IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
1 - 15 of 15
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bäckström, Sebastian
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fridell, Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sköld, Sara
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Winnes, Hulda
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Low carbon marine freight2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    We have studied the possibility to introduce biobased fuels as marine fuels. A business model in which low carbon marine freight is offered to shippers is analysed. The model is in many ways similar to existing schemes in the energy sector (“green electricity”, biogas and district heating). A fundamental principle of the model is that the cost increase in transportation when biobased fuels are used can be transferred to the end consumer. Technical aspects, fuel supply issues, economic implications, and freight market aspects are all considered from a perspective of using liquid biobased fuel on ships. We find that both HVO and FAME/RME are suitable options to blend in fossil marine fuelsIn a continuation of this work, a project with real life tests is aimed for. In a workshop we therefore gathered stakeholders that have key roles in the proposed business model. A number of shippers that joined the workshop showed an interest in trying this model in cooperation with ship owners that provide their transports.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Bäckström, Sebastian
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Henriksson, Jonas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Iverfeldt, Åke
    Zangiabadi, Sima
    Magnusson, Annika
    Klimatsmarta lägen - Beräkning av minskade utsläpp av växthusgaser genom förtätning av stationsnära lägen2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    ”Hur skiljer sig koldioxidutsläppen åt för resor till och från verksamheter som ligger i byggnader nära respektive långt ifrån spårbunden kollektivtrafik och reseknutpunkter?” Svaret på denna fråga är viktig när för- och nackdelar med en förtätning av stationsnära delar av städer bedöms. Att närhet till en järnvägsstation med högfrekvent lokal och regional tågtrafik skapar goda förutsättningar för ett resmönster med minskat inslag av bilåkande är uppenbart. Att tillgången till annan kollektivtrafik vid stationen ytterligare stimulerar val av kollektiva färdmedel förvånar ingen. Att det tillsammans i sin tur leder till fördelar för miljön i form av minskade utsläpp av klimatpåverkande och luftförorenade avgaser är också självklart. Men hur stora är de kvantitativa vinsterna mätt som minskade utsläpp om man bygger vid en knutpunkt för kollektiva transportslag jämfört med lägen sämre försörjda med kollektivtrafik? Och hur påverkar olika verksamheter i byggnaden resmönstret i den geografiska jämförelsen? Detta försöker vi klarlägga genom att utveckla ett kalkylverktyg med vilket det totala antalet resor till och från varje typ av verksamhet i en byggnad beräknas. Därefter inhämtar vi uppgifter om brukarnas olika resmönster, som används för att beräkna det totala transportarbetet, mätt som person-kilometer kopplat till byggnaden. Till sist kombineras dessa uppgifter med de olika trafikslagens utsläpp av koldioxid för att få fram en total siffra för byggnadens reserelaterade emissioner. Genom att ange möjliga alternativa lägen för de ingående verksamheterna i den analyserade byggnaden räknas den potentiella minskningen i koldioxidemissioner ut om etablering sker i det valda, stationsnära läget. Underlagsdata till kalkylverktyget planerades ursprungligen att hämtas från litteraturen och från annan forskning. Inga användbara data fanns dock tillgängliga vad gäller personers resmönster (det vill säga reslängd och val av färdmedel) nedbrutet på målpunkter, varför ett datainsamlingsprojekt initierades. Därför användes webbenkäter, frågeformulär till besökare, som direkta intervjuer i butik för att kunna beskriva hur resmönstret skiljer sig åt till för exempelvis en kund till detaljhandel på Stockholms Centralstation, Södermalm (innerstadsmiljö) och Nacka Forum (extern storhandel). I det typfall som vi har undersökt beräknas utsläppen för en möjlig etablering av en byggnad i Västra city i Stockholm, i direkt anslutning till Centralstationen. Byggnaden är tänkt att innehålla såväl trafikantutrymmen som handel, kontor, service och bostäder. Som jämförelse har vi beräknat resornas emissioner om motsvarande byggnadsytor etableras på alternativa adresser med sämre tillgång till effektiva kollektiva transportsystem. Kalkylen visar på tre till fem gånger högre reserelaterade emissioner i ett externt läge jämfört med det stationsnära i Västra city. Vi ger ett intervall därför att det speglar effekten av om vi antar att besöksfrekvensen till verksamheter med olika geografisk lokalisering är lika (högre siffran) eller olika (lägre siffran). Rent diskussionsmässigt tror vi att sanningen ligger mer åt den högre siffran som en följd av att verksamheter centralt belägna i staden tenderar att använda sig av mindre yta per verksamhet vilket balanserar en skillnad i besöksfrekvens. Kort sagt, det är förmodligen mer riktigt att jämföra en mindre byggnad i den centrala staden med en större i ett mer externt läge, givet att de både innehåller kvantitativt lika mängd verksamheter som utgör målpunkter för ett resande. En etablering av nya kontorsplatser i ett centralt, stationsnära läge indikerar också att 10 procent av de nyanställda kommer att pendla regionalt med tåg. I det externa läget verkar den regionala pendlingen uteslutande ske med bil. Skillnaden i utsläpp från det tillkommande regionala pendlandet är 78 procent till det centrala lägets fördel.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Bäckström, Sebastian
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jivén, Karl
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Biogas till tunga fordon drivna av flytande metan – Erfarenheter från lastbilar i trafik: Systemstudier inom projektet Västsvensk arena för flytande biogas2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka om lastbilar drivna med förvätskad biometan, LBM (eng. Liquid Bio Methane), i Sverige ofta benämnt LBG, kan användas på samma sätt som lastbilar med konventionell dieselmotor samt vilken klimatnytta som uppstår vid drift av förvätskad metan jämfört med dieselbränslen, fossila såväl som förnybara.

    Studien har besvarat frågan genom att jämföra driftsdata för ett kalenderår för sammanlagt 10 LBG-lastbilar och 6 diesellastbilar från 3 olika Åkerier. Genom att jämföra detaljerade data loggad i fordonens interna datasystem undersöks skillnader och likheter i hur de olika fordonstyperna presterar.

    Analysen visade på en likvärdig energianvändning och -330% lägre utsläpp av klimatpåverkande gaser för LBG-fordon tankade med förvätskad biometan (LBG) jämfört med dieselfordon tankade med rent biobränsle (HVO 100). Detta betyder att LBG fordonen när de är tankade med förvätskad biometan, där bränslet producerats med hög andel flytgödsel, redovisar negativa utsläpp av klimatpåverkande gaser, dvs. fordonen gör klimatnytta genom att förbränna metangas.

    Studiens slutsats är bland annat att det är möjligt för ett åkeri att ersätta dagens dieselfordon med LBG-fordon i fjärrtrafik med likvärdig energianvändning och betydande reduktioner av klimatpåverkande utsläpp.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Fridell, Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stripple, Håkan
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Considering infrastructure when calculating emissions from freight transportation,2019In: Transportation Research Part D: Transport and Environment, ISSN 1361-9209, E-ISSN 1879-2340, Vol. 346, no 69Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Beräkning av emissioner från transportinfrasruktur

  • 5.
    Fridell, Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sköld, Sara
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Transport work and emissions in MRV: methods and potential use of data2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    EU has decided on a system for Monitoring, Reporting and Verifying (MRV) emissions of carbon dioxide from ships in Europe starting 1st of January 2018. This means that ship-owners must develop systems for reporting and that a potential data source for assessing emissions and fuel consumption for ships will emerge. This report demonstrates the methods for preparing the data for reporting, looks at uncertainties and drawbacks and discusses the potential use of the data.

    Drawbacks identified with MRV, are that other green-house gases, such as methane, not are included, and that upstream emissions, from fuel production and fuel transportation, also are excluded. Further, the reporting procedures for biogenic CO2 are still unclear.

    However, when large amounts of data are made public in the summer of 2019 there will be an opportunity to improve benchmarking and emission calculations, especially related to transport work, which is important for increasing accuracy of emission inventory studies and cost-benefits studies of shipping.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Hennlock, Magnus
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Waara, Oskar
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Annacarin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Holm, Fredrik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kloo, Henrik
    Undersökning om långtidsavställda fordon2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker status och användning av över 900 000 långtidsavställda personbilar och lätta lastbilar i Sveriges vägtrafikregister.

    Resultaten, baserade på statistiska analyser, intervjuer och enkäter, visar en varierad användning.

    Cirka en tredjedel av fordonen betraktas som samlarobjekt och en tiondel har skrotats. En översyn av nationell reglering rekommenderas för effektivare registrering av fordon och som adresserar miljörisker samtidigt som behoven för historiska fordon beaktas.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hållbara attraktiva stationssamhällen: bilaga om Res- och transporttjänster2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bilaga 7: Incitamentmodeller för ett mer hållbart resande i vardagen, RISE Viktoria, sidan 2 Bilaga 8: Tjänstedesign och tjänsteutveckling, RISE (tidigare SP), sidan 26

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hållbara attraktiva stationssamhällen: bilaga om Effektiv markanvändning2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bilaga 9: Parkering, markanvändning och mobilitet i Nödinge centrum, IVL, sidan 2 Bilaga 10: Diskussionsunderlag för parkering och p-tal vid nybyggnation i Aspen strand, IVL, sidan 30 Bilaga 11: Planeringsverktyg för markexploatering och hållbart mobilitetsindex, IVL, sidan 41 Bilaga 12: Dataunderlag för planeringsverktyg, WSP, sidan 60 Bilaga 13: Integrering av energiaspekter i Göteborgsregionens strukturbild, GR, sidan 75

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hållbara attraktiva stationssamhällen: bilaga om Medskapande2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bilaga 1: Medborgardialog, enkät om framtidens resor i Lerum, sidan 2 Genomfördes digitalt via SurveyMonkey av RISE Viktoria, RISE (tidigare SP) och IVL under perioden 2016-03-28 - 2016-04-25, 237 deltagare Bilaga 2: Medborgardialog, enkät om framtidens resor i Nödinge, sidan 16 Genomfördes digitalt via SurveyMonkey av RISE Viktoria, RISE (tidigare SP) och IVL under perioden 2016-03-28 - 2016-04-25, 74 deltagare Bilaga 3: Intervjuer angående morgondagens transporttjänster, sidan 31 Genomfördes av RISE Viktoria under perioden 2016-05-12 – 2016-08-22, 12 deltagare Bilaga 4: Mobilitetstjänster workshop, sidan 36 Genomfördes av Chalmers den 2016-11-08 i Lerum, 9 deltagare Bilaga 5: Enkät: Digitala Panelen, sidan 47 Genomfördes digitalt av Chalmers under perioden 2017-05-28 – 2017-06-02, 18 deltagare Bilaga 6: Enkät: Projektutvärdering med projektpartners, sidan 61 Genomfördes av Chalmers under perioden 2018-02-22 – 2018-03-15, 20 deltagare

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hållbara och attraktiva stationssamhällen2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Stationssamhällena Lerum och Nödinge (i Ale kommun) strax utanför Göteborg har varit testarenor i projektet. 24 projektpartners från olika sektorer har deltagit; kommuner, regioner, forskningsorganisationer, fastighetsbolag, detaljhandel, banker, mäklare, företag inom persontransport samt en it-plattformsleverantör.

    Projektet tar sin utgångspunkt i två konkreta politiska mål; öka byggandet i kommunerna och minska utsläppen från transporter. Den mark som kommunerna vill bygga på ligger vanligtvis nära stationerna, men upptas ofta av bilen för parkeringar och vägar. En del av projektet handlar om hur man kan använda marken runt stationerna mer effektivt, samtidigt som den blir mer attraktiv. Tanken med minskad parkeringsyta ger skjuts åt andra lösningar än privatbil för resor och transporter. Projektet har därför utvecklat och testat lokala res- och transporttjänster (mobilitetstjänster) kopplade till ett gemensamt belöningssystem. SMART-appen, som belönar hållbart resande, användes i projektet med syftet att testa om belöningar kan få människor att ändra sina resvanor. Vidare utvecklades en affärsmodell för plattformen (appen) för lokala res- och transporttjänster. I projektet har en medskapandeprocess använts, där både projektparter och allmänhet har bjudits in att tycka till och uttrycka sina behov.

    Parkeringsstudien, planeringsverktyget för markexploatering samt själva projektprocessen har varit till stor nytta f

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Jivén, Karl
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hjort, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Systemstudier med flytande biogas till tunga fordon: Systemstudier inom projektet Västsvensk arena för flytande biogas2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en delredovisning inom projektet Västsvensk arena för flytande biogas. Framförallt beskrivs klimatnyttan av LBG-användning i tunga lastbilar och hur den ter sig med olika bedömningsprinciper i förhållande till alternativen konventionell diesel (Mk1) och HVO.

    Den sammantagna slutsatsen är att LBG som den produceras och används i de system vi studerar kan ses som en klimateffektiv verksamhet som ger nytta i form av exempelvis transportarbete till låg klimatpåverkan och på goda företagsekonomiska villkor för inblandade aktörer med rådande ekonomiska incitament. LBG som används i till exempel tunga lastbilar har inom ramen för detta arbete visat sig ha bättre klimatprestanda än alternativ som biodiesel i form av HVO.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Mawdsley, Ingrid
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mellin, Anna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tekie, Haben
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lindén, Jenny
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jerksjö, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Malin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Utvärdering av samordnad varudistribution i Södertörns kommuner2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samordnad varudistribution i kommunal regi har testats i flera kommuner i Sverige, och trots att intresset för konceptet växer i landet finns det brist på grundliga utvärderingar om hur den här typen av logistikförändringar påverkar miljön. I rapporten presenteras en utvärdering av miljöeffekter och samhällsekonomi av projektet Samordnad varudistribution på Södertörn. Utvärderingen har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län och med finansiering av Energimyndigheten. Samordningsprojektet startade 2014 och innefattar åtta kommuner med ett gemensamt invånarantal på cirka 500 000.

    Mellan åren 2014 och 2017 har de fossila koldioxidutsläppen relaterat till distribution av varor (kommunalt och privat gods) i kommunerna minskat med 73 procent, vilket främst beror på en ökning av användningen av biobaserade drivmedel. Motsvarande körsträcka har minskat med fyra procent. Hur koldioxidutsläppen och körsträckan förknippat med enbart det kommunala godset har påverkats av samordnad varudistribution har inte kunnat särskiljas från den totala effekten men antalet leveranstillfällen till de kommunala enheterna har halverats jämfört med innan samordningsprojektet infördes, baserat på data från tre kommuner. Förstudien som genomfördes innan projektet startade visade på större effekter gällande minskade körsträckor. En anledning till att resultaten skiljer sig är att man i förstudien inte tog hänsyn till att de stora fullsortimentsleverantörerna till en hög grad samordnade sina varutransporter redan innan samordningsprojektet genomfördes.

    Utsläppen av kväveoxider och partiklar inom kommungränserna har även dessa minskat med omkring 70 procent. Effekten på den lokala luftkvalitén är dock försumbar eftersom minskningarna i emissioner från varudistributionen trots allt är små jämfört med utsläppen från övrig trafik. De minskade utsläppen av luftföroreningar från varudistributionen i kommunerna beror främst på en ökad användning av Euro VI-lastbilar.

    Vid tillfället för utvärderingen har samordnad varudistribution implementerats i samtliga åtta kommuner men det kvarstår att ansluta fler varugrupper och leverantörer och att omförhandla flertalet leverantörsavtal. En uppföljande utvärdering bör därför utföras om ytterligare några år för att avgöra den fulla effekten av samordnad varudistribution. Denna studie visar potentialen för samordnad varudistribution för några alternativa scenarion. I nuläget har samordningsprojektet inte lett till fler lokala leverantörer men möjligheterna för lokala leverantörer att ansluta sig vid kommande upphandlingar har förbättrats. Vid en övergång till en ökad andel lokala leverantörer visar utvärderingen att den samordnade varudistributionen har potential att minska miljöpåverkan. Kommunalt samordnade varutransporter, med tydliga krav på användning av icke-fossila bränslen, kan också visa sig vara en viktig åtgärd för att kunna säkra dagens med biodrivmedel uppnådda klimatvinster.

    De samhällsekonomiska vinsterna med samordningsprojektet är i dagsläget små jämfört med de ökade projektkostnaderna som det medfört. Det kontrakterade åkeriets distributionstrafik dominerar kostnaderna, men även kommunernas administrativa kostnader som kan knytas till samordningsprojektet är betydande. Dessa kostnader kan delvis knytas till den introduktionsfas som fortfarande pågår, varför dessa förväntas minska då projektet hösten 2017 övergår till en förvaltnings- och utvecklingsfas. Av de miljönyttor som har kvantifierats står minskad klimatpåverkan för den största. En betydande framtida kostnadsbesparing för kommunerna ligger i lägre varukostnader, då sluttransporten för varan i framtiden inte bör ingå i priset för varorna. Effekten på arbetsmiljön har inte kunnat fastställas baserat på de intervjuer som har utförts, men det är tydligt att upplevelsen hos de anställda inom kommunernas verksamheter skiljer sig mellan olika kommuner. Liksom i andra studier av samordnad varudistribution har kommunikation identifierats som en nyckel till ett fungerande system, såväl internt inom kommunerna som mellan åkeriet som är kontrakterat för distributionstrafiken och varuleverantörerna.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Styhre, Linda
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bahr, Jenny von
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jivén, Karl
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Parsmo, Rasmus
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Romson, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sköld, Sara
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Winnes, Hulda
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Environmental differentiated port dues2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    There are incentive schemes in Swedish ports that offer lower port dues for ships with high environmental performance, but there is currently no similar scheme for trucks. However, larger environmental and city development problems related to road transports have resulted in increased pressure on ports to suggest and implement mitigating actions to reduce environmental impacts caused by road traffic to and from the port.

    Four port-related incentives are analysed in this report: a port due discount for ships with reduced speed in the fairway channel; a port due discount for ships with very low NOX emissions from auxiliary engines; an entrance fee for trucks passing through the port gate during peak hours; and a differentiated entrance fee for trucks based on the truck’s environmental performance.

    The national cost-minimizing freight transport model Samgods was used to simulate the impacts of the gate fees. From a legal perspective, some issues related to implementation have been identified but depend on the detailed design of the proposed charging. The main criterion for EU is that the fee or tax cannot have discriminatory effects or hinder the free movement of goods or services. This project also gives an overview of environmental policy measures to explore the possibility to implement the port dues.

    Introduction of environmentally differentiated port dues globally, or at least in the EU, would include greater incentives for shipping companies, ship owners and road haulers to invest in emission abatement technologies or use alternative fuels.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Yaramenka, Katarina
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Åström, Stefan
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jerksjö, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Energy demand impacts of Long Heavy Duty Vehicles -Analysis of possible ways to introduce the effects of long vehicles into the GAINS model2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report is only available in English.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Åström, Stefan
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jerksjö, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fridell, Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Åtgärder för att minska utsläpp av utsläpp av NOx och PM2,5 från den svenska transportsektorn 2025 - potential och kostnader2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    År 2013 är EU:s ”luftår”. Under detta år ser EU över den Tematiska Strategin för Luftföroreningar (TSAP) och reviderar inom detta EU:s utsläppstaksdirektiv (NEC). Denna rapport är framtagen för att ge svenskt underlag kring åtgärdspotential och åtgärdskostnader för utsläppsminskningar av NOx och PM2,5 i den svenska transportsektorn år 2025. Analyserna genomfördes genom att utgå från officiella prognoser för aktivitet och utsläpp från vägtransporter och arbetsmaskiner. Ur litteratur söktes sedan efter möjliga åtgärder som skulle kunna minska utsläpp ytterligare. Information om åtgärder och dess effekt på prognoserna kvantifierades och resulterande utsläpp samt åtgärdskostnader beräknades. Endast ett urval av åtgärder kunde analyseras inom den tillgängliga projekttiden. Analysens resultat byggde på några viktiga förutsättningar: utsläpp enligt utsläppskrav motsvarar faktiska utsläpp; förbättring av bränsleeffektivitet sker enligt prognos; analyserade åtgärder som medförde ändringar i fordons- och maskinbestånd minskar antalet gamla fordon mest; det är hypotetiskt möjligt att ändra utsläppskrav så att energieffektivisering kan följas av lägre NOx och PM2,5-utsläpp. Den åtgärd som föreföll mest lovande för utsläppsminskning av NOx var en föryngring av lastbilsflottan. Hybridisering av arbetsmaskiner var visserligen mer kostnadseffektivt men har till 2025 en mycket liten potential. Då nya personbilar antas bli mer energieffektiva än nuvarande, och dessutom ha lägre utsläpp av NOx och PM2,5 tydde analyserna på att det vore fördelaktigt med styrmedel som forcerar föryngring av personbilsflottan till 2025.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 15 of 15
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf