IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
1 - 6 of 6
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Fråne, Anna
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Andersson, Tova
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lassesson, Henric
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Materialåtervinning av plastavfall från återvinningscentraler2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Plast är ett material med många användningsområden på grund av sina varierande materialegenskaper och är ett vanligt inslag i det vardagliga livet. Plaster är syntetiskt tillverkade kedjor av repetitivt sammanlänkade stora molekyler (monomerer) i så kallade polymerkedjor. Det finns även naturliga polymerer i form av naturgummi och cellulosa. Oftast tillsätts olika additiv till polymeren för att den färdiga plasten ska få rätt egenskaper. Det kan till exempel handla om att förstärka brandtåligheten, förändra färgen eller göra plasten mjukare.

    2015 tillverkades 22 miljoner ton plast i världen, varav 58 miljoner ton inom EU. I Kina tillverkas mest plast, drygt en fjärdedel av den globala produktionen. Under 2015 användes 49 miljoner ton plast inom EU och tre plaster dominerade; polyeten (PE), polypropen (PP) och polyvinylklorid (PVC). 40 procent av plasten används till förpackningar och ca 20 procent i byggsektorn.

    Detta projekt genomfördes främst genom att praktiskt studera insamling och hantering av plast på fyra återvinningscentraler, två i Göteborg och två i Malmö, samt genom att plockanalysera insamlad ÅVC-plast från både Göteborg och Malmö. Plockanalysresultaten ska ses som en kvalitativ indikation och inte användas för nationell uppskalning. Baserat på resultat från projektet presenteras ett antal tänkbara förbättringsförslag, vilket är en avvägning mellan hög materialåtervinning, kundvänlighet och kostnader.

    Det föreslås att: o Rena och tömda hårdplastprodukter som inte består av synliga, sammansatta material (förutom mindre detaljer) samlas in i en egen fraktion. o Mjukplast eller påsar och säckar samlas in separat och inte tillsammans med hårdplast. o Att sammansatta plastprodukter avlägsnas från den rena hårdplastfraktionen genom en separat fraktion eller tillsammans med annat avfall. o Separat insamling av PVC skulle kunna motiveras för att öka det ekonomiska värdet på den övriga plasten som samlas in och generera ökad miljönytta genom att en större andel kan materialåtervinnas av det som samlas in.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Junestedt, Christian
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bolinius, Dämien Johann
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Emilsson, Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lassesson, Henric
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nojpanya, Pavinee
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wanemark, Joel
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lindblom, Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Förslag på utformning av ett livscykelbaserat system för kartläggning av flöden av omställningskritiska råmaterial  i den svenska teknosfären2023Report (Other academic)
    Abstract [en]

    On March 24, 2021, the government commissioned the Geological Survey of Sweden (SGU) to work with the Swedish Environmental Protection Agency to increase opportunities for the sustainable extraction of minerals and metals from secondary raw materials (Näringsdepartementet, 2021). The assignment contains several tasks, one of which is about providing an overview of the flows of critical minerals and metals and proposing a system for how life cycle analysis and traceability can be designed to contribute to a circular economy. This report handles part of the task and describes the results of the work on proposing the requested system.

    Within the framework of this study, it was necessary to interpret and partially redefine some of the requested parts of the system. Emphasis was placed on the total quantities, distribution and use of raw materials, rather than through which value chains a certain partial flow of raw materials has flowed or what sustainability footprint that raw material flow has created. To clarify this demarcation, the system proposed in this study is referred to as a mapping system instead of a traceability system. A system for tracking or mapping critical raw materials with the aim of contributing to a circular economy should not begin by focusing on the collection of life-cycle data or development of new LCA studies, but instead on where different materials are located, in what quantities they occur and where in the life cycle (technosphere) they are located and when these can (if possible) become available for reuse or recycling. Therefore, in the construction phase of the proposed mapping system, it is a life cycle perspective that is needed rather than a system for life cycle analysis.

    The development and proposal of the mapping system included a description of existing data sources, how a calculation system could be designed and how data sources and calculations could be combined into a system that also considers existing initiatives on digital product passports, which is a part of the new Ecodesign Regulation proposed for implementation in the EU in the future.SMED recommends that a future life cycle-based mapping system for critical raw materials in the Swedish technosphere be developed with a so-called bottom-up approach. This means a more complex system that places greater demands on data collection than with a top-down approach. At the same time, it lays the foundation for a system that can endure over time and take full advantage of the dramatic increase in available product data that the digital product passports are likely to provide. The design and content of the product passports will be regulated in the legislative act for each product group. Limited access to product data has so far been the main argument for a top-down approach. The ongoing and socially pervasive transformation of the Swedish and European energy systems will mean a growing dependence on materials. SMED therefore believes that the mapping system will most likely be relevant for a long time to come, which justifies well a high initial level of ambition to develop a system that grows from the beginning. The system will necessarily be very data-intensive but is largely based on data collected centrally.

    As shown in several sections of this report, the mapping system was designed to be consistent with the initiatives that SMED deems to be the most important. Particular attention was paid to the Batteries Regulation and the Ecodesign Regulation's product passports at the EU level and the Swedish Waste Register at the national level.A success factor for the proposed mapping system will be to continuously monitor developments in the area both to ensure that Sweden's national system becomes consistent with the emerging systems at EU level, and to identify and exploit the opportunities for synergies between different systems and different actors that the mapping system will bring. Not least, it has the potential to alleviate the response burden on industry, as parts of the data that the mapping system needs are simultaneously requested and, in many cases, requested also for other purposes.

    All in all, SMED concludes that there is much to be said for moving forward with the development of a mapping system as recommended further in the report. If the digital product passports are implemented in the near future and can provide the data currently proposed, the development costs and reporting burdens would be significantly reduced. On the other hand, if data on the flows of critical raw materials will not be provided by the product passports for one reason or another, the value of a Swedish mapping system would increase even further, since there wouldn’t be (as far as can be predicted today) any as other system that could draw the necessary map

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3. Lassesson, Henric
    et al.
    Malovanyy, Andriy
    Andersson, Agata
    Optimizing resource flow of industrial processes, with a case study of zero liquid discharge at a copper smelting plant2021In: Journal of Cleaner Production, ISSN 0959-6526, E-ISSN 1879-1786, Vol. 286, p. 125452-125452, article id 125452Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The transition towards circular flows within industrial processes often involves assessment of only one type of flow. For example, zero liquid discharge sometimes focuses on water flows, without taking into consideration solid residues. It could however be possible to simultaneously optimize different types of resources, and consequently generate a higher economic yield, a reduced risk, and a reduced environmental impact. The purpose of this study was to find the best use for the solid residues from a zero liquid discharge wastewater treatment at a copper smelting plant. The result was a methodology for resource optimization, based on the principles of reduce, replace, reuse and recycle. The methodology involves relatively simple steps and could be used as a set of instructions for anyone working with resources in almost any industrial process. This methodology is expected to lower one barrier towards a more circular economy - by focusing on preventable losses of valuable resources in all forms (energy, water, and material) and by being simple to use, thereby improving the attitude and knowledge in industrial organizations. With the help of this methodology, it was concluded that the solid waste from the case study could be reduced by 58%–85%. A preliminary economic analysis showed that the operational cost for the optimized waste handling scheme is lower than in the base scenario. If all the proposed changes are fully realizable, the reduced waste will be a result of reduced use of resources in the process, reused resources within the process, and recovered resources which could be recycled and sold as by-products.

  • 4.
    Lindblom, Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lassesson, Henric
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Emilsson, Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hedenborg, Amanda
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Waldetoft, Hannes
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Flöden av sekundära kritiska råmaterial i den svenska teknosfären2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att uppfylla åtagandena i Parisavtalet krävs en mycket omfattande omställning av världens energi- och transportsystem. De klimatvänliga energiteknikerna – vindkraftverk, solceller och elfordonsbatterier – kommer att kräva mycket stora mängder av både basmetaller och sällsynta jordartsmetaller. Europeiska kommissionen ser vart tredje år över vilka ämnen som är av avgörande betydelse för den gröna omställningen. Gemensamt är att ämnena både är av stor ekonomisk betydelse och att EU:s tillgång till ämnena är begränsad eller sårbar. Den senaste listan från 2020 består av 27 enskilda ämnen och 3 ämnesgrupper (totalt 49 ämnen). Hållbar utvinning och återvinning av sekundära råmaterial är ett växande komplement till brytning av primära mineralresurser. Enligt Sveriges strategi för en cirkulär ekonomi ska primära råmaterial så långt det är möjligt ersättas av resurser som används effektivt i cirkulära flöden. Regeringen har därför gett SGU och Naturvårdsverket i uppdrag att arbeta för att öka möjligheterna till hållbar utvinning av mineral och metaller från sekundära flöden.

    Den här studien syftar till att öka kunskapsunderlaget inom det uppdraget. Studien består av de tre delarna 1) kartläggning av sekundära flöden av kritiska råmaterial i den svenska teknosfären, 2) beskrivning av förutsättningar, möjligheter och utmaningar med olika typer av spårbarhetssystem för ökad cirkularitet samt 3) utveckling av en metod, inklusive beskrivning av datatillgång, inför kommande fördjupade eller kompletterande kartläggningar. Kartläggningen har avgränsats till de flöden där de studerade råmaterialen har passerat en användarfas innan de blir avfall och eventuellt går till återvinning. Avfall från gruvor och tillverkningsindustri ingår inte.En övergripande slutsats är att det saknas statistik för metallanvändning i Sverige. För kritiska råmaterial saknas dessutom tillförlitliga uppgifter på koncentrationer av kritiska råmaterial i produkter och uppgifterna är än bristfälligare för avfallsflödena. Den statistik som finns beskriver främst produktion, import och export av basmetallerna och avfall för olika produktkategorier. Det innebar att den ursprungliga arbetsgången med en inledande litteraturstudie följd av en statistikgenomgång för att sammanställa ett enhetligt underlag för flödesberäkningar inte kunde genomföras fullt ut. I praktiken har det varit nödvändigt att göra specifika antaganden och val av beräkningsmetoder för vart och ett av de ämnen som har kartlagts kvantitativt. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Lindskog, Nils
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lassesson, Henric
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Reducering av bensenhalten i överskottssand från gjuterier2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I gjuterier kan återvinningen underlättas (minska bensen i sanden) genom luftning efter urslagning, substitution av bindemedel och i vissa fall separera kärnsand och formsand.

    Termisk behandling innebär att bensen och organiska ämnen destrueras. Innehåll av metaller kan vara begränsande för återvinning med t.ex. kromitsand, gjutning av brons, koppar, stål och mässing. När det gäller kompostering är det ännu inte helt klarlagt om bensen bryts ned fullt ut eller delvis ventileras bort. För metoder som innebär inneslutning eller solidifiering är miljökraven i Sverige utmanande.

    Behandlingskostnader för återvinning skiljer sig inte så mycket från kostnaden för deponering om inte slutanvändaren kräver att sanden förvaras på något särskilt sätt (t.ex. väderskydd). Kostnader tillkommer för provtagning och kvalitetskontroll. För kompostering ligger behandlingskostnaden på 200-300 kr/ton sand och behandlingstiden 3 månader för överskottssand och något längre för fint material.

    I en livscykelanalys har visats minskad miljöpåverkan när överskottssand återvinnes och ersätter jungfrulig sand i olika tillämpningar (utfyllnad, asfalt, betong- och jordtillverkning) jämfört med deponering. Det råder ingen tvekan om att det finns både ekonomiska och miljömässiga skäl att öka återvinningen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Unsbo, Hanna
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lassesson, Henric
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Återvinning av smutsig sand från uttjänta kostgräsplaner: Hanterings- och behandlingsmetoder2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Då sanden från konstgräsplaner även innehåller rester av plast och gummi från infill och grässtrån så är sanden inte lämplig att återbruka exempelvis på golfbanor eller liknande, men det finns andra alternativa återvinningsmetoder. I det här projektet har olika hanteringsmetoder undersökts för att se hur väl de fungerar och de har även kartlagts för att se var dessa går att finna i närheten av de konstgräsplaner där problemet uppstår. Det har tagits fram ett antal rekommendationer för att få ett bättre resursutnyttjande och för att minska risken för spridning av mikroplast från sanden.

    Download full text (pdf)
    fulltext
1 - 6 of 6
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf