In Sweden, around 120 deaths annually are caused by malignant mesothelioma, a fatal form of cancer with tumours in the pleura or stomach lining (peritoneum). Exposure to asbestos is the main known cause for both these forms of mesothelioma. There is no known safe exposure to asbestos and the latency time between exposure and falling ill is generally long, usually 20-50 years. Apart from the deaths due to mesothelioma, for each mesothelioma case there are around six other cases of cancer caused by exposure to asbestos. Despite the asbestos ban of certain use of asbestos already in the middle of the 1970s and the total ban in 1982, the Swedish Cancer Registry’s statistics shows that the number of mesothelioma cases increased until 1992 and have since then been quite stable both for men and women. The aim of this study is to investigate where, those who are currently diagnosed with mesothelioma, have been exposed to asbestos. The focus of the study is on those who started working after 1982. The aim is to identify situations with risk of exposure and investigate if there seems to be unknown exposures that may cause mesothelioma. This means that only a small fraction of the 120 people who die from mesothelioma annually are included in the target group of this project, as most of those dying from mesothelioma are older and were exposed to asbestos before the ban. In the period 1997-2017, 147 people in the age up to 54 years died from mesothelioma. Out of these, 110 died during the years 1998-2007 and 37 in the years 2008-2017. This study provides a better understanding of which types of exposure to asbestos still may exist. It also indicates what types of measures must be taken in order to avoid new cases of mesothelioma due to these exposure risks. It is well known that mesothelioma has a long latency period. Out of the mesothelioma cases among young people (born after 1953) which we have been able to study, around half depend on exposure before the asbestos ban, that is more than 30 years ago. This is in accordance with the long latency period for mesothelioma. The professions and work tasks involved in asbestos exposure in these cases are known, e.g. work on construction sites, car repair shops (i.e. work with brake linings with asbestos), shipbuilding and work as electrician. Six cases in this study seem to be due to exposure after the asbestos ban. These cases concern mainly the construction industry, and a couple of cases involving work with eternite tiles, where the tiles were cut with a saw which generated dust containing asbestos. In several cases there were comments such as “negligence about respiratory protection” or “work was often carried out in dusty environments”. In one case, exposure was not due to work with asbestos but rather to staying in premises which were under reconstruction and where there probably was asbestos in both the floor and ventilation system. In one case, a person born in the period 1982-1985, no cause of the mesothelioma could be established. Based on this study, we draw the conclusion that current cases of mesothelioma among people starting to work after the asbestos ban often depend on known exposures scenarios in combination with a lack of control measures, which should be applied but are not.
Grön omställning i samhället kan skapa nya jobb, men kan även riskera att leda till osäkra och oklara anställningsvillkor. Hur den gröna omställningen kommer att utformas och med vilka effekter och konsekvenser är i beroende av vilka strategier som olika aktörer väljer. Men omställningen kommer att påverka samtliga samhällssektorer.
IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört en utredning om forskning om grön omställning och arbetsliv som har innefattat en konceptualisering av området, en översikt av befintlig forskning samt en kartläggning av kunskapsluckor.
Rapporten redovisar ett uppdrag från Formas, Forte och Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv om hur arbetslivet kan komma att påverkas av grön omställning.
Begreppet grön omställning rymmer en bredd av perspektiv. I rapporten avgränsas fyra ingångar i tematiskt syfte. Fossilfri omställning är huvudsakligen tekniska analyser av omställningen till det fossilfria eller klimatneutrala samhället. Grön tillväxt syftar till såväl ekologisk hållbarhet som ekonomisk tillväxt, gröna jobb och investeringar. Cirkulär ekonomi fokuserar på material- och resursanvändning och uppfattas ofta som en central del i grön omställning. Socio-ekologisk omställning fokuserar på sociala perspektiv och rättvisa och omfattar bland annat ett ifrågasättande av tillväxt som mål för samhällsekonomin.
Få helt nya yrken förväntas men många väntas kräva nya arbetssätt, kompetenser och utbildningskrav. Nya arbeten kan uppstå inom energieffektivisering, elnät, vindkraft och kollektivtrafik. De största utmaningarna för Sverige förväntas vara inom transportsektorn. Staten och arbetsmarknadens parter behöver finna ansvarsfördelning och former för kompetensförsörjning. Många arbetsmiljörisker som förväntas är inte nya, men de förenas med nya förutsättningar för arbetsmiljöarbete när arbetsuppgifter flyttas till företag utan kunskaper eller resurser att hantera dem. Omställningens samspel med jämlikhet är inte entydig. Befintliga ojämlika strukturer på arbetsmarknaden kommer att påverkas av de vägval som görs inom ramen för en grön omställning.
Klimatförändringarna innebär stora utmaningar för samhället. Hur stora effekterna blir berorbåde på omfattningen av det förändrade klimatet men också på förmågan att anpassa samhällettill dessa förändringar. I det arbetet har kommunerna en central roll eftersom de ansvarar föratt genomföra konkreta åtgärder som minskar samhällets sårbarhet. De flesta kommunerna som har svarat på årets enkät (160 av 180) uppger att de arbetar med klimatanpassning. Men det är stor skillnad på hur långt kommunerna har kommit visar undersökningen.
Den uppvärmning som har orsakats av mänskliga utsläpp fram till idag kommer att hålla i sig i tusentals år och fortsätta orsaka förändringar i klimatsystemet. SMHI har i ett flertal studier visat att Sverige redan har blivit varmare och mer nederbördsrikt och att temperaturen kommer att stiga mer i Sverige och Skandinavien än det globala genomsnittet. Mer nederbörd ökar risken för översvämning och kan även leda till ras, skred och erosion genom försämrad markstabilitet. Andra effekter av ett förändrat klimat är förändrad mark- och luftfuktighet, förändrad snömängd, värmeböljor, torka och ökad brandrisk. Hur stora effekterna blir beror på klimatförändringarnas omfattning men också på samhällets förmåga att anpassa sig till dessa förändringar.
Kommunala hemsjukvårdsverksamheter har speciella förutsättningar som bidrar till möjligheten att arbeta integrerat. Några hinder/svårigheter och möjligheter:
Med utgångspunkt från forskningsstudien om arbetsmiljö och säkerhetskultur, sammanfattas i foldern studiens resultat samt tips och rekommendationer för hur en hållbar säkerhetskultur kan skapas.
Projektet syftade till att skapa en förståelse för varför olyckor och ohälsa fortfarande inträffar trots ett väl utvecklat arbetsmiljö- och säkerhetsarbete samt att utveckla ett underlag för effektivare arbetsmiljöarbete inom stål-, massa- och pappersindustrin. Projektet startade mot bakgrund av Industriarbetsgivarnas Nollvision för helt säkra arbetsplatser. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer med arbetsskadade och personer med särskilda arbetsmiljöuppdrag inom de studerade branscherna. Rapportens resultat visar: Å ena sidan att det systematiska arbetsmiljöarbetet ofta brister när säkerhet blir en fråga om att prioritera upp eller ned de frågor som är kopplade till säkerhetsöverväganden beroende på situation, vilket påverkas av: - Hanterbarhet och svårigheter i den praktiska tillämpningen av arbetsmiljölagstiftningen. - En svag säkerhetskultur samt en machokultur som lever kvar. - Svårigheter att hantera de organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågorna. - Otydliga syften gällande varför och hur olika arbetsmiljöaktiviteter ska genomföras. Å andra sidan att det systematiska arbetsmiljöarbetet ofta stärks när säkerhet är en grundläggande värdering som genomsyrar all verksamhet, vilket påverkas av: - Att säkerhetskulturen har stärkts över tid och att ett aktivt arbete pågår inom branscherna. - Arbetsmiljödeltagande och arbetsmiljödeltagandeprocesser. - Organisatoriska förutsättningarna med tid, stöd och resurser där säkerhet genomsyrar alla led i organisationen. Utgående ifrån projektets resultat lyfter rapporten fram rekommendationer för en hållbar säkerhetskultur.