IVL Svenska Miljöinstitutet

ivl.se
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Alenäs, Ingemar
    et al.
    Hultberg, Hans
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    SLUTRAPPORT för projektet: 'Stenunge å - utvärdering av olika markkalkningsåtgärder avseende vattenkemi och havsöringbestånd'.1988Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En studie av kalkningsåtgärder, innefattande kalkbrunnar, kalkdiken, våtmarkskalkning, åkermarkskalkning och sjökalkning har utförts inom Stenunge ås avrinninsområde beläget NO om Stenungsund på svenska västkusten. Åtgärderna utfördes våren 1982 och totalt spreds inom avrinningsområdet 397 ton kalk med en beräknad varaktighet av 5 år. Resultaten visar bl.a. att: * Kalkbrunnar (4 st) behandlade med totalt 39 ton grövre kalkstensmjöl under 5-årsperioden gav ett avrinningsvatten med ett pH över 7.0 och reducerade metallhalter. * Avrinningen från kalkdiken, där 47 ton jordbrukskalk tillfördes, buffrades under femårsperioden även om kortsiktiga effekter på huvudfårans vattenkemi ej kunde märkas. * Effekterna av utförda åkermarkskalkningar var marginella. Vid givan 10 ton per ha märktes en mindre pH-höjande effekt under ca 2 år. * Kombinerad sjö- och våtmarkskalkning med en giva av 1,3 ton CaCO3 per ha har en god pH-höjande och buffrande effekt samt reducerade metallhalter även efter 5-årsperiodens slut. * Elfisken visar att de samlade kalkningsåtgärderna inom Stenunge ås avrinningsområde lett till ökad havsöringproduktion, samt reproduktion inom områden som tidigare varit fisktomma.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2. Andersson, Ingvar
    et al.
    Hultberg, Hans
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lake Lysevatten - A study of liming an reacidification effects in a forest lake ecosystem in southwestern Sweden1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Long-term monitoring (1973 to 1987) of acidification and liming effects to a lake ecosystem is reported in this study. The investigated lake, Lake Lysevatten, is located 10 km from the Swedish west coast in an area currently receiving high acidic loading

  • 3. Grahn, Olle
    et al.
    Hultberg, Hans
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Meddelande nr 2 från gruppen för försurningsforskning. Försurningens effekter på oligotrofa sjöars ekosystemintegrerade förändringar i artsammansättning och dynamik.1974Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4. Grahn, Olle
    et al.
    Hultberg, Hans
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jernelöv, Arne
    Kvicksilvrets fördelning i olika trofinivåer - en översiktlig studie av tre västsvenska sjöar1976Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Grennfelt, Peringe
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hultberg, Hans
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Effects of nitrogen deposition on the acidification of terrestrial and aquatic ecosystems. International Symposium on Acid Precipitation, in Muskoka, September 15-20 1985.1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This concentration of ammonium and nitrate in precipitation has increased during this century. The deposition of nitrogen compounds (wet+dry) is a mean reaching 30-40 kg/ha and year in central Europe and above 20 kg in southern Sweden. In areas with high deposition an increased outflow is observed. The increased output is an indication of a nitrogen saturation of the ecosystem and it will lead to acidification effects due to nitrate leaching

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Grennfelt, Peringe
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hultberg, Hans
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    The Gårdsjön Project: Lake acidification, chemistry in catch-ment runoff, lake liming and microcatchment manipulations. International Symposium on Acid Precipitation, in Muskoka, September 15-20 19851985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The Gårdsjön Project is an ecosystem approach in studying acid deposition and its effects on terrestrial parts and lakes within a catchment. The study is an attempt to quantify the processes causing the acidiifcation as well as an analysis of the chemical and biological conditions before liming of the lake and manipulations in microcatchments

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Hansen, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moldan, Filip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hultberg, Hans
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lidqvist, Mattias
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    FUTMON Avrapportering av mätdata från 20102011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet AB redovisar resultat av mätningar utfört under den svenska delen av FUTMON programmet "Further Development and Implementation of an EU-level Forest Monitoring System" på uppdrag av SLU. FUTMON nätverket består av 4 Integrated Monitoring (IM) ytor och 8 skogsytor i anslutning till IM ytorna. I uppdraget har ingått att utföra mätningar under 2010, datasammanställning, granskning och kvalitetssäkring, utvärdering och rapportering av resultaten. Provtagning av krondropp, förnafall,avrinningsvatten och klimatparametrar som temperatur och luftfuktighet genomfördes under2010.Redovisning av mätningar i följande skogsytor finns i rapporten: Aneboda IM, Asa Sandbäcken, Asa Ängavägen, Kindla IM, Kindla Buskbäcken, Kindla Bohyttan, Gammtratten IM, Gammtratten Balån Nord, Gammtratten Risbäcken, Gårdsjön F1 IM, Gårdsjön F2 och GårdsjönF3. Endast mätningar som gjordes inom FUTMON rapporteras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Hultberg, Hans
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Behandling med låg-låg dos av selen i sjöar och regleringsmagasin för att minska halten metylkvicksilver i fisk2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De genomförda försöken med tillförsel av selen i tre sjöar visar på en snabb bioackumulation av selen. Ökningen av selen sker redan i djurplankton som är det första och viktigaste nivån i det akvatiska ekosystemet. Ökningen av selen i djurplankton medför att halten av metylkvicksilver minskar. Via biomagnifiering i näringskedjan ökar selenhalterna och metylkvicksilver minskar. I sin tur medför detta minskad halt av kvicksilver i flodkräfta och metylkvicksilver i yngre fisk. Med en tidsfödröjning fortsätter biomagnifieringen av selen allt högre upp i trofiniovåerna. Detta medför att äldre abborre och gäddor får ökade halter av selen och minskade halter av metyylkvicksilver flera år efter djurplankton och unga mörtar och unga abborrar. Då tillförseln av selen upphör minskar halterna omgående i vatten, bäckmossa, lägre bottelevande djur, djurplankton och de yngsta årsklasserna av mört och abborre. Haltminskningen i dessa delar av ekosystemet följer sjöns eller magasinets omsättningstid av vatten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Hultberg, Hans
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Thermally stratified acid water in late winter. A key factor inducing self-accelerating processes which increase acidification1975Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Hultberg, Hans
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Treatment of lakes and storage reservoirs with very low dosages of selenium to reduce methyl mercury in fish2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The trials of the addition of selenium to three lakes indicate a rapid bioackumulation of selenium. The selenium concentrations in zooplankton increased, and these constitute the first and most important level in the aquatic ecosystem. The increase of selenium in zooplankton resulted in a reduction in the concentration of methyl mercury. The bio-magnification in the food chain led to increases in selenium concentrations and reductions in methyl mercury. This in turn led to reduced concentrations of mercury in crayfish and methyl mercury in younger fish. After a certain delay, the bio-magnification of selenium continued in the higher trophic levels. This resulted in increased selenium concentrations and reduced methyl mercury concentrations in older perch and pike several years after the zooplankton, young roach and young perch. When the selenium treatments stopped the concentrations of selenium in the water, aquatic moss, bentic invertebrates and the youngest age groups of roach and perch fell immediately. The reductions in selenium in these parts of the ecosystem are related to the water retention period of the lake or reservoir.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Hultberg, Hans
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Treatment of lakes and storage reservoirs with very low dosages of selenium to reduce methyl mercury in fish2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The trials of the addition of selenium to three lakes indicate a rapid bioackumulation of selenium. The selenium concentrations in zooplankton increased, and these constitute the first and most important level in the aquatic ecosystem. The increase of selenium in zooplankton resulted in a reduction in the concentration of methyl mercury. The bio-magnification in the food chain led to increases in selenium concentrations and reductions in methyl mercury. This in turn led to reduced concentrations of mercury in crayfish and methyl mercury in younger fish. After a certain delay, the bio-magnification of selenium continued in the higher trophic levels. This resulted in increased selenium concentrations and reduced methyl mercury concentrations in older perch and pike several years after the zooplankton, young roach and young perch. When the selenium treatments stopped the concentrations of selenium in the water, aquatic moss, bentic invertebrates and the youngest age groups of roach and perch fell immediately. The reductions in selenium in these parts of the ecosystem are related to the water retention period of the lake or reservoir.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Hultberg, Hans
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Grahn, Olle
    Några kalker och kalkslaggers neutraliserande förmåga.1974Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Hultberg, Hans
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Grennfelt, Peringe
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sulphur and seasalt deposition as reflected by troughfall and runoff chemistry in forested catchments1991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    At forested catchments at lake Gårdsjön on the Swedish west coast the deposition and runoff chemistry has been followed during the period 1979-1990 by throughfall and runoff mesurements as well as by measurements of atmospheric concentrations. The 10 years means in throughfall and runoff is very similar for sulphur and the main seasalt ions sodium and chloride; for sulphur 26.1 and 27.6 kg/ha/yr, for sodium 49 and 52 kg/ha/yr and for chloride 96 kg/ha/yr and 93 kg/ha/yr respectively. The actual flows are 100-200 % higher than the wet deposition as collected in open bulk precipitation collectors indicating a very large input by dry deposition. One important question is to what extent the throughfall and runoff values can be used as measures of total deposition. From througfall and runoff studies at different experimental catchments we will present a number of results illustrating the possibilities of using throughfall and runoff data as measures of atmospheric deposition of sulphur and seeasalt

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Hultberg, Hans
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hasselrot, Bengt
    Projekt Stora Holmevatten.1981Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projekt Stora Holmevatten- genom kalkning och återinplantering av röding och fisknäringsorganismer söka återskapa ett naturligt rödingbestånd i Stora Holmevatten. - genom olika bäckkalkningar klarlägga spridningssättets betydelse för långtidsverkan i form av pH och alk.ökning samt fastläggning av metaller. - genom markbehandling klarlägga långtidseffekter på vegetation, markvattenkemi och sjövattenkemi och sjövatten av kalkstensmjöl och olivin.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ferm, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hultberg, Hans
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Akselsson, Cecilia
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Totaldeposition av kväve till skog2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nedfallet av kväve från luften mäts dels i nederbörden på öppet fält och dels som krondropp inne i skogen. Krondroppet skall i teorin ge en bättre uppskattning av det samlade kvävenedfallet till skogen, eftersom krondroppet i princip inkluderar både våt- och torrdeposition. För ämnen som t. ex. kväve och baskatjoner (kalium, magnesium och calcium) kompliceras uppskattningen av en interncirkulation inom trädkronorna, vilket inkluderar både upptag och läckage. I dagsläget finns därför ingen bra metod för att beräkna den samlade depositionen av kväve till skogen i Sverige utifrån empiriska mätningar.Torrdepositionen av olika ämnen kan uppskattas genom användandet av surrogatytor, t ex strängprovtagare av teflon, placerade under tak. Natrium används som en biologiskt inert markör för depositionen till skogen. Torrdepositionen av ett specifikt ämne beräknas som kvoten av koncentrationen av ämnet i provet från strängprovtagaren, dividerat med koncentrationen av natrium i strängprovet och multiplicerat med nettokrondroppet för natrium till skogen vid provplatsen. Nettokrondroppet beräknas som nedfallet i krondropp subtraherat med nedfallet på öppet fält. Med hjälp av strängprovtagare samt nedfallsmätningar på öppet fält och i krondropp beräknades den partikelbundna torrdepositionen av sulfat, nitrat och ammonium för 12 platser i landet för perioder om 4-7 år. Parallellt beräknades våtdepositionen av dessa ämnen med hjälp av öppet fält mätningar. Det samlade nedfallet av oorganiskt kväve beräknades till mellan 10 och16 kgN/ha/år för de västra delarna av Götaland, 5- 7 kgN/ha/år för mellersta och östra Götaland samt för Svealand och 1- 2 kgN/ha/år för Norrland. Andelen torrdeposition av totala depositionen av oorganiskt kväve varierade mellan 15 och 33 % för Götaland, 8-19 % för Svealand och 2 till 13 % för Norrland.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ferm, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hultberg, Hans
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Akselsson, Cecilia
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansen., Karin
    Totaldeposition av baskatjoner till skog2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det atmosfäriska nedfallet av baskatjoner mäts dels i nederbörden på öppet fält och dels som krondropp inne i skogen. Krondroppet skall i teorin ge en uppskattning av det samlade nedfallet till skogen, eftersom krondroppet i princip inkluderar både våt- och torrdeposition. För ämnen som t. ex. kväve och de flesta baskatjoner (kalium, magnesium och calcium) kompliceras uppskattningen av en interncirkulation inom trädkronorna, vilket involverar både upptag och läckage. Torrdepositionen av olika ämnen kan uppskattas genom användandet av surrogatytor, t ex strängprovtagare av teflon, placerade under tak. Natrium används som en biologiskt inert markör för depositionen till skogen. Torrdepositionen av ett specifikt ämne beräknas som koncentrationen av ämnet i provet från strängprovtagaren dividerat med koncentrationen av natrium i strängprovet och multiplicerat med nettokrondroppet för natrium till skogen vid provplatsen. Nettokrondroppet beräknas som nedfallet i krondropp subtraherat med nedfallet på öppet fält, korrigerat för en viss torrdeposition till provtagningstrattarna. Med hjälp av strängprovtagare samt nedfallsmätningar på öppet fält och i krondropp beräknades den partikelbundna torrdepositionen av baskatjoner för 12 platser i landet under en period av 8 år. Parallellt beräknades våtdepositionen av dessa ämnen med hjälp av öppet fält mätningar. Det samlade nedfallet av baskatjoner (exkl. natrium) beräknades till 400-900 ekv/ha/år för sydvästra delarna av Götaland, 200-300 ekv/ha/år för mellersta och östra Götaland samt för Svealand och 80-130 ekv/ha/år för Norrland. Andelen torrdeposition av totala depositionen av baskatjoner varierade mellan 30-70 % för sydvästra Götaland, 15-50 % för övriga Götaland och Svealand samt 5-25 % för Norrland.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17. Lindeström, Lennart
    et al.
    Hultberg, Hans
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Beijer, Karin
    Landner, Lars
    Traditional and new Methods for Investigation of Impact in aquatic Ecosystems by Effluents from Pulp and Paper Mills1981Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För Europeiska Gemenskapen (EU) sammantälldes under vintern 1980 en rapport över existerande och framtida metoder för förorenignskontroll i anslutning till skogsindustreill verksamhet i Sverige och Kanada. Spridning och efffekter av utsläpp från fabriker med löv- och barrved som råvara och med klorbaserade blekningsprocesser har huvudsakligen diskuterats. En klassificering av skogsindustriella utsläpp har gjort liksom en beskrivning av några aktuella fysikaliska och kemiska mätmetoder och parametrar: Tyngpdunkten har lagts vid upppkomna effekter, ekologisk relevans samt olika metoder för värdering och kvantifiering. Nuvarande och framtida föroreningskontroll i Sverige oh Kanada redvisas i ett antat 'case studies' . Gällande lagtexter samt ett flertal intervjuer återges också. Avsluningsvis ges några rekommendationer i samband med upprättande av nya skogsindustier med huvudvikten lagd på mellaneuropeiska förhållanden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18. Lövblad, Gun
    et al.
    Andersson, Yvonne
    Borg, Gunnar
    Grennfelt, Peringe
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hultberg, Hans
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moldanova, Jana
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pleijel, Håkan
    Persson, Christer
    Miljökonsekvenser vid användning av ammoniak för att reducera utsläppen av kväveoxider1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att minska utsläppen av kväveoxider utnyttjas katalytisk eller icke-katalytisk reduktion av kväveoxider till kvävgas med ammoniak i avgaser från bl a energiproduktion. Genom att driva denna reduktion mot mer effektiv NOx-minsknng krävs större mängder ammoniak och sannolikt kommer större utsläpp av ammoniak till luft att erhållas. Ökade ammoniakhalter i rökgasen ger nackdelar i form av problem med restprodukten men eventuellt även i form av effekter i miljön. Eftersom kväveoxider och ammoniak har olika egenskaper vad gäller atmosfärkemi, depositionshastigheter mm är det inte självklart att man kan nöja sig med att studera hur det totala kväveutsläppet förändras. Genom att släppa ut ammoniak i stället för kväveoxider, kan ändrade förhållanden erhållas bl a vad gäller risker för försurning, kvävemättnad och oxidantbildning. Sett ur de flesta miljöaspekter - effekter av förhöjda NOx-halter, oxidantbildning, nationella - internationella utsläppsstrategier för kväve, etc - är NOx-rening med ammoniak enbart positiv. Den förhöjda kvävedepositionen av ammonium i närområdet, som blir följden av ammoniakutsläpp, jämfört med kvävedepositionen förorsakad av större mängder utsläppt NOx utan rening, kan i det lokala perspektivet ytterligare försura mark och bidra till skador på miljön, t ex skador på barrträd i skogsbryn. Bidragen är dock små och har sannolikt endast viss betydelse i områden som redan är starkt försurade och kvävebelastade. Lokalisering av anläggningar med ammoniakutsläpp bör ske till områden med låg svavel- och kvävebelastning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19. Parkman, Helena
    et al.
    Hultberg, Hans
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Occurrence and effects of selenium in the environment - a literature review2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The literature review has revealed that the chemical forms of Hg and Se are important in the toxicology and the interactions between mercury and selenium. The research summarised in the report clearly demonstrates that there is an effect on fish. However, no literature data was found on the lastingness of the inhibiting effect of Se on Hg accumulation. The data on retention of Se in the water mass indicates that the removal of Se is a fairly slow process in oligotrophic clearwater lakes, while incorporation of Se in primary producers of eutrophic lakes causes selenium losses to the sediments. The literature shows that most of the selenium in the fish is taken up from the food, and that Selenium is effectively biomagnified. It also seems like fish are as sensitive as lower organisms for certain Se-exposure. Finally, the known toxic effects thresholds for selenium impacts on food-chain organisms are much higher than the dietary effect levels for fish

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf