IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Lindeberg, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Upphandlingskriterier för cirkulära produkter - Del 2. Kartläggning av cirkulära upphandlingskriterier2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Cirkulär upphandling är förhållandevis komplicerat eftersom produkter ofta är sammansatta av flera material där varje komponent måste beaktas separat. Detta leder till en stor mängd tänkbara kriterier. Denna rapport har kartlagt förekomst av kriterier som kan användas i cirkulär upphandling utifrån ett flertal informationskällor såsom EU´s kriterier för miljöanpassad upphandling, miljömärkning, Upphandlingsmyndigetens hållbarhetskriterier m.m.

    De olika identifierade cirkulära upphandlingskriterierna omfattar produktområdena byggprodukter, möbler, plast, IT-utrustning och livsmedel och för vart och ett har en uppdelning gjorts efter typ av återvinningspotential. Dessa omfattar förlängd livslängd, giftfria kretslopp, resurseffektiv användning och cirkulering av material.

    Fortsatt forskningsarbete bör omfatta att sortera de identifierade kriterierna i ett livscykelperspektiv utifrån de olika typer av kravställningar som vanligtvis förekommer i upphandlingssammanhang.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Lindeberg, Karin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ryding, Sven-Olof
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Upphandlingskriterier för cirkulära produkter - Del 1. Dagsläge, hinder och möjligheter2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Upphandling har identifierats som ett centralt verktyg i samhällets omställning till en cirkulär ekonomi. Den nationella upphandlingsstrategin poängterar att ett livscykelperspektiv ska beaktas i offentlig upphandling eftersom ett bristande helhetsperspektiv annars kan leda till felsatsningar och utebliven klimateffekt. Cirkulär upphandling behöver därför utvecklas för att beakta livscykelperspektivet.

    Cirkulär upphandling är en förhållandevis ny företeelse som inte omfattas av nuvarande upphandlingsregelverk, så det finns en stor efterfrågan på vägledning och exempel på hur den ska tillämpas i praktiken. Men det behövs mer kunskap och praktisk vägledning på området.

    Denna rapport sammanställer dagsläge, hinder och möjligheter FÖR att utveckla kriterier för cirkulär upphandling utifrån politiska initiativ, forskning, internationellt arbete och anknytande aktiviteter. Pågående forskning är den aktivitet som i dagsläget huvudsakligen bygger upp ny kunskap om cirkulära upphandlingskriterier. En rekommendation för framtiden är att länka samman löpande forskningsarbete med Upphandlingsmyndighetens kriteriearbete. Allteftersom forskningsarbete visar att tillräcklig kunskap finns om en viss produkts återvinningspotential kan ett kriteriearbete påbörjas koordinerat av Upphandlingsmyndigheten inom ramen för uppbyggnad av en temporär databas kallad Kriterieklivet.   

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Mata, Erika
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lindeberg, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Romson, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Matschke Ekholm, Hanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Översikt av indikatorer för hållbart boende - Del av förstudie om användbara kriterier för hållbart boende i Stockholms län2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport gör en översiktlig inventering över indikatorer för miljömässig och social hållbarhet för byggande och boende. Meningen med inventeringen är att ge kunskapsunderlag för diskussioner kring hur hållbarhetskriterier kan konstrueras och användas av kommunerna i Storstockholm för att driva på hållbarhetsarbetet i stadsutvecklingen. Det finns många indikatorsystem utarbetade av olika aktörer. Indikatorer finns på olika nivåer, från byggnader till hela städer. Rapporten går igenom åtta miljöcertifieringssystem som finns på den svenska marknaden, sex uppföljningssystem som används bland kommuner i Storstockholm och 14 internationella indikatorsystem för hållbara städer. Sammanfattningsvis listas 189 indikatorer inom social-, miljömässig och ekonomisk hållbarhet samt inom förvaltning och styrning. Att välja lämpliga indikatorer beror till stor del på vilka mål man vill styra mot, samt arbetsbördan som krävs för att ta fram underlagsdata, redovisa resultat och eventuellet låter verifiera detta. Datatillgänglighet är en viktig aspekt för att välja lämpligt indikatorsystem. Uppföljnings- och rankingsystem för städer kan även handla om att redovisa strategier och planer för att uppnå mål kopplade till Agenda 2030 och nationella miljökvalitetsmål. Då jämförs inte nyckeltal utan en bedömning görs till vilken grad utvalda områden uppfylls. Rapporten ger på så vis underlag för en diskussion kring vilka hållbarhetskriterier som bäst skulle driva på stadsutvecklingen i Storstockholm.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Sandgren, Annamaria
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lindeberg, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Andersson, Johanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Adolfsson, Ida
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Klimatberäkningsmetod för allmännyttans bostadsföretag2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Sveriges Allmännyttiga Bostadsbolag (SABO) har initierat ett klimatinitiativ för sina medlemsföretag (allmännyttiga bostadsföretag) i syfte att påskynda minskningen av utsläpp av växthusgaser från bolagens verksamhet. Att mäta och följa upp utsläppen av växthusgaser inom företagens verksamhet blir en viktig del i klimatinitiativet. Till viss del har detta redan gjorts bland SABO-företagen inom ramen för det så kallade Skåneinitiativet som har omfattat ett gemensamt mål om minskad energianvändning.

    Skåneinitiativet har nu avslutats och det finns en vilja i att ta fram ett mer komplett klimatbokslut för de allmännyttiga bostadsbolagens verksamhet. Detta innebär en kraftigt förhöjd komplexitetsnivå. För att klimatboksluten ska vara relevanta, bidra till företagens interna förbättringsarbete på ett effektivt sätt och dessutom kunna jämföras mot varandra krävs att samsyn utvecklas kring vad som ska ingå i beräkningen och inte, emissionsfaktorer och metoder för insamling av inrapporteringsdata. För att kunna mäta progression och visa på en relevant ambitionsnivå krävs även en tydlig målformulering kring minskning av de klimatpåverkande utsläppen från allmännyttan.

    Några principer har varit vägledande och genomsyrat framtagandet av metoden. En av dessa har varit att hela tiden fokusera på de väsentliga utsläppen och att våga exkludera sådant som endast utgör en liten del av bostadsföretagens klimatpåverkan. Genom att hålla metoden enkel på detta sätt är förhoppningen att så många bostadsföretag som möjligt ska kunna använda metoden. En minskad arbetsinsats för redovisningen frigör tid och kraft åt att arbeta strategiskt och genomföra rätt förbättringsåtgärder. Livscykelperspektivet är en annan princip som har genomsyrat arbetet. Genom att inkludera både direkta och indirekta utsläpp är den framtagna metoden heltäckande. Det innebär exempelvis att metoden även omfattar tillvalsmodulerna nyproduktion, tjänsteresor och vissa av de boendes utsläpp. Men det innebär också att alla emissionsfaktorer som tagits fram även inkluderar indirekta utsläpp kopplade till bränslen och köpt energi såsom exempelvis tillverkning och transport av bränslen.

    De framtagna förslagen för vision och målformuleringar för Klimatinitiativet och dess fokusområden utgör en grund för fortsatta diskussioner med medlemsföretagen så att Klimatinitiativet blir slagkraftigt men ändå relevant för majoriteten av SABOs medlemsföretag. Detta är formuleringar som även andra bostadsföretag kan använda i sitt målarbete.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf