IVL Swedish Environmental Research Institute

Theexpansion of wind power in Sweden is a necessary condition to reach the national setemissiontargetsby 2045.Today, industry and domestic transport account for about one-third each of Sweden’s total emissions. Reducing the emissions from these sectors requires extensive electrification.

Even though it seems like Sweden hasgood chancesto become world-leading in the transitionto a low-carbon economythe process to expand wind power production is not as thriving as one may think. One strong reason behind this is the lack of social acceptance.

Although the public support is relativelyhigh,experiences show that theenergy transition is causingvariousconsequences for local communitiesand socioeconomic groups where the development takes place.

In this paper wetherefore examine factors affectingas well as increasingsocial acceptance to highlightthe social context of the energy transition.Social acceptance is influenced by a wide and complex set of factors between individuals, communities, wind energy operators, and regulatory regimes at a variety of geographical scales.

Besides the municipalveto,which is the most common reason why wind power projectsare rejected,social acceptance depends on justice issues, democratic participation, sound annoyance, visual aspects, and environmental concerns. Considering justice issues, thegapbetween cost and benefits is more decisivethan the “not in my backyard” attitude.When community concerns are removed rather than addressed the interaction gets less meaningful.

Visual and sound annoyance is often based on deeper senses of identity and connections, andenvironmental concerns could both be an expression of support and scepticism. In sum, all these factors are context-specific and should neither be understood as universal nor complete.

Toincreasesocial acceptance ofwind power expansion decision-makersmust consider planning processes,compensationmeasures,and ownership structures. First of all, trust is key in the process of wind power expansion.For aplanning process to become meaningful, openness andopportunity for participants to definethe processes, as well as outcomes,arerequired.

In this sense, decision-makers cannot assume that certain participants are wrong or less legitimate. Secondly, with more systematic financial compensation,the gap between those who benefit and those who get affected by the wind power expansioncan be reduced. This is especially important in the Swedish context wherearise of populist movementscan be seen.

Lastly, there is a need to examine possible ways to reform ownership structures of wind power. This is something that has been proven fruitful in other countries where wind power expansion has been successful. 

Klimatforskningen talar sitt tydliga språk: Desnabba klimatförändringar vi redan idag upplever,innebär nya utmaningar men också möjlighetertill omställning av hur vi utvecklar och förvaltarvår byggda miljö. Med denna vägledning villvi rusta bostadsföretag för denna framtid, därklimatanpassning av bostadsbeståndet inte är ettalternativ utan en nödvändighet.Det ligger ett stort arbete bakom denna vägledningmen mycket arbete återstår och vägledningengör inte anspråk på att vara något heltäckandeuppslagsverk, utan förhoppningsvis snarare ettinspirerande och kortfattat första insteg i hur vikan komma igång med konkreta åtgärder.

Arbetet har varit en process av nära samarbetemellan människor och organisationer medolika perspektiv och kompetenser. Projektet harsamfinansierats av Stiftelsen Institutet för VattenochLuftvårdsforskning (SIVL) och SverigesAllmännytta. Vi har också haft förmånen att hamed oss fem allmännyttiga bostadsbolag, MKB,Nybo, Mimer, Vätterhem och Östersundshem, pådenna resa, som bidragit med sitt engagemanggenom bland annat fallstudier, diskussioner ochdelande av tidigare erfarenheter. Företagensdeltagande har lett till att den teoretiska grundsom presenteras i vägledningen är förankrad i denverklighet och de utmaningar som de ställs inför.Det har även inneburit att generell kunskap om klimatanpassningsarbetet kunnat exemplifieras och presenteras på ett sätt som går att känna igensig i.Då det är bråttom att agera och frågorna omklimatanpassning av vår byggda miljö ärkomplex har projektet tidigt valt att prioriterade två extremväderhändelser som vi redan nuser drabbar bostäder och boende i allt störreomfattning; skyfall och värmeböljor. Vi har också valt att fokusera på multifunktionella ochnaturbaserade lösningar som bostadsbolagen kanintegrera i sin ordinarie verksamhet.

Genom ökad kunskap om risker och åtgärder,systematiskt arbete, bättre samverkan samt störreförståelse för ekonomiska aspekter kommer ocksåförståelsen för behovet av åtgärder öka, vilket kanskynda på anpassningsarbetet. Vår förhoppningär att vägledningen kommer spridas för att andrabolag, både allmännyttiga och övriga, ska kunnaanvända den.Det har varit vår ambition att skapa en vägledningsom är lättillgänglig, praktisk och som möterbostadsbolagen i de utmaningar de står inför,både nu och i framtiden.

Föreliggande rapport redovisar arbete som genomförts inom arbetspaketet - Framtidens hållbara och robusta energisystem som utgör en del av projekt ”Smart och klimatneutralt Lund 2030”.

Syftet har varit att undersöka hur man genom åtgärder på stadsdelsnivå kan bidra till att nå klimatneutrala städer. Detta utifrån förväntad elektrifiering inom mobilitetssektorn samt ökade inslag av lokalt producerad icke planerbar energi. Denna utveckling anses här vara en förutsättning för klimatomställning av samhället men potentiellt också en utmaning för elsystemet. Inom AP3 har potentiella utmaningar kopplade till denna utveckling kartlagts och olika åtgärders möjlighet att minska de negativa effekterna av utvecklingen och istället bidra med såväl elsystem- som klimatnytta analyserats.

Studien visar bl.a. att utvecklingen innebär en ökning av områdets årsenergibehov med ca 9 % och områdets maxeffektbehov med ca 22 %. Eftersom effektbehovet ökar mer än energibehovet riskerar elnätsbelastningen att förvärras om inte åtgärder vidtas. Studien visar också på en ökad klimatpåverkan med elnätet som avgränsning, vilken också behöver hanteras parallellt med utfasning av fossila bränslen mm.

Arbetet inom arbetspaketet har projektletts av IVL och skett i samarbete med det lokala energibolaget Kraftringen samt teknik- och fastighetsaktörer och möjliggjorts genom medel från Energimyndigheten.

Med utgångspunkt i solcellers potential avseende lokal elproduktion och klimatnytta fokuserar föreliggande projekt på förutsättningarna för urban byggnadsapplicerad solkraft, detta med fokus på möjligheter och eventuella hinder för att dimensionera anläggningar utifrån fysiska förutsättningar för att utnyttja den fulla potentialen. Projektet har, med stöd i tidigare studier, genomförts med utgångspunkten att solceller är önskvärda ur klimat- och energisystemperspektiv samt att dessa i många fall och för många aktörer är lönsamma. Samtidigt finns bilden av att regelverk för skatter och subventioner samt befintliga prismodeller inte styr mot maximering utifrån fysiska förutsättningar, en bild som bekräftades i inledande dialoger med deltagande aktörer i projektet.  

In the context of achieving a climate-neutral and sustainable electricity system, energy systems modelling is often used as a tool to assist decision making. However, a challenge posed within the field is how to represent sustainability in a way that presents actionable, clear and holistic results. There is thus a need to give a more comprehensive and nuanced view of sustainability aspects of energy system modelling.

To provide a basis of understanding of how sustainability could be conceptualized and assessed in energy systems modelling, six well known (from a Swedish point-of-view) sustainability frameworks were analyzed and presented in this report: the concept of Environmental Carrying Capacity, the Planetary Boundaries, the Doughnut Economics framework, the Sustainable Development Goals, the Swedish Environmental Quality Objectives and the Framework for Strategic Sustainable Development. The frameworks were structured according to their sustainability concept and according to what decision-making they would be able to provide input to. The results of the report serve as input to the discourse concerning how the energy system could be transformed to 100 % renewable electricity production along a truly sustainable way.

Vägledningens syfte är underlätta för företag som äger, utvecklar och förvaltar fastigheter att ta sig an andras klimatpåverkan där de själva har en roll och kan påverka. Dessa benämns i GHG-protokollet som scope 3. Vägledningen stöttar bostadsföretag att göra kloka prioriteringar i klimatarbetet, både gällande åtgärder och rapportering, men även skapa förståelse för hela värdekedjans klimatpåverkan och lägga grunden för vetenskapliga klimatmål. Det finns redan en motsvarande vägledning för scope 1 och 2, denna fokuserar på scope 3.

Det brukar sägas att ungefär en femtedel av Sveriges klimatpåverkan är kopplad till bygg och fastighetssektorn. Klimatpåverkan uppstår både när vi bygger, utvecklar, förvaltar och brukar våra fastigheter. GHG-protokollet delar in ett företags klimatpåverkan i scope 1 (direkta utsläpp), scope 2 (indirekta utsläpp från inköpt energi) samt scope 3 (övriga indirekta utsläpp i värdekedjan). Scope 3 delas upp i femton olika kategorier och omfattar bland annat inköpta varor och tjänster, tjänsteresor, användning av sålda produkter och nedströms uthyrda tillgångar. 

Det är inte alla scope 3 kategorier som är relevanta för ett bostadsföretag. Att på egen hand avgöra vilka utsläpp som är relevanta att rapportera kan vara en svår och tidskrävande uppgift. Därför har IVL i samverkan med branschen och med GHG-protokollets kriterier som grund gjort en generell bedömning av olika kategoriers relevans för bostadsföretag i Sverige i fyra nivåer (ingen relevans, låg, medium och hög). Kategorierna 3.1 Inköpta varor och tjänster (underhåll och stora inköp), 3.2 Kapitalvaror (ROT och nybyggnation) samt 3.13 Nedströms uthyrda tillgångar (boendes klimatpåverkan) har bedömts ha högst relevans. Det har även tagits fram detaljerade beskrivningar för omfattning, beräkningsmetoder och datakällor för identifierade klimatposter för att underlätta rapportering och uppföljning.

Den primära målgruppen är bostadsföretag och redovisningskonsulter som stöttar dessa med beräkningar och rapportering. Det som gäller specifikt för bostäder i denna vägledning är att brukarna är boende och inte verksamheter. I övrigt är alla rekommendationer och riktlinjer användbara för hela fastighetssektorn.