IVL Svenska Miljöinstitutet

Det pratas mycket om den nya smarta tekniken med sensorer, robotar och drönare som tillsammans med artificiell intelligens, maskininlärning och omfattande datakraft ska revolutionera avfallssektorn. Samtidigt är det många som upplever att det kan vara svårt se vilka faktiska nyttor som kommer att uppstå när digital teknik ska implementeras i den egna verksamheten. För många känns utmaningarna lika oändliga som de löften som tekniken kommer med. Därför har IVL tillsammans med Avfall Sverige drivit ett projekt där vi fokuserat på nyttan med den teknik som kan vara av speciellt intresse för avfallsanläggningar.

I skriften ”System som optimerar och skapar nya värden” har vi lagt fokus vid digitala systemlösningar. Med generell information om vad man behöver tänka på i kombination med konkreta exempel och erfarenhetsdelning belyser vi möjligheter och utmaningar från två perspektiv: Hur man genererar nytta inom den egna verksamheten och hur man kan använda systemlösningar för att samverka med andra.

I skriften ”Smart teknik banar väg för effektiva lösningar” förmedlar vi vilken nytta som kan uppstå för avfallsanläggningen när sensorer och annan smart teknik blir en del av verksamheten och vad man bör tänka på när man börjar tillämpa smart teknik, såsom drönare och robotar.

Ett vanligt argument för att inte sortera plastavfall utan i stället slänga det i brännbar avfallsfraktion är att volymerna av plastavfall är för små för att det skulle betala sig ekonomiskt att återvinna dem. Lösningen på detta har hittills varit att försöka samla in så mycket som möjligt för att sedan sortera i olika plastfraktioner. Med detta projekt har det utvärderat om man istället kan ha en specifik insamling och få mindre, men renare flöden, s.k. ”smarta loopar” av material.

I projektet har det gjorts en kartläggning vad som skulle kunna fungera/ inte fungera och hitta möjligheter för att nå smarta loopar. Fokus i projektet låg på att identifiera hinder och åtgärder/lösningar som adresserar beteende och policyfrågor och inte på tekniska lösningar.

Kartläggningen i projektet har genomförts med hjälp av fyra fallstudier: 1) Pallsträckfilm, 2) Spännband och lyftslingor, 3) plastemballage av kläder och 3) sportartiklar för innebandy. I projektet har det kartlagts båda på individuella hinder och åtgärder, som mer allmänna hinder och åtgärder som verkar vara gemensamt i de loopar projektet har tittat på.

Projektet har visat att det redans finns bra exempel på fungerande smarta loopar i Sverige och det finns ett stort intresse hos svenskt näringsliv att ta fram flera smarta loopar. Det finns dock flera utmaningar kopplat till detta som diskuteras i projektet. Nu när flera hinder och potentiella åtgärder har kartlagts, krävs det att looparna testas och utvärderas i en liten skala. För företag som vill komma igång har projektet tagit fram en handlingsplan bestående av ett antal punkter man bör undersöka innan man startar.

Den här studien har utforskat potentialen för utveckling av en digital plattform som möjliggör utbyte av plastspill som uppstår i produktionen. Rapporten innehåller analyser av mängder plastspill med potentiella miljövinster, samt rekommendationer för utveckling av plattformen.

Byggnaders energianvändning påverkar hela energisystemet. Att välja klimatmässigt gynnsamma energilösningar och renoveringsstrategier i byggnadsbeståndet är därför en viktig del i omställningen till ett mer hållbart energisystem. Det har länge saknats praktiska verktyg som bygg- och fastighetsbranschen kan använda för att analysera klimatprestanda för olika energilösningar och som tar hänsyn till interaktionen med energisystemet.

Projektet har utvecklat ett verktyg för att beräkna hur en förändring i byggnadens energianvändning (el, värme, kyla, bränslen) påverkar utsläpp av växthusgaser med hänsyn tagen till interaktionen med energisystemet. Verktyget kallas Tidstegen och bygger på en metod som har utvecklats i olika forskningsprojekt. Metoden tar hänsyn till när i tiden byggnaden använder och/eller producerar el, värme och kyla och energisystemens utveckling över tid. Det är konsekvensen av en förändring som analyseras. Detta brukar kallas miljöbedömning i beslutsperspektiv eller konsekvensanalys och är en vedertagen metodik i livscykelanalys. Analysen av energisystemet inkluderar konsekvenser som uppstår både i det lokala fjärrvärmesystemet och i det nordeuropeiska elsystemet.

Verktyget innebär att det nu finns ett hjälpmedel för klimatmässigt mer välgrundade beslut vid renovering och nybyggnation av fastigheter. Det kan användas av t.ex. fastighetsägare, konsulter, kommuner eller byggherrar som ett av flera beslutstödsverktyg vid planering av både energieffektiviseringsåtgärder och lösningar för egen produktion av förnybar el, värme eller kyla i eller på byggnaden. I verktyget Tidstegen jämförs energiåtgärder för en byggnad mot en referensbyggnad utan åtgärderna installerade. Verktyget kan även användas av energiföretag för klimatbedömning av exempelvis olika investeringar i fjärrvärmenäten.

Konkret går beräkningen till så att användaren matar in energidata (producerad och använd el, värme och kyla) i verktyget, dels för en referensbyggnad, dels för ett antal fallstudier som ska analyseras. Referensbyggnad kan vara befintlig byggnad vid upprustning och basalternativet vid nybyggnad och läggs in av användaren i verktyget. Dessa data bör vara timupplösta. Om byggnaden är kopplad till ett fjärrvärmenät, väljer användaren detta fjärrvärmenät om det finns inlagt i verktyget. Annars är tanken att det lokala energibolaget matar in sina fjärrvärme¬data enligt en särskild metod. Initialt kommer det även att finnas tre typnät med fjärrvärme, litet, medelstort och stort, att välja om det saknas lokala data. Elsystemet (Nordeuropa) är redan inlagt i verktyget med tre framtids¬scenarier och uppdateras centralt. Verktyget beräknar sedan skillnaden i klimatpåverkan mellan varje fallstudie och referensbyggnaden och redovisar resultaten i siffror, diagram och staplar.

Beräkningarna beaktar i nuläget enbart energianvändning och energiomvandling under driftsfasen. Energianvändning för produktion av byggnadsmaterial och liknande har inte ingått i projektet. För detta finns andra verktyg, såsom Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM (IVL, 2019).

Det pågår just nu ett flertal aktiviteter där ett verktyg likt Tidstegen skulle vara mycket användbart. Nyttan för bygg- och fastighetsbranschen är bland annat att i tidigt skede kunna planera energilösningar ur klimatperspektiv och att de bättre kan se konsekvenserna av olika val, även om energiomvandlingen sker utanför Sveriges gränser. Energibolagen ser nyttan i att klimatsmarta beslut i bebyggelsen kommer att hjälpa energisystemet att också utvecklas i rätt riktning, och som hjälp behövs verktyg och miljöbedömningsmetoder som Tidstegen.

De faktiska konsekvenserna av en åtgärd är alltid osäkra. Tidstegen uppskattar konsekvenserna med hjälp av modeller, vilka alltid är förenklingar av den komplexa verkligheten. Resultat från verktyget Tidstegen kommer också av vissa aktörer troligen uppfattas som kontroversiella och resultaten är inte alltid intuitiva. Den här typen av systemeffekter bör hellre ses som indikativa och användas för att få ökad förståelse för de system som byggnaden är kopplad till, snarare än att räkna exakt vad olika energilösningar innebär för klimatpåverkan.

För bred användning av verktyget krävs samtidigt att det är så användarvänligt och buggfritt som möjligt. Nästa steg är därför att testa verktyget i några pilotprojekt. I takt med att ny kunskap och nya data genereras kommer verktyget också att behöva uppdateras för att inte bli inaktuellt. Efter att pilotprojekten genomförts kommer verktyget att finnas tillgängligt på IVL:s hemsida.

Vilka plastavfallsflöden skulle kunna användas som bränsle i ett returraffinaderi, om ett sådant skulle etableras på Västkusten? IVL har, tillsammans med Chalmers Industriteknik, RISE och Chalmers kartlagt potentiella flöden i Sverige och Norden och skattat deras tillgänglighet. En internationell överblick över plastavfall och en genomgång av tillgängliga mekaniska återvinningsmetoder för plast ingår också i studien, som utfördes inom Vinnovaprojektet Klimatledande Processindustri.

There are incentive schemes in Swedish ports that offer lower port dues for ships with high environmental performance, but there is currently no similar scheme for trucks. However, larger environmental and city development problems related to road transports have resulted in increased pressure on ports to suggest and implement mitigating actions to reduce environmental impacts caused by road traffic to and from the port. Four port-related incentives are analysed in this report: a port due discount for ships with reduced speed in the fairway channel; a port due discount for ships with very low NOX emissions from auxiliary engines; an entrance fee for trucks passing through the port gate during peak hours; and a differentiated entrance fee for trucks based on the truck’s environmental performance. The national cost-minimizing freight transport model Samgods was used to simulate the impacts of the gate fees. From a legal perspective, some issues related to implementation have been identified but depend on the detailed design of the proposed charging. The main criterion for EU is that the fee or tax cannot have discriminatory effects or hinder the free movement of goods or services. This project also gives an overview of environmental policy measures to explore the possibility to implement the port dues. Introduction of environmentally differentiated port dues globally, or at least in the EU, would include greater incentives for shipping companies, ship owners and road haulers to invest in emission abatement technologies or use alternative fuels.

IVL har utvecklat ett verktyg där uppgifter om en resa eller bränsleanvändning matas in, och verktyget genererar värden på koldioxid och total klimatpåverkan inklusive metan och lustgas samt utsläpp som sker under framtagande av bränslet (”Well to tank”). Även flygets så kallade höghöjdseffekt kommer till uttryck i värdena. Verktyget kommer att användas statliga myndigheter inom tjänsten.

Fritidsbåtshamnar har en betydande miljöpåverkan och är redan idag föremål för en rad olika krav och regler. Projektet har undersökt potentialen för hur ett miljömärkningssystem kan användas som ett styrinstrument för att minska miljöpåverkan från fritidsbåthamnar. Rapporten har tagits fram av Havsmiljöinstitutet i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapportförfattarna ansvarar för innehållet och slutsatserna i rapporten, vilket inte innebär något ställningstagande från Havs- och vattenmyndighetens sida.