IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 6 of 6
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Hult, Cecilia
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Merelli, Luca
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mawdsley, Ingrid
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Styrmedel för minskade NOX-utsläpp från vägtrafik i scenarier med skärpta EU-krav för fordons CO2-utsläpp2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet var att beräkna utsläpp av CO2, NOX och partiklar från vägtrafiken i ett scenario där EU antar skärpta krav på CO2-utsläpp från nya fordon. Dessutom beräknas effekten av ytterligare styrmedel.  Beräkningarna visar att skärpta EU-krav har liten effekten på utsläppen till 2030, eftersom striktare krav till inte hinner ha någon betydande effekt till dess. Efter 2030 är effekten från EU-kraven större. Styrmedelsanalysen visar att nya avgasnormer (Euro 7) är det styrmedel som har störst effekt på NOX och partiklar. För CO2 är utsläppsminskningarna små för alla styrmedel.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Jerksjö, Martin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjödin, Åke
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Merelli, Luca
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Varella, Roberto
    Sandström-Dahl, Charlotte
    Remote emission sensing compared with other methods to measure in-service conformity of light-duty vehicles: On behalf of the Swedish Innovation Agency and the Swedish Transport Administration2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The emission performance of light-duty vehicles (LDVs) was investigated based on various datasets from remote sensing, PEMS and chassis dynamometer measurements. The focus of the investigation was on NOX from early Euro 6 diesels and based on three different datasets:

    -        Data collected from dedicated remote sensing measurements carried out in Sweden, used to recruit vehicles for PEMS and dynamometer tests. 

    -        A large remote sensing dataset from measurements carried out in six European countries, compared with a large number of PEMS RDE data.

    -        Data collected by means of remote sensing, mini-PEMS and a point sampling particle number instrument at a PTI-station.  

    The results of the analysis show:

    -        A good agreement between remote sensing and PEMS as regards real-world NOX emission reductions from Euro 5 through the various steps of Euro 6.

    -        For Euro 6ab diesel LDVs:

    o      A good agreement in NOX emissions between remote sensing and PEMS with data broken down on vehicle model and engine alliance level. 

    o      A reasonable agreement between remote sensing and PEMS for individual vehicles, demonstrating remote sensing capability to identify vehicles exceeding the Euro 6 NOX limit.

    o      Large variations for both remote sensing and PEMS - a factor of 30-40 between the highest and lowest emitters - in NOX emissions between individual vehicles. 

    -        For diesel LDV PM emissions the remote sensing data mirrors the evolution of the increasingly stricter emission standards from Euro 1 onwards, ultimately requiring newer vehicles to be equipped with DPFs, reducing real-world PM emissions by more than 90%.

    -        Remote sensing can be used as a stand-alone, cost-effective method for surveying the RDE performance of the diesel LDV fleet and supplement in-use compliance programs.

    -        Screening for suspected high-emitters with remote sensing and confirmatory measurements with mini-PEMS can be a potential approach to enhance PTI emission testing, e.g., by incorporating NOX and PN tests under real driving conditions.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Lindén, Jenny
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Merelli, Luca
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Malin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Saucedo, Gabriella Villamor
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Luftkvalitet i stadsutvecklingsprocessen Del två: effekten på luftkvaliteten av olika utformning av bebyggelse och vegetation2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förtätning av städer innebär många miljöfördelar i form av effektivare användning av infrastruktur och service och minskade transporter, men det finns även en risk att tätare bebyggelse försämrar luften i städerna om förtätningen medför att luftgenomströmningen minskar. Med hjälp av datormodeller har effekten på luftkvalitet från olika scenarier simulerats i denna studie, med syfte att tydliggöra hur utformningen av framtidens täta, gröna städer kan optimeras med avseende på luftkvalitet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Moldanova, Jana
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Merelli, Luca
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Langner, Joakim
    Jones, Jörgen
    Leung, Wing
    Ekstrand, Henrik
    Ziverts, Ulrika
    Playing field for bio-jet fuels: Overview, intercomparison and verification2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    What emissions and what climate impact does today's aviation have? It is important to create a consensus around this in order to be able to both compare the effects of different fuels and other mitigation measures and to relate the impact of aviation to e.g., other modes of transport. Emissions from aviation are inventoried and reported today at several different levels. Currently the main driver of CO2 emission inventories are regulations targeting emissions of greenhouse gas emissions. This report provides a brief overview of the methods and data used, which stem from various regulations and initiatives. A number of emission calculators is driven by the demand for data to report climate impact from air travel and freight transport and includes emission or climate calculators that focus on emissions of CO2 or CO2 equivalents assigned to a passenger or to volume or mass of cargo on a given route or nominal distance. There is a number of such calculators that use different emission factors, flight parameters, aircraft occupancy and contributions from high-altitude impacts, and thus generate different results. Examples are those of ICAO (International Civil Aviation Organization, 2019), NTM (Network for Transport Measures, 2019), IATA (International Air Transport Association, 2019), Atmosfair (Atmosfair, 2019) or Flight Emission Map (Flight Emission Map, 2019). A survey of data and assumptions that form the basis for aviation greenhouse gas emissions and climate calculators and a validation of these by means of data on reported fuel consumption during flights was carried out in the project. For most of the calculators there is a good agreement with the fuel consumption data when the variability of the fuel consumption due to different aircraft types, occupancy, etc., is taken into the account. Three calculators show substantially higher emissions and an analysis indicates that the reason is that they are using obsolete emission factors. The biggest difference between calculators arise from the calculation of CO2 equivalents in which case all use radiation forcing index (RFI) as a measure. The study also included a comparison of SMHI's air emission model with fuel consumption data.

    The high-altitude effects of SLCP are crucial in minimizing the climate impact of aviation – for combustion engines these effects will remain even with use of fossil-free fuel. The first important questions associated with the high-altitude effects are their quantification and reduction of uncertainties of the climate impact of the SLCP. RFI used by many climate calculators is a blunt tool if the aim is to target the high-altitude effects as such, as it is related solely to CO2 emissions and the relation to the SLCP radiative forcing is through impact of the historic emissions of aviation up to the date for which the FI is calculated. More appropriate are forward looking metrics considering forcing from actual SLCP species emitted during the flight as global warming potential (GWP) or global temperature potential (GTP). The most important climate forcing components are emissions of CO2 and formation of contrails and contrail cirrus. Sustainable aviation fuels (SAF) with high hydrogen and low aromatic content emits substantially less soot particles which reduces radiative forcing of the contrails. Model simulations of full implementation of SAF in the current aviation fleet would lead to 20-50 % reduction of RF from contrails and contrail cirrus. A combination of the use of SAF, engine technology with low emissions of soot and NOx and route climate optimisation has the potential to substantially reduce the high-altitude effect.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sköld, Sara
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Romson, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Merelli, Luca
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Parkerings- och mobilitetstjänster för en hållbar stad - Slutrapport i projektet Sampark – metoder, möjligheter och potential att samutnyttja parkeringsytor och mobilitetstjänster med Framtiden-koncernens fastighetsbestånd som fallstudieobjekt2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under åren 2018 till 2021 har IVL Svenska Miljöinstitutet drivit ett samfinansierat forskningsprojekt tillsammans med fastighetsbolaget Framtiden. Projektets mål har varit att bidra med kunskap till ett miljöanpassat byggande med effektiv markanvändning, låg resursanvändning och strukturer som stödjer ett hållbart resande. Parkeringskostnaden mellan olika bolag i Framtiden-koncernen skiljer sig åt och en harmonisering av avgifterna bör därför ske. Dagens avgiftsnivå är generellt låg i jämförelse med både marknadsvärde för parkering i aktuella områden och för att kunna styra och påverka bilresande och bilinnehav. Samband mellan exempelvis prissättning och bilinnehav kan inte bekräftas generellt i bostadsbolagens bestånd, vilket anses bero på avsaknad av tillgängliga data på bilinnehav på fastighetsnivå. Resultat från ett nybyggnadsprojekt visar dock att flexibla och sänkta parkeringstal tillsammans med en marknadsmässig prissättning kan ge effekter på bilinnehav men att det har betydelse hur attraktiva mobilitetstjänsterna är. Omvandling från fasta platser till tillståndsplatser kan ha en stor potential att effektivisera parkeringsbeståndet och därigenom frigöra mark för andra ändamål. Framtiden-koncernen har inte själv full rådighet över parkerings-och mobilitetsfrågorna, men tillsammans med stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, fastighetskontoret samt Göteborg Stads Parkering finns goda möjligheter att minska efterfrågan på bilresor i Göteborgsområdet. Exempelvis innebär förtätning och nybyggnation av bostäder innebär att man behöver bygga på befintliga parkeringsplatser. Krav på Framtiden från andra förvaltningar på att ersätta befintliga markparkeringar med förhållandevis låga avgifter, behöver då vara väl avvägda och ligga i linje med efterfrågan för nyproducerade dyrare parkeringsplatser. Plan-och bygglagens regler behöver också förändras med syfte att premiera och underlätta ett arbete mot ett mer bilsnålt eller transporteffektivt samhälle.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Åström, Stefan
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Parsmo, Rasmus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Merelli, Luca
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hult, Cecilia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mawdsley, Ingrid
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Styrmedel för minskade NOX-utsläpp från vägtrafik, inrikes sjöfart och fiskefartyg: Utsläppseffekter, kostnader och nyttor år 20302022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Enligt det senaste referensscenariot för Sveriges utsläpp av kväveoxider (NOX) till 2030 kommer Sverige överskrida taket i det andra NEC-direktivet om inte ytterligare åtgärder tas. Utsläppen från vägtrafik, inrikes sjöfart och fiske står enligt referensscenariot för en betydande del av Sveriges NOX-utsläpp år 2030, och här finns också potential för ytterligare utsläppsminskningar.

     

    Syftet med den här studien var att undersöka vilka styrmedel som är mest effektiva för att minska utsläppen av NOX från vägtrafik, inrikes sjöfart och fiskefartyg till år 2030 samt undersöka hur kostnadseffektiva styrmedlen är. Syftet var också att undersöka hur styrmedlen påverkar utsläppen av PM2.5 och CO2. Åtta styrmedel med syfte att minska utsläpp inom vägtrafiksektorn samt tre styrmedel med syfte att minska utsläpp inom inrikes sjöfart och från fiskefartyg studerades.

     

    Det styrmedel för vägtrafik som uppvisar lägst kostnad per reduktion av kg NOX samt god kostnadseffektivitet är införandet av skärpta CO2-krav på EU-nivå enligt det förslag som ligger. Detta styrmedel resulterar enligt studien även i betydande utsläppsminskningar av NOX och CO2. Övriga styrmedel för vägtrafik som är kostnadseffektiva är premien för etanolkonvertering, kilometerskatt för tunga fordon och miljödifferentierad trängselavgift. Inget av dessa styrmedel leder till betydande NOX-utsläppsminskningar. Det är osäkert om skrotningspremien, som resulterar i en utsläppsminskning av NOX på ca 400 ton, är kostnadseffektiv.

    Euro 7/VII-krav för lätta respektive tunga fordon resulterar visserligen i stora utsläppsminskningar av NOX år 2030, men detta styrmedel har höga enhetskostnader per reducerat kg NOX. Det är inte heller kostnadseffektivt då nytto/kostnadskvoten är långt under 1, dvs. kostnaderna överstiger nyttorna.

     

    För inrikes sjöfart och fiskefartyg visar studien att samtliga studerade styrmedel har potential att leda till betydande utsläppsminskningar till år 2030, med låga kostnader per kg minskad NOX och hög kostnadseffektivitet. Av de åtgärder som följer av respektive styrmedel har efterinstallation av SCR bäst effekt på NOX-utsläppen. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 6 of 6
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.41.0