IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 10 of 10
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Awad, Raed
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Johann Bolinius, Dämien
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Strandberg, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Yang, Jing-Jing
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sandberg, Jasmin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adeoye Bello, Musbau
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Egelrud, Liselott
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Härnwall, Eva-Lena
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gobelius, Laura
    PFAS in waste residuals from Swedish incineration plants: A systematic investigation2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Incineration is the dominant treatment for residual waste in Sweden. It is desirable to reach complete thermal oxidation of chemical substances in the incineration process to destroy toxic substances contained in waste. Otherwise, there is a risk of toxic substances being released into the environment through incineration residuals. This project has investigated to which extent Swedish waste incineration plants emit PFAS (per- and polyfluoroalkyl substances) via bottom ash, fly ash and condensate water. 

    Of 38 incineration plants in Sweden, 27 (in total 31 furnaces) joined the project, answered questionnaires about operating parameters, and sampled incineration residuals. Five samples from each matrix, fly ash, bottom ash, or condensate water, were collected during a two-week period to compensate for the variation over time. 

    The collected samples of bottom ash, fly ash and condensate were analysed for 27 different PFAS according to a methodology developed by IVL Swedish Environmental Research Institute, based on LC-MS / MS. Out of the 27 incineration plants in this project, five plants had no samples with PFAS-27 concentrations above the analytical limit of detection in any of the matrices. Generally, the results show low concentrations in the sampled matrices from most plants, with a few exceptions. No apparent relationships were found between the analysed concentrations of PFAS in the sampling matrices and the operational data.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Bolinius, Dämien Johann
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Siptex - Quality assurance report2022Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Siptex (Swedish Innovation Platform for Textile Sorting) is a research project funded by Sweden’s Innovation Agency's Challenge-driven innovation initiative. As a new step in the textile value chain, Siptex aims to create the conditions for increased profitability in the handling of the ever-increasing amounts of textile waste that are collected for material recycling and an increase in fibre-to-fibre recycling of textiles. 

    This report focuses on the work carried out in the work package called “Quality assurance”. There were two main goals within this work. The first goal was to enable the establishment of a range of quality assured products. The second goal was to increase the knowledge on hazardous chemicals in post-consumer textiles in general.

    Five different outbound products of specific fibre content have been developed based on market demand. The products are referred to as ReFab® by SYSAV and include Siptex sorted materials of different purities of cotton, polyester and acrylics. 

    For the quality assurance process, a method was developed to take representative textile samples from the bales of post-consumer materials, using a hay sampler and an extensive shredding process to product homogenous samples of shredded textile fibres. In the Siptex project, a total of 15 samples per bale was considered to be both practical as well as likely to give a good representation of the contents in a certain bale. This number is the result of a small pilot study which is described in this report. This method can be supplemented by a more routine analysis in which samples are taken by hand to monitor sorting efficiencies. 

    The increase the knowledge on hazardous chemicals in post-consumer textiles, the project investigated existing data on hazardous chemicals in post-consumer textiles and supplemented this with new data generated from chemical analyses on bales of Siptex sorted materials made of cotton, polyester, and acrylics. 

    The analysis of the literature data and the results from the chemical analysis of Siptex samples, indicate that compliance with REACH due to presence of hazardous chemicals, likely is not an issue in the sorted post-consumer textiles. Post-consumer textiles also seem to clear Oeko-tex and AFIRM requirements for the majority of the chemical substances on these restricted substance lists. But not all samples clear all the requirements from Oeko-tex or AFIRM. Bales with polyester materials were found to be most likely in breach of Oeoko-tex or AFIRM requirements. Three remaining challenges were identified and discussed in the report. These include the need for more standards, further development of the colour sorting process and a need for more analyses and data-sharing on hazardous substances in post-consumer textiles.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Bolinius, Dämien Johann
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Albertsson, Gustav Sandin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nellström, Maja
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Grahn Lydig, Sophie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Siptex Swedish Innovation Platform  for Textile Sorting -  A summary report from the final stage of the project2022Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Siptex, Swedish Innovation Platform for Textile Sorting, is the name of a research project and the name of the world’s first industrial-scale textile sorting plant.

    The aim of the Siptex project was to create conditions for high-quality textile recycling through the establishment of automated textile sorting.

    The Siptex plant, built during the project, uses near-infrared and visual spectroscopy (NIR/VIS) to sort textile waste in terms of fibre composition and colour.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Bolinius, Dämien Johann
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellström, Josefina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Riskbedömning av hälso- och/eller miljöskadliga ämnen i begagnade byggvaror - Slutrapport av delprojekt inom Grön Bostad Stockholm2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kompanjonen arbetar med återbrukade byggvaror och i den här rapporten har en metod tagits fram för att riskbedöma begagnade byggvaror som säljs av Kompanjonen, baserade på offentligt tillgängliga data. Bedömningarna är baserade på uppkomst av reglerade/farliga kemiska ämnen i en vara och har gjorts för innerdörrar, glaspartier, akustikplattor och textilplattor av olika ålder. Osäkerheter i bedömningen på grund av ofullständiga data diskuteras och även möjliga förbättringar föreslås. Projektet har utförts av IVL inom ramen för projektet Grön BoStad Stockholm, finansierat av den Europeiska regionala utvecklingsfonden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5. Holmkvist, Anders
    et al.
    Jansson, Anna
    Bolinius, Dämien Johann
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jonsdottir, Hafdis
    Nellström, Maja
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Boberg, Nils
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ekici, Saamet
    Smarta Loopar: En kartläggning av hinder och åtgärder för att ta fram smarta loopar för produkter av plast och textil, med fokus på policy och beteende2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett vanligt argument för att inte sortera plastavfall utan i stället slänga det i brännbar avfallsfraktion är att volymerna av plastavfall är för små för att det skulle betala sig ekonomiskt att återvinna dem. Lösningen på detta har hittills varit att försöka samla in så mycket som möjligt för att sedan sortera i olika plastfraktioner. Med detta projekt har det utvärderat om man istället kan ha en specifik insamling och få mindre, men renare flöden, s.k. ”smarta loopar” av material.

    I projektet har det gjorts en kartläggning vad som skulle kunna fungera/ inte fungera och hitta möjligheter för att nå smarta loopar. Fokus i projektet låg på att identifiera hinder och åtgärder/lösningar som adresserar beteende och policyfrågor och inte på tekniska lösningar.

    Kartläggningen i projektet har genomförts med hjälp av fyra fallstudier: 1) Pallsträckfilm, 2) Spännband och lyftslingor, 3) plastemballage av kläder och 3) sportartiklar för innebandy. I projektet har det kartlagts båda på individuella hinder och åtgärder, som mer allmänna hinder och åtgärder som verkar vara gemensamt i de loopar projektet har tittat på.

    Projektet har visat att det redans finns bra exempel på fungerande smarta loopar i Sverige och det finns ett stort intresse hos svenskt näringsliv att ta fram flera smarta loopar. Det finns dock flera utmaningar kopplat till detta som diskuteras i projektet. Nu när flera hinder och potentiella åtgärder har kartlagts, krävs det att looparna testas och utvärderas i en liten skala. För företag som vill komma igång har projektet tagit fram en handlingsplan bestående av ett antal punkter man bör undersöka innan man startar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Johann Bolinius, Dämien
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellström, Josefina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindfors, Lars-Gunnar
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wetterlin, Sussi
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Guidance document for handling criteria for endocrine disruptors in the construction industry2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Safe products are important for the building and construction industry as many of these products have a long lifetime and are used in large quantities. The building and construction industry is focused on the substitution of unwanted chemical substances and needs methods to apply the EU's developed definition of endocrine disruptors. The guidance document proposes a practical method using scientifically based criteria for evaluating endocrine disruptors. An evaluation flow chart with three main steps has been proposed to help optimize the adaptation of current knowledge and information about endocrine disruptors and to be prepared for new and updated information. The flow chart supports evaluation of all the relevant scientific data in a transparent and holistic way and enables a quality-assured flow of information. Proposed workflow: • Step A: Assessed and identified as endocrine disruptor (ED) • Step B: Other indications that the substance of interest can have ED properties • Step C: Evaluation of the ED assessment found in step B The main benefit of the proposed workflow is that it combines the strength of both regulatory assessments and non-regulatory lists while allowing for new scientific evidence to be included in case the criteria used in these lists become outdated or are refuted.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Jong, Annelise De
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Boberg, Nils
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bolinius, Dämien Johann
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Welling, Sebastian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lewrén, Adam
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Plastiloop - en marknadsplatform för plastspill2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här studien har utforskat potentialen för utveckling av en digital plattform som möjliggör utbyte av plastspill som uppstår i produktionen. Rapporten innehåller analyser av mängder plastspill med potentiella miljövinster, samt rekommendationer för utveckling av plattformen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Junestedt, Christian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bolinius, Dämien Johann
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Emilsson, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lassesson, Henric
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nojpanya, Pavinee
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wanemark, Joel
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Förslag på utformning av ett livscykelbaserat system för kartläggning av flöden av omställningskritiska råmaterial  i den svenska teknosfären2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den 24 mars 2021 gav regeringen SGU i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket arbeta för att öka möjligheterna till hållbar utvinning av mineral och metaller från sekundära råmaterial (Näringsdepartementet, 2021). Uppdraget innehåller ett antal strecksatser varav den fjärde handlar om att ge en överblick över flöden av kritiska mineral och metaller samt att föreslå system för hur livscykelanalys och spårbarhet kan utformas för att bidra till en cirkulär ekonomi. Denna rapport avhandlar en del av strecksatsen och beskriver resultatet av arbetet med att föreslå det efterfrågade systemet.

    Inom ramen för arbetet har det varit nödvändigt att tolka och delvis omdefiniera några av de efterfrågade delarna i systemet. I den här studien läggs tyngdpunkten på totala mängder, fördelning och användning av råmaterial, snarare än genom vilka värdekedjor ett visst delflöde av råmaterial har flödat eller vilket hållbarhetsavtryck det råmaterialflödet har orsakat. För att tydliggöra den avgränsningen benämns det system som föreslås i den här studien för ett kartläggningssystem i stället för ett spårbarhetssystem. Ett system för att spåra eller kartlägga kritiska råmaterial med syftet att bidra till en cirkulär ekonomi bör initialt inte inriktas på att samla in livscykeldata eller på att ta fram nya LCA-undersökningar, utan i stället fokusera på var olika material finns, i vilka mängder dessa förekommer samt var i livscykeln (teknosfären) dessa befinner sig och när dessa (om möjligt) kan bli tillgängliga för att återanvändas eller återvinnas. I ett uppbyggnadsskede är det därmed ett livscykelperspektiv som behövs i systemet och inte ett system för livscykelanalys.

    I arbetet med att ta fram och föreslå ett system har det ingått att beskriva befintliga datakällor, hur ett beräkningssystem skulle kunna utformas samt att beskriva hur datakällor och beräkningar ska kunna kombineras till ett system som också tar hänsyn till det arbete som inletts med digitala produktpass som ett led i den nya ekodesignförordningen som föreslås implementeras inom EU framöver.SMED förordar att ett framtida livscykelbaserat kartläggningssystem för kritiska råmaterial i den svenska teknosfären utvecklas med en så kallad bottom-up-ansats. Det innebär ett mer komplext system som ställer större krav på datainsamlingen än med en top-down-ansats. Samtidigt lägger det grunden för ett system som kan bli varaktigt över tid och som fullt ut kan dra fördel av den dramatiska ökningen av tillgängliga produktdata som de digitala produktpassen troligtvis kommer att innebära. Utformningen av och innehållet i produktpassen kommer regleras i den delegerade akten för respektive produktgrupp. Begränsad tillgång till produktdata har hittills varit det främsta argumentet för en top-down-ansats. Den pågående och samhällsgenomgripande omställningen av det svenska och europeiska energisystemet kommer att innebära ett växande materialberoende. SMED anser därför att kartläggningssystemet med stor sannolikhet kommer att vara relevant under lång tid framöver, vilket väl motiverar en hög inledande ambitionsnivå för att från början utveckla ett system att växa i. Systemet blir av nödvändighet mycket dataintensivt, men bygger i hög grad på data som samlas in centralt.

    Som framgår i flera avsnitt i den här rapporten har kartläggningssystemet utformats för att vara förenligt med de initiativ som SMED bedömer vara de viktigaste initiativen. Särskild uppmärksamhet ges åt batteriförordningen och ekodesignförordningens produktpass på EU-nivå och Avfallsregistret på nationell nivå.En framgångsfaktor för det föreslagna kartläggningssystemet blir att fortlöpande bevaka utvecklingen på området för att både säkerställa att Sveriges nationella system blir konsistent med de framväxande systemen på EU-nivå, och att identifiera och utnyttja de möjligheter till synergier mellan olika system och olika aktörer som kartläggningssystemet kommer att medföra. Inte minst har det potentialen att lindra uppgiftslämnarbördan för näringslivet, eftersom delar av den data som kartläggningssystemet behöver samtidigt efterfrågas och i många fall begärs för andra ändamål.

    Sammantaget kommer SMED till slutsatsen att mycket talar för att gå vidare med en utveckling av ett kartläggningssystem enligt vad som rekommenderas vidare i rapporten. För det fall de digitala produktpassen implementeras i en nära framtid och kan tillhandahålla den data som idag förespeglas kommer utvecklingskostnader och uppgiftslämnarbördor att hållas nere väsentligt. Å andra sidan, om data över flöden av kritiska råmaterial av ett eller annat skäl inte kommer att tillhandahållas av produktpassen ökar värdet av ett svenskt kartläggningssystem ytterligare, eftersom det då (så vitt vi kan förutse idag) inte kommer att finnas något annat system som kan teckna den nödvändiga kartan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Miliute-Plepiene, Jurate
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bolinius, Dämien Johann
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Unsbo, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Emilsson, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Berglund, Ragnhild
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ahlm, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bedömning av möjlighet till återanvändning av byggvaror med hänsyn till innehåll av kemiska ämnen2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om bygg- och rivningsprodukter och -material som går att återanvända, för att på så sätt öka andelen material som cirkuleras. Rapporten sammanställer befintlig information och presenterar en enkel utvärdering av byggvarugrupper och deras återanvändbarhet baserat på ett ungefärligt tillverknings- och monteringsår. Detta kan användas som en indikator för att bedöma risken för potentiellt farliga ämnen i byggprodukter i relation till deras farlighet under driftsfasen. Rapporten utvärderar ett 70-tal produkter som presenteras kategoriserat utifrån husdelar. Ett byggåterbruksguiden har tagit fram baserad på rapporten som publiceras som ett separat dokument till rapporten.

    Rapporten och guiden omfattar följande produktgrupper:

    -        Takkonstruktion

    -        Fasader

    -        Fundament

    -        Dörrar och fönster

    -        Innertak och bjälklag

    -        Golv

    -        Badrumsmaterial

    -        Köksinredning

    -        Mark och trädgård

    -        Emballage

    -        Restpartier

    Följande ämnen inkluderas i utvärderingen

    -        Asbest

    -        Metaller: bly (Pb), kadmium (Cd), krom (Cr), koppar (Cu), nickel (Ni), zink (Zn), arsenik (As) och kvicksilver (Hg)

    -        Klorparaffiner, kortkedjiga (SCCP)

    -        PAH (polycykliska aromatiska kolväten)

    -        CFC / HCFC (klorfluorkarboner och vätefluorkolväten)

    -        Kolväten (C6 - C36, alifatiska kolväten)

    -        PCB (polyklorerade bifenyler, inkluderar 209 PCB-varianter)

    -        Bromerade flamskyddsmedel (hexabromcyklododekan)

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Miliute-Plepiene, Jurate
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bolinius, Dämien Johann
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Unsbo, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Emilsson, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Berglund, Ragnhild
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ahlm, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    ByggÅterbruksGuiden: En vägledning för att underlätta återbruk av byggprodukter i bostäder2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna guide är att öka kunskapen om byggprodukter och byggmaterial som går att återanvända, så att den cirkulära användningen blir större. Guiden kan användas som en indikator för att bedöma risken för potentiellt farliga ämnen i byggprodukter.

    Guiden är riktad till privatpersoner som vill använda begagnade byggvaror eller som har äldre byggprodukter i sina bostäder och vill veta om de innehåller farliga ämnen innan de lämnar dem till återbruk. Den ger en enkel och lättavläst utvärdering av byggvaror och visar om de går att återanvända, baserat på ungefärligt tillverknings- och monteringsår. Guiden omfattar ett 70-tal produkter som presenteras utifrån husets delar. Den ger även tips på hur man känner igen farliga material och hur man sorterar avfallet. Här finns även en lista över aktörer i Sverige som arbetar med återbruk av byggvaror, dock inte fullständig – eftersom antalet aktörer inom detta område ökar stadigt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 10 of 10
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.43.0