IVL Swedish Environmental Research Institute

Here, we hypothesize that the biological, structural and functional attributes of tropical forests respond to water-related climatic and soil nutrient-related factors.

Thus, we quantified 27 forest attributes and 20 environmental factors across 189 plots of Sri Lankan tropical forests. Our results suggest that environmental conditions were characterized by both water-related and temperature-related factors, and as such, both coarse-textured and compacted-structured soils determined soil conditions.

Forest conditions were characterized by high species-functional diversity, structural complexity and aboveground biomass-related functions. We found strong positive effects of water-related climatic factors followed by temperature-related climatic factors but negligible positive to negative effects of textured-related and nutrient-related soil factors on most of the biological, structural and functional attributes.

Overall the biodiversity and carbon stocks of Sri Lankan tropical forests are likely to increase with water-energy balance and improved soil conditions, and thus, studied forests could offset a substantial quantity of anthropogenic carbon emissions to achieve carbon neutrality which can have both regional and global significance if protected from anthropogenic disturbances. 

Forest plays a vital role in the global biogeochemical cycles through a high rate of carbon sequestration and harboring biodiversity. However, local species diversity is declining while also becoming increasingly homogenized across communities. Although effects of local biotic processes (e.g., species α-diversity and stand structural heterogeneity) and environmental factors on aboveground biomass (AGB) have been widely tested, there is a huge knowledge gap for the effect of regional biotic processes (i.e., taxonomic and functional β-diversity) in forests. Here, we hypothesized that regional and local environmental factors along with biotic processes jointly regulate AGB through species shifts in tropical forests.

Using piecewise structural equation modeling (pSEM), we linked climatic water availability, soil fertility, stand structural heterogeneity (either tree DBH inequality, height inequality, or stand density), species α-diversity, taxonomic or functional β-diversity (and its two components; β-turnover and β-richness), and AGB across 189 inventory plots in tropical forests of Sri Lanka. Soil fertility and climatic water availability shaped local and regional biotic processes. Stand structural heterogeneity promoted species α-diversity but declined β-diversity (but increased β-taxonomic turnover). Species α-diversity and stand structural heterogeneity promoted AGB whereas taxonomic and functional β-diversity declined (but β-taxonomic turnover increased) AGB.

The relationships of AGB with species α-diversity and β-diversity varied from significant to nonsignificant positive depending on the specific combinations of stand structural heterogeneity metrics used. This study shows that local biotic processes could increase AGB due to the local and regional niche complementarity effect whereas the regional biotic processes could restrict AGB due to the regional selection or functional redundancy effect under favorable environmental conditions. We argue that biotic homogenization, as well as drought conditions, may have strong divergent impacts on forest functions and that the impacts of tree diversity loss may greatly reduce carbon sequestration.

In this study, we used the Partial Least Squares Structural Equation Models (PLS-SEMs), and other complementary analyses, on data from 189 tropical forest plots in Sri Lanka, to test the linkages amongst climate, soil, plot conditions, big-sized trees, species-functional diversity, and abiotic and biotic effects on individual biomass variability (BioVar). This study suggests that individual tree biomass variability (i.e., BioVar) should be considered for managing natural tropical forests in the context of the plant-plant interactions for species coexistence.

Denna rapport utgör en samlad dokumentation av underlags data, med avseende på de olika industriprocesser som ingår i visualiseringsverktyget BioMapp. De skogsindustriella processerna som beskrivs i rapportens bilagor baseras på en allmänt accepterad inventeringsmetodik för att beskriva skogsbaserade produkters miljöpåverkan och andra hållbarhetsindikatorer i ett livscykelperspektiv. Det systemanalytiska verktyg som används i projektet är livscykelanalys (LCA) på så sätt som det tillämpas i miljövarudeklarationer för produkter (EPD).De inventeringsdata som redovisas har en ambition att vara representativa för den typ av processer och miljöbelastning som är relevanta för svenska förhållande. Det har dock inte varit möjligt inom ramen för projektet att göra kompletta branschsammanställningar.

IVL bidrar med metodutveckling och inventering för analys av olika hållbarhetsindikatorer i projektet Mistra Digital Forest. Denna rapport beskriver det inledande arbetet i Task 3.1. Vi beskriver här en konceptuell metodik för att kunna inkludera flera hållbarhetsteman i livscykelbaserade systemanalysmetoder. En speciell utmaning kopplat till skogsprodukter är att inkludera biologisk mångfald i skogsbruk , så att åtgärder som ger upphov till förbättrat också fås med i bedömningsunderlaget.

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären och detta kräver att vi i en framtid måste kunna bygga klimatneutrala byggnader. Malmö vill gå före och har  genom initiativet lokal färdplan Malmö 2030 (LFM30) som mål att vara klimatneutralt redan 2030. Den byggda miljön står idag för omkring en femtedel av Sveriges totala klimatpåverkan. För att uppnå klimatneutrala byggnader är ’äkta’ negativa utsläpp viktiga, det vill säga åtgärder som faktiskt minskar halten av koldioxid i luften och inte bara undviker utsläpp.

Ett sätt vi redan idag kan skapa negativa klimatutsläpp direkt i byggskedet är att jobba med biogena kolsänkor. Det kan vi till exempel göra genom att använda biobaserade material såsom biokol som används till exempel i betong eller i en växtbädd eller i marken som en renodlad sänka. Andra alternativ är att bygga med trä eller andra förnybara material. I denna rapport tar vi fram underlagsuppgifter så att storleksordningarna på dessa sänkor ska kunna bedömas. Vi har gjort detta genom att ta fram en metodansats som baseras på bokförings-LCA och som är kompatibel med den metodik som redan tillämpas i LFM30 för att beräkna betydelsen av det trä som byggs in i en byggnad (Erlandsson 2020). Enligt denna redan etablerade metodansats analyseras kolbalansen för skogen på landskapsnivå som innebär att alla skogens skeden finns som en del av analysen, dvs en medelvärdesbild (när åldersgenerationerna är jämnt fördelade). För planterade växter beräknas därför analogt det kol som i medeltal under analysperioden lagras i de planteringar som görs inklusive tillskottet från biokol. För enskilda stadsträd har metodiken utvecklats för att ta hänsyn till att träden växer, och skapar en biogen kolsänka, som sträcker sig över analysperiodens 50 år.

Metodiken innebär att det som binds in i respektive analysperiod kan tillgodoräknas i projektets klimatbudget. På så sätt uppstår ingen dubbelbokföring samtidigt som nyttan av att bevara stora träd i den byggda miljön stärks.I rapporten finns nyckeltal och schabloner för att möjliggöra en mer likformig beräkning så att den som ska göra beräkningar framgent, i brist på specifika underlagsdata, kan göra samma antagande. Vi har även gett ett räkneexempel som visar att ett flerbostadshus av massivträ som klarar de målgränsvärde som ställs upp i LFM30 kan genom att planera växter samt inkludera biokol i växtbäddarna, redan idag – med produkter som går att köpa – uppnå en klimatneutral byggnad. I detta fall kompenseras byggskedet klimatpåverkan fullt ut med negativa utsläpp i form av biogena kolsänkor.

Arbetet inom forskningsprogrammet Mistra Digital Forest (MDF), arbetspaketet 2 task 2.5, syftar övergripande till att utveckla metoder för att med ett hållbarhetsperspektiv beskriva och visualisera alternativa, framtida scenarier för produktion och användning av skogsråvara, för dagens och framtidens skogsbruk.Denna rapport beskriver metoder för att bedöma klimatnyttan från träbaserade produkter i förhållande till de produkter de ersätter. Bedömningen svarar således på frågan:Vilken klimatpåverkan undviks om produktionen ökar marginellt av en träbaserade produkt, idag och i framtiden?

Rapporten förhåller sig till den föreslagna standarden ISO/DIS 13391-3:2024 kopplat till problemställningen. Den stora skillnaden gentemot ISO-standarden är att en allmän teknikutveckling inkluderas här som förenklat innebär att alla tillverkningsprocesser får lägre klimatpåverkan i en framtid. Vi kallar denna aspekt dekarbonisering. Den föreslagna metodiken gör det möjligt att beräkna den potentiella klimatpåverkan (uttryckt i GWP i kg CO2e) för substitutionseffekten. Huvudspåret i rapporten är implementering i BioMapp som ett systemanalytiskt verktyg. Substitutionsnyttan kommer i BioMapp att kunna ges som ett tillkommande beräkningsresultat med undvikna produktutsläpp som kan adderas till det redan befintliga beräkningsresultatet.

I detta fall så kan potentiellt alla tre aspekter nedan som uppstår vid tillverkning av produkten och dess substitut bestämmas:

1) Skogsbrukets additionella kolsänka2) Produktens temporära biogena kolsänka i samhället3) Produkttypens substitutionsnytta under dess livscykel.

Utöver detta vanliga systemanalytiska metodval så ges i rapporten också förslag på hur substitutionsnyttans additionella del kan bedömas och som vi här benämner ’eget nyckeltal’. Detta nyckeltal ersätter inte det vanliga systematiska resultatet, utan ska ses som tilläggsinformation om just additionalitet efterfrågas. Ett exempel på ett sådant system som utgår ifrån additionalitet är EUs frivilliga system för certifiering av kolupptag.  Substitutionsnyttan kan delas i in i nyttan för A produktions-, B användnings- och C slutskede. Den summerade analyserade klimatpåverkan GWP-GHG delas in i; fossila utsläpp/GWP-FOS, biogena utsläpp/GWP-BIO, utsläpp från markanvändning GWP-LULUC, samt bidraget från tillfälliga eller temporära kolsänkor/GWP-STORE.För att på ett förenklat sätt beskriva framtida utveckling och införandet av olika klimatförbättrande åtgärder så används en förenklad scenariometodik som vi benämner tre-punkt-scenario.

Detta scenario består av ett nuvärde, ett framtida värde och hur det ser ut runt år 2050, vilket sammanfaller med tidpunkten dit de flesta av våra miljöpolitiska mål sträcker sig. Efter denna tidpunkt antas värdet förbli konstant. Konceptuellt kan detta scenario baseras på dagens teknik, beslutande samt marknadsdrivna klimatåtgärder eller miljöpolitiska mål. Förslaget här är att per produkt samt livscykelskede tillämpa en gemensam allmän klimatförbättringsfaktor för alla tillverkningsprocesser, som baseras på ett scenario som utgår ifrån beslutande samt marknadsdrivna klimatåtgärder.

Metodiken för produktsubstitution och dess klimatnytta som beskrivs i rapporten kommer att användas i BioMapp som utvecklats inom ramen för forskningsprojektet Mistra Digital Forest. Om en bedömning inkluderar att inte bruka skogen så måste substitutionsnyttan inkluderas. BioMapp är ett digitalt visualiseringsverktyg som beräknar olika hållbarhetsindikatorer för svenskt skogsbruk och de produkter som produceras av skogsindustrierna i Sverige. Genom att implementera substitutionseffekter från träbaserade produkter så kan klimatnyttan kvantifieras för alla slags scenario som önskas analyseras. Dessutom möjliggör denna slags GWP-indikator att det teoretiska extrema scenarioalternativet ”inget skogsuttag” går att analysera. Den förändrade kolbalansen i skogen kan då ställas i relation till att de produkter som förut producerades från skogen måste nu tillverkas av andra, ofta fossilbara baserade material. I BioMapp kommer denna funktion att kunna aktiveras eller stängas av beroende på vilken fråga som ska analyseras.

Metoden att beräkna 1) Produktens temporära biogena kolsänka och 2) Produkttypens substitutionsnytta under livscykeln kan beräknas enligt CLEAR-modellen, som underlättar implementeringen. Dessa generiska data kan ersättas med specifika värden. Rapporten föreslår de indata som behövs för beräkningar av klimatnyttan och kommer i projektet följas upp med exempelberäkningar som ska illustrera effekter av olika metodval och antaganden.

Klimatforskningen talar sitt tydliga språk: Desnabba klimatförändringar vi redan idag upplever,innebär nya utmaningar men också möjlighetertill omställning av hur vi utvecklar och förvaltarvår byggda miljö. Med denna vägledning villvi rusta bostadsföretag för denna framtid, därklimatanpassning av bostadsbeståndet inte är ettalternativ utan en nödvändighet.Det ligger ett stort arbete bakom denna vägledningmen mycket arbete återstår och vägledningengör inte anspråk på att vara något heltäckandeuppslagsverk, utan förhoppningsvis snarare ettinspirerande och kortfattat första insteg i hur vikan komma igång med konkreta åtgärder.

Arbetet har varit en process av nära samarbetemellan människor och organisationer medolika perspektiv och kompetenser. Projektet harsamfinansierats av Stiftelsen Institutet för VattenochLuftvårdsforskning (SIVL) och SverigesAllmännytta. Vi har också haft förmånen att hamed oss fem allmännyttiga bostadsbolag, MKB,Nybo, Mimer, Vätterhem och Östersundshem, pådenna resa, som bidragit med sitt engagemanggenom bland annat fallstudier, diskussioner ochdelande av tidigare erfarenheter. Företagensdeltagande har lett till att den teoretiska grundsom presenteras i vägledningen är förankrad i denverklighet och de utmaningar som de ställs inför.Det har även inneburit att generell kunskap om klimatanpassningsarbetet kunnat exemplifieras och presenteras på ett sätt som går att känna igensig i.Då det är bråttom att agera och frågorna omklimatanpassning av vår byggda miljö ärkomplex har projektet tidigt valt att prioriterade två extremväderhändelser som vi redan nuser drabbar bostäder och boende i allt störreomfattning; skyfall och värmeböljor. Vi har också valt att fokusera på multifunktionella ochnaturbaserade lösningar som bostadsbolagen kanintegrera i sin ordinarie verksamhet.

Genom ökad kunskap om risker och åtgärder,systematiskt arbete, bättre samverkan samt störreförståelse för ekonomiska aspekter kommer ocksåförståelsen för behovet av åtgärder öka, vilket kanskynda på anpassningsarbetet. Vår förhoppningär att vägledningen kommer spridas för att andrabolag, både allmännyttiga och övriga, ska kunnaanvända den.Det har varit vår ambition att skapa en vägledningsom är lättillgänglig, praktisk och som möterbostadsbolagen i de utmaningar de står inför,både nu och i framtiden.

IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en kartläggning av näringslivets uppföljning och arbete med biologisk mångfald. Syftet med kartläggningen är att bidra med kunskap och lärande exempel på hur företag kan utveckla uppföljningen och sitt strategiska arbete med biologisk mångfald, samt att synliggöra hinder och framgångsfaktorer. Kartläggningen syftar till att inspirera fler företag att utveckla sin uppföljning samt synliggöra vilka faktorer som är viktiga för att underlätta näringslivets uppföljning och arbete för Sveriges miljömål.

Trots att intervjustudien inkluderar ett något begränsat urval av företag visar resultaten tydligt att samtliga företag pekar på en komplexitet kring hur man ska mäta och följa upp påverkan på biologisk mångfald.

De intervjuade företagen lyfter förståelse kring påverkan inom hela sin värdekedja som en viktig framgångsfaktor. Det kan också vara lämpligt att dra nytta av det viktiga arbete som ofta sker inom klimatområdet för att etablera ett strategiskt arbete kopplat till biologisk mångfald och strukturera sin uppföljning. Det är dock viktigt att vara vaksam på de faktiska skillnader som finns mellan dessa båda områden.

Data capturing multiple axes of tree size and shape, such as a tree's stem diameter, height and crown size, underpin a wide range of ecological research—from developing and testing theory on forest structure and dynamics, to estimating forest carbon stocks and their uncertainties, and integrating remote sensing imagery into forest monitoring programmes. However, these data can be surprisingly hard to come by, particularly for certain regions of the world and for specific taxonomic groups, posing a real barrier to progress in these fields.

To overcome this challenge, we developed the Tallo database, a collection of 498,838 georeferenced and taxonomically standardized records of individual trees for which stem diameter, height and/or crown radius have been measured. These data were collected at 61,856 globally distributed sites, spanning all major forested and non-forested biomes. The majority of trees in the database are identified to species (88%), and collectively Tallo includes data for 5163 species distributed across 1453 genera and 187 plant families. The database is publicly archived under a CC-BY 4.0 licence and can be access from: https://doi.org/10.5281/zenodo.6637599.

To demonstrate its value, here we present three case studies that highlight how the Tallo database can be used to address a range of theoretical and applied questions in ecology—from testing the predictions of metabolic scaling theory, to exploring the limits of tree allometric plasticity along environmental gradients and modelling global variation in maximum attainable tree height. In doing so, we provide a key resource for field ecologists, remote sensing researchers and the modelling community working together to better understand the role that trees play in regulating the terrestrial carbon cycle.

Biogen och fossil klimatpåverkan beräknades från det skogsbruk som bedrivs inom Sveaskogs produktiva skogar i olika delar av Sverige, i jämförelse med motsvarande värden för all produktiv skogsmark i motsvarande landsdel. Beräkningar av biogen klimatpåverkan för det skogsbruk som bedrivs i Sveaskogs produktiva skogar visade för alla landsdelar i Sverige på ett betydande upptag av CO2 från atmosfären till skogsekosystemen. Upptaget av CO2, beräknat per areal skogsmark, var högre för Sveaskogs produktiva skogar jämfört med motsvarande beräknade värden för all produktiv skog i respektive landsdel, förutom vad gäller södra Norrland. De fossila utsläppen av växthusgaser i samband med skogsbruk var som absolutvärden generellt mycket lägre jämfört med det biogena upptaget av CO2. De fossila utsläppen för Sveaskogs produktiva skogar var något lägre jämfört med de produktiva skogarna i stort i respektive landsdel, förutom för södra Norrland där de var något högre.

This report is part of the Nordic Sustainable Construction project, which falls under the Nordic Sustainable Construction program launched by the Nordic Ministers for Construction and Housing and funded by Nordic Innovation. 

Here we present findings from an analysis of carbon stocks and carbon sinks of individual trees of different species within urban areas in Göteborg, Umeå and Malmö. The estimates are for total tree biomass, including below ground biomass. The original data were collected through the “i-Tree Sweden” project and are sampled during the year 2018. Values for tree growth and tree carbon sinks were calculated using the software application “i-Tree Eco v6”. 

Inom forskningsprogrammet Mistra Digital Forest (MDF) utvecklas metoder för att med ett hållbarhetsperspektiv beskriva och visualisera alternativa, framtida scenarier för produktion och användning av skogsråvara, för dagens och framtidens skogsbruk. Utveckling av metodik för att tillämpa indikatorer för hållbarhet för svensk skoglig sektor utgör en viktig verksamhet. I denna rapport redovisas argument för behovet av en nationell samverkan mellan intressenter i det svenska samhället vad gäller metodik för bedömningar och målsättningar för hållbarhet för framtida utveckling inom svensk skoglig sektor.

Vi föreslår att det nationella skogsprogrammet, med ett tilläggsuppdrag och utformat med inspiration från andra framgångsrika arenor, till exempel Luftkonventionen, och lett av en oberoende nationell samordnare, skulle kunna härbärgera en nationell arena för dialoger kring samverkan om utveckling av beräkningsmetoder samt definitioner av indikatorer för hållbarhet för svensk skoglig sektor, med en bred förankring i det svenska samhället.

Rapporten har tagits fram inom forskningsprogrammet Mistra Digital Forest som leds av Skogsindustrierna. IVL deltar i programmet, i samarbete med SLU och Skogforsk, med att beskriva alternativa, framtida scenarier för produktion och användning av skogsråvara, för dagens och framtidens skogsbruk, i ett hållbarhetsperspektiv, främst baserat på visualiseringsverktyget BioMapp Framtagning av metodik för att beräkna hållbarhetsindikatorer för svensk skoglig sektor utgör en viktig verksamhet.

Metoder har tagits fram för att beräkna fyra olika typer av hållbarhetsindikatorer:

1. Påverkan på biologisk mångfald                                                                            2. Påverkan på klimat, uppdelat på fossilt och biogent ursprung                                  3. Sociala aspekter, såsom skogens rekreationsvärden                                                  4. Ekonomiska aspekter, såsom antal arbetstillfällen, skogsbrukarens ekonomiska intäkter, samt nationalekonomiska aspekter.

Dessa vitt skilda hållbarhetsindikatorer behöver kunna jämföras och vägas mot varandra. Metodik beskrivs för att överföra indikatorerna till en jämförbar, relativ skala, baserat på referensscenarier. Indikatorerna behöver också kunna knytas till storleken på arealen som används för produktion av skogsråvara samt hur mycket skogsråvara som produceras på denna areal.

Tropical forests play a main role in the global carbon cycle due to their higher exchange capacity of carbon dioxide with the atmosphere than any other forest type on the Earth. In this study, we aimed to explore the relative importance of foremost species and topmost trees in shaping forest structure, diversity and biomass in natural tropical forests. We hypothesized that topmost trees promote but foremost species decline tropical forest structure, diversity and biomass in a changing environment (i.e. the ‘tree overtopping hypothesis’). We formulated three questions to address the proposed hypothesis: (1) Are forest structure, diversity and biomass affected by both foremost species and topmost trees, and what is the magnitude and direction of each relative effect? (2) Are foremost species and topmost trees influenced similarly by multiple environmental factors? (3) How do foremost species and topmost trees mediate the feedbacks of forest structure, diversity and biomass to environmental factors? Using 189 plots data from Sri Lanka, we quantified 16 environmental (9 climate and 7 soil) factors, two indices of the topmost trees (i.e. top 1% large-diameter, and tall-stature) and their combination, four indices of foremost species (i.e. top 1% species' importance value index or each of its three components including either relative basal area, relative frequency or relative density), rarefied species richness, and stand density. We used structural equation modeling to test the proposed hypothesis. Strong positive effects of topmost trees whereas negative to negligible positive effects of foremost species shaped tropical forest structure, diversity and biomass through opposing mechanisms, i.e., the promoting part of big trees and suppressing part of dominant species, respectively. Moreover, forest structure promoted biomass directly and indirectly via forest diversity. Environmental factors (i.e. high climatic water and low soil fertility) increased forest structure, diversity and biomass indirectly via topmost trees but decreased via foremost species. The main novelty or contribution of this study determines that the adverse effects of few foremost (i.e. dominant or abundant) species shaped forest structure, diversity and biomass in tropical forests when simultaneously considered the positive effects of topmost trees. Hence, encouraging topmost trees while managing foremost species might necessarily increase complementarity resource-use within a forest community, leading to positive forest diversity – structure – biomass relationships. We argue that both topmost trees and foremost species might have important influences on forest carbon stock in the context of global climate change.

We propose a conceptual approach to assessing biodiversity impacts of forest wood production with a focus on Nordic managed forests at the landscape level.

The suggested method for the specification of business-as-usual or environmental quality objectives baselines encourages forest owners to choose forest management options with properties that are more favorable to biodiversity over time.

Using a BAU baseline approach similar to that used for international climate reporting is a simple but novel approach that makes use of approaches that have already been established.

IVL Svenska Miljöinstitutet har under perioden 2017 till 2021 deltagit i ett Vinnova-finansierat projekt i Malmö, Blue Green City Lab, som är en testbädd för blågröna lösningar. Projektet har bland annat syftat till att utvärdera både etablerade och ännu inte beprövade metoder av naturbaserade lösningar. Testbädden har inte haft en särskild fysisk infrastruktur som bas, utan de blågröna lösningar som ingått i testbädden har varit förlagda hos verkliga behovsägare på olika platser i Malmö stad. Målsättningen har varit att utveckla en testbädd för hållbara blågröna lösningar som kan attrahera tillräcklig finansiering för att kunna klara sig utan stödfinansiering.

I denna rapport sammanfattar vi några av de utvärderingar och lärdomar som IVL gjort inom ramen för testbäddsprojektet. Projektet Blue Green City Lab har gett ökad kunskap och nya erfarenheter kring hydrologiska parametrar samt utvärdering av ekosystemtjänster och biologisk mångfald i olika system, platser och stadsmiljöer. Det gäller specifikt användning och utvärdering av verktyg för ekosystemtjänstanalys, utvärdering av vattenförbrukning i växtväggar samt dynamiska dagvattenmodeller. Projektet har gett upphov till nya insikter kring vilka aspekter som behöver följas upp och förbättras för att blågröna lösningar ska utgöra användbara verktyg för att hantera de negativa effekterna av ett förändrat klimat.

Approaches for evaluating integrated sustainability impacts in forest management enable the harmonization of environmental, social, and economic considerations. Here, we presenta methodological framework for quantifying and balancing impacts on widely different aspects of sustainability of different future scenarios for forestry in managed forests in Sweden. The method includes indicators for impacts on climate change, biodiversity, and social and economic values. The indicators were normalized to a standardized scale using reference scenarios and target values.

The proposed method was applied for three different future scenarios for forestry over a 100-year period in two different counties in southern and northern Sweden, respectively. The results show the importance of evaluating indicator performance in forestry across diverse regions of the country and tailoring assessments of individual forest owners to their specific local conditions. Long-term assessments are also crucial due to the varying impacts of indicators over time. The methodologyrequires continuous refinement and can be used as a basis for disclosing the environmental performance of a product based on forest raw materials. It also facilitates the assessment of sustainability in alternative future forestry scenarios and is adaptable to other countries with comparable forestry and forest characteristics.

Denna förstudie ger en överblick över den miljöpåverkan som förväntas ske från utbyggnad av elnät och olika energilagringstekniker i ett framtida energisystem. Rapporten beskriver miljöpåverkan för olika delar av livscykeln, dvs. utvinning av råvaror, tillverkning, anläggning, drift och underhåll samt kvittblivning inklusive återanvändning och återvinning.

Rapporten, som är framtagen inom Mistra Digital Forest, visar hur visualiseringsverktyget BioMapp kan användas för att analysera påverkan på olika aspekter av hållbarhet från tänkbara alternativa användningar av skogsråvara längs hela värdekedjan, från skog till produkt.

BioMapp kan förse beslutsfattare med de underlag de behöver för att fatta faktabaserade beslut, för ökad hållbarhet inom svensk skoglig sektor. Rapporten visar exempel på den typ av resultat som kan genereras med BioMapp.