IVL Svenska Miljöinstitutet

The potential effect of changing to a nonfossil fuel vehicle fleet was investigated by measuring primary emissions (by extractive sampling of bus plumes) and secondary mass formation, using a Gothenburg Potential Aerosol Mass (Go:PAM) reactor, from 29 in-use transit buses. Regarding fresh emissions, diesel (DSL) buses without a diesel particulate filter (DPF) emitted the highest median mass of particles, whereas compressed natural gas (CNG) buses emitted the lowest (MdEFPM 514 and 11 mg kg fuel–1, respectively).

Rapeseed methyl ester (RME) buses showed smaller MdEFPM and particle sizes than DSL buses. DSL (no DPF) and hybrid-electric RME (RMEHEV) buses exhibited the highest particle numbers (MdEFPN 12 × 1014 # kg fuel–1). RMEHEV buses displayed a significant nucleation mode (Dp< 20 nm). EFPN of CNG buses spanned the highest to lowest values measured. Low MdEFPN and MdEFPM were observed for a DPF-equipped DSL bus.

Secondary particle formation resulting from exhaust aging was generally important for all the buses (79% showed an average EFPM:AGED/EFPM:FRESH ratio >10) and fuel types tested, suggesting an important nonfuel dependent source. The results suggest that the potential for forming secondary mass should be considered in future fuel shifts, since the environmental impact is different when only considering the primary emissions.

IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket undersökt hur stor påverkan utsläpp av ammoniak (NH3) från närliggande jordbruk har på stadsluften i Uppsala, med fokus på halterna av små partiklar (PM2.5) samt potential för utsläpps¬minskningar för att förbättra stadsluften från denna påverkan. Denna fråga är viktig att belysa eftersom utsläppen av NH3 från jordbruket inte förväntas minska i samma takt som utsläpp av andra luftföroreningar. Man har kunnat konstatera, i andra regioner, att det inte bara är viktigt att minska på utsläppen av svavel- och kväveoxider utan att även NH3-utsläppen behöver minskas.

En jämförelse av skillnader i halterna av små partiklar och deras komponenter visar en ökad effekt av jordbruksemissioner av NH3 på vintern, då bidraget ökar från årsmedelvärden på 2,3 % och 1,2 % för regional bakgrund och centrala staden till 3,3 % och 1,6 % för vintermedelvärdet. Skillnaderna mellan säsongerna beror på ett flertal faktorer som exempelvis hur mycket NO3- och SO42- som finns tillgängligt för att bilda partiklar. På vintern är ammoniakutsläppen lägre och NOx- och SOx-utsläppen är relativt sett högre samtidigt som omblandningen är lägre jämfört med övriga delar av året. Detta gör i sin tur att kvoten mellan ammoniak och HNO3 och SO42- är lägre och en större del av ammoniakutsläppen kommer därför att bilda partikelformig NH4+.

Under sommaren är, förutom den högre kvoten mellan NH3 och nitrat och sulfat, även kondensation av nitrat på partiklarna reducerad p.g.a. högre temperaturer vilket begränsar ammoniakens potential att bidra till partiklar ytterligare. Detta innebär att utsläpps¬minskningar av NH3 kan ha större effekt på vintern/hösten med avseende på bildning av sekundära aerosoler än under vår och sommar och kan vara jämförbar med effekten från ytterligare minskningar av SOx- och NOx-utsläpp, även om NH3-utsläppen är högre på våren och sommaren.

The evolution of the different types of Arctic Intermediate Water (AIW) in the Nordic Seas is evaluated and compared utilising hydro-chemical data from 1991 to 2009. It has been suggested that these waters are important components of the Norwegian Sea Arctic Intermediate Water (NSAIW), and of the dense overflows to the North Atlantic. Thus, it is important to understand how their properties and distribution vary with time. The AIWs from the Greenland and Iceland Seas, show different degrees of variability during the studied period; however, only the Greenland Sea Arctic Intermediate Water (GSAIW) shows an increasing temperature and salinity throughout the 2000s, which considerably changed the properties of this water mass.

Optimum multiparameter (OMP) analysis was conducted to assess the sources of the NSAIW. The analysis shows that the Iceland Sea Arctic Intermediate Water (ISAIW) and the GSAIW both contribute to NSAIW, at different densities corresponding to their respective density range. This illustrates that they flow largely isopycnally from their source regions to the Norwegian Sea. The main source of the NSAIW, however, is the upper Polar Deep Water, which explains the lower concentrations of oxygen and chlorofluorocarbons, and higher salinity and nutrient concentrations of the NSAIW layer compared with the ISAIW and GSAIW. This shows how vital it is to include chemical tracers in any water mass analysis to correctly assess the sources of the water mass being studied.

Kontrollprogrammet för Skinnmuddselets reglering har följt utvecklingen av koncentrationen av kvicksilver i vatten och fisk i Skinnmuddselet i nära 30 år, sedan kort efter dämningen och skapandet av regleringsmagasinet 1989.

I kontrollprogrammets mätserier kan man tydligt se att kvicksilverhalten i fisk ökade efter dämningen för att sedan, tillsammans med kvicksilverhalten i vattnet, klinga av och lägga sig på relativt stabila nivåer. 

De första kvicksilvermätningarna i vattnet i Skinnmuddselet gjordes 1992, dvs. ca 3 år efter dämningen. Efter de initialt höga värdena uppmätta under 1992 och 1993 sjönk halten metylkvicksilver under en 10-års-period för att sedan plana ut.

Efter denna period sågs enskilda höga kvicksilverhalter som har kunnat härledas till exempelvis hantering av flyttorv och avrinning efter torrperioder. Andra höga värden kan troligtvis ha orsakats av störningar i marken i avrinningsområdet, exempelvis avverkning eller framförande av tunga maskiner. 

Kvicksilverhalten i fisk undersöktes för 10-cm abborre, 25-cm abborre samt 1-kg gädda. Efter dämningen kunde man se en snabb ökning av kvicksilverhalten för 10-cm abborre i Skinnmuddselet som nådde sitt maximum 1991 (från 0.15 mg/kg till 0.65 mg/kg) följt av en avklingning och stabilisering efter ca 5-7 år.

Även för 1-kg gädda ökade koncentrationerna snabbt, dock inte lika snabbt som för 10-cm abborren utan med sitt maximum 1992 (1.4 mg/kg) och också en längre avklingning av kvicksilverhalten. Efter ca 15-20 år kom kvicksilverhalterna i gädda ner till de halter som uppmättes innan dämning (0.5 mg/kg i Skinnmuddselet).

I Viskasjön, som använts som referens, har kvicksilverhalterna legat stabilt för både abborre och gädda under hela kontrollprogramsperioden.   Ett sidoprojekt genomfördes, där låga doser av selen tillsattes i vatten i området för att undersöka dess effekt på kvicksilver i biota, och detta har sedan följts upp inom kontrollprogrammet.

Selenförsöket i Lavsjön visade tydligt en positiv påverkan av låg-lågdos selenbehandling på kvicksilverhalten i biota med en flerårig minskning av halten metylkvicksilver i abborre och gädda.1994 började flyttorv uppträda i selet. Förutom att större sjok utgör en risk för riksväg 92 och för nedre delen av Skinnmuddselet, sker ofta också en större urlakning av kvicksilver genom den ökade genomsköljningen av torven.

I rapporten sammanfattas de åtgärder som utförts över åren för att hantera flyttorven i syfte att ge så lite påverkan på kvicksilverhalterna som möjligt. 

In this report, pool two ‘Materials & products in industry’ (MP) of the Swedish National Nitrogen Budget (NNB) is presented. The MP pool of NNB is one of the eight major pools defined by the Task Force of Reactive Nitrogen (TFRN) which together represent a total national nitrogen budget capturing all major flows of all forms of reactive nitrogen (Nr) within a country and across the country borders. The methodology to calculate NNB has been provided by the Expert Panel on Nitrogen Budgets (EPNB) in the Annexes to the ECE/EB.AIR/119 – “Guidance document on national nitrogen budgets".The three most important sources of data were Statistics Sweden (SCB), The Swedish Board of Agriculture (Jordbruksverket) and Swedish Chemicals Agency (Kemikalieinspektionen).

Data on some chemicals were seen as industrial secrets or - in case of e.g. explosives – as non-public data. The major flows of Nr to and from MP, were when possible calculated for the year 2015. The MP pool is dominated by Nr flows associated with chemicals, food and feed. These flows are between MP pool and pools ‘Rest of the world’ (i.e. outside Sweden), ‘Agriculture’ and ‘Humans & settlements’. The total input of reactive nitrogen to MP was 696 kt N and the outputs 636 kt N. Of the eight pools considered in a complete national N budget, the MP pool is rather central. MP has the largest flows of Nr in and out of the pool and it includes the major Nr flows associated with import and export of chemicals, products to and from the pool Agriculture, and Nr flows to the pool Humans and settlements.

En kartläggning av nedfall av kväve och svavel i Norrbottens län, på uppdrag av Länsstyrelsen i Norbottens län.

Denna rapport beskriver flödet av reaktivt kväve för skog och seminaturlig vegetation i Sverige för år 2015 enligt en metodik som tagits fram inom ramen för Task Force on Reactive Nitrogen (TFRN). Skog och seminaturlig vegetation utgör en av totalt 8 delar av en nationell kvävebudget för Sverige. De största inflödena av reaktivt kväve var atmosfärisk deposition och kvävefixering. De största utflödena utgjordes av läckage och avrinning från mark samt denitrifikation. Denna rapport finns endast på engelska.

This report presents pool ‘Humans and settlement’ of the Swedish National Nitrogen Budget (NNB), one of the eight major pools defined by the Task Force on Reactive Nitrogen within the Air Convention (CLRTAP). A complete NNB captures all major flows of all forms of reactive nitrogen (Nr) within a country and across the country borders. In the ‘Humans and settlement’ pool the largest flows of Nr are associated with imported and produced products, food and discarded waste, mainly material waste.

I denna rapport presenteras pool 7 ”Atmosfär” (AT) som ingår i Sveriges nationella kvävebudget (National Nitrogen Budget, NNB).

Atmosfärspoolen i Sveriges NNB är en av de totalt 8 pooler som definierats av Task Force on Reactive Nitrogen (TFRN) som tillsammans representerar en komplett nationell kvävebudget.

En fullständig NNB innefattar en kvantifiering av alla större flöden av alla former av reaktivt kväve (Nr) inom landet och över landsgränserna.

Metoden för att beräkna NNB har tillhandahållits av expertpanelen för kvävebudgetar (Expert Panel on Nitrogen Budgets, EPNB) i bilagorna till ECE/EB.AIR/119 – "Guidance document on national nitrogen budgets".

De största flödena av Nr till och från de troposfäriska luftmassorna ovanför Sverige, inklusive de svenska nationella kustvattnen, beräknades för år 2015.

Förutom en mindre mängd Nr som genereras av blixtar domineras den atmosfäriska Nr-poolen av fyra huvudflöden: import och export av Nr från gränsöverskridande transport; svenska utsläpp av Nr; och atmosfäriskt nedfall.

Den huvudsakliga källan till utsläppsdata har varit den officiella svenska rapporteringen till Centre on Emission Inventories and Projections (CEIP) under luftkonventionen (Convention on Long-range Transboundary Air Pollution, CLRTAP).

För det reaktiva kvävedenedfallet i Sverige användes de officiella nationella beräkningarna från MATCH Sverigesystemet.Resultaten visar att Sverige under 2015 var en nettoimportör av luftföroreningar i form av Nr, det vill säga att importen av Nr från utsläppskällorna utanför landet (139 kt N) var större än exporten (96,1 kt N). De svenska utsläppen av Nr 2015 var totalt 117 kt N.

De största utsläppen kommer från två sektorer: Jordbruk (43,4 kt N) och Energi & Bränsle (40,6 kt N). Depositionen av Nr på svenska ekosystem år 2015 var 160 kt N, varav 87 procent härrörde från utsläppskällor utomlands.

Chronic high deposition of nitrogen (N) to forest ecosystems can lead to increased leaching of inorganic N to surface waters, enhancing acidification and eutrophication. For 26 years nitrogen has been added as ammonium nitrate (NH4NO3) at 40kgN ha-1 yr-1 to a whole forested catchment ecosystem at Gårdsjön, Sweden, to experimentally simulate the transition from a N-limited to N-rich state.

Over the first 10 years of treatment there was an increasing amount of nitrate (NO3-) and to a lesser extent ammonium (NH4+) lost in runoff, but then N leaching stabilised, and for the subsequent 16 years the fraction of N added lost in runoff remained at 9%. NO3- concentrations in runoff were low in the summer during the first years of treatment, but now are high throughout the year. High frequency sampling showed that peaks in NO3- concentrations generally occurred with high discharge, and were enhanced if high discharge coincided with occasions of N addition.

Approximately 50% of the added N has gone to the soil. The added N is equivalent to 140 years of ambient N deposition. At current ambient levels of N deposition there thus appears to be no immediate risk of N saturation at this coniferous forest ecosystem, and by inference to other such N-limited forests in Scandinavia.

Kapaciteten att hantera vatten och partiklar vid ett kraftigt punktutsläpp (så kallad bräddning) i en dag- och bräddvattenanläggning har testats i ett fullskaleförsök. En tankbil släppte ut 9 kubikmeter rent vatten med mikroplast, 2 g polyamidpartiklar, i en grop överst i anläggningen. Vattenprover samlades in och filtrerades och partiklarna analyserades i mikroskop. Anläggningen fördröjde effektivt det insläppta vattnet och partikelhalterna minskade mycket kraftigt mellan utsläppet och anläggningens olika delar.

Denna rapport redovisar resultat från projektet ”Effekten av sjöfartens utsläpp av svavel och kväve på överskridande av kritisk belastning för försurning och för övergödning i Sverige”, Naturvårdsverkets ärendenummer NV-07751-17. Projektet bygger på ett antal utsläppscenarier med fokus på olika sjöfartsemissionsscenarier. Dessa scenarier har tagits fram inom BONUS SHEBA (Sustainable shipping and Environment of the Baltic Sea region) projektet för åren 2012 och 2040. Rapporten visar hur överskridandet av kritisk belastning för försurning och eutrofiering i Sverige påverkas av sjöfarten.

Denna rapport presenterar resultaten från ett projekt som genomförts av Norge, Finland, Sverige och Danmark relaterat till den nationella kvävebudgeten (NNB) med fokus på NNB-poolen ”Forests and semi-natural vegetation” (FS). NNB omfattar beräkningar av inflöden och utflöden av reaktivt kväve (Nr) inom FS-poolen, och studien jämför dessa beräkningar med rapporter om kollagring i klimatrapporteringen till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC).Norge och Finland inledde sitt arbete med NNB och koncentrerade sig på skogar och seminaturlig vegetation (FS) enligt metodiken från UNECE LRTAP Task Force on Reactive Nitrogen (TFRN). Danmark hade sedan tidigare gjort en kvävebudget enligt annan metodik och använde för första gången TFRN:s metodik för FS och Sverige hade redan före projektet sammanställt data för FS.FS-poolen består av tre underpooler: skogar, våtmarker och annan mark. Inflödet av reaktivt kväve (Nr) till FS-poolen kommer främst från deposition och biologisk N-fixering, medan de största utflödena är utlakning, skörd och denitrifikation.I Finland, Sverige och Danmark är inflöden och utflöden i balans, medan det i Norge finns en ackumulering av Nr, vilket tyder på ett överskott av kväve. Våtmarker i alla fyra länderna och skog i Norge uppvisar kväveackumulering.Alla fyra länderna rapporterar kollagring i skog till UNFCCC.

Det finns en koppling mellan kväve- och kolomsättning, eftersom det organiska material som bildar kollagret i skogar och våtmarker är beroende av kväve. Ursprunget till kvävet som bidrar till den beräknade ökningen av kollagret behöver undersökas ytterligare.Det finns en diskrepans mellan de beräknade kväveförändringarna i FS-poolen och det kväve som behövs för att möjliggöra rapporterade förändringar i kollagret. Möjliga förklaringar till avvikelserna är omfördelning av kväve inom poolerna, förändringar i C/N-kvoten, expansion av skogsområden och osäkerheter i N-fixeringshastigheter och denitrifikation.Det finns ett behov av bättre förståelse av kol- och kväveflöden och uppskattningar av förändringar i kol- och kväveförråden i naturliga ekosystem. Att förstå samspelet mellan kol och kväve bedöms vara avgörande för att kunna förutsäga den framtida utvecklingen av kolbindning och effekterna av kvävenedfall, särskilt för de nordiska länderna med sina betydande skogar som spelar roller som kol- och kvävesänkor.

IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) på uppdrag av Havs-och vattenmyndigheten undersökt ett antal frågeställningar angående bedömningsverktyget MAGIC-biblioteket baserade på synpunkter och data från kalkningsansvariga handläggare på länsstyrelserna.

MAGIC-biblioteket är ett försurningsbedömningsverktyg som gör att sjöar och vattendrag kan bedömas utifrån ett liknande vatten. På det sättet har tiotusentals sjöar och vattendrag bedömts. I samband med bedömningarna har det identifierats ett antal fall där beräknade referensvärden bedömts vara orealistiska utifrån annan kunskap som användarna av MAGIC-biblioteket besitter. Ett utskick gjordes till kalkningsansvariga handläggare på länsstyrelserna där det efterfrågades underlag på sådana objekt där försurningsbedömning med MAGIC-biblioteket anses vara felaktig. Så mycket relevant bakgrundsinformation som möjligt efterfrågades för att möjliga förklaringar till de olika bedömningarna skulle kunna undersökas. Svar kom in från åtta länsstyrelser. Utifrån det insamlade materialet jämfördes MAGIC (Model of Acidification of Groundwater in Catchments)-modellerade objekt och MAGIC-bibliotekets resultat med historiska fiskdata, med uppmätt vattenkemi inklusive trender över tid och en jämförelse med uppmätt och modellerat atmosfäriskt nedfall gjordes.

I studien jämfördes förekomst av mört från slutet av 1800-talet i Värmland med modellerad vattenkemi. Mört har förekommit i merparten av sjöarna, inklusive sjöar med lågt modellerat pH. Det är dock en tydligt minskande andel sjöar med förekomst av mört ju lägre modellerat pH vattnen har. Detta skiljer sig från till exempel den betydligt mindre försurningskänsliga abborren, där inget samband mellan förekomst och historiskt modellerat pH kunde urskiljas. Sjöar med lågt pH och där mört förekom i slutet av 1800-talet har i genomsnitt högre halt av löst organiskt kol än sjöar med högre pH.

En jämförelse mellan uppmätta tidsserier från sjöar samt modellerade värden för samma sjö i MAGIC-biblioteket visar att magnituden av den modellerade trenden i många fall större än den observerade trenden. Bilden är inte helt entydig och skillnaderna är större för sulfat än för ANC (syraneutraliserande förmåga), men att modellen överskattar trenden förekommer betydligt oftare än tvärt om. Detta beror till största delen på att det finns en tendens för modellen att överskatta sulfathalten i sjöarna vid den tidpunkt då vattenförekomsterna började provtas. Orsaken till detta kan variera, men korrekt modellering av tidstrender i avrinningen förutsätter att tidsutvecklingen av nedfallet av svavel, kväve och baskatjoner som användes i modelleringen följt verkligheten även på platser och under tidsperioder där det inte finns data att grunda modellberäkningar på.

Acrossmuch of the northern hemisphere, lakes are at risk of re-acidification due to incomplete recovery fromhistorical acidification and pressures associated withmore intensive forest biomass harvesting. Critical load (CL) calculations aimed at estimating the amount of pollutants an ecosystem can receive without suffering adverse consequences are dependent on these factors. Here, we present a modelling study of the potential effects of intensified forest harvesting on re-acidification of a set of 3239 Swedish lakes based on scenarios with varying intensities of forest biomass harvest and acid deposition. There is some evidence that forestrywould have caused a certain level of acidification even if deposition remained at 1860 levels. We show that all plausible harvest scenarios delay recovery due to increased rates of base cation removal. Scenario resultswere used to estimate critical loads for the entire population of lakes in Sweden. The forestry intensity included in critical load calculations is a political decision. After scaling calculations to the national level, it was apparent that a high but plausible forest harvest intensity would lead to an increase in the area of CL exceedances and that even after significant reductions in forest harvest intensity, there would still be areas with CL exceedances. Our results show that forest harvest intensity and regional environmental change must be carefully considered in future CL calculations.

We have developed a tool, the MAGIC library, which provides an acidification assessment for any given lake or stream in Sweden based on ten parameters describing lake geographical position, surface area, annual discharge and observed lake water chemistry. The MAGIC library consists of two key components: a library of the existing MAGIC model simulations for 2438 lakes and an analogue matching routine that selects the library lake which is most similar to the evaluation lake described by the ten parameters. The acidification assessment modelled by MAGIC for the library lake is then assumed valid for the evaluation lake. For more than 90% of the library lakes tested, the MAGIC library provided the same acidification assessment as the site-specific MAGIC model simulation. Labour and data requirements for assessment by the MAGIC library are very modest relative to the needs of site-specific MAGIC (or other similar) model simulations. The relative ease of use is essential for a country like Sweden, with a population of 100 000 lakes. The MAGIC library has a web interface (http://magicbiblioteket.ivl. se) to provide single assessments interactively or multiple assessments by uploading the ten required parameters for multiple sites. Conceptually the library has built-in flexibility and could be adapted for other types of ecosystems or assessments. In this paper we describe the MAGIC library concept and evaluate the performance of the MAGIC library in comparison to site-specific MAGIC modelling.

The most important parameters that influence the air quality in vehicles are the choice of cabin air filter and the air quality outside the vehicle. Real-life driving test methods for measurement in traffic environments developed in AQIFOR project showed repeatable differences between the reduction efficiency of the various cabin air filters in the car ventilation systems. Additional parameters that affected the reduction efficiency for air pollutants in the vehicle were ventilation speed and degree of air recirculation in the ventilation. Different air pollutants are affected differently. All filters tested purified air from particles; the reduction efficiency for PM2.5 was from 40% to over 80% for different filters, particles in the size range 10 - 600 nm were more difficult to clean than larger particles. Filters containing active carbon also purified the air from NO2; reduction efficiency showed similar pattern to reduction efficiency for particles. Sampling for VOC and PAH showed that volatiles are not purified by filters, but the less volatile species are effectively reduced. The project also investigated occupational exposure of professional drivers to air pollution in both passenger cars and trucks. The results showed that the drivers' exposure to benzo (a) pyrene, 1,3-butadiene and benzene was low, well below the working environment limit values.

Forskningsprogrammet CLEO har varit inriktat på att kvantifiera hur klimatförändringen kommer att påverka våra möjligheter att nå miljömål som även påverkas av långdistanstransporterade luftföroreningar. I denna rapport presenteras en sammanfattning av ett urval av programmets forskningsresultat.

This report is only available in Swedish.

This report is only available in Swedish.

European ecosystems have been subject to extensiveshifts in anthropogenic disturbance, primarilythrough atmospheric deposition, climate change,and land management. 

These changes have alteredthe macronutrient composition of aquatic systems,with widespread increases in organic carbon (C),and declines in nitrogen (N) and phosphorus (P).Less well known is how these disturbances haveaffected nutrient stoichiometry, which may be amore useful metric to evaluate the health ofaquatic ecosystems than individual nutrient concentrations.

The Swedish west coast has historicallyexperienced moderate to high levels of atmosphericdeposition of sulfate and N, and eutrophication. Inaddition, coastal waters have been darkening withdamaging effects on marine flora and fauna.

Here,we present three decades of macronutrient datafrom twenty lakes and watercourses along the Swedish west coast, extending from headwaters toriver mouths, across a range of land covers, andwith catchments ranging 0.037–40,000 km2. Wefind a high degree of consistency between thesediverse sites, with widespread increasing trends inorganic C, and declines in inorganic N and total P.

These trends in individual macronutrients translateinto large stoichiometric changes, with a doublingin C:P, and increases in C:N and N:P by 50% and30%, showing that freshwaters are moving furtheraway from the Redfield Ratio, and becoming evenmore C rich, and depleted in N and P.

Althoughrecovery from atmospheric deposition is linked tosome of these changes, land cover also appears tohave an effect; lakes buffer against C increases, anddecreases in inorganic N have been greatest underarable land cover. Our analysis also detects coherentlydeclining P concentrations in small forestlakes; so called (and unexplained) ‘‘oligotrophication.’’

Taken together, our findings show thatfreshwater macronutrient concentrations and stoichiometryhave undergone substantial shifts duringthe last three decades, and these shifts can potentiallyexplain some of the detrimental changes thatadjacent coastal ecosystems are undergoing.

Ourfindings are relevant for all European and NorthAmerican waters that have experienced historicallyhigh levels of atmospheric deposition, and provide a starting point for understanding and mitigating against the trajectories of long-term change in aquatic systems.

Denna rapport beskriver flödet av reaktivt kväve i hydrosfären i Sverige under 2014/2015 enligt metodik som tagits fram inom ramen för Task Force for Reactive Nitrogen. De största inflödena till hydrosfären var läckage från jordbruksmark, skogsmark och våtmark och annan mark samt utsläpp från avloppsreningsverk. De största utflödena utgjordes av transport av kustvatten till omgivande hav och denitrifikation i kustzonen och i sötvatten. Denna rapport finns endast på engelska.

This report presents pool 1 “Energy and fuels” (EF) in the Swedish national nitrogen budget (NNB). The EF pool is divided into four sub-pools; Energy conversion (EC), Manufacturing industries and construction (IC), Transport (TR) and Other energy and fuels (OE).

The Swedish data presented in this report are for 2015 whenever possible. If data were not available for 2015, available information for the year closest to 2015 have been used. The data were collected from Swedish official statistics and reports and preferably from sources that will continue to be updated, to make it easier to evaluate possible changes in N budgets in the future.

Emissions of reactive nitrogen (Nr) to the atmosphere via various combustion processes have been quantified as they have been reported to international conventions (CLRTAP and UNFCCC) broken down by the codes used in those reports. 

The largest emissions of Nr occur from transport (24.1 kt), followed by manufacturing and construction (6.7 kt), other energy and fuels (4.9 kt) and energy conversion (4.8 kt). The majority of reactive nitrogen emissions from this sector (> 90 percent) consists of NOx, and otherwise of N2O and NH3.

The import of primarily crude oil and of other oil-based fuels means a flow of N from the rest of the world to Sweden (53.5 kt). A fraction of this amount is converted to reactive forms and emitted to the atmosphere during combustion. The main part of the NOx that is emitted from fuel combustion is, however, formed when nitrogen in the air is oxidized during the combustion (thermal production of NOx) and does not originate from the N in the fuel. Remaining N in the crude oil and oil products is either removed from the fuel during cracking in refineries or converted to N2 during combustion. Development of combustion processes where NOx is not formed leads to lower emissions.  Biofuels such as ethanol and biodiesel are produced from e.g. wheat and rapeseed. A large part of the nitrogen present in these crops will remain in the residual products after fuel production and can be used for animal feed. They do not result in any emissions of reactive nitrogen in this national nitrogen budget.

The national nitrogen budgets do not include international transport (shipping, aviation), so additional emissions of reactive nitrogen will need to be added if a global aggregation is to be made.

Denna rapport sammanfattar de svenska studier som har undersökt hur halten av löst organiskt kol (DOC) i våra vatten förändrats över tid. De trender som visats i övervakningsdata från de senaste ca 30 åren redovisas också. Syftet är att sammanställa vilka processer eller mekanismer som har påverkat DOC-halten och att uppskatta betydelsen av detta för bedömning av försurning för att på sikt ytterligare förbättra försurningsbedömningarna i svenska sjöar och vattendrag. Bedömning av försurningsstatus för en sjö eller ett vattendrag i Sverige görs antingen direkt genom modellering med MAGIC (Model of Acidification of Groundwater In Catchments) eller indirekt genom att ett antal parametrar matas in i verktyget MAGIC-biblioteket (magicbiblioteket.ivl.se) som ger en bedömning.

Ett antal studier har ett experimentellt upplägg, till exempel studeras hur DOC-halten över året skiljer sig åt i avrinningsområden med varierande andel skog och våtmark och hur tillsatser av försurande ämnen påverkar. Andra studier använder data som samlats in via miljöövervakningen för ett stort antal sjöar under de senaste decennierna.

Sedimentdata från ett urval av sjöar har studerats med metoden VNIRS (visible near-infrared spectroscopy) för att identifiera halten totalt organisk kol (TOC, i stort sett enbart bestående av DOC) över längre tidsperioder, i vissa fall flera tusen år. Dessa mätningar visar att DOC-halten sedan den senaste istiden ofta varit högre än idag. Nedgången i TOC-halt under 1900-talet har i flera studier förklarats som en påverkan av det höga svavelnedfall som skedde under framför allt mitten till slutet av 1900-talet. Förändringar i markanvändning och klimat är andra förklaringsmodeller.

Dagens försurningsbedömningar, där en förändring i pH från 1860 till idag uppskattas och en minskning i pH med mer än 0,4 pH-enheter anses innebära att sjön eller vattendraget är påverkat av försurning, bygger på att pH-värdet år 1860 kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. I denna rapport diskuteras DOC-haltens inverkan på bedömningen.

Denna rapport beskriver flödet av reaktivt kväve inom jordbruksområdet i Sverige år 2015. Rapporten följer en metodik som tagits fram inom ramen för Task Force for Reactive Nitrogen. De största inflödena av kväve till jordbruket är i form av tillförsel av oorganiskt gödningsmedel till mark (190 kT) och foder till djur (59 kT). De största utflödena av kväve är i form av produkter till konsumenter (t.ex. grödor, kött, mjölk, ägg) (171 kT) och emissioner till hydrosfär och atmosfär (93 kT). Den här rapporten finns endast på engelska.