IVL Swedish Environmental Research Institute

Föreskrifterna (AFS 2015:2) om kvarts – stendamm i arbetsmiljön öppnar upp för användning av så kallade referensmätningar som underlag för exponeringsbedömningar. En förutsättning för att kunna använda referensmätningar som underlag är att förhållandena är likvärdiga mellan arbetsplatsen som vill använda referensmätningarna och den arbetsplats där referensmätningar gjorts. Faktorer som kvartsinnehåll i dammet, arbetsmetoder och arbetsutrustning, hur länge dammande arbete pågår, ventilationsförhållanden o.s.v. har betydelse för om arbetsplatserna kan bedömas vara likvärdiga.

Förstudien har visat att det finns flera mätningar på flera olika arbetsmoment som skulle kunna användas som referensmätningar. Arbete i kontrollrum och hytt med stängda fönster och dörrar samt med en fungerande luftrening ger en låg exponering för kvarts. Det finns många mätningar av arbetsmomentet vilket gör att det kan användas som referensmätning. Andra arbetsmoment så som läggning och sågning/kapning av mark- och kantsten visar från stor risk till viss risk och rekommendationerna är att andningsskydd ska användas. Även mätningar från dessa arbetsmoment kan användas som referensmätningar.

Vid arbete i hamnar förekommer dieseldrivna fordon och hamnarbetare kan därför exponeras för dieselavgaser. Dieselavgaser innehåller olika komponenter som kan ha negativ påverkan på hälsan. Kartläggning har utförts i två hamnar under december 2019 och juni 2020. Totalt har 26 personburna kvävedioxidmätningar och sju personburna kolmonoxidmätningar utförts på stuveriarbete, terminalarbete och övrigt arbete. Mätresultaten visar att gränsvärdet för kvävedioxid och kolmonoxid underskrids med god marginal i samtliga mätningar, detta är en följd av att flera åtgärder har vidtagits i hamnarna. Exempel på åtgärder som hamnarna har vidtagit åtgärder för att minska exponeringen är att erbjuda landström för fartyg, fastställt rutiner för inköp och underhåll av fordon och maskiner, och skapat instruktioner för arbeten i slutna utrymmen, i magasin, i surrningsstationer samt intill fartyg och kranar. I samband med mätningarna intervjuades 18 hamnarbetare, varav drygt 20 procent uppgav att de upplevde besvär på grund av exponering för dieselavgaser under den aktuella mätdagen. Man kan inte utesluta att högre exponeringar kan förekomma. Identifierade riskfaktorer för ökad exponering kan vara bland annat typ och årsmodell av fordon och hur fordonets nyttjas. Om arbetet utförs utomhus eller inomhus. Ventilation. Vindriktning. Hamnarbetarens placering till avgasutsläppet. Om arbetet är fysiskt ansträngande, ökar andningsfrekvensen, vilket också ökar exponeringen.

Då det finns cirka 5000 fördelningsstationer och ca 180 000 nätstationer innehållande isolerolja i Sverige blir omfattningen av en eventuell märkning stor. En analys har gjorts av hur märkningen kan utformas så att den både blir enkel och praktisk att tillämpa. Kraven om märkning av rörledningar och behållare finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19, §§ 18–20). Säkerhetsdatabladen för isoleroljor redovisar typ av faropiktogram. I svensk standard för märkning av gas-, vätske- och ventilationsinstallationer finns det riktlinjer på bland annat signalfärg (fysikaliska egenskaper och typ av farlighet).

I detta projekt har två exempel på utformning av märkning har tagits fram, en som kan användas vid ingången till transformatorstationer och en som kan användas på utrustning innehållande isolerolja. Utöver detta rekommenderas också att samordningsansvarig informerar entreprenörer om förekomsten av isolerolja, vilka grundläggande rutiner som gäller på arbetsplatsen eller arbetsområdet och att entreprenören (utifrån sitt arbetsgivaransvar) utför en egen riskbedömning av arbetet kopplat till isolerolja. Det finns interna krav inom energiföretagen att man inte ska förvara kemikalier vid transformatorstationen. Dock får kemikalier som tillfälligt används för underhåll och service förvaras på området.

Dessutom rekommenderas att ansvarig säkerställer rutiner för inköp av ny utrustning samt transport av utrustning som kan innehålla isolerolja och som måste märkas.

Med hjälp av KemiGuiden kan företag som använder kemiska produkter få hjälp med att reda ut vilka krav som gäller för dem och hur de kan arbeta för att leva upp till kraven.

Rapporten beskriver hur byggarbetsmiljösamordnare i planering- och projekteringsfas (Bas-P) och i utförandefas (Bas-U) fungerar idag, drygt tio år efter att de införts och regleras i svensk arbetsmiljölagstiftning. Syftet med rollerna är att säkerställa att arbetsmiljöfrågor hanteras under hela byggprocessen.Bas-P ska samordna, planera och ta fram lösningsförslag innan byggproduktionen och Bas-U ska samordna, tillämpa och säkerställa att arbetsmiljörisker hanteras under byggproduktionen. Dessutom ska överlämning av underlag ske från Bas-P till Bas-U.

Analysen visade att vanligast är det med 1–2 dagars utbildning för Bas-uppdraget. Önskemål gällande utbildningsinnehållet är mer praktiska övningar och diskussioner om olika lösningsförslag samt anpassning för respektive Bas-roll. Merparten av Bas-Ps arbetstid består av möten, arbete med riskanalyser och checklistor. Motsvarande för Bas-U är riskanalyser, möten, arbetsmiljöplan, skyddsronder och arbetsplatsintroduktioner. Bas-uppdraget kombineras ofta med en annan roll, vilket upplevs ha fördelar som att kunna ha en helhetssyn på projektet och där nackdelar är att intressekonflikter kan uppstå vid prioritering.

En enkät besvarades av 303 personer (Bas-P=17%, Bas-U=71% och Bas-P/U=12%) och 28 personer med olika befattningar/roller djupintervjuades. I en innehållsanalys identifierades tio temaområden som möjliggör/underlättar respektive hindrar/försvårar i Bas-rollen och i uppdraget. Sammanfattningsvis är en övergripande förutsättning som påverkar Bas-uppdraget att det finns kunskap om arbetsmiljöansvaret på alla nivåer i organisationen, under alla delar av byggprocessen. Ytterligare förutsättningar som påverkar är tid, ekonomi och innehåll i kravspecifikation för Bas-uppdraget samt entreprenadavtalsformer.

Slutligen diskuteras förbättringsområden, förslag och rekommendationer för framtidens byggarbetsmiljösamordnare (Bas 2.0), med fokus på kunskap, arbetsmiljöplan och kommunikation, samspelet mellan Bas-P och Bas-U samt projekt- och verksamhetsstyrning.

Forskningsprojektet om arbetsmiljöarbete i kedjeföretag inom handeln har undersökt hur arbetsmiljöarbetet kan utvecklas och förbättras, med särskilt fokus på utmaningarna kring att implementera ett levande systematiskt arbetsmiljöarbete. Syftet med studien har varit att öka kunskapen om hur en god arbetsmiljö kan möjliggöras inom företagen. En utmaning för arbetsmiljöarbetet inom handeln är att ramarna för arbetsmiljöarbetet ofta sätts centralt i kedjeföretagen och sedan ska tillämpas i butiker som kan vara spridda runt om i landet.

Förutom det systematiska arbetsmiljöarbetet har även arbetsmiljöarbetet generellt studerats. De framgångsfaktorer och utmaningar, beståendes av enskilda aktiviteter som genom sin utformning stödjer eller hindrar ett väl fungerande arbetsmiljöarbete har belysts.

Tre kedjeföretag inom handeln har deltagit i studien, som bygger på kvalitativ metodik med intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Resultatet visar att avgörande för att nå framgång i arbetsmiljöarbetet är förståelsen för vikten av upparbetade kommunikationskanaler, både inom och mellan de olika nivåerna i kedjeföretaget. Vidare hur arbetsmiljöarbetet blir genomfört, påverkas av hur kedjeföretagen utformar sina system för vad personer på olika nivåer i organisationen ska göra. Systemen i sig kan stödja att arbetsmiljöarbetet blir utfört enligt plan och kan underlätta, förenkla och hjälpa till att skapa en hanterbarhet i arbetsmiljöarbetet. Att högsta ledningen tar ansvaret för att kommunicera ut hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska utformas, samt har en lyhördhet för vilka signaler som kommer underifrån i dessa frågor, skapar ett flöde och en tydlighet för alla anställda på olika nivåer i organisationen.

Utmaningarna i arbetsmiljöarbetet handlar om tidsbristen som leder till att arbetsmiljöaktiviteter blir nedprioriterade. En annan utmaning är de brister i arbetsmiljökompetens på olika nivåer i kedjeföretaget vilket påverkar hur arbetsmiljöarbetsuppgifter blir genomförda.

Företagens förmåga att jobba med ohövligt bemötande från kunder gentemot butikspersonal, behöver utvecklas vidare.

Med erfarenheterna från Covid-19 pandemin har företagen lärt sig, anpassat sig och hittat nya strukturer för hur arbetsmiljöarbetet kan genomföras.