IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 30 of 30
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Almemark, Mats
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bergström, Rune
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fridén, Håkan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Junestedt, Christian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Jacob
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Röttorp, Jonas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ryberg Henriksson, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Enochsson, Evelina
    Engsner, Malin
    Aktiva badhus2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet syftar till att ta fram ett underlag som kan ligga till grund för de val man gör som anläggningsägare då en simhall med all kringutrustning skall utformas och byggas, i syfte att såväl byggnation som drift av badhusen ska genomföras på ett så miljö- och hälsomässigt samt ekonomiskt hållbart sätt som möjligt. De aspekter som behandlas är energianvändning, vattenrening, ventilation och innemiljö, driftsoptimering genom simulering av driften med en simuleringsmodell som har tagits fram inom ramen för projektet samt städmetoder. Den övervägande delen av befintliga badhus är utrustade med reningsanläggningar bestående av sandfilter med flockningssteg. I stort sett alla badhus använder klor för att desinficera badvattnet.

    I och med att problemen med bildning av desinfektionsbiprodukter uppmärksammats i en allt större utsträckning på senare tid så har kompletterande reningssteg tillförts. Membranfiltrering för rening av badvatten har länge varit en allt för energikrävande teknik och därför inte setts som ett gångbart alternativ till sandfilter. Det finns dock en potential för att använda membranteknik i större utsträckning framöver då tekniken utvecklats och idag inte är lika energikrävande som förr. Rent teoretiskt så är energibehovet för membranfiltrering i samma storleksordning som för sandfilter. De badhus som studerats i detta projekt har använt klor för att desinficera bassängvattnet. Inom ramen för projektet har energianvändningen i tre badhus kartlagts, och förslag till energieffektiviseringsåtgärder har tagits fram. Resultatet visar att det är möjligt effektivisera energianvändningen i badhus med i storleksordningen 70 procent jämfört med dagens nivåer, vilket avsevärt förbättrar såväl miljöprestanda som den ekonomiska bärkraften för anläggningarna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2. Alvarez, Eliana
    et al.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Styrmedel för att förbättra arbetsmiljö. Fallstudie: insamling av hushållsavfall. Instruments for control of the working environment. Case study: Collection of household waste2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vilka styrmedel kan användas och är effektiva för att förbättra arbetsmiljön? Det är en intressant och samtidigt mycket komplex fråga som det forskats relativt lite om. Traditionella styrmedel för arbetsmiljön är lagstiftning och regelverk i form av Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa bygger på förutsättningen att arbetsgivare och anställda ska samverka för att tillsammans förbättra arbetsmiljön och följa de regler som finns. Vissa undantag finns dock, främst när det gäller byggnadsarbetsplatser där arbetsmiljöansvar lagts också på byggherrar och arkitekter även om dessa inte är arbetsgivare/anställda. Särskilt intressant att studera är om och hur arbetsmiljön styrs när förutsättningarna för arbetsmiljön påverkas av andra aktörer än arbetsgivare och anställda. Ett sådant exempel är insamling av hushållsavfall. I många kommuner har insamling av hushållsavfall lagts ut på entreprenad. Entreprenören (arbetsgivaren) har ingen eller begränsad möjlighet att påverka några av de faktorer som har stor betydelse för arbetsmiljön, till exempel hämtställets utformning och valet av insamlingssystem. Störst möjlighet att påverka förutsättningarna för arbetsmiljön har kommunen. Rapporten beskriver hur renhållningsarbetares arbetsmiljö styrs av kommuner, fastighetsägare och entreprenörer samt hur dessa uppfattar sitt arbetsmiljöansvar. Rapporten beskriver också hur befintliga styrmedel skulle kunna användas för att förbättra renhållningsarbetares arbetsmiljö. Parallellt med arbetet med denna rapport har en webbplats utvecklats, Hämta avfall.nu, www.hamtaavfall.nu. Där finns information om arbetsmiljö samt råd till olika aktörer om hur de kan arbeta med frågor om insamling av hushållsavfall inklusive hur olika styrmedel kan användas.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sanne, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Österman, Cecilia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Råd och rekommendationer för bättre arbetsmiljö vid städning2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Arbetsmiljö vid städning är komplex och innefattar betydligt fler risker än den risk för belastningsskador som oftast uppmärksammas. Under perioden 2005-2009 drev IVL ett aktionsprogram om åtgärder mot belastningsskador inom städning. Webbplatsen Allt om städ utvecklades då av IVL i samarbete med Prevent och är en välbesökt och uppskattad webbplats om arbetsmiljö vid städning. Syftet med detta projekt, som finansieras av AFA Försäkring är att ny kunskap ska tillföras till den befintliga webbplatsen Allt om städ och på det sättet utgöra en stabil bas för arbetsmiljöarbete och god arbetsmiljö inom städsektorn. Projektets mål är att bygga upp kunskap om och utveckla metoder för hur man skapar en bra arbetsmiljö vid fönsterputsning, maskinstädning samt hemservice med inriktning på hemstädning. Målet är också att bygga upp kunskap om hur man förebygger arbetsmiljöproblem och arbetsskador som beror på fallolyckor samt hot, våld och sexuella trakasserier.

    I rapporten redovisas en analys av dessa risker, hur vanliga de är baserat på tillgänglig statistik, samt förslag på åtgärder som kan förebygga dem. Vi har lagt stor vikt vid att förstå vilka orsaker som ökar risken och bidrar till arbetsskador, genom att använda ett MTO-perspektiv (dvs. studerat samspelet människa, teknik, organisation) och att förstå kontexten, det vill säga i vilket sammanhang som åtgärderna ska användas, eftersom kontexten har stor betydelse för hur effektiva åtgärder blir och hur de fungerar i praktiken. Vi har analyserat arbetsskadestatistik och litteraturstudier, genomfört kvalitativa intervjuer med städpersonal, skyddsombud, arbetsledare, HR-personal, kunder och representanter för arbetsmarknadens parter samt besökt arbetsplatser för att få en förståelse för problem och möjliga lösningar.

    Projektet visar att fallolyckor är den vanligaste typen av allvarlig olycka bland städare. Det är därför viktigt att tydliggöra vikten av att arbeta förebyggande för att minska fallolyckorna. Chefer och anställda behöver t.ex. veta hur risken för fallolyckor kan minskas.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Småföretag och företagshälsovård - ska berget komma till Muhammed eller Muhammed till berget?2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Intervjuer har gjorts med personal inom fyra företagshälsovårdscentraler i olika delar av Sverige, med 39 små företag (

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Städföretag som ligger före och tjänar på det. Kan vi lära av goda exempel och vad kan vi lära?2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De åtta städföretag som studerats i detta delprojekt inom aktionsprogrammet för bättre ergonomi och färre arbetsskador, har inte själva gjort anspråk på att vara goda exempel. Andra har hävdat att de är föregångare och bättre än många andra i branschen. Den utvärdering som gjorts visar att de åtta städföretagen alla är goda exempel och föregångare på olika sätt. De har alla också nytta av att vara goda exempel och denna nytta kommer deras affärsverksamhet tillgodo på olika sätt. Konkreta belägg som vi funnit för detta är: ' De allra flesta av de goda exempel-företagen har god lönsamhet jämfört med svenska städföretag i allmänhet. ' Låga kostnader för sjukfrånvaro bidrar till den goda ekonomin i flera av företagen. ' Kundenkäter visar för flera av företagen att kunderna är mycket nöjda och framför relativt lite klagomål. ' Jämfört med andra städare känner sig personalen mer nöjd med sitt arbete och trivs bättre. ' Cheferna arbetar sannolikt mer med utveckling av verksamheten och mindre med problem- och krishantering. ' Personalomsättningen är låg och det är lätt att rekrytera ny personal. Flera av företagen har en kö av sökande. ' Antalet rehabiliteringsfall är relativt få i de flesta av företagen. De goda exemplen pekar på insatser som är viktiga för att minska sjukskrivningar och arbetsskador och förbättra arbetsmiljön för städare, men som också är till nytta för affärsverksamheten t ex ' Tydliga och uttalade värderingar om att städarna är viktiga och förmåga att omsätta värderingarna i handling. ' Ledarskapet är inriktat på tydlighet. En viktig dimension i tydligheten är att göra tydligt vad som ingår i städarbetet, både för den enskilda städaren och för kunden. ' Samtliga goda exempel-företag är måna om att fånga upp tidiga signaler på problem som kan leda till upprepade eller långa sjukskrivningar eller arbetsskador och har utvecklat metoder för att ta hand om dessa problem. ' De ser till att ingen överbelastas i arbetet. Företagen skulle kunna förbättra arbetsmiljön genom att se över och förbättra städmetoderna. Önskvärt är även att städarbetet kan kombineras med andra arbetsuppgifter som inte är lika belastande.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Herlin, Rose-Marie
    Upphandling av städtjänster. En kartläggning av upphandlares och entreprenörers syn på arbetsmiljökrav. Purchasing of cleaning services. A study of clients and cleaning enterprises opinions on demands relating to occupational health and safety2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Intervjuer gjordes med tio städföretag och tio företag som upphandlat städtjänster för att kartlägga hur upphandling av städtjänster görs. Frågor ställdes om och på vilket sätt upphandlare och städentreprenörer kunde tänka sig att inkludera arbetsmiljörelaterade krav i upphandlingen. Syftet var att undersöka förutsättningar för att utveckla upphandlingskrav för städtjänster som minskar arbetsskador bland städare. De intervjuade speglar både stora och små städföretag samt offentlig verksamhet och privata företag av varierande storlek. Intervjuerna visar att både städföretag och upphandlare är positiva till krav som handlar om att säkerställa att den upphandlade städningen är vit. De är också positiva till krav på städares arbetsvillkor samt krav som minskar risken för arbetsskador bland städare. En slutsats av intervjuerna är att det finns stora fördelar med att utveckla ett underlag för upphandling av städtjänster med tydligt formulerade och kvalitetsgranskade krav. De nackdelar som finns, bör kunna hanteras vid utveckling och formulering av kraven. Det är en fördel att utveckla en uppsättning krav för upphandling, som täcker olika områden. Vår bedömning är att dessa områden bör inkludera krav som säkerställer att den upphandlade städningen är vit, är miljöanpassad görs med rimliga arbetsvillkor och med liten risk för arbetsskador bland städarna. De krav som ställs bör bidra till städning av god kvalitet. Det är viktigt att tydligt motivera de krav som ställs. Att kraven motiveras är dessutom en förutsättning för att man ska kunna visa att kraven klarar LOU:s krav på proportionalitet, det vill säga att den nytta kravet tillför står i rimlig proportion till den insats som krävs för att efterleva kravet. Det är också viktigt att det finns förslag på metoder för uppföljning av kraven. I rapporten diskuteras olika kravformuleringar. Interviews were conducted with ten cleaning companies and ten companies purchasing cleaning services. The interviewees represent large, medium-sized and small cleaning enterprises, public and private sectors and purchasing enterprises/organisations of varied size. The interviews show that both cleaning enterprises and the purchasers are positive towards requirements that ensure that the cleaning services are provided by enterprises that pay taxes etc according to Swedish law. They are also positive towards requirements relating to the cleaners working conditions and requirements that reduce the risk for occupational accidents and diseases among cleaners. A conclusion is that there are great advantages with developing a basis for requirements when purchasing cleaning services, with ready made and quality controlled formulations of requirements. The potential disadvantages ought to be possible to avoid, in the development of the formulation of the requirements. It is advantageous to develop a set of requirements that covers several areas. The conclusion is that the requirements ought to ensure that the purchased cleaning service is 'white' (as opposed to black market) is environmentally friendly is performed under acceptable working conditions and with a low risk of work related accidents and diseases among the cleaners. It is advantageous if the requirements contribute to cleaning services of good quality. It is important to motivate the requirements posed. In addition, motivation of the requirements is a precondition as it is important to be able to prove that the requirements meet the requirements of proportionality of the public procurement act. The requirements for proportionality means that the benefits of a requirement posed, has to be reasonable when compared to the costs and efforts needed to fulfil the requirements. It is also important to present methods for the follow-up of requirements. In the report, several formulations of such requirements are discussed.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Herlin, Rose-Marie
    Upphandling av städtjänster. En kartläggning av upphandlares och entreprenörers syn på arbetsmiljökrav. Purchasing of cleaning services. A study of clients and cleaning enterprises opinions on demands relating to occupational health and safety2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Intervjuer gjordes med tio städföretag och tio företag som upphandlat städtjänster för att kartlägga hur upphandling av städtjänster görs. Frågor ställdes om och på vilket sätt upphandlare och städentreprenörer kunde tänka sig att inkludera arbetsmiljörelaterade krav i upphandlingen. Syftet var att undersöka förutsättningar för att utveckla upphandlingskrav för städtjänster som minskar arbetsskador bland städare. De intervjuade speglar både stora och små städföretag samt offentlig verksamhet och privata företag av varierande storlek. Intervjuerna visar att både städföretag och upphandlare är positiva till krav som handlar om att säkerställa att den upphandlade städningen är vit. De är också positiva till krav på städares arbetsvillkor samt krav som minskar risken för arbetsskador bland städare. En slutsats av intervjuerna är att det finns stora fördelar med att utveckla ett underlag för upphandling av städtjänster med tydligt formulerade och kvalitetsgranskade krav. De nackdelar som finns, bör kunna hanteras vid utveckling och formulering av kraven. Det är en fördel att utveckla en uppsättning krav för upphandling, som täcker olika områden. Vår bedömning är att dessa områden bör inkludera krav som säkerställer att den upphandlade städningen är vit, är miljöanpassad görs med rimliga arbetsvillkor och med liten risk för arbetsskador bland städarna. De krav som ställs bör bidra till städning av god kvalitet. Det är viktigt att tydligt motivera de krav som ställs. Att kraven motiveras är dessutom en förutsättning för att man ska kunna visa att kraven klarar LOU:s krav på proportionalitet, det vill säga att den nytta kravet tillför står i rimlig proportion till den insats som krävs för att efterleva kravet. Det är också viktigt att det finns förslag på metoder för uppföljning av kraven. I rapporten diskuteras olika kravformuleringar. Interviews were conducted with ten cleaning companies and ten companies purchasing cleaning services. The interviewees represent large, medium-sized and small cleaning enterprises, public and private sectors and purchasing enterprises/organisations of varied size. The interviews show that both cleaning enterprises and the purchasers are positive towards requirements that ensure that the cleaning services are provided by enterprises that pay taxes etc according to Swedish law. They are also positive towards requirements relating to the cleaners working conditions and requirements that reduce the risk for occupational accidents and diseases among cleaners. A conclusion is that there are great advantages with developing a basis for requirements when purchasing cleaning services, with ready made and quality controlled formulations of requirements. The potential disadvantages ought to be possible to avoid, in the development of the formulation of the requirements. It is advantageous to develop a set of requirements that covers several areas. The conclusion is that the requirements ought to ensure that the purchased cleaning service is 'white' (as opposed to black market) is environmentally friendly is performed under acceptable working conditions and with a low risk of work related accidents and diseases among the cleaners. It is advantageous if the requirements contribute to cleaning services of good quality. It is important to motivate the requirements posed. In addition, motivation of the requirements is a precondition as it is important to be able to prove that the requirements meet the requirements of proportionality of the public procurement act. The requirements for proportionality means that the benefits of a requirement posed, has to be reasonable when compared to the costs and efforts needed to fulfil the requirements. It is also important to present methods for the follow-up of requirements. In the report, several formulations of such requirements are discussed.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hägg, Göran
    Holmefalk, Christina
    Belastningsarbetsskador vid städning. 17 städares berättelser om sina anmälda arbetsskador2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för ett aktionsprogram för optimal ergonomi och färre arbetsskador vid städning, har intervjuer gjorts med sjutton städare som anmält arbetsskada. Städarna har identifierats via Arbetsmiljöverkets register över arbetsskador, ISA, och anmälan är registrerad som belastningsskada. Syftet med detta delprojekt är att samla in arbetsskadade städares syn på vilka arbetsmoment de anser bidragit till deras arbetsskada Städarnas berättelser kommenteras av en städexpert och en ergonom. Städexpertens kommentarer belyser de belastningar städare har i relation till de städmetoder som används. Ofta verkar onödigt tunga och omoderna städmetoder ha bidragit till arbetsskadorna. Städning enligt modern och god praxis borde kunna minska skadorna. De skador som städarna beskriver är inte godkända som arbetsskador och tolkningen av de enskilda berättelserna bör därför göras med försiktighet. Ergonomens slutsatser är att för hela gruppen intervjuade städare är det sannolikt att städarbetet bidragit till den värk och andra skador som beskrivs i berättelserna. Städarnas berättelser visar att för att minska arbetsskadorna, krävs också att städarbetet organiseras så att det inte innebär tillfälliga och höga belastningar. Berättelserna visar att värken ofta utvecklats under lång tid. Det är därför viktigt med en medvetenhet om att värk och smärta ska tas på allvar och måste motarbetas, innan värken blivit kronisk. Vådan av de normalt sett positiva egenskaperna höga ambitioner och noggrannhet har också belysts av berättelserna. Mot bakgrund av städarnas berättelser samt städexpertens och ergonomens kommentarer, diskuteras flera tänkbara åtgärder för att minska risken för belastningsskador vid städning. Inom andra delprojekt i aktionsprogrammet kommer dessa och andra åtgärderar att studeras och utvärderas

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Shamoun, Sanny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    En interventionsstrategi för att minska fallolyckor i vården2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Fallolyckor är den vanligaste typen av arbetsolycka inom vården men också inom många andra sektorer. Under åren 2008-2012 var 38 % av alla arbetsolyckor (alla sektorer) en fallolycka. Cirka hälften av fallolyckorna leder till medicinsk invaliditet och de som drabbas är ofta äldre. Inte bara fall från höjd utan även fall på samma nivå ger i många fall långa sjukskrivningar och medicinsk invaliditet. Cirka 30 % av samtliga fallolyckor inträffar inom vård och omsorg (AFA Försäkring 2014). Fallolyckorna i vården handlar framför allt om fall inomhus på samma nivå och fall utomhus, ofta vintertid och beroende på att man halkar på is eller snö.

    Projektets långsiktiga mål är att minska fallolyckorna inom vården. Delmål för denna etapp av projektet är att öka kunskapen om och förståelsen för varför fallolyckor inträffar inom vården och att på basis av detta utveckla en interventionsstrategi. Avsikten är att vidareutveckla, tillämpa, och utvärdera en multifaktoriell interventionsstrategi tillsammans med arbetsplatser inom vården i ett följande projekt.

    Inom projektet har vi intervjuat arbetsskadade inom vården som råkat ut för fallolyckor. Vi har också besökt arbetsplatser inom vården och inom andra branscher, som arbetat med att förebygga fallolyckor. Resultatet av intervjuerna och arbetsplatsbesöken har legat till grund för en workshop med representanter för vården, där fallolyckor och strategier för att minska dem diskuterades. I denna rapport redovisas de slutsatser vi dragit om hur man skulle kunna minska fallolyckorna inom vården.

    En slutsats av projektet är att fallolyckor uppfattas som en icke-fråga i vården, trots att de utgör en stor del av de anmälda och godkända arbetsskadorna. Det finns många andra arbetsmiljöfrågor som konkurrerar om uppmärksamheten och tiden inom vården. En strategi för att minska fall-olyckorna behöver ha detta som utgångspunkt och samtidigt utgå från metoder som fokuserar på de viktigaste orsakerna till fallolyckor. Strategin behöver vara effektiv och bygga på att praktiska åtgärder kan vidtas utan alltför mycket besvär och utan att göra anspråk på den begränsade tid som står till buds.

    De åtgärder som föreslås i denna rapport kan fördelas på olika aktörer i en organisation och det är då viktigt att de olika aktörerna bidrar med vad var och en kan göra för att den sammantagna effekten ska bli optimal. Följande åtgärder bör diskuteras och vid behov anpassas efter lokala förutsättningar:

    Ø En checklista för vad underhållsavdelningen särskilt behöver kontrollera och åtgärda. Exempel på sådana insatser är halkskydd i trappor.
    Ø En mobil-app för att anställda snabbt och enkelt ska kunna anmäla eventuella problem och brister så att de åtgärdas snabbt. Exempel på problem som appen kan användas för är att uppmärksamma halkrisker pga. is och snö.
    Ø Tydligt uttalade rutiner för upptorkning av vått på golvet och städmetoder som väljs så att golven inte ska bli våta vid städning.
    Ø Tydliga rutiner för att hålla korridorer och gångvägar så rena som möjligt från föremål som man kan snubbla på.
    Ø Personal som går utomhus, exempelvis till och från patienter vid vård i hemmet, förses med skor som minskar risken att halka, exempelvis skor med halkfri sula eller infällbara broddar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Arbetsmiljö för anställda i bemanningsföretag - Hur kan ett väl fungerande arbetsmiljöarbete utformas?2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The occupational health and safety management and the responsibility for the working environment for employees in staffing companies is divided between the employer of the staffing consultants, the staffing company, and the hiring company, the company or organization hiring labour. To understand how the work environment management works and why it sometimes does not work, 38 employees in staffing companies were interviewed about the work-related injuries which they had experienced. Additionally representatives of four staffing companies and two of their customers, hiring companies, were interviewed about their work environment management. The companies were selected as they in different ways had well-functioning work environment management. The interviews illustrate weak spots in the work environment management but also effective means of dealing with weak spots. The results from the interviews were discussed at a workshop which focused on effective work environment management for employees in staffing companies. Participants in the workshop were representatives of actors that in different ways are involved in the work environment management for employees in staffing companies such as managers and human resource managers in staffing companies, safety representatives in hiring companies and representatives of the social partners for both employees and employers. The interviews have shown that a good and safe working environment for employees in staffing companies is often connected to good quality in the services provided by the consultants and qualified consultants. Based on this and the interviews, a framework for work environment management has been developed, illustrating how different actors in staffing companies and hiring companies can contribute to effective work environment management. The framework developed is characterised by redundancy, which has been judged to be an important feature of effective work environment management for this group of employees. If one actor fails to do his or her part of the work environment management, there have to be other actors that discover that the work environment management has failed and initiate improvements. The framework shows how different actors such as the management, managers, safety representatives in staffing companies and hiring companies as well as the consultants themselves can contribute to the work environment management before, during and after the hiring period and if a work-related injury occurs. Important parts of the framework are policies and values in both the staffing and hiring companies and the implementation of these in daily work. One important question is where to draw the limit for hiring or not hiring staff to a company due to occupational risks and a poor working environment. This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11. Birgersdotter, Lena
    et al.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete i små företag -erfarenheter från 45 små arbetsställen2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan första januari 1993 gäller en föreskrift som ställer krav på ett systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbete i alla företag i Sverige. Ett flertal studier har visat att föreskriften inte fungerar tillfredsställande, speciellt hos små företag. Det saknas motivation till förändring samtidigt som resurserna är begränsade. Syftet med denna studie är att lära av små företag som har ett väl fungerande SAM. Urvalet består av företag med mindre än 50 anställda som av Arbetsmiljöinspektionen har bedömts ha fungerande SAM. 45 arbetsställen har intervjuats per telefon. Totalt har besök gjorts på 12 företag med varierande verksamhet, storlek och geografiskt läge. Resultatet visar att uppbyggnaden av SAM varit anpassad till det enskilda företaget. Till stor del har personalen varit delaktiga i arbetsmiljöarbetet på olika sätt. Trivseln, arbetsklimatet och medvetenheten om risker och möjligheter i arbetet har ökat. När SAM fungerar bra så ökar kunskaperna om den egna arbetsmiljön kontinuerligt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12. Birgersdotter, Lena
    et al.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Systematiskt arbetsmiljöarbete i småföretag - vad kan externa aktörer som regionala skyddsombud och företagshälsovård göra för att få SAM att fungera?2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Externa aktörer har stor betydelse för arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet i småföretag. De externa aktörer som når ut till flest företag är regionala skyddsombud, företagshälsor och arbetsmiljöinspektörer. Sedan början av 90-talet stödjer de externa aktörerna småföretag i deras arbete med systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Detta är en uppgift som kräver andra metoder och kunskaper än att bistå med råd om den fysiska arbetsmiljön, vilket tidigare varit huvuduppgiften för många av dem. Ett utvecklingsarbete har drivits under en två-årsperiod tillsammans med en arbetsgrupp bestående av externa aktörer från Uppland. Fokus har legat på aktörernas möte med småföretagen och de metoder som används. Avsikten har varit att utveckla de arbetsmetoder som används, så att externa aktörer i större utsträckning kan komplettera sina metoder med ett konsultativt arbetssätt. Ett sådant arbetssätt har fördelarna att det ger en starkare motivation och lyfter fram företagets drivkrafter. De största nackdelarna är att det kräver utbildning av de externa aktörerna och att det kan vara mer tidskrävande för den externa aktören. Genom projektet har de flesta deltagande externa aktörer kompletterat och utvecklat sina arbetsmetoder. Andra positiva effekter är de kontakter som knutits mellan deltagarna i arbetsgruppen och det kunskaps- och erfarenhetsutbyte det lett till. Noterbart är att relationerna till besökta företag förbättrades och de som tidigare haft 'problemföretag', upplevde inte längre att de hade några problemföretag.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13. Birgersdotter, Lena
    et al.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Annika
    Arbetsmiljöarbete för uthyrd personal i bemanningsföretag2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det är angeläget att kartlägga hur arbetsmiljöarbetet fungerar för de personer som är uthyrda eftersom branschen växer och de uthyrda har en speciell situation med den faktiska arbetsmiljön hos ett företag och arbetsgivaren hos ett annat. Inom ramen för denna studie har tretton uthyrda personer intervjuats, liksom deras ansvariga koordinatörer hos bemanningsföretaget, arbetsledare hos kundföretaget och skyddsombud. I rapporten redovisas vem som ansvarar för vad inom arbetsmiljöarbetet för uthyrd personal och vi rapporterar hur detta praktiseras på de företag vi besökt. Några förslag på förbättringar diskuteras i slutet av rapporten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Fråne, Anna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kunskapsunderlag för ökad källsotering av plastförpackningar2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Sverige har vi sedan 1994 lagstiftat producentansvar för förpackningar, däribland plastförpackningar. Det innebär bland annat att producenterna är skyldiga att tillhandahålla ett insamlingssystem som tar hand om förpackningarna när de blivit avfall och att målen för materialåtervinning uppfylls. Som konsument är man ansvarig för att förpackningarna sorteras ut och lämnas i producenternas system. Insamlingssystem som bygger på att konsumenterna källsorterar plastförpackningar är det huvudsakliga verktyget för att samla in och därmed kunna materialåtervinna fler plastförpackningar. Enligt den senaste återvinningsstatistiken (från 2013) låg materialåtervinningsgraden för plastförpackningar på drygt 40 procent. Det betyder att nuvarande mål om att 30 procent av plastförpackningarna som sätts på marknaden ska materialåtervinnas uppfylls, men att det finns en bit kvar till målet 2020, att 50 procent ska materialåtervinnas.

    I samhället finns konsumenter som källsorterar plastförpackningar i olika omfattning. En förutsättning för att kunna öka materialåtervinningen är att förstå konsumenters motivation och incitament för sina ageranden, vad de ser för hinder och vad de efterfrågar för att källsortera fler plastförpackningar samt hur de tänker och tycker kring källsortering av plastförpackningar och om insamlingssystemen generellt. Målen med projektet var därför att ta fram kunskap om: o Hushållens uppfattning och åsikter om källsortering av plastförpackningar inklusive insamlingssystemens utformning och miljönytta. o Varför hushållen väljer eller inte väljer att källsortera plastförpackningar. o Möjligheter, drivkrafter och hinder för en ökad källsortering av plastförpackningar. o Vilken typ av plastförpackningar som konsumenter i regel är bättre respektive sämre på att källsortera, samt möjliga orsaker till agerandet. o Vilken information om källsortering av plastförpackningar som hushållen i projektets pilotkommun har fått och hur den har kommunicerats.

    Projektets resultat ska framförallt ge stöd åt Plastkretsens och Förpacknings- och tidningsinsamlingen FTI:s arbete för en ökad materialåtervinning av plastförpackningar och kunna fungera som underlag för åtgärdsförslag. Resultaten ska också kunna användas av producenter av plastförpackningar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15. Hägg, Göran M
    et al.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kumar, Rupesh
    Öhrling, Therese
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindbeck, Lars
    Belastningar i städyrket - vilka är de och hur kan belastningen minskas?2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I storleksordningen 60 % av alla städare har ont varje vecka. Ytterligare i storleksordningen 20-25 % har ont ibland. Intervjuer med städare (se Bilaga 5) samt tidigare med arbetsskadade städare visar att besvären är vanliga och ofta uppkommer gradvis. Besvären märks mest efter arbetet, varför sambandet med arbetet inte alltid är tydligt. Om inget görs, kan besvären förvärras och leda till en mer bestående skada och/eller sjukfrånvaro. Rapporten beskriver belastningar vid olika arbetsmoment som förekommer vid städning samt vid städning av några vanliga lokaltyper som kontor, sjukhus och vårdcentraler, skolor och daghem, samt åtgärder som minskar belastningen. De åtgärder som krävs för att minska belastningen är: - Mer varierade arbetsuppgifter - Moderna städmetoder. Svabbning och våtmoppning är direkt olämpliga och bör användas endast i undantagsfall. - Bra städredskap, anpassade till arbetsuppgiften. - En organisation som inte överbelastar städare och som fördelar tunga arbetsuppgifter på flera. - Att städare har utbildning i och tillämpar god arbetsteknik. - Att lokalernas inredning är städvänlig. - Att lokalernas utformning är städvänlig - Att städare och deras arbetsledare och chefer uppmärksammar när någon börjar få ont och vidtar tidiga åtgärder för att minska belastningen Rapportens slutsats är att många aktörer behöver samverka för att minska städarnas belastning, bl a företag som upphandlar städtjänster, städarbetsgivare, städare, brukare av lokaler (som städas av städare), inredare och arkitekter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Jensen, Carl
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gula tunnan2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med projektet var att öka kunskapen om fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar i en blandad fraktion under svenska förhållanden, i denna rapport kallat Gula tunnan. Genom praktiska försök undersöktes vilken påverkan ett sådant insamlingssystem har på: insamlingsnivåerna renhetsgraden för det insamlade materialet hushållens upplevelse och erfarenheter Insamlade mängder förpackningar och tidningar i den gula tunnan och mängder förpackningar och tidningar som fanns kvar i restavfallet indikerar att den stora vinsten med Gula tunnan är att hushållen kan kasta sina tidningar och förpackningar i nära anslutning till sin fastighet. Detta snarare än att slippa sortera tidningar och förpackningar separat. Denna övergripande slutsats baseras på att de insamlade mängderna av tidningar och förpackningar är större samt att mängderna tidningar och förpackningar minskar i restavfallet när Gula tunnan jämförs med bringsystemet. Någon motsvarande förbättring för Gula tunnan i jämförelse med andra fastighetsnära insamlingssystem kunde inte mätas I genomförd beteendestudie framhåller dock hushållen att en stor fördel med Gula tunnan är att slippa sortera sina tidningar och förpackningar i olika fraktioner. Fördelar som nämnts med Gula tunnan är att slippa fundera över vilket material förpackningen består av samt att insamlingssystemet sparar utrymme i hemmet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jämställt företagande. Nätverk och mentorstöd till VD: ar för utvecklande jämställdhetsarbete2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Målsättningen med projektet Jämställt företagande Mentorstödd VD-utveckling för ökad framgång var att öka deltagarnas kunskap och medvetenhet om jämställdhet. Att få ny kunskap handlar inte bara om att ta till sig nya tankar, utan att kunna förändra och utveckla attityder och värderingar. Avsikten var att ändrade värderingar och attityder skulle resultera i ett förändrat, mer jämställt beteende. I projektet fanns även en strävan att integrera jämställdhet i organisationen utgående från fokus på företagens affärsvärde. Utvärderingen visar att de VD:ar som deltog i projektet var medvetna om vikten av jämställdhet. Resultatet av projektet är att innebörden i jämställdhet har utvidgats. VD:arna menar t ex att de nu förstår hur kommunikation, information och förhållningssätt speglar traditionella värderingar och motverkar jämställdhet. VD:arna har också börjar förändra kommunikation mm för att på det sätt et verka för ökad jämställdhet. Projektet har härmed bidragit inte bara till ökad medvetenhet och mer kunskap utan också bidragit till ett förändrat beteende. En framgångsfaktor för projektet är projektgruppens kunskap och kompetens när det gäller företagande. Flera VD:ar anser att projektgruppen hade en bra framtoning, var pålästa och kunniga och hade en mycket bra förmåga att sätta sig in i och förstå i vilken fas av jämställdhetsarbetet företaget var och utgå från det i sin stöttning. Det var viktigt att det fanns näringslivserfarenhet med i projektgruppen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Samarbete mellan kund och företagshälsovård - Mekanismer av betydelse för förebyggande arbetsmiljöarbete2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare när det saknas kunskap och kompetens i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) anlita en företagshälsovård (FHV) eller liknande resurs. Detta bygger på en programteori där FHV förväntas vara den externa resurs som behövs för arbetsgivare och arbetsplatser i arbetsmiljöarbetet. Samarbetet och FHVs stöd ska generera god arbetsmiljö och hälsa hos kunderna. Forskning om hur detta samarbete fungerar är begränsad.

    Avhandlingens syfte är att utforska om FHV fungerar som stöd i kundens förebyggande arbetsmiljöarbete och att identifiera mekanismer som har betydelse för samarbetet mellan FHV och kund. Mer precist har avhandlingen syftat till att öka kunskap och förståelse för om lagens intention uppfylls. Datainsamlingen i de fyra kvalitativa fallstudierna utfördes med hjälp av semistrukturerade och tematiska intervjuer, telefonintervjuer och gruppintervjuer. Empirin samlades in i små- och stora företag samt inom den offentliga sektorn och fokuserade även på vilken betydelse avtalet har för samarbetet.

    Intervjuerna har genomförts med ledning, chefer och skyddsombud samt HR-personal i deltagande verksamheter samt FHV professioner i kundens FHV. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys och det sammanlagda resultatet analyserades med hjälp av realistisk utvärdering. Resultatet visar att samarbete och FHVs stöd i förebyggande SAM brister. Förändrade styrformer i offentlig sektor; New Public Management och HR transformationen identifieras som kontextuella förutsättningar som påverkar samarbetet. I den realistiska utvärderingen identifierades mekanismer som positivt eller negativt påverkar samarbetet mellan FHV och kund.

    Mekanismer som påverkar samarbete positivt är; att det finns en fungerande samverkan och SAM hos kunden och att FHV får information och tillgång till kundens inre processer. Att FHV har en oberoende ställning med kontakter på flera nivåer i verksamheten är andra mekanismer som påverkar samarbete positivt. Att ledningen är engagerad i samarbetet med FHV och att avtalen stöder samarbetet bidrar också positivt till ett framgångsrikt samarbete. Ytterligare mekanismer som gynnsamt påverkar samarbete är att det finns kontinuerliga uppföljningar där tjänster och service kontinuerligt stäms av och anpassas efter kundens behov. En viktig mekanism som påverkar samarbetet positivt är att HR stöder samverkan och SAM i kundföretaget.

    Identifierade mekanismer som påverkar samarbete negativt är att SAM och samverkan på arbetsplatsen mellan arbetsgivare och arbetstagare brister. Andra mekanismer som negativt påverkar är att ledningen inte är engagerad i samarbetet och att FHV inte får ta del av kundens SAM. Samarbetet påverkas även negativt när HR definierar avtalsinnehåll och är enda kontakt med FHV. En ytterligare mekanism som påverkar samarbetet negativt är att kunden upplever ett bristande förtroende; att FHV saknar kompetens. Ett antal mekanismer har även identifierats som påverkar samarbete negativt mellan FHV och småföretag. Bland annat saknas samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare i stor utsträckning och småföretagen arbetar inte systematiskt med sin arbetsmiljö. Detta innebär att FHV inte fungerar som stöd i SAM utan de tjänster som används består framför allt av hälsoundersökningar.

    Samma mekanismer som påverkar samarbetet negativt framkommer i den offentliga sektorn; när samverkan och SAM saknas på arbetsplatsen, används FHV främst till individuella hälsofrämjande tjänster och rehabilitering. Andra mekanismer som påverkar samarbetet negativt i den offentliga sektorn är bristen på kunskap om samverkan och SAM hos både HR och skyddsombud. Det finns en otydlighet kring varandras roller som påverkar samarbetet negativt. Även kundens föreställning om FHV; att de uppfattas sakna kompetens och vara en efterhjälpande resurs, påverkar samarbetet negativt.

    Slutsatserna från avhandlingen visar att samarbetet mellan FHV och kund i stor utsträckning inte stöder förebyggande SAM. I analysen identifieras ett antal mekanismer som påverkar samarbetet mellan FHV och kund, både positivt och negativt. Framför allt kunskap om arbetsmiljö, en fungerande samverkan och SAM identifieras som viktiga mekanismer som på ett positivt sätt bidrar till att nå ett framgångsrikt samarbete.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Schmidt, Lisa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Alvarez, Eliana
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bättre källsortering inom butiker och restauranger - utveckling och utvärdering av en metod för att sprida goda arbetsmiljöåtgärder. Rapport från ett projekt i samarbete med Anna Torén och Qiuqing Geng, JTI, Stefan Engström, Packforsk2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik och Packforsk, Institutet för förpackningar och logistik har gemensamt drivit ett projekt där syftet varit att utveckla ett förändringsarbete hos företag för att utveckla en mer hållbar och effektiv källsortering, d v s källsortering som inte skapar arbetsmiljöproblem och som är effektiv ur miljösynpunkt. Vi har även analyserat den förändringsprocess som vi har försökt initiera i företagen. Arbetet har begränsats till två branscher, restauranger och storkök samt livsmedelsbutiker i regionerna Södertörn och Västerås. Projektet har utgått från BMU-modellen där en attitydundersökning inledningsvis gjordes för att kartlägga företagens upplevda behov. Utifrån resultatet av attitydundersökningen har sedan arbetsmaterial utarbetats, marknadsförts och distribuerats i regionerna till de båda målgrupperna. Resultatet visar att BMU-modellens tre utgångspunkter, behov, marknadsföring samt utformning av arbetsmaterialet, är viktiga för att arbetsmaterialet ska spridas och användas. Den inledande attitydundersökningen var till stor del vägledande och styrde utformningen av materialet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Schmidt, Lisa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nyckeltal för arbetsmiljön2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Nyckeltal har använts under lång tid i ekonomiska sammanhang. Under senare år har även nyckeltal utvecklats för den yttre miljön samt inom personalekonomi. Även arbetsmiljö-nyckeltal har börjat diskuteras. Nyckeltal kan användas av många olika aktörer. De facto har olika former av arbetsmiljö-nyckeltal använts under flera år, dock utan att kallas för just arbetsmiljönyckeltal. Arbets-skadestatistiken kan sägas bestå av en mängd arbetsmiljönyckeltal. Arbetsmiljönyckeltal kan användas på samhällsnivå och både för externt och internt bruk av företag. De kan användas både för att följa en utveckling och för att sätta upp mål. I rapporten diskuteras nyckeltal som speglar tre olika områden - input - d v s insatser i arbetsmiljön av olika slag, - state - d v s de faktiska arbetsmiljöförhållandena samt - output - d v s de effekter som arbetsmiljön ger upphov till

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Schmidt, Lisa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Användning av företagshälsovård i kommuner och landsting2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In Sweden, municipalities and counties are among the largest employers, with more than a million employees out of Sweden 9 million inhabitants. Sweden is divided into 20 county councils which include four regions which are further divided in 290 municipalities. They are self-governing local authorities; municipalities are responsible for matters relating to the inhabitants of the municipality and the main task of the county councils and regions is healthcare. According to the Swedish work environment act, the employer is responsible for occupational health and safety. Employers are required to cooperate with employees and safety representatives about the work environment and occupational health- and safety management (OHSM). If necessary, the employer is required to consult and use support from external resources as occupational health services provider (OHS) (Swedish Work Environment Authority, 2015). The use of OHS as an expert resource in OHSM is hence strategically important for the prevention of work-related ill-health and accidents. In municipalities and counties the services can be provided by an in-house OHS unit or be purchased from a private OHS provider. The purpose of this study was to identify conditions and key factors for successful collaboration and use of OHS providers’ services in municipalities and counties, leading to preventive and proactive OHSM. Our results demonstrate how a good dialogue between employer, employees and OHS is a key factor for establishing effective use of expert knowledge and support. However, our study found only few cases where the OHSM actors – including managers, participating workers and their safety reps – have a significant role in defining the aims and scope of OHS support. One main finding was that OHS were only to a limited extent consulted on preventive issues. OHS was to a larger extent utilized for reactive tasks, such as rehab, and for curative services, as well as for activities that focused on individual health, such as health promotion e.g. non-smoking programs. Hence, OHSM actors had limited access to expert support from OHS to find, investigate and abate work environment risks. Many human resource (HR) departments have been transformed from being administrative support functions into being strategic business partners within the organizations. In our study, HR were in most cases main contract counterpart to OHS, heading the process for procurement and following up costs and delivered services. This means that HR, representing the management, had a major impact on provided support and services and the interaction with OHS. This jeopardizes the independent and neutral role of OHS. It also resulted in managers as well as workers and safety reps perceiving OHS as a HR resource, ant not as a resource for their local OHSM. The HR task in OHSM was in most cases focused on sick leave and rehab. Hence, the utilization of OHS became focused on individual issues as rehabilitation, curative services and wellness activities. Even though our study shows that public organizations have well established formal structures and rather extensive dialogue between managers and workers/safety reps on OHS issues, there is a lack of interaction and dialogue with OHS about work, workplace risks, causes and solutions. As a consequence, access to OHS support in and about preventive OHSM was limited, both for managers and for safety reps and workers. From this follows that OHS also have limited access to the actual workplaces, and to local knowledge, experiences, activities and discussions on health and safety. Utilization of OHS as an expert resource in preventive OHSM is thus restricted and inefficient This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Schmidt, Lisa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    HR & SAM2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    HR/personalavdelningen (HR) har under de senare decennierna genomgått en transformation som innebär att HR ska sträva efter att differentiera sina insatser utifrån de behov som finns. En drivkraft har varit att få professionell status och ställning, men även att bli en mer strategisk och värdeskapande funktion i verksamheten.

    Utgångspunkten för denna studie är att arbetsmiljöfrågor ska hanteras av arbetsgivare och arbetstagare/skyddsombud i nära samverkan. I lagstiftningen har HR ingen definierad, formell roll när det handlar om det systematiska arbetsmiljöarbetet. HR-funktionen har dock fått en allt viktigare roll i organisationers ledning och styrning och mycket tyder på att HR:s inflytande över arbetsmiljöarbetet också har ökat. Det finns emellertid inte särskilt mycket forskning om hur deras roll fungerar i praktiken. Projektets syfte var att undersöka HR-funktionens roll i det systematiska arbetsmiljöarbetet inom kommun- och landstings/regionsektorn.

    I samråd med projektets referensgrupp valdes HR-funktioner i sex organisationer, med en variation i storlek och geografi. Vi har besökt varje verksamhet och medarbetare inom HR-funktionen, chefer och skyddsombud har intervjuats.

    Resultatet visar att HR på olika sätt bidrar i arbetsmiljöarbetet, framför allt i frågor inom organisatoriska och sociala arbetsmiljöområden. HR-funktionen kan ha en viktig roll i arbetsmiljöarbetet genom att jobba strategiskt med arbetsmiljö, vilket är i linje med HR-transformationskonceptet, men för att detta ska ge eftersträvat resultat, behövs ett bredare grepp.

    HR:s insatser behöver utvidgas, intensifieras och struktureras för att ge resultat i form av ett mer effektivt förebyggande arbetsmiljöarbete. För att bättre kunna bidra och utveckla sin roll i SAM behöver HR-funktionen:

    - Ha relevant och tillräckligt bred kunskap. Arbetsmiljökunskap behöver ingå i HR-/personalutbildningar. HR-specialister behöver förståelse för hur arbetsmiljöarbetet kan integreras i verksamheten för att drivas effektivt och systematiskt. Kunskap om grundprinciperna i SAM (systematik, förbättring och integrering i verksamhetsstyrningen) hos centrala aktörer är avgörande för ett väl fungerade arbetsmiljöarbete.

    - Finnas nära verksamheten och stödja chefers SAM. Chefer behöver ofta nära stöd för att klara arbetsmiljöarbetet såsom det är tänkt att fungera. Det finns risk att viktiga frågor faller mellan stolarna när HR-funktionen distanserar sig från verksamheten och främst arbetar med OSA-frågor och reaktiva insatser som rehabilitering, liksom när HR tar över alltför mycket ansvar för det löpande arbetsmiljöarbetet.

    - Utveckla arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet ur ett strategiskt perspektiv. HR-funktionen kan ha en viktig övergripande och samordnande roll när det gäller riskbedömningar, medicinska kontroller och uppföljningar av handlingsplaner. Andra delar som gynnas av en strategisk och framsynt HR-funktion är omvärldsanalys och tolkning av Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

    - Förstå och stödja samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Samverkan är centralt i arbetsmiljöarbetet och HR kan fylla en viktig funktion genom att stödja både struktur och innehåll. HR behöver dock utveckla arbetsformer för detta, vilka ofta skiljer sig från arbetsformerna i övrigt HR-arbete.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Schmidt, Lisa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    HR & SAM2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    HR/personalavdelningen (HR) har under de senaste decennierna genomgått en transformation. Som en del i detta har HR i många organisationer fått ett ökat ansvar för arbetsmiljöarbetet.

    IVL har undersökt vilken roll HR-funktionen har i det systematiska arbetsmiljöarbetet och hur det uppfattas av olika aktörer. Slutsatser dras om insatser som behövs för att denna överflyttning inte ska leda till att arbetsmiljöarbetet försämras.

    Läs mer om studien i IVL B-rapport 2336, 2019 ”HR & SAM, Human Resource-funktionens betydelse för det systematiska arbetsmiljöarbetet i kommuner och landsting/regioner”.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Schmidt, Lisa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jämställdhetens betydelse för arbetsmiljön - problem och lösningar i fem företag2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Fem företag har deltagit i nätverksprojektet Effektiva åtgärder för färre arbetsskador bland kvinnor inom tvätterier, livsmedels-, plast och kemisk-teknisk industri. Projektet har ingått i AFA Försäkrings 3-åriga program Kvinnors arbetsmiljö inom industrin 2007-2010. Projektet har erbjudit företaget kartläggningar av arbetsmiljöförhållandena med hjälp av flera metoder. Efter genomgång av statistik av sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud har flera metoder används, beroende på det enskilda företagets situation; ARIA Arbetsinnehållsanalys, jämställdhetsenkät, ergonomisk utvärdering, arbetsmiljöenkät, observation, intervjuer. Efter analys av det insamlade materialet har en handlingsplan med åtgärdsförslag utarbetats tillsammans med företagen. Deltagarna har därefter fortsatt arbetet på egen hand.Parallellt med projektarbetet i företagen har deltagarna ingått i ett nätverk som har träffats vid tre årliga seminarier, Dessa träffar har genomförts som workshops och varit baserade på olika tema som haft koppling till deltagarnas förändringsarbete.De metoder som använts inom projektet bidrar till att befintliga skillnader mellan män och kvinnor på arbetsplatsen blir synliga och konkreta. En uppföljning visar att företagen har kommit olika långt med sitt arbetsmiljö- och jämställdhetsarbete inom projektperioden. Flera faktorer i företagen påverkar projektresultatet. Störst effekt har uppnåtts i de företag där affärsnyttan av förbättringsarbetet varit mest påtaglig.  Företagen är sällan medvetna om hur ett aktivt jämställdhetsarbete kan bidra till att utveckla företagets verksamhet samt bidra till affärsnytta. Det finns därför en risk att arbetsmiljö- och jämställdhetsarbetet blir en lågprioriterad sidovagn till den övriga verksamheten. Rapporten redovisar att metoder för att kartlägga arbetet ur ett genus- och arbetsmiljöperspektiv kan bidra till goda effekter i företagen både för arbetsmiljö, jämställdhet, verksamhetsutveckling och lönsamhet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Schmidt, Lisa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vägar till framgångsrikt samarbete med företagshälsovård2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Företagshälsovårdens (fhv) uppdrag, är att "arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatsen samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa". Samtidigt agerar fhv på en marknad där de tjänster som fhv levererar ska svara mot kundens beställning. Denna studie syftar till att lyfta fram och analysera en rad goda exempel på hur fhv och företag har arbetat för att på ett bra sätt nå arbetsmiljölagens mål.Via kontakter med arbetsmarknadens parter, branschförbund, samt bevakning och sökning i massmedia identifierades 31 företag som tänkbara goda exempel, varav 15 företag slutligen valdes ut för att ingå i studien. HR-/personalchef, arbetsledande chef, skyddsombud samt representant(-er)/kundansvarig på den fhv som företaget anlitade har intervjuats.Projektet visar att relationen mellan fhv och företag är central för de goda resultat som uppnåtts. Tillit, förtroende och dialog mellan företag och fhv nämns som särskilt viktigt. I synnerhet gäller detta när företag har ambitionen att öka användningen av fhv i sitt förebyggande arbetsmiljöarbete och minska den behandlande delen av fhv:s verksamhet. Företag med god struktur och systematik i sitt arbetsmiljöarbete har lättare att utvärdera och strategiskt använda fhv:s insatser. När fhv får tillgång till information och kunskap från företaget kan de erbjuda bättre service och vara del i företagets processer. Fhv:s förmåga att anpassa sig efter företagets behov och anpassa/utveckla sina tjänster i samråd med företaget framhålls som framgångsfaktor före fhv:s kompetens eller metoder. En strategisk relation mellan företag och fhv kräver också kontinuerlig kalibrering, dialog och anpassning av vilka tjänster som erbjuds och tydlig fördelning av ansvar och arbetsområden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Schmidt, Lisa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Palm, David
    Ekvall, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Viktbaserad avfallstaxa: Vart tar avfallet vägen?2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa huruvida införande av viktbaserad avfallstaxa får de önskvärda effekterna (till exempel minskade avfallsmängder) samt om det även får oönskade effekter som till exempel ökad nedskräpning. Viktbaserad avfallstaxa minskar i de flesta fall säck- och kärlavfallet med ca 20 procent (Jensen, 2011), men vart tar detta avfall vägen?Inom studien har 21 hushåll i Askim och 22 hushåll i Bergsjön/ Kortedala i Göteborgs kommun intervjuats om hur införandet av viktbaserad avfallstaxa har påverkat dem. Samtliga intervjuade har haft restavfallsminskningar med 20-90 procent jämfört med före införandet av taxan. Studien visar att en viktbaserad avfallstaxa minskar restavfallet främst till förmån för ökad utsortering av matavfall och förpackningar snarare än att förebygga avfall. Med en genomtänkt taxekonstruktion blir de negativa effekterna i form av nedskräpning och avfallsdumpning marginella. För en långsiktig effekt bör ytterligare återkoppling genomföras gentemot hushållen, exempelvis vid fakturering.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Schmidt, Lisa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Östlund, Gabriella
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården - Förebyggande insatser för skador och smitta pga. vassa instrument2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Stick- och skärskador är   vanliga inom hälso- och sjukvården, både i Sverige, och i övriga EU-länder och globalt. Det långsiktiga målet   med detta projekt är att minska förekomsten av stick- och skärskador inom   vården. För att minska dessa skador, behövs Kunskap om orsaker till stick- och skärskador. En strategi som hanterar eller motverkar dessa   orsaker. 81 telefonintervjuer har genomförts   med anställda inom vården som drabbats av stick- eller skärskada. Dessutom   har goda exempel på åtgärder studerats vid besök på utvalda arbetsplatser.   Resultatet har legat till grund för diskussioner vid fyra workshopar. En   strategi har utvecklats med en kombination av insatser som kan minska stick-   och skärskadorna i vården. Strategin innefattar följande delar: Implementering av lagkrav och regler/föreskrifter. Eliminera riskerna genom att använda säkerhetsprodukter och se   över om vassa instrument och verktyg kan bytas ut eller sorteras bort. Implementering   av och ökad tydlighet om vad som är ett sticksäkert arbetssätt på   arbetsplatsen och anpassat till verksamheten . För att implementera dessa åtgärder behövs ett organisatoriskt stöd. På ledningsnivå   inom landsting/kommun På arbetsplatsnivå behövs ett stöd för chefernas arbete inom sina respektive ansvarsområden

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Shamoun, Sanny
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Isaksson Lantto, Fanny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Arbetsmiljö- och patientsäkerhetsarbetet - hinder och möjligheter för att arbeta integrerat2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kommunala hemsjukvårdsverksamheter har speciella förutsättningar som bidrar till möjligheten att arbeta integrerat.
    Några hinder/svårigheter och möjligheter:

    • Ansvar och arbetsuppgifter för olika specialistområden upplevs begränsa möjligheterna att ”gå utanför ramarna”.
    • Verksamheten organiseras i vad som brukar kallas stuprör, dvs. funktion för funktion eller område för område.
    • En vanlig föreställning är att arbetsmiljölagen är underordnad andra lagar så som exempelvis Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen vilket bidrar till att arbetsmiljölagen inte prioriteras lika högt.
    • Eftersom varje ledningssystem har fokus på ett område, kan det i praktiken vara svårt att se hur och även varför de ska integreras. Om ledningssystemet istället bygger på en helhetssyn på verksamheten (ett verksamhetsledningssystem), är det lättare att ha fokus på och även mer naturligt att inkludera de områden som är relevanta, t.ex. arbetsmiljö, patientsäkerhet, kvalitet eller miljö.
    • Igenkänningen i att patientsäkerhet och arbetsmiljö ”är olika sidor av samma mynt”, kan vara en bra ingång till diskussionen om integrering.
    • Flera samverkansformer där det går att bygga vidare på ett helhetsperspektiv och tydliggöra sambandet mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet och utveckla arbetet med integrering.
    • Flera samverkansformer där det går att bygga vidare på ett helhetsperspektiv och tydliggöra sambandet mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet och utveckla arbetet med integrering.
    • Gröna korset är ett inspirerande exempel för att arbeta integrerat och bör kunna användas också inom hemsjukvård.
    • Rapporteringssystem för avvikelser, exempelvis IA-systemet (KIA) möjliggör att rapportera avvikelser i både arbetsmiljö och patientsäkerhet och kan vara en del i integreringen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Sjöström, John
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Arbetsmiljön i bemanningsföretag2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet tog sin utgångspunkt i ett behov av att belysa frågor som framkommit i ett tidigare projekt om arbetsmiljöarbetet för anställda i bemanningsföretag (Antonsson et al 2014). Projektet resulterade i en rapport som visar hur olika aktörer i bemanningsföretag och inhyrande företag kan arbeta med arbetsmiljön före, under och efter inhyrning samt om en arbetsskada inträffar.

    I rapporten visas exempel på vad som ingår i lagar och regler och kollektivavtal och vilka krav som kan ställas vid upphandling. Dessutom diskuteras hur arbetsmiljö skulle kunna lyftas i dessa sammanhang och några exempel på områden av särskild vikt lyfts fram. I rapporten redovisas också exempel på policys och etiska riktlinjer som berör arbetsmiljö. Även dessa formuleringar och hur de skulle kunna utvecklas har diskuteras. Exempelvis kan arbetsmiljön lyftas fram tydligare i etiska riktlinjer och policys. Dessutom kan avtalen ge tydligare riktlinjer för de fall då bemanningsanställda (och anställda hos inhyrande företag) råkar ut för upprepade och likartade arbetsskador.

    Att bemanningsföretag och inhyrande företag båda har ett arbetsmiljöansvar för de uthyrda konsulterna gör att skyddsombudsrollen för bemanningsföretagen blir mer komplicerad än för företag som råder över sin egen arbetsmiljö. Skyddsombud har intervjuats om hur de ser på sin roll och vad de arbetar med och vad de skulle kunna arbeta med. I rapporten diskuteras möjligheter men även svårigheter för skyddsombud inom bemanningsbranschen. I synnerhet framstår det som problematiskt att verka som skyddsombud när man är uthyrd konsult hos inhyrande företag, då det kan vara svårt att avsätta tid för uppdraget. Samtidigt uppfattar flera bemanningsföretag liksom kundföretag att uthyrda skyddsombud kan bidra på ett positivt sätt till arbetsmiljöarbetet. Att verka som skyddsombud i bemanningsföretaget framstår som betydligt enklare. Ett sätt för skyddsombud i bemanningsföretag att bidra i arbetsmiljöarbetet är att fokusera på att bidra till utveckling och uppföljning av bemanningsföretagets rutiner för arbetsmiljöarbetet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30. Strömberg, Ann
    et al.
    Axelsson, Ulrik
    Birgersdotter, Lena
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Förenklade miljöledningssystem - kartläggning av nationella och europeiska system2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Sverige identifierades 1999 mellan 50 och 60 projekt/system för förenklad miljöledning. Flertalet av dessa utvecklades som komplement till den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001 eftersom den upplevdes som allt för omfattande och byråkratiskt för små företag. Intervjuer med ägarna till dessa förenklade miljöledningssystem visar att många av dessa var tillfälliga nu avslutade projekt. Idag finns omkring 10 aktiva svenska system för förenklad miljöledning. Vid intervjuer med de nu aktiva systemägarna har de tillfrågats om hur de ställer sig till en samordnad utveckling. De flesta är intresserade av att delta i ett utvecklingsarbete där målsättningen är en kvalitetssäkring av förenklade miljöledningssystem genom att gemensamma baskriterier tas fram. Innan detta arbete påbörjas bör, för att arbetet ska bli så effektivt som möjligt, följande aktiviteter genomföras; - Utvärdering av hur de förenklade ledningssystem fungerar. - Diskussion kring hur flera små företag kan motiveras att påbörja ett miljöledningsarbete. - Diskussion kring hur en samordning av dagens förenklade miljöledningssystem kan ske

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 30 of 30
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.43.0