellt positivt är att alla medarbetare engageras i arbetet med Tuttava och att man skapar en mer enhetlig syn inom företaget på ordning och reda. Dessutom förbättras samarbetet inom företaget. Utgående från testerna har två varianter av Tuttava utvecklats. Den ena varianten, Mikro-Tuttava, är enkel och anpassad för de minsta företagen eller arbetsplatserna. Den andra varianten, Stora Tuttava, är mer arbetskrävande och passar för lite större företag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41. Alvarez, Eliana
    et al.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Styrmedel för att förbättra arbetsmiljö. Fallstudie: insamling av hushållsavfall. Instruments for control of the working environment. Case study: Collection of household waste2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vilka styrmedel kan användas och är effektiva för att förbättra arbetsmiljön? Det är en intressant och samtidigt mycket komplex fråga som det forskats relativt lite om. Traditionella styrmedel för arbetsmiljön är lagstiftning och regelverk i form av Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa bygger på förutsättningen att arbetsgivare och anställda ska samverka för att tillsammans förbättra arbetsmiljön och följa de regler som finns. Vissa undantag finns dock, främst när det gäller byggnadsarbetsplatser där arbetsmiljöansvar lagts också på byggherrar och arkitekter även om dessa inte är arbetsgivare/anställda. Särskilt intressant att studera är om och hur arbetsmiljön styrs när förutsättningarna för arbetsmiljön påverkas av andra aktörer än arbetsgivare och anställda. Ett sådant exempel är insamling av hushållsavfall. I många kommuner har insamling av hushållsavfall lagts ut på entreprenad. Entreprenören (arbetsgivaren) har ingen eller begränsad möjlighet att påverka några av de faktorer som har stor betydelse för arbetsmiljön, till exempel hämtställets utformning och valet av insamlingssystem. Störst möjlighet att påverka förutsättningarna för arbetsmiljön har kommunen. Rapporten beskriver hur renhållningsarbetares arbetsmiljö styrs av kommuner, fastighetsägare och entreprenörer samt hur dessa uppfattar sitt arbetsmiljöansvar. Rapporten beskriver också hur befintliga styrmedel skulle kunna användas för att förbättra renhållningsarbetares arbetsmiljö. Parallellt med arbetet med denna rapport har en webbplats utvecklats, Hämta avfall.nu, www.hamtaavfall.nu. Där finns information om arbetsmiljö samt råd till olika aktörer om hur de kan arbeta med frågor om insamling av hushållsavfall inklusive hur olika styrmedel kan användas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 42. Ancker, Klas
    et al.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Damm inom konfektionsindustrin. Åtgärder för bättre arbetsmiljö.1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Dammhalterna i konfektionsindustrin är i regel låga.Besvärsupplevelser av textildamm är trots detta inte ovanligt. Dammhalten bör därför hållas så låg som möjligt. Detta kan ske genom - installation av rätt inställda punktutsug vid sy- och tillskärningsmaskiner - installation av tilluftsramper vid fasta arbetsplatser i kombination med utsug bakom de dammalstrande arbetsmomenten - avborstning och dammsugning av kanter på skurna tygbuntar före delning - att undvika avblåsning av damm från arbetskläder vid den egna arbetsplatsen - regelbunden städning och god allmän ordning. I rapporten beskrivs i åtgärdsblad mer i detalj olika åtgärder som kan vidtas vid de olika arbetsplaterna inom konfektionsindustrin.

  • 43. Ancker, Klas
    et al.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Återluft i kontorsfastigheter1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Intervjuer har gjorts med representanter för 75 slumpvis utvalda kontorsfastigheter i Sverige. Av dessa hade tretton, 17%, möjlighet att ventilera med återluft. Tolv av dem utnyttjade den möjligheten. Återluftsandelen varierade mellan 20 och 70 % vintertid och var lägre, ofta noll, under övriga årstider. I ett fall var återluftsandelen hög även sommartid, eftersom man ville undvika att få in lukter från närliggande verksamhet. Vid intevjuer och mätningar visade det sig att kunskaperna om återluften var bristfällig. I ett fall visste man inte alls hur stor återluftsandelen var. Endast i tre fall hade återluftsandelen mätts. Den metod som använts i två fall, mätning av temperaturer, visades dock vara osäker, med en onoggrannhet på upp till över 100% (i genomsnitt 24%). I samband med mätning av återluftsandelen visste man endast i fyra fall av nio vilken återluftsandel som var inställd.....

  • 44. Ancker, Klas
    et al.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Solyom, Peter
    Miljöteknisk utvärdering av ny tvätteknik för textilier. Emulsionstvätt som ersättning för kemtvätt.1991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Emulsionstvätt är en ny teknik, som kan ersätta kemtvätt för industritvätt, men ej för garderobstvätt. Erfarenheterna från två företag som under en tid tvättat med emulsionstvätt är goda. En miljöteknisk utvärdering av den nya tvättekniken har gjorts, för att studera effekter dels på arbetsmiljön, dels på den yttre miljön. Generellt sett sker en god förbättring av arbetsmiljön vid övergång från konventionell kemtvätt med perkloretylen till emulsionstvätt. Halten luftföroreningar relativt gällande gränsvärden blir lägre med emulsionstvätt. Emulsionstvätten, som den fungerat vid de två företagen, har dock haft nackdelen att tvättvätskan blandats till vid företaget, vilket innebär risk, främst för stänk av alkali, som är frätande. Om emulsionstvätt ska börja användas i större skala, bör tvättvätskan säljas färdigblandad och sedan hanteras i slutna system. Tvättmaskinerna bör förses med ändamålsenliga punktutsug. Utsläppet av perkloretylen till luft elimineras. utsläppet av lösningsmedel (paraffinkolväten och liknande) har beräknats till mindre än 0,2 g/kg tvätt. Kemtvätt ger utsläpp av cirka 60-70 g/kg tvätt, från välskötta maskiner. Används aktivt kolfilter för rening av luften, blir utsläppet cirka 30 g/kg tvätt. Perkloretylen påverkar ozonskiktet, vilket emulsionstvättens lösningsmedel ej gör. Det minskade utsläppet av luftföroreningar motsvaras av ett ökat utsläpp av vattenföroreningar. Avloppsvattnet från emulsionstvätt innehåller mycket syreförbrukande substans och potentiellt bioackumulerbara ämnen. Varje tvätt beräknas ge ett utsläpp av minst 1 kg persistent organiskt material, varav cirka 60 g är potentiellt bioackumulerbart. Vattnet bör därför renas, innan det släpps ut till det kommunala nätet och den kommunala vattenreningen.

  • 45. Ancker, Klas
    et al.
    Bengtsson, Leif
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kartläggning av endotoxinhalten i arbetsmiljön vid olika processdelar inom massa- och pappersindustrin1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Luftburna endotoxiner har under senare år uppmärksammats som en arbetsmiljörisk och kan i halter över 0,02 µg/m3 (osäkert värde) ge besvär i form av försämrad lungfunktion hos vissa personer. Detta värde är något osäkert. Sämre lungfunktion har dock observerats vid halter mellan 0,1-0,2 µg/m3. Under 1990-91 har IVL gjort breda kartläggningar av endotoxiner i arbetsmiljön på fyra företag inom massa- och pappersindustrin. Utöver dessa mätningar har IVL tidigare gjort mätningar på uppdrag och även dessa har använts i denna sammanställning med företagens godkännanden. I pappers- och massaindustrin härstammar de luftburna endotoxinerna från Gramnegativa bakterier som lever i processvattnet eller i inkommande råmaterial. Av ekonomiska skäl förekommer allt oftare idag recirkulering av processvattnet. Vattnet får då en längre uppehållstid i processen och innehåller mera organiskt material. Båda dessa faktorer gynnar bakterietillväxten. Endotoxinerna i luften bärs av en vattenaerosol som genererats någonstans där processvattnet sprayas eller rörs om. För att minska halten luftburna endotoxiner kan man hämma bakterietillväxten i processvattnet med biocider eller med pH-justering. En minskad aerosolgenerering minskar också endotoxinhalten i luften.Vid tillfälliga underhålls- och reparationsarbeten kan exponeringen bli extra hög då uppehållstiden vid processen då är extra lång samt att man då ofta befinner sig närmre spridningskällorna. De processdelar som visade sig ha de högsta halterna luftburna endotoxiner fanns i renserier (medelvärde 0,050 µg/m3), utomhus vid luftade dammar (medelvärde 0,018 µg/m3) samt vid pappersmaskiner (medelvärde 0,026 ug/m3). De lägsta halterna uppmättes i blekerier (medelvärde 0,002 µg/m3) samt vid sedimenteringsbassänger utomhus (0,004 µg/m3). Dessa prover är tagna stationärt vid de olika processdelarna och är inte direkt jämförbara med de riktvärden som angetts, då ingen person uppehåller sig längre tid vid processen. Provtagning med personburen utrustning visade på exponeringar mellan 0,0005 ug/m3 (returpapperslager) och 0,063 µg/m3 (vid våtändan på pappersmaskin vid recirkulering av processvattnet). Dessa mätvärden är jämförbara med de riktvärden som angetts. Ingenting tyder på att personer med ordinarie arbete vid ett massa- och pappersbruk skulle exponerats för hälsovådliga halter luftburna endotoxiner. Vid mätningar gjorda med och utan recirkulering av vatten i en pappersmaskin var halten luftburna endotoxiner i genomsnitt 5 gånger högre vid recirkulering än utan. Variationen i halten endotoxiner från en dag till en annan,med tre veckors mellanrum, var vid mätning i ett renseri mellan 14 och 550 %, vid olika provtagningspunkter. Detta är inte en ovanlig variation vid arbetsmiljömätningar.

  • 46.
    Anderson, Sara
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hjort, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lönnqvist, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ryding, Sven-Olof
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lundmark, Robert
    Söderholm, Patrik
    Establishing local biogas transport systems: Policy incentives and actor networks in Swedish regions2020Ingår i: Biomass and Bioenergy, ISSN 0961-9534, E-ISSN 1873-2909, Vol. 145Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Biogas from waste and residues is a renewable transportation fuel, which can contribute directly to the fulfillment of several of the UN Sustainable Development Goals. In this paper, we address the question of how biogas value chains, and the respective actor networks, emerge at the local level. The purpose of the paper is to empirically assess the development of local biogas transport systems in three Swedish regions, and how policy – including so-called network management – can support this development. The analysis draws on an analytical framework describing how emerging actor networks can be strengthened, and multiple data collection methods (personal interviews, workshop, and secondary sources). The results indicate that four factors explain the success of developing effective local biogas systems: (i) a clear political vision and an adequate basis for decision-making; (ii) a reliance on green public procurement giving priority to biogas vehicles (including follow-up); (iii) integrated actor networks, facilitating knowledge development and sharing of information; and (iv) strategies to deal with an uneven system growth.

  • 47.
    Anderson, Sara
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jacobson, Anton
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hjort, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jämförelse av distributionsalternativ för uppgraderad biogas - Slutrapport av delprojekt inom GrönBostad Stockholm2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att jämföra distributionsalternativ för gas utifrån miljö och ekonomi. Fokus för jämförelsen är mobil distribution av gas via lastväxlarflak och mobila gaslager. Rörbunden distribution eller flytande gas har inte tagits med i denna jämförelse. Rapport har tagits fram för företaget Nordic Gas Solutions (NGS) inom ramen för samverkansprojektet GrönBostad Stockholm.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Anderson, Sara
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sköld, Sara
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mellin, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Källmark, Lovisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Romson, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Internationell omvärlds- och nulägesanalys för godstransporter2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikanalys har regeringens uppdrag att följa upp den nationella godstransportstrategins genomförande och att utvärdera resultatet av arbetet under perioden 2018–2022. I denna rapport har IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) på uppdrag åt Trafikanalys genomfört en nuläges- och omvärldsanalys samt tagit fram förslag på indikatorer som ett led i utvärderingen av godstransportstrategin. Syftet är att belysa utvecklingen i Sverige genom internationella jämförelser, med fokus på EU-länder, länder i Sveriges närhet och länder som Sverige har ett stort utbyte med.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Andersson, C.
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Johansson, A.T.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Genell, A.
    VTI.
    Winroth, J.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fully electric ship propulsion reduces airborne noise but not underwater noise2024Ingår i: Ocean Engineering, ISSN 0029-8018, E-ISSN 1873-5258, Vol. 302, s. 117616-117616, artikel-id 117616Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Electrification of ships offers zero-emission travel and is spreading rapidly, but the relation between electric ship propulsion and noise pollution is not generally understood. Here, three different types of diesel-electric hybrid ferries have been measured in two operating modes: running in hybrid mode with the diesel engine powering an electric generator; and running in fully electric battery powered mode. Measurements were performed to simultaneously quantify airborne and underwater radiated noise. Findings are that on-board diesel engines for electricity generation do not contribute a large extent of the underwater radiated noise, whilst a major source of airborne low-frequency radiation.

  • 50. Andersson, Camilla
    et al.
    Ekman, Annica
    Forsberg, Bertil
    Grennfelt, Peringe
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gruzieva, Olena
    Hansson, Hans-Christen
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lagner, Joakim
    Moldan, Filip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Munthe, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pleijel, Håkan
    Segersson, David
    Stockfelt, Leo
    Åström, Stefan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Achievements and experiences from science–policy interaction in the field of air pollution: Synthesising 20 years of research and outreach,thinking about future needs2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    For 20 years, the Swedish Environmental Protection Agency together with the MISTRA research foundation have funded five air pollution research programmes with focus on producing knowledge that supports policy and emission control in national and international arenas. The research has been multidisciplinary and has included research on emissions, atmospheric transport and transformation processes, human health effects, ecosystem effects, and emission control strategies. Research has also been conducted on the interaction between air pollution and climate change.

    Over these years, the link between the research programmes and the development of emission control strategies and policies in Sweden, the EU, and the UNECE Air Convention has been of high importance. This report presents how the research programmes have created societal benefits through support for the development of air pollution policies and emission control measures. The report also identifies future research needs to ensure continued progress towards even better air quality for future generations.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 av 2379
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf