The report contains two parts. Part 1 summarizes the most significantdevelopments in the use of economic instruments in the environmental policies inthe Nordic countries. It provides an overview of new instruments or major changesto existing instruments from 2018 to 2021 a detailed country-by-countrydescription of these developments and a cross-country comparison andassessment. Part 1 also provides “raw data” for further analysis by policymakersand other stakeholders, and presents other findings, including policy priorities andgood practices. Part 2 provides an overview overview of policies and instrumentsthe Nordic countries have used to promote clean technologies.
I denna rapport sammanfattas resultat och slutsatser från utvärderingar och undersökningar av effekterna av en parkeringsskatt i de städer där en sådan har införts. Rapporten sammanfattar den vetenskapliga litteraturen fram till november 2020. Artiklarna behandlar utförandet av de olika parkeringsskattemodellerna och införandeprocesser, medborgardialoger och kostnader samt effekter, attityder och attitydförändringar. Litteraturstudien ingår i en större studie som syftar till att utreda hur en parkeringsskat skulle kunna utformas under svenska förhållanden.
En miljöpsykologisk studie, som behandlar frågan om varför det finns ett gap mellan intention och handling när det gäller människors beteende vid miljömässiga val och om kommunikationens betydelse. Frågan i denna studie är hur motstridig information från forskarsamhället uppfattas och påverkar människors inställning till att handla mer miljöanpassat.
I detta projekt som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort i samarbete med Trivector Traffic, har vi att utvecklat och provat samverkansformer och metodik för att överbygga målkonflikter och skapa samsyn kring gemensamma mål för planering av stadens trafik och bebyggelse. Inom projektet utvecklades och testades samverkansmodeller i två pilotprojekt som utmynnade i en utvärdering av processer, målformuleringar, avtalsfrågor, åtgärder och styrmedel för att hantera infrastrukturplaneringen i städer mot gemensamma miljömål. I projektet och i fallstudierna medverkade också regioner och länsstyrelserna.
Godstransporter på väg är idag i stort sett helt beroende av fossila drivmedel, så vad kan man göra för att bryta detta? I denna rapport beskrivs alternativ för klimatsmarta lösningar, såsom elektrifierade vägar, bränslecellsdrift, batterier och biodrivmedel. Vi har analyserat drivkrafter och hinder för de olika lösningarna och vad som skulle krävas för att komma vidare. Analysen behandlar såväl tekniska aspekter, såsom aktörers roller, affärsmodeller, socioekonomiska faktorer och ekonomiska potentialer inom ett tidsperspektiv mot 2030-2045.
Flera nationella miljömål har bäring på transportsektorn. Tidigare forskning har visat ett gap mellan riksdagens miljömål för transporterna, och de beslut som fattas om konkreta investeringar i vägnät och järnväg. För att nå målen krävs bättre fordon och bränslen samt beteendeförändringar. Men det behövs också en förändrad samhällsplanering som bidrar till minskande behov av transporter, bättre skydd av värdefulla landskap och mer hållbara städer. Denna rapport beskriver hur nationella miljömål tas omhand i den nationella planen för transportinfrastruktur.
En parkeringsskatt är en skatt som tas ut av organisationer som tillhandahåller parkeringsplatser inom ett visst område, till exempel en stadskärna. Skatten används som ett styrmedel för att begränsa biltrafiken till förmån för andra transportsätt I konceptet ingår också att de intäkter skatten ger ska återinvesteras i alternativ mobilitet och stadsutveckling. I dagsläget finns inte de juridiska förutsättningarna att införa en sådan skatt i Sverige på samma sätt som gjorts i t.ex. Storbritannien eller Australien.
I denna rapport redovisas respons från svenska kommuner om hur en parkeringsskatt skulle kunna införas i Sverige. Resultatet visar att mer än hälften av respondenterna anser att frågan är värd att utreda vidare, samt att syftet i så fall skulle kunna vara att nå klimatmål, minska trängsel och effektivisera ytanvändning. Intäkter skulle främst gå till förbättringar i kollektivtrafik och gång och cykelsatsningar. Flera kan också tänka sig att den kan vara en del i ett stadsmiljöavtal med delvis statlig finansiering. Styrmedel som riktar sig mot parkering ses av flertalet som effektiva. Som hinder anges främst problem att skapa acceptans och att utforma ett system som upplevs rättvist.
I rapporten redovisas också en rättslig analys av hur en parkeringsskatt skulle kunna införas i Sverige. Tre alternativ analyseras, som ger olika förutsättning för flexibel utformning av parkeringsskatten. Alla modeller har problem med måluppfyllnad, men en ny statlig punktskatt på vissa parkeringsupplåtelser bedöms ha bäst förutsättningar att bygga på lokala förutsättningar och samtidigt ge tydligt ramverk.
Antalet laddbara bilar ökar snabbt. Allt fler bilister vill ladda på parkeringar och arbetsplatser. I dagsläget är dock svårt att hitta laddare på pendelparkeringar. I en förstudie med stöd från kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen har IVL Svenska Miljöinstitutet gått igenom möjligheter och svårigheter med att bygga ut laddplatser på pendelparkeringar i Västra Götaland. Förstudien ger översikt av dagens erfarenheter, och några förslag på en pilotstudie som kan ge mer detaljerad kunskap inför framtida beslut om laddning på pendelparkering.
Den snabba introduktionen av elfordon kommer att minska utsläppen från vägtrafik kraftigt. Men att bara byta drivsystem är inte tillräckligt. Det krävs också att aktörerna i olika delar av värdekedjan fokuserar mer på mänskliga rättigheter i gruvor och fabriker, klimatpåverkan från tillverkning och väljer material som utgår från en långsiktig tillgång till naturresurser och kritiska material. I denna rapport görs en genomgång av de olika hållbarhetsaspekter som behöver hanteras och hur olika aktörerna kan bidra till en hållbar elektromobilitet.
The Nordic cities should be given greater legislative possibilities to reward the use of zero-emission vehicles. This legislation may include the possibility of introducing some form of environmental zone or levying traffic fees in urban areas. Cities are advised to put together packages deploying a raft of instruments that mutually reinforce one another. As a basic package, most cities should work with improved conditions for zero-emission vehicles as charging and / or tank infrastructure, requirements for zero-emission vehicles in public procurement of vehicles and services, complementary measures that increase the supply and attractiveness of alternatives to the car, as well as measures that promote sustainable mobility and urban development independent of vehicle technology. It is also important that improved charging capabilities for zero-emission vehicles go hand in hand with an environmentally friendly parking policy. Increased demand for zero-emission vehicle charging points will then be a good reason to review the city´s parking policy. Under the right conditions ambitious cities can implement a more comprehensive policy package with a combination of various forms of zero emission zones or fee systems. To fully implement these measures, cities must have a high proportion of zero-emission vehicles in the fleet as well as strengthening possibilities for residents to move around freely without having to own a car.