IVL Svenska Miljöinstitutet

ivl.se
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Christensson, Bengt
    Duis, Willem
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vilka luftföroreningar förekommer vid gaslödning av rör och i hur höga halter?2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vid hårdlödning med acetylengas bildas koloxid men även andra luftföroreningar. Mätningar har gjorts på tillfälliga arbetsplatser för att kartlägga halterna av de ämnen som bildas vid lödning av rör. Resultatet av mätningarna visar att inga uppmätta halter har överskridit gällande gränsvärden för kolmonoxid, kvävedioxid, svaveldioxid, koppar, silver eller fosforpentoxid. Högst halter förekom i ett trångt och oventilerat utrymme. Om lödning måste göras i ett sådant utrymme är det viktigt att vidta åtgärder, så att den som löder inte utsätts för koloxidhalter över gällande korttidsvärde. Exempelvis bör lödning i oventilerat utrymme på 10 m3 inte göras under mer än 15 minuter. Förhöjda halter kan eventuellt också förekomma vid arbete under tak, om många fogar ska lödas och lödrök kan ligga kvar under taket och inte ventileras bort tillräckligt effektivt. I dessa situationer behöver åtgärder vidtas för att minska exponeringen för lödrök. En effektiv åtgärd är att använda pressfogning (eller klämfogning) för att sammanfoga rör istället för att löda samman fogarna. Med denna teknik krävs ingen upphettning och det bildas ingen lödrök. Dessa fogningsmetoder har blivit allt vanligare under senare år. Andra tänkbara åtgärder är att förbättra ventilationen och att organisera arbetet så att ingen behöver arbeta med lödning under stor del av arbetsdagen. Gasvarnare som varnar för höga halter koloxid kan användas. Användning av andningsskydd med partikelfilter (P3) är en annan tänkbar åtgärd, men för att andningsskydd ska skydda också mot koloxid krävs tryckluftsmatat andningsskydd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Duis, Willem
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fjällström, Pär
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nanomaterial i arbetsmiljön2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under senare år har nanomaterial börjat tillverkas och användas för olika applikationer inom bland annat tillverkningsindustri, byggsektorn, medicin och i hygienartiklar. Nanopartiklar bildas också som en oönskad biprodukt i många olika sammanhang, t.ex. i dieselavgaser och svetsrök. Under kommande år, kommer användningen av nanomaterial sannolikt att öka i arbetslivet. Behovet av att bedöma riskerna med nanopartiklar i arbetsmiljön ökar därmed också. Denna rapport beskriver vad nanomaterial är, ger en kort översikt över vad som idag är känt om hälsoriskerna samt beskriver hur halten nanopartiklar i luft kan mätas, hur riskerna kan bedömas och hur exponeringen för nanomaterial kan kontrolleras och begränsas. Några av rapportens resultat och slutsatser sammanfattas nedan.

    En strategi för mätning av luftburna nanopartiklar och sammanfattande presentation av mätresultaten har utvecklats och testats på fem arbetsplatser. Mätmetoder och mätstrategier för att kartlägga exponering för nanopartiklar har utvecklats liksom metoder för att jämföra uppmätta halter med bakgrundshalterna och identifiera källor som sprider nanopartiklar. Dessa metoder kan användas av exempelvis yrkeshygieniker och arbetsmiljöingenjörer för att ta fram underlag för riskbedömning och åtgärder.

    Om mätningar av luftburna tillverkade nanopartiklar ska kunna tolkas, behövs gränsvärden eller riktvärden att jämföra de uppmätta halterna med. Några gränsvärden finns inte idag, varför riktvärden och försiktighetsprincipen behöver tillämpas. Bristen på gränsvärden har stor betydelse vid planering av mätningar, eftersom mätstrategin behöver anpassas efter detta. På samtliga arbetsplatser där vi mätt halten nanopartiklar, bedöms exponeringen ligga under förslagna riktvärden. I samtliga fall var påverkan på bakgrundshalten av nanopartiklar (mätt som antal, massa och yta) relativt liten, i storleksordningen maximalt en fördubbling. Vid en arbetsplats hanterades tillverkat nanomaterial (kiseldioxid) i en slurry (vätskesuspension) och i slutna system, vilket var effektivt för att minska spridningen till arbetsmiljön.

    Det har varit svårt att hitta arbetsplatser där nanomaterial används och speciellt där nanomaterial hanteras i pulverform. Sannolikt kommer användning att öka framöver. En grupp av företag som speciellt bör uppmärksammas är små och medelstora företag. Inom dessa utvecklas ofta ny teknik och de behöver ha god kunskap om hur eventuella risker med nanomaterial ska hållas under kontroll och hur försiktighetsprincipen ska tillämpas. Många av speciellt de små företagen har inte denna kunskap. Befintlig åtgärdsteknik som används för att minska spridning av gaser, fungerar i princip också för att hindra spridning av luftburna nanopartiklar till arbetsmiljön. Luftburna nanopartiklar tenderar att bilda agglomerat. Agglomeratens betydelse för hälsoeffekter och hur provtagnings- och mätmetoder påverkar agglomerering är oklart och behöver studeras närmare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fagerlönn, Jessica
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Förstudie: Referensmätningar för kvartsexponeringar inom väg- och anläggningsprojekt2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreskrifterna (AFS 2015:2) om kvarts – stendamm i arbetsmiljön öppnar upp för användning av så kallade referensmätningar som underlag för exponeringsbedömningar. En förutsättning för att kunna använda referensmätningar som underlag är att förhållandena är likvärdiga mellan arbetsplatsen som vill använda referensmätningarna och den arbetsplats där referensmätningar gjorts. Faktorer som kvartsinnehåll i dammet, arbetsmetoder och arbetsutrustning, hur länge dammande arbete pågår, ventilationsförhållanden o.s.v. har betydelse för om arbetsplatserna kan bedömas vara likvärdiga.

    Förstudien har visat att det finns flera mätningar på flera olika arbetsmoment som skulle kunna användas som referensmätningar. Arbete i kontrollrum och hytt med stängda fönster och dörrar samt med en fungerande luftrening ger en låg exponering för kvarts. Det finns många mätningar av arbetsmomentet vilket gör att det kan användas som referensmätning. Andra arbetsmoment så som läggning och sågning/kapning av mark- och kantsten visar från stor risk till viss risk och rekommendationerna är att andningsskydd ska användas. Även mätningar från dessa arbetsmoment kan användas som referensmätningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Isaksson Lantto, Fanny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vilka asbestexponeringar kan ha orsakat dagens mesoteliomfall?2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige dör årligen drygt 120 personer i malignt mesoteliom, en dödlig form av cancer med tumö¬rer på lungsäck (pleura) eller bukhinna (peritoneal). Exponering för asbest är den huvudsakliga kända orsaken till båda dessa typer av mesoteliom. Det finns ingen känd säker lägsta exponeringsgräns för asbest och latensperioden mellan exponering och insjuknande är i allmänhet lång, vanligen 20–50 år. Utöver dessa fall av mesoteliom räknar man med att det för varje mesoteliomfall finns cirka sex fall av andra cancerformer som orsakats av asbest.

    Trots att förbud mot viss hantering av asbest infördes redan från mitten av 1970-talet och att all användning av asbest förbjöds 1982, visar svenska cancerregistret att antalet nya fall av mesoteliom fortsatte att öka fram till 1992 och därefter ligger på en jämn nivå för både män och kvinnor.

    Syftet med studien är att undersöka i vilket sammanhang de som drabbats av mesoteliom kan ha exponerats för asbest. Fokus har varit på dem som exponerats efter asbestförbudet 1982. Målet är att identifiera tänkbara riskkällor för en skadlig exponering och att undersöka om det finns indikationer på okända exponeringar. Detta innebär att endast en mindre del av de drygt 120 fallen av mesoteliom per år har ingått i målgruppen för detta projekt, eftersom de flesta av de som drabbats är i en ålder som innebär att de varit yrkesverksamma många år före asbestförbudet. Under perioden 1997–2017 dog 147 personer i åldern upp till 54 år på grund av mesoteliom. Av dessa dog 110 under perioden 1997–2007 och 37 under perioden 2008–2017.

    Studien ger en ökad förståelse för vilka farliga exponeringar för asbest som förekommer idag och var förebyggande åtgärder krävs.

    Det är välkänt att mesoteliom har en lång latenstid, och av de fall bland yngre (födda efter 1953) som granskats, beror cirka hälften sannolikt på exponeringar före asbestförbudet, dvs. för mer än 30 år sedan. Detta stämmer väl överens med den långa latenstiden för mesoteliom. En granskning av yrken och arbetsuppgifter för dessa fall visar att det handlar om kända exponeringar, exempelvis på byggarbetsplatser, bilverkstäder (bl.a. bromsbelägg med asbest), varv och i arbetet som elektriker.

    Sex fall beror främst på exponering efter asbestförbudet. Dessa fall handlar främst om arbete inom byggindustrin och i något fall arbete med eternitplattor, där plattorna sågats och det därmed alstrats damm. I flera av dessa fall finns kommentarer som:

    - Slarv med andningsskydd
    - Arbetet gjordes ofta i dammiga miljöer

    I ett av de sex fallen var den sannolika asbestexponeringen inte kopplad till personens yrke, utan sannolikt till vistelse i en fastighet under ombyggnad, där det sannolikt fanns asbest i ventilationssystem och i golv.

    I ett fall, en intervju som genomförts med en person som var född 1981–1985, fanns ingen känd asbestexponering i personens livshistoria.

    Utgående från studiens resultat kan vi dra slutsatsen att de fall av mesoteliom som beror på exponering efter asbestförbudet 1982, i stor utsträckning beror på kända orsaker i kombination med att åtgärder som enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska finnas, inte hade vidtagits.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydström, Anne-Marie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Metoder för snabb och enkel mätning av exponering för kvarts i arbetsmiljön – finns det?2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom byggverksamhet förekommer många arbetsmoment då respirabelt oorganiskt damm som innehåller kvarts bildas. Att exponeras för kvarts över det hygieniska gränsvärdet innebär flera allvarliga hälsorisker, som att utveckla silikos, cancer och kronisk obstruktiv lungsjukdom och även hjärt-kärl- och reumatiska sjukdomar. Byggnadsarbetare är en yrkeskategori som löper stor risk att exponeras för kvarts. Att snabbt kunna mäta vilka kvarts halter som anställda exponeras för eller som förekommer vid olika arbetsmoment som underlag för beslut om vilka åtgärder som ska genomföras för att skydda arbetstagarna är därför viktigt.

    Dagens metoder för exponeringsmätning av respirabelt oorganiskt damm och kvarts, som utvecklades på 1970/80-talet, är tidskrävande och resultatet av mätningen redovisas ofta flera veckor efter att provtagningen har genomförts. Det kan innebära att det arbete som utförts vid byggarbetsplatsen har ofta avslutats innan mätresultat erhålls. Dessutom krävs specialistkompetens för att kunna utföra provtagning och analys. Byggbranschen har därför lyft behovet av moderna, snabbare och billigare mätmetoder – gärna direktvisande instrument - som kan användas för att jämföra uppmätta halter med hygieniska gränsvärden för respirabelt damm och kvarts och som kan ge underlag vid exponeringsbedömningar.

    En granskning har gjorts av de mätmetoder som finns och används och vi har även sökt analysmetoder som är under utveckling. Granskningen visar att den enda metod som i dagsläget är tänkbar för att snabbt mäta exponering är filterprovtagning och analys med ett portabelt FTIR-instrument. Ett sådant instrument kostar i storleksordningen 150 000 – 300 000 SEK.

    En alternativ metod, som har mer fokus på att kontrollera exponering för höga dammhalter, bygger på användning av partikelinstrument. Med dessa instrument flyttas fokus från att mäta exponering för kvarts till att identifiera dammande arbetsmoment och vidta åtgärder för att minska exponeringen. Det finns flera olika typer av partikelinstrument i olika prisklasser, från cirka 50 000 SEK och uppåt. Denna typ av mätningar kräver närvaro under hela arbetsdagen och kontroll av om det förekommer tillfälliga höga exponeringar för damm. Inom IVL drivs ett parallellt projekt om referensmätningar för kvarts inom byggindustrin. I det projektet har direktvisande instrument för respirabelt damm använts för att kartlägga dammande arbetsmoment, på ett liknande sätt som beskrivs ovan. Resultat från det projektet kommer att rapporteras i en separat rapport.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Referensmätningar för kvartsexponering vid ROT-arbeten inom byggindustrin2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mätningar har samlats in och sammanställts som underlag för referensmätningar för respirabel kvarts vid ROT-arbeten (reparation, ombyggnad och tillbyggnad). Insamlade mätningar har kompletterats med nya mätningar vid några utvalda arbetsmoment.

    Vid analys av exponeringen för kvarts vid ROT-arbeten har konstaterats att arbetsuppgifterna vid ROT-arbeten kan variera under arbetsdagen. Det är därför svårt att få fram referensmätningar för något typarbete inom ROT eller för yrkesgrupper som arbetar med ROT. Däremot är det möjligt att få fram referensmätningar för olika arbetsuppgifter och maskiner/verktyg. Denna typ av referensmätningar behöver ta hänsyn till vilka åtgärder som finns på plats, exempelvis punktutsug eller befuktning. Efter samråd med representanter för byggindustrin, har referensmätningar tagits fram för olika arbetsuppgifter och åtgärder.

    I rapporten redovisas referensmätningar för ett antal dammande arbetsuppgifter vid ROT-arbeten. Slutsatser dras om vid vilka arbetsmoment och åtgärder som kvartshalterna säkert ligger under gränsvärdeshalten och vid vilka arbetsmoment som gränsvärdeshalten kan överskridas och andningsskydd bör användas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Referensmätningar för kvartsexponering vid ROT-arbeten inom byggindustrin2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Referensmätningar för respirabel kvarts vid ROT-arbeten har sammanställts. Arbetsuppgifterna vid ROT-arbeten kan variera under arbetsdagen, varför referensmätningar för typarbeten eller yrkesgrupper som arbetar med ROT inte är möjliga. Däremot är det möjligt att få fram referensmätningar för olika arbetsuppgifter och maskiner/verktyg i kombination med de åtgärder som används, exempelvis punktutsug eller befuktning. Efter samråd med representanter för byggindustrin, har referensmätningar tagits fram för olika arbetsuppgifter och åtgärder. I rapporten redovisas referensmätningar för dammande arbetsuppgifter. Slutsatser dras om vid vilka arbetsmoment och åtgärder som kvartshalterna säkert ligger under gränsvärdeshalten och vid vilka arbetsmoment som gränsvärdeshalten kan överskridas och andningsskydd bör användas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rekommendationer om mätning av mikroorganismer i arbetsmiljön vid förbehandlings- och samrötningsanläggningar2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vid förbehandlings- och samrötningsanläggningar förekommer mikroorganismer, som kan innebära hälsorisker för de som arbetar med avfallet. Riskerna med mikroorganismer för de som arbetar i dessa anläggningar behöver bedömas och mätning av mikroorganismer används ibland vid dessa riskbedömningar. En tidigare studie om mätningar av mikroorganismer vid förbehandlings- och samrötningsanläggningar visade kvalitetsbrister i de mätningar som utförts. Bristerna innebar att det ofta saknades vetenskapligt underlag för valet av de ämnen som mättes, analysmetod och tolkning av mätresultatet. Rapporten beskriver vilka krav som kan ställas på mätningar för att de ska ge tillförlitliga och användbara resultat.

    Den enda mätning som i nuläget kan användas för att jämföra med ett riktvärde är mätning av halten endotoxiner. Vid mätning för jämförelse med riktvärdet ska mätningen göras i andningszonen (personburet) och under en stor del av en arbetsdag. Ta om möjligt minst tre prov, eftersom variationen kan vara stor t.ex. mellan dagar, årstider, vilka arbetsuppgifter man har och var i anläggningen man befinner sig.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Duis, Willem
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Referensmätningar av kvarts för betongindustrin2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Arbetsmiljöverket har reviderat sina föreskrifter om kvarts och den andra november 2015 trädde de nya föreskrifterna AFS 2015:2 Kvarts - stendamm i arbetsmiljön i kraft. De nya föreskrifterna har fokus på systematiskt arbetsmiljöarbete, riskbedömning och förebyggande åtgärder. Kravet på obligatoriska periodiska mätningar på arbetsplatsen är borttaget. Arbetsgivaren måste göra egna mätningar på arbetsplatsen om det behövs för att kunna välja rätt skyddsåtgärder.

    I den nya förskriften anges att mätresultat från mätningar gjorda på en annan arbetsplats, så kallade referensmätningar, kan används som underlag för riskbedömning. Referensmätningar är en serie exponeringsmätningar utförda under en viss typ av arbete och under väl dokumenterade förhållanden. Förutsättningarna för att referensmätningar ska kunna användas som underlag i riskbedömningen och vid val av åtgärder är att: * förhållandena är likvärdiga mellan det egna arbetsstället och den plats, där referensmätningar gjorts och * en tydlig dokumentation, som redovisar de likvärdiga förhållandena, finns tillgänglig på det arbetsställe där man hänvisar till referensmätningar.

    Likvärdiga förhållanden förutsätter att till exempel arbetsmetoder, ventilation och maskinell utrustning överensstämmer i stor utsträckning. Branschorganisationer eller flera företag inom samma typ av verksamhet kan gemensamt ta fram referensmätningar. Referensmätningar har tagits fram för tre verksamheter inom betongindustrin; tillverkning av betongvaror, tillverkning av fabriksbetong (för användning på byggarbetsplatser) och arbeten med betongvaror på byggarbetsplatser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Duis, Willem
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Verktyg för användning av referensmätningar inom betongindustrin2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Enligt Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om kvarts kan mätningar av anställdas exponering för kvarts på en arbetsplats användas som underlag för riskbedömning på en annan arbetsplats. För att detta ska kunna göras, krävs att förhållandena är likvärdiga mellan den egna arbetsplatsen och den arbetsplats, där mätningar gjorts. Dessutom krävs dokumentation, somredovisar de likvärdiga förhållandena. De mätningar som används för riskbedömning kallas referensmätningar. Referensmätningar har tagits fram för tre verksamheter inom betongindustrin; tillverkning av betongvaror, tillverkning av fabriksbetong (för användning på byggarbetsplatser) och arbeten på byggarbetsplatser där betong bearbetas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vigren, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    KemiRisk - ett webbverktyg som stöd för små företags bedömning av kemiska arbetsmiljörisker2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riskbedömning är centralt i arbetsmiljöarbetet och krav på att riskbedömning ska göras finns i stort sett i samtliga Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Riskbedömning är dock inte ett mål i sig utan bara ett steg på vägen att komma fram till om det krävs åtgärder för att minska riskerna och vilka åtgärder som ska vidtas. Speciellt i småföretag kan det vara svårt att göra riskbedömningar och speciellt svåra är bedömningarna av kemiska arbetsmiljörisker. Kemiska risker är komplexa och kemisk riskbedömning betraktas av många som en av de mer komplicerade riskbedömningarna inom arbetsmiljöområdet. Risken beror flera olika faktorer, 1) hur man exponeras för ämnet (hud, inandning, nedsväljning), 2) hur mycket man exponeras för (vilka halter man andas in eller hur omfattande hudkontakten är) och 3) vilka egenskaper som ämnet (eller den kemiska produkten) har, exempelvis om det finns risk för akuta hälsoeffekter eller om det finns risk för brand eller explosion.

    Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla och färdigställa KemiRisk till ett väl fungerande interaktivt webbverktyg, som utgör ett bra stöd för småföretag vid riskbedömning av kemiska ämnen och produkter. Dessutom beskrivs hur KemiRisk förhåller sig till andra webbverktyg för bedömning av kemiska risker.

    KemiRisk har utvecklats för att vara ett stöd för riskbedömning med fokus på små företag som använder kemiska produkter och kräver ingen utbildning. KemiRisk kan användas för riskbedömning både av kemiska produkter och ämnen som bildas. KemiRisk ska hjälpa till att bedöma risken för och konsekvensen av inandning, hudkontakt eller intag via munnen KemiRisk hjälper också till att bedöma risken för och konsekvensen av olyckor. När man gjort en riskbedömning med KemiRisk, blir resultatet en bedömning av hur allvarlig risken är och om åtgärder behövs.

    Utveckling av verktyget KemiRisk har varit en iterativ process. De tidigaste testerna utgick från en första version av verktyget. Den tredje och senaste testomgången, är den mest representativa för verktyget som det ser ut idag. Testpersonerna var positiva till att använda webbverktyg och några av de argument som kom fram var att:

    • ”KemiRisk kan användas oavsett var man befinner sig.
    • Verktyget kan tas med ut i produktion.
    • Verktyget uppdateras och tas om hand.
    • Det är användarvänligt”.

    Användarna bedömde generellt sett att KemiRisk var enkelt att använda och berättade att de såg fram emot att använda det tillsammans med skyddsombud och den personal som använder kemiska produkter i arbetet. De beskrev också värdet av att ha allt material kring kemiska riskbedömningar samlat på ett och samma ställe i webbverktyget.

    Kommentarer från testpersonerna var ”Vår tid är dyrbar, därför kommer vi att använda KemiRisk”. ”Man känner att man gjort rätt”. Användarna kände sig mer säkra jämfört med användning av övriga mer omfattande checklistor med ”jättemånga sidor”. De menade att det kommer ett beslut och att de får hjälp att fatta ett beslut.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Bloom, Erica
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fjällström, Pär
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    God praxis för säker mögelsanering2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I samband med ROT-arbeten förekommer det att arbete måste göras i byggkonstruktioner där det finns mögel. Ofta kommer mögelförekomsten som en oväntad och oönskad överraskning. Arbete med och rivning av konstruktioner som är angripna av mögel, innebär att sporer och fragment av mögel som innehåller mögelgifter och cellväggskomponenter sprids till arbetsmiljön. Inandning av dessa partikulära luftföroreningar kan ha allvarliga hälsoeffekter. De hälsoeffekter som är vanligast efter exponering för mögel, är olika former av påverkan på luftvägarna, bland annat ODTS, Organic Dust Toxic Syndrome. I allvarliga fall kan en luftvägssjukdom, allergisk alveolit, utvecklas. Akut insjuknande med influensaliknande symptom och feber förekommer också och uppkommer några timmar efter exponering. Målet med denna studie är att utveckla konkreta råd och rekommendationer som kan tillämpas i det dagliga arbetet och som innebär att arbetet kan göras på ett säkert sätt och med god kvalitet vid mögelsanering samt ROT-arbete som kan innebära att man måste arbeta med mögelangripna konstruktioner. Resultatet i projektet är: Den enklaste riskbedömningsmetoden är att utgå från att det kan förekomma mögel i de miljöer där det kan förekomma fuktskador. Sådana miljöer är bland annat alla våtutrymmen (toaletter, badrum, kök) men också i vissa riskkonstruktioner som man känner till. Med tanke på risken att utveckla ODTS och allergisk alveolit, ska exponering för mögel och mögelhaltigt damm undvikas. Kända åtgärder som skyddar mot den ofta mycket höga exponeringen för damm vid ROT- och rivningsarbeten skyddar också mot exponering för och spridning av mögel. Vi rekommenderar att man inför en praxis för ROT-arbeten med risk för förekomst av mögel, som normalt sett ska följas. För att göra avsteg krävs en riskbedömning som visar att risken för exponering för damm och mögel är så liten att dessa åtgärder inte är motiverade.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Bloom, Erica
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fjällström, Pär
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    God praxis för säker mögelsanering2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I samband med ROT-arbeten förekommer det att arbete måste göras i byggkonstruktioner där det finns mögel. Ofta kommer mögelförekomsten som en oväntad och oönskad överraskning. Arbete med och rivning av konstruktioner som är angripna av mögel, innebär att mögel sprids till arbetsmiljön tillsammans med det damm som alstras. Här finns tips och råd om hur man bedömer riskerna med möglet och vilka åtgärder som behövs för att undvika negativa hälsoeffekter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Fjällström, Pär
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bloom, Erica
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Christensson, Bengt
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Östlund, Gabriella
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    IVL har studerat hur luften förändras vid transport genom fyra ventilationssystem i kontors­fastigheter. De fyra fastigheterna var vanliga kontor utan påtalade innemiljöproblem. Mätningarna visade att de filter som fanns för att rena tilluften skilde av partiklar sämre än förväntat. Mätningarna visade också att det bildas irriterande ämnen vid luftens transport genom ventilations­systemet. Sannolikt bildas irriterande ämnen som organiska syror och formaldehyd genom reaktioner med vatten/fukt. Även den totala halten av kolväten ökar när luften passerar genom ventilations­systemet. Halterna av ozon, kvävedioxid och mikroorganismer minskar när luften passerar genom ventilationssystemet. Baserat på mätningarna samt tidigare studier av ventilationssystem, har IVL sammanställt rekommendationer om hur man kan undvika problem med ventilation i samband med nybyggnation av ventilation; vid underhåll av ventilation och vad man kan göra om man misstänker att ventilationen är undermålig. Läs mer om studien och rekommendationer om åtgärder i rapporten "Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor". IVL-rapport B 2166 .

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Fjällström, Pär
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Christensson, Bengt
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Östlund, Gabriella
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mätningar har gjorts för att studera ventilationssystemets betydelse för luftkvalitén i fyra kontorsbyggnader. Byggnaderna valdes så att de skulle representera kontor utan några särskilda eller påtalade innemiljöproblem. Speciellt har luftens sammansättning och hur denna förändras vid transporten genom ventilationssystemet studerats. Mätningarna visar att halterna av vissa ämnen som i tillräckligt höga halter kan vara irriterande för slemhinnor och luftvägar, bland annat formaldehyd, acetaldehyd, myrsyra och ättiksyra ökar när luften passerar genom ventilationssystemet. Reaktioner med vatten antas bidra till att dessa ämnen bildas. Även om halterna inte låg över några gränsvärden, kan man inte utesluta att dessa ämnen ibland kan bidra till upplevda besvär i kontorsmiljöer. Mätningarna visar också att avskiljingen av partiklar över tilluftsfiltret fungerar sämre än förväntat. Ofta avskiljs enbart i storleksordningen 50 % av partiklar även i den grövsta fraktionen (PM 10), vilket leder till onödigt höga dammhalter i tilluften (om än halter som ligger väl under gällande hygieniska gränsvärden). Otillräcklig rening av tilluften leder till att en del av partiklarna avsätts invändigt i ventilationskanalerna som gradvis smutsas ner. Mot bakgrund av litteratur och andra studier av ventilationen samt mätningarna inom detta projekt, har rekommendationer sammanställts för åtgärder: 1) i samband med nybyggnation av ventilationssystem 2) underhåll av ventilationssystem  3) när problem med luftkvalité påtalas, som misstänks bero på brister i ventilationen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Langer, Sarka
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Duis, Willem
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    God innemiljö i energieffektiva byggnader2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Människor tillbringar i genomsnitt 85-95 % av sin tid i olika innemiljöer. Det är bevisat att god luftkvalitet inomhus främjar mentala, kognitiva och kreativa funktioner. Energieffektiva hus byggs mycket lufttäta, varför ventilationssystemet, emission av kemiska ämnen från byggmaterial och mänskliga aktiviteter har en avgörande betydelse för luftkvaliteten inomhus. Det är av största vikt att energieffektivisering av byggnader görs utan att äventyra en god innemiljö eftersom problem kopplade till innemiljön kan leda till ohälsa.

    Denna pilotstudien syftade till att ge underlag till utveckling av ett diagnostiskt verktyg för helhetsbed ömning av innemiljö i bostäder. Fastigheten tillhör fastighetsägare AB Stockholmshem. Arbetet genomfördes under tiden 2017-02-23 – 2017-04-03 och innefattade mätningar och en enkäterundersökning om upplevelsen av luftkvalitet inomhus. Undersökningen bestod av mätning av halter av luftföroreningarna kvävedioxid, ozon, totalhalt av flyktiga organiska ämnen (TVOC), formaldehyd och koncentrationer av partiklar PM10 och PM2.5 i inomhusluft. De gasformiga luftföroreningarna mättes med diffusiva provtagare och partiklarna med en direktivisande optisk partikelräknare under en vecka. Samtidigt registrerades temperatur, relativ luftfuktighet och halten av koldioxid. Den upplevda luftkvaliteten studerades genom enkäter där både de boende och inspektör som installerade mätutrustningen besvarade frågor om allmän acceptans av luftkvalitet, lukt och upplevelse av fuktighet och termisk komfort.

    Temperaturen i alla lägenheterna var mycket stabil och låg kring 22 oC. Relativa luftfuktigheten var låg med medelvärde på 21 %. Luftflöden låg med ett undantag över Boverkets minimikrav på 0,35 Liter/s, m2. Halten av koldioxid har inte överskridit det rekommenderade värdet på 1 000 ppm under längre tidsperioder. De uppmätta halterna av luftföroreningar var med några få undantag under de rekommendera riktvärdena för god luftkvalitet inomhus.

    Halterna av de individuella luftföroreningarna och parametrarna för termisk komfort har använts för beräkningen av ett Indoor Environmental Index (IEI) för varje lägenhet. Indexet förenklar tolkningen av de uppmätta parametrarna och möjliggör en rankning av innemiljö mellan bostäder (och byggnader). Värden av IEI hamnade i intervallet 4 – 6 på en skala mellan 0 (bäst) och 10 (sämst). Det fanns ingen skillnad i upplevelse av innemiljö mellan hyresgästerna och inspektören förutom för upplevelsen av luftens fuktighet (Wilcoxon matched-pairs signed-rank test). Boenden uppfattade luften i sina lägenheter som torrare än inspektören. Regressionsberäkningar visade svaga och inte signifikanta korrelationer mellan mätningar och upplevd luftkvalitet.

    Resultaten visar att god ventilation och halten av koldioxid som den enda indikator för luftkvalitet inte alltid garanterar att halterna av individuella luftföroreningar är under riktvärden för god luftkvalitet inomhus. Enkätundersökningar om upplevd innemiljö kan inte ersätta faktiska mätningar. Bostäderna i denna studie var ganska få och homogena med avseende på energianvändning och byggmaterial. För att kunna analysera samband mellan bostad och luftkvalitet borde man beakta olika byggnadstekniska lösningar, ålder, geografiskt läge, ventilations- och uppvärmningssätt, inredning och de boendes aktivitetsmönster och beteende. Detta kräver dock mätdata från ett betydligt större antal olika bostäder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17. M. Sanne, Johan
    et al.
    Björk, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stripple, Håkan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sanne, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Koldioxidutsläpp från arbetsmaskiner kan minskas genom hållbara affärsmodeller2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utsläppen från användning av entreprenadmaskiner utgör en stor del av koldioxidutsläppen i samhället enligt en rapport från Ingenjörsvetenskapsakademien. I den här rapporten beskriver vi ett koncept för en affärsmodell för användning av entreprenadmaskiner som stödjer minskningen av koldioxidutsläpp på olika sätt och samtidigt är företagsekonomiskt lönsamt. Rapporten baseras på ett projekt med finansiering från Construction Climate Challenge (ett initiativ från Volvo Construction Equipment) samt Stiftelsen IVL Svenska Miljöinstitutet. Projektet genomfördes under oktober 2014-juni 2015. Vi vill tacka samtliga intervjupersoner för deras insats i projektet. För en fullständig redovisning av projektet hänvisar vi till en kommande vetenskaplig artikel.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Midander, Klara
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Referensmätning av kvartsdamm inom väg- och anläggningsprojekt med fokus på arbetsmoment inom losshållning och asfaltfräsning2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kvarts ingår i de vanligast förekommande bergarterna i Sverige och finns därmed i många olika industriella processer som rör bearbetning av exempelvis berggrund, sand, cement och betong. Exponering för kvartsdamm via luftvägarna är hälsoskadligt och kan leda till akuta symptom på silikos (stendammslunga) såväl som kronisk sjukdom lång tid efter exponering (mer än 10 år). Andra sjukdomar som förknippas med kvartsexponering är exempelvis lungcancer, hjärt-kärlsjukdom och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). För exponering i arbetsmiljön finns ett nivågränsvärde för respirabel kvarts på 0,1 mg/m3 och i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2015:2 Kvarts - stendamm i arbetsmiljön anges att referensmätningar, det vill säga mätresultat vid likvärdiga förhållanden, kan användas för riskbedömning av exponerat arbete.

    I denna rapport presenteras en ansats att ta fram referensmätningar för utsatta arbetsmoment inom väg- och anläggningsprojekt med fokus på losshållning och asfaltfräsning.Totalt genomfördes 62 personburna mätningar av respirabelt damm vid 18 olika tillfällen under höst/vår samt sommarsäsong. I sammanställningen av resultaten inkluderas även 5 mätresultat för arbetsmoment inom losshållning som genomförts av andra aktörer. Vid mätningarna, som pågick under ett normalt arbetspass, fick deltagarna bära en batteridriven pump som drog luft genom en filterprovtagare med föravskiljare, vilken placerats i andningszonen. Därefter vägdes filtren för bestämning av respirabelt damm och kvartsinnehåll analyserades med röntgendiffraktion. Resultaten visar att samtliga koncentrationer av respirabel kvarts vid olika arbetsmoment inom losshållning var väl under gränsvärdet på 0,1 mg/m3 med några värden uppåt halva gränsvärdet. Även uppmätta halter av respirabelt damm var mycket låga inom losshållning, samtliga under 0,25 mg/m3, en tiondel av gränsvärdet.

    Koncentrationerna av respirabel kvarts inom asfaltfräsning var generellt under gränsvärdet men varierade i större utsträckning mellan de olika arbetsmomenten i fräslaget, jämfört med uppmätta dammhalter. Högst exponering noterades för deltagare som arbetade med fräsmaskiner utan hytt, samt för deltagare som övervakade fräsningen och därmed rörde sig bredvid pågående arbete. Parallella mätningar vid asfaltfräsning i Skåne och Mälardalen illustrerade betydelsen av kvartsinnehållet i berggrund/råmaterial. Skillnaden mellan mätningarna var tydlig för alla arbetsuppgifter inom fräslagen, med högre andel kvarts i dammet vid fräsning i Skåne.

    Våra mätningar av respirabel kvarts visade på generellt låga exponeringsnivåer vilket inte föranledde att vidare undersöka effekten av eventuella dammreducerande åtgärder inom projektet. I framtiden vore det intressant att även mäta inhalerbar fraktion för att bättre förstå hur en upplevd dammig arbetsmiljö kan reflekteras i kvarts- och dammhalter av olika partikelstorlek. Att tydliggöra vilka parametrar som är viktigast för att bedöma och hantera risk vid exponerat arbete, är fortsatt viktigt, inte minst när det kommer till att göra referensmätningar praktiskt användbara.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19. Sanne, Jahan
    et al.
    Bjork, Anders
    Sahlberg, Bo
    Stripple, Hakan
    Designing a business model to reduce CO2emissions from construction machinery: Aligning business and environmental objectives2019Ingår i: International Journal of Construction Supply Chain Management, E-ISSN 1179-0776, Vol. 9, nr 1, s. 1-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The   literature   on   sustainable   business   models   suggests   a   large   potential   for   radical environmental  benefits  in  many  industries  based  upon  current  technological opportunities. However, there is a lack of empirical knowledge on how to design, implement and spread such business models in complex value chains. Based on a qualitative exploratory study, a concept for sustainable business models to reduce carbon emission when using construction machinery has  been  developed  and  measures  needed  to implement  and  design  such  a  model  within  the construction  industry  is  identified.

    The  study  is  based  upon  interviews,  study  visits  and  a workshop,   with   participants  representing   all   important   actors   in   the   value-chain.   In conclusion,  business  and environmental  objectives  can  be  aligned  through  a  result-oriented business  model, supported  by  life-cycle  data,  contractual  incentives,  standardised  emission measures and driver visualization. The concept is generalisable to the greening of value chains beyond carbon reduction and also to other complex business to business value-chains.

1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf