IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 20 of 20
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Gustafsson, Malin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    De Wit, Pierre
    Göteborgs Universitet.
    Robert, Chloé
    Göteborgs Universitet.
    Wrange, Anna-Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Laugen, Ane T.
    Universitetet i Agder.
    Strand, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kunskapsunderlag för en enhetlig förvaltning av OSPAR-listade Mytilus- och Ostrea-bankar Del 3 – Underlag för bedömning av bevarandevärde av Mytilus- och Ostrea-bankar2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tvåskaliga blötdjur (bivalver) som blåmusslor (Mytilus edulis) och ostron (Ostrea edulis) är nyckelarter i kustekosystem och de bidrar både till ökad biologisk mångfald genom att skapa livsmiljöer för andra organismer och till flera andra viktiga ekosystemtjänster.

    Under de senaste åren har både Mytilus- och Ostrea-bankar minskat i antal och omfattning i Europa, och det finns också starka indikationer på en liknande situation för Mytilus i Sverige. För Ostrea saknas generellt kunskap om populationsstorlekar, vilket gör bedömningar av populationsutveckling problematiskt. Bevarandeåtgärder som beståndsförstärkning och -restaurering ökar därför i omfattning allt eftersom biodiversitet förloras, och det finns ett växande intresse för att återställa habitat skapade av musslor och ostron på många platser i världen.

    Marina arter med hög spridningspotential, som till exempel Mytilus och i viss mån Ostrea, har historiskt setts som osannolika att uppvisa populationsgenetiska skillnader mellan olika geogra-fiska områden. Forskning har dock på senare tid visat att spridningsbarriärer orsakade av till exempel strömförhållanden eller skillnader i miljö är vanliga och kan resultera i genetiskt differentierade subpopulationer på geografiskt sett små skalor. Detta innebär att kunskap om populationsgenetiska mönster kan bidra med värdefull information för etablering av effektiva förvaltningsstrategier för olika arter, till exempel genom analys av populationsstrukturer och spridningsmekanismer. Exempelvis är populationsgenetiska strukturer, lokala mönster i rekrytering (det vill säga bottenfällning av nya musslor eller ostron) och spridning av larver av stort värde för att säkerställa en god genetisk bas för bevarande av källpopulationer och för att bibehålla en god rekryteringsbas och spridning av nya individer.

    För både Mytilus och Ostrea saknas idag kunskapsunderlag om grundläggande populationsgenetiska strukturer, liksom om lokalrekryteringsmönster och larvspridning, varför en bedömning av olika bankars bevarandevärde inte är möjlig. I denna rapport presenteras det arbete som gjorts med att ta fram kunskap som kan bidra till identifiering av särskilt värdefulla Mytilus- och Ostrea-bankar för förvaltning av arterna (AP3 i projektet). Med hjälp av genetiska analyser har storskaliga mönster av utbredning av de olika ”arterna” av släktena Mytilus och Ostrea i Skagerrak studerats, samt var gränserna går mellan de olika arterna och populationerna. Målet var att analysera genetisk diversitet, förekomst av isolerade populationer samt genflöde mellan olika områden i Skagerrak samt att identifiera möjliga barriärer för larvtransport längs med Sveriges och Norges kust.

    Vidare studerades konnektiviteten (definierat som hur väl områden länkas till varandra genom havsströmmar, t.ex. larv-transport från en population till en annan) mellan olika populationer genom att även beräkna spridningen av partiklar (ägg och larver) från Mytilus- och Ostrea-bankar med hjälp av en oceanografisk spridningsmodell (ROMS/OpenDrift), för att se i vilken utsträckning larver transporteras mellan olika lokaler. Målet var även att identifiera viktiga områden där larver från flera områden samlas samt viktiga källregioner.

    Resultaten från spridningsberäkningar och genetiska data var samstämmiga för Mytilus. De visade en generell transport av larver norrut, och att lokaler i den inre skärgården var mer isolerade än i den yttre delen av skärgården, särskilt området innanför Tjörn och Orust samt Oslofjorden. En barriär observerades även mellan Tvedestrand och Kragerö längs den norska kusten. Den sydeuropeiska arten M. galloprovencialis observerades också i svenska vatten för första gången, dessutom på flera olika platser, men i en låg andel av det totala antalet provtagna musslor. Genetisk övervakning av denna främmande art är önskvärd för att studera hur förekomsten av arten utvecklas i framtiden och hur den interagerar med lokala bestånd av M. edulis.

    För Ostrea var de genetiska mönstren och resultaten från modelleringen mindre samstämmiga. Modelleringsresultaten visade att lokaler i den inre skärgården hade lite larvutbyte med andra områden. Lokaler i den mellersta skärgården hade mest utbyte av larver både sinsemellan och med framförallt lokaler i ytterskärgården. Genetiska data visade dock inte på någon tydlig geografisk struktur, möjligen på grund av historiska förflyttningar av ostron. Gemensamt för Mytilus och Ostrea är att larver generellt färdas i en nordlig riktning längs med Sveriges kust, och att larver från många olika populationer samlas i mellersta skärgården i området kring Kosterhavet. Här borde den genetiska diversiteten därför vara hög. Baserat på resultatet från modelleringen bakåt i tiden kan antas att viktiga källområden till larver kan finnas längre söderut mellan Öckerö och Väderöarna. Baserat på resultaten presenterade i denna rapport kan konstateras att både Mytilus- och Ostrea-populationerna i området bör förvaltas som separata sub-enheter, då det finns omfattande genetiska strukturer och spridningsbarriärer för de två arterna. Till exempel är det viktigt att bevara populationer i Göteborgsområdet samt i området runt Koster, då det ena utgör ett viktigt källområde och det andra ett viktigt område där stora mängder larver samlas.

    Det är också viktigt att bevara både kustnära bankar och bankar i utsjömiljöer på grund av den låga larvspridningen mellan dessa två områden. Bankarna i den mellersta skärgården får bidrag från både den yttre och inre skärgården, så det är möjligt att dessa bankar kan agera som bryggor mellan bankarna i den yttre och den inre skärgården. Vissa områden, såsom området innanför Orust och Tjörn, är mer eller mindre isolerade, vilket gör det viktigt att här skapa en lokal förvaltning som tar hänsyn till bristen på larvtransport in och ut ur området. Avseende Orustområdet är det också viktigt att i framtida undersökningar studera hur det stora antalet musselodlingar i området påverkar de vilda populationerna.

    Sammantaget kan konstateras att det framkommit mycket värdefull information inom detta projekt som kan bidra till framtagandet av konstruktiva och långsiktigt hållbara förvaltningsstrategier för både Mytilus och Ostrea, men att det samtidigt finns behov av ytterligare utveckling och kunskapsbyggande kring vissa aspekter, framför allt kopplat mot spridning och populat-ionsstrukturer för Ostrea samt interaktioner mellan odlade och vilda musslor.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Gustafsson, Malin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindén, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Forsberg, Bertil
    Umeå Universitet.
    Åström, Stefan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    MM Johansson, Emelie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Quantification of population exposure to NO2, PM10 and PM2.5, and estimated health impacts 20192022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Swedish population exposure to concentrations of NO2, PM10 and PM2.5 was quantified for 2019, and the health and associated economic consequences were calculated. Most of the population was exposed to levels below the environmental standards. However, compared to the recently updated WHO 2021 Air Quality Guidelines, our calculations indicate that 82% of the population is exposed to unacceptable levels of PM2.5, and 11 % to unacceptable levels of NO2. We estimate a total of 6740 deaths per year. The health impacts can be estimated to cause socio-economic costs of ~168 billion SEK. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Gustafsson, Malin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindén, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Villamor Saucedo, Gabriella
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åtgärder avseende diffusa partikelemissioner från bygg- och industriprocesser2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Diffus damning är ett vanligt förekommande problem för verksamheter där material, såsom sten, jord, malm eller kalk, bryts, hanteras eller bearbetas. Syftet med denna studie har varit att identifiera och kvantifiera effekten av olika damningsreducerande åtgärder. Studien har fokuserat på dammande processer associerade med täktverksamhet.

    För täktverksamhet identifierades fyra huvudsakliga källor till damning: losshållning, transporter, materialhantering och passiv vinddriven damning från upplag och öppna ytor. Av dessa konstaterades transporter och materialhantering (krossning och siktning) vara de källor som orsakade mest damning och valdes därav ut för test av åtgärder. Mätningar och beräkningar genomfördes för att uppskatta effekten av följande åtgärder: städning av asfaltsväg, vattenbegjutning av grusväg, vattenbegjutning vid krossning och siktning samt skumbegjutning vid krossning och siktning.

    Resultaten visade att städning av asfaltsväg i stort sett inte gav någon effekt på kort sikt. Vattenbegjutning av grusväg visade sig däremot kortsiktigt vara mycket effektivt. Efter fem timmar var dock effekten av vattenbegjutningen borta. För krossning och siktning visade sig skumbegjutning vara en mycket effektiv åtgärd. Partikelemissionerna från krossen minskade med mellan 96 och 99%. Skummet tillsattes i krossen men effekten återfanns även i sikten, vars partikelemissioner minskade med 78 - 87%.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Gustafsson, Malin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindén, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åström, Stefan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöberg, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tang, Lin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Quantification of population exposure to NO2, PM2.5 and PM10 and estimated health impacts2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    IVL and the Department of Public Health and Clinical Medicine at Umeå University have, on behalf of the Swedish EPA, performed a health impact assessment (HIA) for the year 2015. The population exposure to annual mean concentrations of NO2, PM10 and PM2.5 in ambient air has been quantified, and the health and associated economic consequences have been calculated based on these results.

    To allow application of known exposure-response functions for assessment of health effects this study exclusively focus on regional and urban background concentrations. Roadside concentrations are not addressed here. The results from this study show that background concentrations of the examined pollutants in 2015 were overall low, well below the environmental standards in most parts of the country. The background concentrations were also below the environmental objective for all examined pollutants, with the exception of a small stretch along the Swedish west coast and Skåne, where the particle concentrations were of the same magnitude as the environmental objective. It should be noted that a slight over-estimation of PM2.5 may occur in coastal regions due to the presence of sea salt which may affect the PM2.5/PM10 ratio used to calculate PM2.5 in this study.

    Nearly the entire Swedish population was exposed to concentrations below the environmental standards, and 97%, 78% and 77% was exposed to concentrations below the respective specifications of the environmental objective for NO2, PM10 and PM2.5. Exposure to the highest concentrations was found in the most polluted central parts of our largest cities.

    Comparing the results from this study to the 2010 assessment shows a slight increase in mean population exposure to NO2 and PM. For NO2, we also find a slight increase in the percentage of the population exposed to concentrations above the environmental objective. For PM, exposure to concentrations above the environmental objective was instead found to have decreased with up to 5%. Particle concentrations show a decreasing trend in Sweden, resulting in reduced exposure to the highest PM concentrations and an increased exposure to concentrations just below the environmental objectives. The slight increase in mean population exposure to PM can be explained by a growing population and ongoing urbanization, resulting in more people exposed to relatively high PM concentrations in the urban centres. While the contribution of local sources is minor for the smallest PM, it makes up the major part of NO2 concentrations in urban areas. The slight increase indicated for NO2 exposure is thus primarily connected to increased local emissions of NO2, due to, for example, increasing traffic and use of diesel vehicles. This, in combination with the ongoing urbanization, results in a growing number of people living in areas with higher concentrations.

    Excess mortality is usually the main health indicator. We estimate approximately 3600 deaths per year associated with exposure to regional background (long-distance transported) concentrations of PM2.5. On average each premature death represents over 11 years of life lost. The total exposure to PM2.5 was recently in an EU report estimated to cause just over 3700 deaths per year in Sweden when no differences between sources and no threshold for effects were assumed. We assume that locally emitted particles (road dust, wood smoke and exhaust particles) have different effects on mortality, but face problems to find specific exposure-response functions. This is even more striking regarding effects on morbidity. Acknowledging the uncertainty, we estimate particles from local wood burning to cause more than 900 deaths per year, but here the exposure estimate is very uncertain. For road dust we calculate 215 deaths per year based on the exposure-response function from a Swedish study. We believe that the impact on mortality from locally emitted vehicle exhaust including particles is best indicated by exposure-response functions for within city gradients in NO2, which also could include effects of NO2 itself. We estimate approximately 2850 deaths per year from vehicle exhaust, but using alternative risk functions would result in 15-30% reduced estimates.

    The total number of excess deaths due to air pollution exposure was estimated up to 7600 in 2015. The increase in comparison to the 2010 estimate is not due to changes in estimated exposure, but resulting from a revision of assumed exposure-response relations. If we for 2010 had assumed the urban NO2 contribution to increase mortality without any cutoff, we would have estimated almost the same impact on mortality associated with NO2 as in 2015. Finally, the health impacts from exposure to NO2 and PM2.5 can be conservatively estimated to cause socio-economic costs of ~56 billion Krona in 2015. Just absence from work and studies can be estimated to cause socio-economic costs of ~0.4% of GDP in Sweden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Gustafsson, Malin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Orru, Hans
    Forsberg, Bertil
    Åström, Stefan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöberg, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Quantification of population exposure to NO2, PM2.5 and PM10 and estimated health impacts in Sweden 20102014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sweden is one of the countries in Europe which experiences the lowest concentrations of air pollutants in urban areas. Despite this, health impacts of exposure to ambient air pollution is still an important issue in the country and the concentration levels, especially of nitrogen dioxide (NO2) and particles (PM10 and PM2.5), exceed the air quality standards at street level in many urban areas. IVL Swedish Environmental Research Institute and the Department of Public Health and Clinical Medicine at Umeå University have, on behalf of the Swedish EPA, performed a health impact assessment (HIA) for the year 2010. The population exposure to annual mean concentrations of NO2, PM10 and PM2.5 in ambient air has been quantified and the health and associated economic consequences have been calculated based on these results. Environmental standards as well as environmental objectives are to be met everywhere, also at the most exposed kerb sides. However, for exposure calculations it is more relevant to used urban background data, on which also most available exposure-response functions are based. The results show that in 2010 most of the country had rather low NO2 urban background concentrations in comparison to the environmental quality standard for the annual mean (40 µg/m3) and the population weighted average exposure to NO2 was 6.2 µg/m3. Likewise the PM10 urban background concentrations, compared to the environmental quality standard for the annual mean (40 µg/m3), were also low in most parts of the country. However, in some parts, mainly in southern Sweden the concentration levels were of the same magnitude as the environmental objective (20 µg/m3 as an annual mean) for the year 2010. The majority of people, 90 percent, were exposed to annual mean concentrations of PM10 less than 20 µg/m3. Less than 5 percent of the Swedish inhabitants experienced exposure levels of PM10 above 25 µg/m3. The modelling results for PM2.5 show that the urban background concentration levels in 2010 were of the same order of magnitude as the environmental objective (12 µg/m3 as an annual mean for the year 2010) in a quite large part of the country. About 70% of the population was exposed to PM2.5 annual mean concentrations lower than 10 µg/m3, while less than 15 percent experienced levels above 12 µg/m3. There is currently within the research community a focus on the different types of particles and more and more indications that their impact on health and mortality differ. Yet a common view is still that current knowledge does not allow precise quantification of the health effects of PM emissions from different sources. However, when the impact on mortality from PM10 is predicted, exposure-response functions obtained using PM2.5 are usually reduced using the PM2.5/PM10 concentration ratio. Assessment of health impacts of particle pollution is thus difficult. Even if WHO in HRAPIE and others assessments still choose to recommend the same relative risk per particle mass concentration regardless of source and composition, we find this a too conservative approach. Therefore we applied different exposure-response functions for primary combustion generated particles (from motor vehicles and residential wood burning), for road dust and for other particles (the regional background of mainly secondary particles).

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Gustafsson, Malin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Peterson, Kjell
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Diffusa partikelemissioner från Vargön Alloys2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Idag föreligger det ofta krav på industrier att rapportera sina totala partikelutsläpp och vidta åtgärder för att minska dessa utsläpp. Detta kan dock vara komplicerat, eftersom kunskapen om emissioner från diffusa källor såsom barlagda ytor, materialupplag, stenkrossar och uppvirvling av damm från arbetsmaskiner är mycket bristfällig.

    I denna rapport presenteras resultaten från en studie genomförd i samarbete med Vargön Alloys, där diffusa partikelkällor från deras anläggning studerats. Denna studie delades in i två faser. Under fas ett identifierades potentiella diffusa partikelkällor, och emissionsfaktorer togs fram genom mätningar och beräkningar. Eftersom yttre parametrar, såsom fordonshastighet, materialtyp och materialfuktighet, kan påverka intensiteten av partikelemissionerna genomfördes en rad olika tester. I fas två av denna studie utvecklades en emissionsmodell för att kunna kvantifiera de diffusa emissionerna från Vargön Alloys anläggning. Emissionsmodellen utvecklades med hjälp av de framtagna emissionsfaktorerna från fas ett, aktivitetsdata samt meteorologiska parametrar. Spridningen av de kvantifierade emissionerna i närområdet beräknades, och en analys över vilka källor som bidrog mest till partikelhaltbidraget genomfördes.

    Krossning, transporter och lastning/lossning av material bedöms vara några av de aktiviteter som orsakar mest damning. Utöver dessa källor anses de tidigare beräknade diffusa partikelemissionerna från ugnarna, via lanterniner på taken i samband med tömning och utgjutning, stå för ett viktigt bidrag. Resultaten från denna studie visade på vikten av att förstå vilka aktiviteter som orsakar damning och hur yttre parametrar påverkar intensiteten av dessa emissioner. Bevattning som åtgärd visade sig till exempel vara mycket effektivt både avseende krossning och transporter.

    Denna studie har väckt nya intressanta frågeställningar där vidare analyser kan vara av intresse. Till exempel visade studien på ett behov att ta fram en förenklad metod för att kartlägga aktiviteter. Eftersom markytans beskaffenhet var viktig för damning orsakad av transporter skulle vinterförhållandens påverkan på damning vara mycket intressant att studera. Därtill, baserat på data som samlats in under denna studie, skulle även upptorkningshastigheter av olika markytor efter nederbörd samt effekten av höga vindhastigheter på emissioner och spridning kunna vara av betydelse att studera vidare.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Gustafsson, Malin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Peterson, Kjell
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Söderlund, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Diffusa partikelemissioner från trafik i bygg- och industriverksamheten2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De partikelhalter som förekommer i utomhusluften i tätorter idag är i många fall skadliga, i synnerhet för känsliga personer, och kan orsaka bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägsproblem. Partiklar i utomhusluft uppkommer på såväl naturlig väg som antropogent, det vill säga genom mänsklig verksamhet. Emissionerna från fasta anläggningar (till exempel energiproduktion) och fordonsavgaser är relativt väldefinierade. Däremot är kunskapen om emissioner från diffusa källor, såsom barlagda ytor, materialupplag, stenkrossar och uppvirvling av damm från arbetsmaskiner, mycket bristfällig. Byggarbetsplatser inkluderar ofta aktiviteter och källor som genererar diffusa partikelemissioner.

    Byggarbetsplatser är generellt temporära, men när de förekommer i tätbebyggda områden kan de orsaka både negativa effekter på luftkvalitet samt nedsmutsningsproblem. Diffusa partikelemissioner från fordon och transporter inne på en byggarbetsplats kan vara en stor källa till partikelhalter. Även fordon som kör ut från en arbetsplats kan vara en stor källa till spridning av partiklar till följd av damm och smuts som följer med på smutsiga däck. I denna studie har emissionsfaktorer tagits fram för fordonstrafik på en asfaltsyta respektive en grusad väg på en byggarbetsplats där materialhantering och – upplag förekom. Även inverkan av fordonshastighet på de diffusa partikelemissionerna och effektiviteten av bevattning av vägytan som damningsreducerande åtgärd har studerats. Vidare har studier gjorts avseende de diffusa partikelemissionernas storleksfördelningar, liksom avseende hur byggdammet kan spridas ut på allmän gata från en utfart från byggarbetsplatser.

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Gustafsson, Malin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Saucedo, Gabriella Villamor
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindén, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Guide Till damningsreducerande åtgärder2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna guide riktar sig till alla verksamheter som upplever problem med diffus damning och beskriver till att börja med vad diffus damning är, vilka problem det ger samt de källor och omgivande faktorer som resulterar i damning. Den största delen av guiden är sedan ägnad åt att beskriva åtgärder som passar vid olika typer av damning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Gustafsson, Malin S.M.
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindén, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Johansson, Emelie M.M.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Watne, Ågot K.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pleijel, Håkan
    Göteborgs Universitet.
    Air pollution removal with urban greenery – Introducing the Vegetation Impact Dynamic Assessment model (VIDA)2024Inngår i: Atmospheric Environment, ISSN 1352-2310, E-ISSN 1873-2844, Vol. 323, s. 120397-120397, artikkel-id 120397Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Urban greenery is identified as a potential tool in air pollution mitigation. However, the impact is still debated. This paper introduces the innovative VIDA (Vegetation Impact Dynamic Assessment) model, specifically designed to quantify air pollution removal through deposition on vegetation. The VIDA model offers an advanced representation of vegetation that could be integrated into urban air quality dispersion models in the future. Furthermore, the model serves as a valuable tool for exploring the intricate interactions among deposition, resuspension, and wash-off processes, as well as understanding how meteorological conditions and various leaf traits influence these processes.The current version of the model focuses on particulate matter (PM) and encompasses a range of processes, including deposition on vegetation surfaces, encapsulation within the waxy cuticle, wind-driven resuspension, and wash-off.

    Additionally, the model takes into consideration dynamic changes in PM concentrations on the leaf surface over time, incorporating factors such as PM size fractions, meteorological conditions, and leaf characteristics. This comprehensive approach allows for the evaluation of various species or species groups based on their distinct traits. The VIDA model effectively reproduces measured data, yet continued evaluation remains crucial as new data emerges. Notably, challenges are encountered due to data scarcity and the absence of standardized methods for characterizing vegetation traits. Addressing these challenges and refining the representation of wash-off process will enhance the VIDA model's utility in predicting the dynamic relationship between vegetation and air quality. The introduction of VIDA provides a significant advancement in modelling air pollution removal by deposition to vegetation at a relevant local scale and enables inclusion of urban greenery as tool in urban planning for air pollution mitigation. 

  • 10.
    Gustafsson, Malin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Watne, Ågot
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fridén, Håkan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hållbar datadriven kustzonsplanering och förvaltning2024Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kustnära marina ekosystem över hela världen är hotade på grund av mänskliga aktiviteter och klimatförändringar. I ramdirektivet för havsplanering (2014/89 / EU) anges att havsplanering ska stödja och underlätta hållbar tillväxt av havsbaserade aktiviteter som fiske, sjöfart och vattenbruk, och samtidigt bevara, skydda och förbättra våra marina miljöer. För att lyckas krävs data, god kunskap och noggrann planering av våra komplexa marina ekosystem. Modeller kan vara effektiva verktyg för kustzonsplanering och förvaltning eftersom de möjliggör scenariosimuleringar och icke-invasiva experiment. Tillgång till data av god kvalitet, både som indata till modeller och för modellvalidering, är viktigt för att modellresultaten ska hålla hög kvalitet. Det är dock ofta en utmaning att hitta bra dataunderlag. 

    Målet med denna syntes var att utvärdera möjligheter och brister i hur data, modeller och planeringsverktyg används idag och hur de skulle kunna användas i framtiden. Som ett led i detta har olika modeller, planeringsverktyg och datakällor sammanställts, beskrivits och utvärderats. Nya tekniker som skulle kunna hjälpa till att fylla de luckor och brister som identifierats har beskrivits. Kan, till exempel, data och modeller kombineras och användas för att underlätta kustzonsplanering och förvaltning?  

    Resultaten från denna syntes visar att nuvarande inventering och kartering av arter och flora i kustzonen är otillräcklig som underlag för tillförlitlig planering. Det finns ett stort antal modeller och planeringsverktyg anpassade för kustzonen, men i det flesta fall saknas grundläggande data, såsom geografiskt fördelade data över var olika arter och biotoper finns samt batymetri. Om underliggande data till modellerna eller planeringsverktygen är bristfälliga finns det en stor risk att resultat feltolkas eller övertolkas.  

    I komplement till traditionell inventering föreslås att nya tekniker och metoder bör utforskas. Detta kan handla om att kombinera, till exempel, miljö-DNA, maskininlärningstekniker, modellering och mätningar med nya lågkostnadssensorer för att samla in geografiskt fördelade data över arter och biotoper. 

    Resultaten från denna studie visar även att det finns stora möjligheter med att dela och återanvända data i kustzonsplanering och förvaltning, Det finns idag flera portaler där data delas, dock kan det vara svårt att hitta rätt data eftersom nödvändiga metadata ofta är bristfällig. Denna studie visar att det behövs ett system för datahantering och delning. Särskilt vill vi lyfta värdet av att arbeta med länkade data och beständiga identifierare. För att ha en chans att bevara våra kustnära ekosystem och naturvärden måste vi samla kompetens om miljö, digitalisering och näringsliv från såväl myndigheter, forskare och verksamhetsutövare. Det kommer krävas en övergripande långsiktig satsning som inkluderar utveckling av nya metoder och arbetssätt samt en förvaltningsgemensam digitalisering. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Malin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Danielsson, Helena
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Påverkan på atmosfäriskt nedfall och luftkvaliten i Sverige av SO2-emissioner från vulkanutbrottet på Island, 2014-20152017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den 31 augusti 2014 till 27 februari 2015 pågick ett vulkanutbrott på Island med utsläpp av svaveldioxid (SO2) i samma storleksordning som de dubbla antropogena utsläppen från Europa under ett år. Merparten av svavelutsläppen från vulkanen skedde under september till november 2014. Vulkanutbrottet påverkade periodvis luftkvaliteten i Sverige, framför allt under september och oktober 2014. och i synnerhet i norra Sverige som normalt har en relativt ren miljö utan större föroreningskällor.

    Samtliga mätplatser inom Krondroppsnätet visade förhöjda lufthalter av SO2 i september 2014 jämfört med tidigare år. Den uppmätta genomsnittliga SO2-halten i september 2014 över Sverige, var sex gånger så hög som motsvarande treårsmedelvärde för september under 2011-2013. Ökningen var störst i norra Sverige, där lufthalterna var 25 gånger högre än normalt. I södra och mellersta Sverige var ökningen betydligt mindre, ungefär 3 gånger så hög i mellersta Sverige och dubbelt så hög i södra Sverige. Spridningsmodellering med EMEP-modellen visade att över 90 % av SO2-halterna under september 2014 i norra Sverige hade sitt ursprung i SO2-emissioner från vulkanutbrottet.

    I likhet med lufthalterna ökade svavelnedfallet mest i norra Sverige, men för nedfallet var ökningen störst under oktober månad. Detta kan förklaras av att nederbördsmängden under oktober månad var hög. September månad karaktäriserades av en låg nederbördsmängd, varför en stor mängd av torrdepositionen av svavel från september, det vill säga den deposition som fastnar i trädkronorna, sköljdes ner med regnet och samlades in i krondroppsmätningarna under träd¬kronorna först under oktober månad. Detta bidrog till att den totala svaveldepositionen (alltså mätningarna via krondropp) blev hög under oktober.

    Nedfallet av svavel med nederbörden (våtdepositionen) var ca tre gånger så hög under oktober 2014 över Sverige jämfört med motsvarande treårsmedelvärde för oktober under 2011-2013. Totaldepositionen som krondropp ökade ännu mer och var ca fem gånger högre. Nedfallet ökade mest i norra Sverige, där nedfallet över öppet fält ökade med 350 % och totaldepositionen som krondropp ökade drygt 1200 %. Motsvarande ökning i mellersta Sverige var 270 % för nedfallet över öppet fält och 760 % för totaldepositionen som krondropp. I södra Sverige var ökningen bara 130 % respektive 220 %. Spridningsberäkningen med EMEP-modellen visade att våtdepositions¬andelen från vulkanen var mer än 80 % i vissa delar av norra Sverige, under tiden för vulkanutbrottet (september 2014 – februari 2015).

    Även om mätresultaten visar på kraftiga förhöjningar av SO2-halter och svavelnedfall på månads-basis, så syns effekten inte lika tydligt om man analyserar data för årsmedelvärden (hydrologiska år), framförallt inte i södra och mellersta Sverige. Detta beror framförallt på att inledningen av vulkanutbrottet (september 2014) tillfaller det hydrologiska året 2013/2014, medan återstoden av vulkanutbrottet tillfaller det hydrologiska året 2014/2015. Om man däremot analyserar data på kalenderåret 2014 så syns effekten tydligt i hela landet.

    Även om det antropogena svavelnedfallet och lufthalterna av SO2 minskat dramatiskt i Sverige under de senaste 30 åren, belyser den här studien vikten av att upprätthålla luftkvalitetsmätningar. Krondroppsnätets mätningar bekräftar inte bara återhämtning, utan är också ett användbart verktyg för att spåra effekterna av specifika föroreningshändelser såsom vulkaniska utsläpp av SO2. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Lindén, Jenny
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Malin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Uddling, Johan
    GU.
    Watne, Ågot
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pleijel, Håkan
    GU.
    Air pollution removal through deposition on urban vegetation: The importance of vegetation characteristics2023Inngår i: Urban Forestry & Urban Greening, ISSN 1618-8667, E-ISSN 1610-8167, Vol. 81, s. 127843-127843, artikkel-id 127843Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Urban vegetation has the potential to improve air quality as it promotes pollutant deposition and retention.Urban air quality models often include the effect vegetation have on pollution dispersion, however, processesinvolved in pollution removal by vegetation are often excluded or simplified and does not consider differentvegetation characteristics. In this systematic review, we analyze the influence of the large interspecies variationin vegetation characteristics to identify the key factors affecting the removal of the major urban pollutants,particulate matter (PM) and nitrogen dioxide (NO2) from the air through vegetation deposition.

    The aim is toidentify key processes needed to represent vegetation characteristics in urban air quality modelling assessments.We show that PM is mainly deposited to the leaf surface, and thus representation of characteristics affectingthe aerodynamics from canopy down to leaf surface are important, such as branch/shoot complexity and leafsize, leaf surface roughness and hairiness. In addition, characteristics affecting PM retention capacity, resuspensionand wash-off, include leaf surface roughness, hairiness and wax content. NO2 is mainly depositedthrough stomatal uptake, and thus stomatal conductance and its responses to environmental conditions are keyfactors. These include response to solar radiation, vapour pressure deficit and soil moisture.Representation of these vegetation characteristics in urban air quality models could greatly improve ourability to optimize the type and species of urban vegetation from an air quality perspective.

  • 13.
    Lindén, Jenny
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Merelli, Luca
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Malin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Saucedo, Gabriella Villamor
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Luftkvalitet i stadsutvecklingsprocessen Del två: effekten på luftkvaliteten av olika utformning av bebyggelse och vegetation2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förtätning av städer innebär många miljöfördelar i form av effektivare användning av infrastruktur och service och minskade transporter, men det finns även en risk att tätare bebyggelse försämrar luften i städerna om förtätningen medför att luftgenomströmningen minskar. Med hjälp av datormodeller har effekten på luftkvalitet från olika scenarier simulerats i denna studie, med syfte att tydliggöra hur utformningen av framtidens täta, gröna städer kan optimeras med avseende på luftkvalitet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Mawdsley, Ingrid
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mellin, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tekie, Haben
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindén, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jerksjö, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hult, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Malin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Utvärdering av samordnad varudistribution i Södertörns kommuner2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samordnad varudistribution i kommunal regi har testats i flera kommuner i Sverige, och trots att intresset för konceptet växer i landet finns det brist på grundliga utvärderingar om hur den här typen av logistikförändringar påverkar miljön. I rapporten presenteras en utvärdering av miljöeffekter och samhällsekonomi av projektet Samordnad varudistribution på Södertörn. Utvärderingen har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län och med finansiering av Energimyndigheten. Samordningsprojektet startade 2014 och innefattar åtta kommuner med ett gemensamt invånarantal på cirka 500 000.

    Mellan åren 2014 och 2017 har de fossila koldioxidutsläppen relaterat till distribution av varor (kommunalt och privat gods) i kommunerna minskat med 73 procent, vilket främst beror på en ökning av användningen av biobaserade drivmedel. Motsvarande körsträcka har minskat med fyra procent. Hur koldioxidutsläppen och körsträckan förknippat med enbart det kommunala godset har påverkats av samordnad varudistribution har inte kunnat särskiljas från den totala effekten men antalet leveranstillfällen till de kommunala enheterna har halverats jämfört med innan samordningsprojektet infördes, baserat på data från tre kommuner. Förstudien som genomfördes innan projektet startade visade på större effekter gällande minskade körsträckor. En anledning till att resultaten skiljer sig är att man i förstudien inte tog hänsyn till att de stora fullsortimentsleverantörerna till en hög grad samordnade sina varutransporter redan innan samordningsprojektet genomfördes.

    Utsläppen av kväveoxider och partiklar inom kommungränserna har även dessa minskat med omkring 70 procent. Effekten på den lokala luftkvalitén är dock försumbar eftersom minskningarna i emissioner från varudistributionen trots allt är små jämfört med utsläppen från övrig trafik. De minskade utsläppen av luftföroreningar från varudistributionen i kommunerna beror främst på en ökad användning av Euro VI-lastbilar.

    Vid tillfället för utvärderingen har samordnad varudistribution implementerats i samtliga åtta kommuner men det kvarstår att ansluta fler varugrupper och leverantörer och att omförhandla flertalet leverantörsavtal. En uppföljande utvärdering bör därför utföras om ytterligare några år för att avgöra den fulla effekten av samordnad varudistribution. Denna studie visar potentialen för samordnad varudistribution för några alternativa scenarion. I nuläget har samordningsprojektet inte lett till fler lokala leverantörer men möjligheterna för lokala leverantörer att ansluta sig vid kommande upphandlingar har förbättrats. Vid en övergång till en ökad andel lokala leverantörer visar utvärderingen att den samordnade varudistributionen har potential att minska miljöpåverkan. Kommunalt samordnade varutransporter, med tydliga krav på användning av icke-fossila bränslen, kan också visa sig vara en viktig åtgärd för att kunna säkra dagens med biodrivmedel uppnådda klimatvinster.

    De samhällsekonomiska vinsterna med samordningsprojektet är i dagsläget små jämfört med de ökade projektkostnaderna som det medfört. Det kontrakterade åkeriets distributionstrafik dominerar kostnaderna, men även kommunernas administrativa kostnader som kan knytas till samordningsprojektet är betydande. Dessa kostnader kan delvis knytas till den introduktionsfas som fortfarande pågår, varför dessa förväntas minska då projektet hösten 2017 övergår till en förvaltnings- och utvecklingsfas. Av de miljönyttor som har kvantifierats står minskad klimatpåverkan för den största. En betydande framtida kostnadsbesparing för kommunerna ligger i lägre varukostnader, då sluttransporten för varan i framtiden inte bör ingå i priset för varorna. Effekten på arbetsmiljön har inte kunnat fastställas baserat på de intervjuer som har utförts, men det är tydligt att upplevelsen hos de anställda inom kommunernas verksamheter skiljer sig mellan olika kommuner. Liksom i andra studier av samordnad varudistribution har kommunikation identifierats som en nyckel till ett fungerande system, såväl internt inom kommunerna som mellan åkeriet som är kontrakterat för distributionstrafiken och varuleverantörerna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Moldanova, Jana
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tang, Lin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Malin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Blomgren, Håkan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wisell, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fridell, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Emissions from traffic with alternative fuels - air pollutants and health risks in 20202016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Facing the problems with global warming and the diminishing supplies of oil, alternative fuels are becoming more and more important for road traffic. Several alternative fuels are being tested such as biogas, alcohols and dimethyl ether (DME).

    The study includes the following fuels: replacement of petrol with diesel for light duty vehicles (LDV); natural gas for LDVs; natural gas for heavy duty vehicles (HDV); ethanol for HDVs; biodiesel for HDVs; dimethyl ether (DME) for HDVs. The analysis and modelling are done in four steps: 1) Creating an emission model. This is done for Europe and in more detail for Västra Götaland. 2) Dispersion modelling using EMEP (the European Monitoring and Evaluation Programme) for Europe and TAPM (The Air Pollution Model) for the Västra Götaland Region. 3) Calculation of population exposure to different air pollutants in the Västra Götaland Region and 4) health risk assessments.

    The emission scenarios for 2020 are constructed for all listed fuels and dispersion modelling is applied to some of them to obtain the human exposure to key air pollutants in the region. The dispersion modelling is performed with the EMEP model for extended Europe and the data obtained are used as boundary conditions for the model for the Västra Götaland region. In the latter, detailed traffic and emissions scenarios are used together with the TAPM model to obtain concentration levels and population exposure. The differences in health impacts are then assessed.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Moldanova, Jana
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Yaramenka, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Malin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tang, L.
    O. P. Ramacher, M.
    Matthias, V.
    Karl, M.
    Johansson, L.
    Jalkanen, J-P.
    Aulinger, A.
    The impact of ship emissions on air quality and human health in the Gothenburg area – Part I: 2012 emissions2020Inngår i: Atmospheric Chemistry And Physics, ISSN 1680-7316, E-ISSN 1680-7324, Vol. 20, s. 7509 – 7530-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Ship emissions in and around ports are of interest for urban air quality management in many harbour cities. We investigated the impact of regional and local ship emissions on urban air quality for 2012 conditions in the city of Gothenburg, Sweden, the largest cargo port in Scandinavia. In order to assess the effects of ship emissions, a coupled regional- and local-scale model system has been set up using ship emissions in the Baltic Sea and the North Sea as well as in and around the port of Gothenburg. Ship emissions were calculated with the Ship Traffic Emission Assessment Model (STEAM), taking into account individual vessel characteristics and vessel activity data. The calculated contributions from local and regional shipping to local air pollution in Gothenburg were found to be substantial, especially in areas around the city ports. The relative contribution from local shipping to annual mean NO2 concentrations was 14 % as the model domain average, while the relative contribution from regional shipping in the North Sea and the Baltic Sea was 26 %. In an area close to the city terminals, the contribution of NO2 from local shipping (33 %) was higher than that of road traffic (28 %), which indicates the importance of controlling local shipping emissions. Local shipping emissions of NOx led to a decrease in the summer mean O3 levels in the city by 0.5 ppb (∼2 %) on average. Regional shipping led to a slight increase in O3 concentrations; however, the overall effect of regional and the local shipping together was a small decrease in the summer mean O3 concentrations in the city. In addition, volatile organic compound (VOC) emissions from local shipping compensate up to 4 ppb of the decrease in summer O3 concentrations due to the NO titration effect. For particulate matter with a median aerodynamic diameter less than or equal to 2.5 µm (PM2.5), local ship emissions contributed only 3 % to the annual mean in the model domain, while regional shipping under 2012 conditions was a larger contributor, with an annual mean contribution of 11 % of the city domain average. Based on the modelled local and regional shipping contributions, the health effects of PM2.5, NO2 and ozone were assessed using the ALPHA-RiskPoll (ARP) model. An effect of the shipping-associated PM2.5 exposure in the modelled area was a mean decrease in the life expectancy by 0.015 years per person. The relative contribution of local shipping to the impact of total PM2.5 was 2.2 %, which can be compared to the 5.3 % contribution from local road traffic. The relative contribution of the regional shipping was 10.3 %. The mortalities due to the exposure to NO2 associated with shipping were calculated to be 2.6 premature deaths yr−1. The relative contribution of local and regional shipping to the total exposure to NO2 in the reference simulation was 14 % and 21 %, respectively. The shipping-related ozone exposures were due to the NO titration effect leading to a negative number of premature deaths. Our study shows that overall health impacts of regional shipping can be more significant than those of local shipping, emphasizing that abatement policy options on city-scale air pollution require close cooperation across governance levels. Our findings indicate that the strengthened Sulphur Emission Control Areas (SECAs) fuel sulphur limit from 1 % to 0.1 % in 2015, leading to a strong decrease in the formation of secondary particulate matter on a regional scale was an important step in improving the air quality in the city.

  • 17.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Malin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ferm, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mapping air pollution in Taiyuan2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in English.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Söderlund, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Malin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tang, Lin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Luftkvaliten i Sverige 2013 och vintern 2013/2014 - Mätningar inom Urbanmätnätet2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Watne, Ågot K.
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Linden, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Willhelmsson, Jens
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fridén, Håkan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Malin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Castell, Nuria
    Tackling Data Quality When Using Low-Cost Air Quality Sensors in Citizen Science Projects2021Inngår i: Frontiers in Environmental Science, E-ISSN 2296-665X, Vol. 9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Using low-cost air quality sensors (LCS) in citizen science projects opens many possibilities.LCS can provide an opportunity for the citizens to collect and contributewith their own air qualitydata. However, low data quality is often an issue when using LCS and with it a risk of unrealisticexpectations of a higher degree of empowerment than what is possible. If the data quality andintended use of the data is not harmonized, conclusionsmay be drawn on the wrong basis anddata can be rendered unusable.

    Ensuring high data quality is demanding in terms of labor andresources. The expertise, sensor performance assessment, post-processing, as well as thegeneral workload required will depend strongly on the purpose and intended use of the airquality data. It is therefore a balancing act to ensure that the data quality is high enough for thespecific purpose, while minimizing the validation effort. The aim of this perspective paper is toincrease awareness of data quality issues and provide strategies to minimizing labor intensityand expenses while maintaining adequate QA/QC for robust applications of LCS in citizenscience projects.

    We believe that air quality measurements performed by citizens can be betterutilized with increased awareness about data quality and measurement requirements, incombination with improved metadata collection. Well-documented metadata can not onlyincrease the value and usefulness for the actors collecting the data, but it also the foundation forassessment of potential integration of the data collected by citizens in a broader perspective.

  • 20.
    Wisell, Tomas
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Malin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindén, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Effekter av miljözonskrav för personbilar i Stockholms innerstad2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Transportstyrelsen har anlitat IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) för att undersöka effekter av utökade miljözonskrav i centrala Stockholm som även skulle omfatta personbilar. Utredningen analyserar hur användandet av miljözoner för personbilar kan utvecklas för att bättre bidra till uppfyllelsen av miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål för luft.

    Uppdraget har sin bakgrund i ett nu aktuellt regeringsuppdrag som handlar om att ge aktualiserat underlag och ta fram förslag om miljözoner för deras vidare arbete med tänkbara framtida styrmedel inom transportsektorn. Utredningen omfattar fem olika framtida scenarier som benämns S1, S3, S4, S5 och S6 under åren 2020, 2025 och 2030. Beräkningar av vägtrafikens emissioner har gjorts för emissioner för alla år och scenarier, dessutom har modellberäkningar gjorts dels över hela nuvarande miljözonen, dels i tre kritiska gaturum där hänsyn tagits till specifika lokala förutsättningar. För modellberäkningarna har enbart några få kombinationer av scenarier och år valts ut, eftersom många kombinationer ger samma eller nästan samma resultat. Scenarierna är följande:

    Scenario 1 (S1). Redan beslutade miljözonskrav (tunga fordon) Scenario 3 (S3). Redan beslutade miljözonskrav (tunga fordon) + lätta fordon måste ha Euro 5- motor eller bättre, för lätta dieselfordon krävs dessutom Euro 6. Scenario 4 (S4). Redan beslutade miljözonskrav (tunga fordon) + lätta fordon utan undantag måste ha Euro 6c- motor (med RDE-krav). Scenario 5 (S5). Scenario 1 + avgasfritt Gamla Stan Scenario 6 (S6). Scenario 1 + avgasfritt och dubbdäcksförbud i Gamla Stan

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 20 of 20
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.41.0