IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 23 of 23
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bahr, Jenny von
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fråne, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Romson, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lätt, Ambjörn
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hur når vi en fossilfri avfallsförbänning? - En scenarioanalys2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Swedish Riksdag has decided that Sweden by 2045 should not have any net greenhouse gas emissions to the atmosphere. To acheive this, waste incineration also needs to be fossil-free. How is Sweden going to get there? Today, there are a cuntless number of products that consist entirely or partly of fossil plastics and are today energy recovered in Sweden's waste incineration plants. Changing this requires powerful measures with consequences for, for example, socioeconomics, law and regulations for trade and recycling of plastics. The purpose of this report is to analyse various possible scenarios to acheieve the goal of "a fossil-free wast incineration". The different scenarios have different system boundaries and are based on different principles, but all in their own way reaches fossil-free wast incineration. Initially seven different scenarios are discussed in the report. Of these, four scenarios have been analysed somewhat deeper. The scenario analysis is qualitative and is intended to provide an overall assessment of feasibility and potential to achieve fossil-free waste incineration. The anlysis has been conducted regarding the criteria for socioeconomic costs; Reduction of fossil emissions globally; Need for technology development and innovation as well as legal feasibility.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Ejhed, Heléne
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fråne, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wrange, Anna-Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Magnusson, Kerstin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mikroplast i Stockholms stad - Källor, spridningsvägar och förslag till åtgärder för att skydda Stockholms stads vattenförekomster2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta projekt har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Miljöförvaltningen, Stockholms stad i syfte att ta fram underlag till den handlingsplan för minskad spridning av mikroplast som miljöförvaltningen har fått ett uppdrag i Kommunfullmäktiges budget för 2018 att ta fram.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Ekvall, Tomas
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fråne, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Material Pinch Analysis - A pilot study on global steel flows2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in English.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Ekvall, Tomas
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Martin, Michael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Palm, David
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Danielsson, Lina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fråne, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Laurenti, Rafael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Oliveira, Felipe
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Physical and environmental assessment2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The project DYNAMIX aims to identify and assess dynamic and robust policy mixes to shift the European Union (EU) onto a pathway to absolute decoupling of long-term economic growth from resource use and environmental impacts and to a sustainable future. To support this objective we established the following five targets for the year 2050: * Reduce the consumption of virgin metals by 80% * Limit greenhouse gas (GHG) emissions to 2 tonnes of CO2 equivalent per capita per year * Eliminate net demand of non-EU arable land * Reduce nitrogen and phosphorus surpluses in the EU to levels that can be achieved by the best available techniques * Eliminate water stress in the EU

    Our results indicate that R&D, changes in diets and feebate systems have a large potential for resource efficiency and/or environmental improvements. We carried through a material pinch analysis to estimate how improved car dismantling can increase actual copper recycling and the maximum recycling of steel in the very long term. We assumed that an improved dismantling process can reduce the copper content in the steel scrap from cars by 75%. If such improved car dismantling is applied globally, the increase in copper recycling corresponds to 5-10% of the current use of virgin metals in the EU. Our results indicate that the long-term increase in maximum steel recycling is in the same order of magnitude. Spending on R&D on improved car dismantling alone could potentially give noticeable contributions to reducing the dependency on extraction of metal ores.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Fråne, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Collection & recycling of plastic waste - Improvements in existing collection and recycling systems in the Nordic countries2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in English.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Fråne, Anna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Andersson, Tova
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lassesson, Henric
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Materialåtervinning av plastavfall från återvinningscentraler2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Plast är ett material med många användningsområden på grund av sina varierande materialegenskaper och är ett vanligt inslag i det vardagliga livet. Plaster är syntetiskt tillverkade kedjor av repetitivt sammanlänkade stora molekyler (monomerer) i så kallade polymerkedjor. Det finns även naturliga polymerer i form av naturgummi och cellulosa. Oftast tillsätts olika additiv till polymeren för att den färdiga plasten ska få rätt egenskaper. Det kan till exempel handla om att förstärka brandtåligheten, förändra färgen eller göra plasten mjukare.

    2015 tillverkades 22 miljoner ton plast i världen, varav 58 miljoner ton inom EU. I Kina tillverkas mest plast, drygt en fjärdedel av den globala produktionen. Under 2015 användes 49 miljoner ton plast inom EU och tre plaster dominerade; polyeten (PE), polypropen (PP) och polyvinylklorid (PVC). 40 procent av plasten används till förpackningar och ca 20 procent i byggsektorn.

    Detta projekt genomfördes främst genom att praktiskt studera insamling och hantering av plast på fyra återvinningscentraler, två i Göteborg och två i Malmö, samt genom att plockanalysera insamlad ÅVC-plast från både Göteborg och Malmö. Plockanalysresultaten ska ses som en kvalitativ indikation och inte användas för nationell uppskalning. Baserat på resultat från projektet presenteras ett antal tänkbara förbättringsförslag, vilket är en avvägning mellan hög materialåtervinning, kundvänlighet och kostnader.

    Det föreslås att: o Rena och tömda hårdplastprodukter som inte består av synliga, sammansatta material (förutom mindre detaljer) samlas in i en egen fraktion. o Mjukplast eller påsar och säckar samlas in separat och inte tillsammans med hårdplast. o Att sammansatta plastprodukter avlägsnas från den rena hårdplastfraktionen genom en separat fraktion eller tillsammans med annat avfall. o Separat insamling av PVC skulle kunna motiveras för att öka det ekonomiska värdet på den övriga plasten som samlas in och generera ökad miljönytta genom att en större andel kan materialåtervinnas av det som samlas in.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Fråne, Anna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ekvall, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jensen, Carl
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Avfallsimport och materialåtervinning2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Energiåtervinning är en del av avfallshierarkin, den prioriteringsordning som EU fastställt i avfallsdirektivet 2008/98/EG för hur avfall ska behandlas ur miljösynpunkt1. Avfallshierarkin listar förebyggande av avfall som det mest eftersträvansvärda före, i rangordning, förberedelse för återanvändning, materialåtervinning, annan återvinning (däribland energiåtervinning) och bortskaffande (deponering eller förbränning utan energiåtervinning). År 2015 gick 5,8 miljoner ton avfall till energiåtervinning på svenska anläggningar klassade som avfallsförbränningsanläggningar varav 1,3 miljoner ton var importerat (Avfall Sverige, 2016a). De svenska avfallsförbränningsanläggningarna får betalt för att energiåtervinna det importerade avfallet som år 2015 främst kom från Norge, Storbritannien och Irland. Avfall kan även energiåtervinnas på industrianläggningar, till exempel inom cementindustrin, eller på anläggningar med tillstånd att visst avfall, men inte hushållsavfall.

    Sammanfattningsvis tyder studien på att import av avfall för energiåtervinning i Sverige leder till en kombination av minskad deponering av både behandlat och obehandlat avfall och minskad inhemsk avfallsförbränning i de studerade exportländerna. Den kunskap som framkommit i denna studie och i tidigare studier tyder på att den svenska avfallsimportens effekter på materialåtervinningen är små i praktiken, men kunskapen behöver fortfarande fördjupas.

    Den svenska avfallsförbränningskapaciteten ökar. Det finns idag 34 avfallsförbränningsanläggningar i Sverige som har tillstånd att energiåtervinna hushållsavfall och en ny anläggning planeras. Den nuvarande avfallsförbränningskapaciteten i Sverige ligger på ca 6,65 miljoner ton och överstiger därmed det svenska behovet av avfallsförbränningskapacitet för att behandla inhemskt restavfall från hushåll och verksamheter med omkring 1,6 miljoner ton (Avfall Sverige, 2016b). Samtidigt som avfallsförbränningskapaciteten byggts ut i Sverige har EU ställt krav på att deponering av avfall ska minska inom EU, vilket har fått som följd att stora mängder avfall behöver tas omhand på ett alternativt sätt. Storbritannien och Irland har till exempel infört deponiskatt som har höjts successivt och Norge har infört förbud mot att deponera biologiskt nedbrytbart avfall. Svenska avfallsförbränningsanläggningar kan erbjuda konkurrenskraftiga mottagningsavgifter för detta avfall eftersom fjärrvärmenäten gör att energin i avfallet kan utnyttjas effektivt och på grund av höga svenska skatter på fossilt bränsle som gör att relativt dyra biobränslen blir huvudalternativet för produktion av fjärrvärme. För svenska avfallsförbränningsanläggningar styrs bränslevalet av marknaden och importerat avfall för energiåtervinning har i många fall visat sig ge lägre värmeproduktionskostnader jämfört med alternativa bränslen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Fråne, Anna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Johansson, Henrik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nellström, Maja
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hållbar plastanvändning i förpackningsindustrin - med fokus på mjuka plastförpackningar2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I studien, som finansierades av Naturvårdsverket, undersöktes vad som krävs för att underlätta materialåtervinningen av mjukplast och öka användningen av återvunnen plast i förpackningar. Förpackningar gjorda av olika typer av mjuk plastfilm som används till exempel i påsar, bärkassar och omslag, är en av de snabbast växande förpackningstyperna. Intervjuer hölls bland annat med tillverkare, varumärkesägare och sorterings- och återvinningsföretag.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Fråne, Anna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lins, Malin Stare
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Plastic value chains - Case: WEEE (Waste Electric and electronic equipment) in the Nordic region2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Fråne, Anna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kunskapsunderlag för ökad källsotering av plastförpackningar2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Sverige har vi sedan 1994 lagstiftat producentansvar för förpackningar, däribland plastförpackningar. Det innebär bland annat att producenterna är skyldiga att tillhandahålla ett insamlingssystem som tar hand om förpackningarna när de blivit avfall och att målen för materialåtervinning uppfylls. Som konsument är man ansvarig för att förpackningarna sorteras ut och lämnas i producenternas system. Insamlingssystem som bygger på att konsumenterna källsorterar plastförpackningar är det huvudsakliga verktyget för att samla in och därmed kunna materialåtervinna fler plastförpackningar. Enligt den senaste återvinningsstatistiken (från 2013) låg materialåtervinningsgraden för plastförpackningar på drygt 40 procent. Det betyder att nuvarande mål om att 30 procent av plastförpackningarna som sätts på marknaden ska materialåtervinnas uppfylls, men att det finns en bit kvar till målet 2020, att 50 procent ska materialåtervinnas.

    I samhället finns konsumenter som källsorterar plastförpackningar i olika omfattning. En förutsättning för att kunna öka materialåtervinningen är att förstå konsumenters motivation och incitament för sina ageranden, vad de ser för hinder och vad de efterfrågar för att källsortera fler plastförpackningar samt hur de tänker och tycker kring källsortering av plastförpackningar och om insamlingssystemen generellt. Målen med projektet var därför att ta fram kunskap om: o Hushållens uppfattning och åsikter om källsortering av plastförpackningar inklusive insamlingssystemens utformning och miljönytta. o Varför hushållen väljer eller inte väljer att källsortera plastförpackningar. o Möjligheter, drivkrafter och hinder för en ökad källsortering av plastförpackningar. o Vilken typ av plastförpackningar som konsumenter i regel är bättre respektive sämre på att källsortera, samt möjliga orsaker till agerandet. o Vilken information om källsortering av plastförpackningar som hushållen i projektets pilotkommun har fått och hur den har kommunicerats.

    Projektets resultat ska framförallt ge stöd åt Plastkretsens och Förpacknings- och tidningsinsamlingen FTI:s arbete för en ökad materialåtervinning av plastförpackningar och kunna fungera som underlag för åtgärdsförslag. Resultaten ska också kunna användas av producenter av plastförpackningar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Fråne, Anna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stare Lins, Malin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Miljöstyrande taxa?2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här guiden syftar till att ge kommuner en samlad bild över vad det innebär att införa viktbaserad avfallstaxa och ge praktiska rekommendationer för hur ett system för viktdebitering kan utformas och utvärderas på bästa sätt. Guiden är uppdelad i råd och rekommendationer relevanta vid beslutsskedet, under implementeringsfasen, i drift och för utvärdering. Guiden har tagits fram i samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Botek Systems AB, AMCS Wånelid AB och EDP Consult AB. Underlagsmaterial till guiden har samlats in från de tre näringslivsdeltagarna, från intervjuer med tio kommuner, tre insamlingsentreprenörer och Förpacknings- och TidningsInsamlingen AB (FTI) samt från tidigare studier om viktbaserad taxa.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Jensen, Carl
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fråne, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Utökad demontering av personbilar2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Enligt EU-direktiv 2000/53/EG om uttjänta fordon ska återvinningsgraden för uttjänta bilar uppgå till minst 95 procent av bilens vikt i genomsnitt, varav minst 85 viktprocent ska gå till återanvändning eller materialåtervinning. Målet ska uppfyllas från och med 2015. Den största utmaningen för att klara målet är att materialåtervinna material som idag inte materialåtervinns i nämnvärd omfattning, framförallt icke-metalliska material där plast representerar den största mängden. En högre materialåtervinning skulle kunna åstadkommas med hjälp av demontering av bildelar före fragmentering. I fallet plastdelar sker i princip ingen demontering för materialåtervinning i Sverige idag varför plasten hamnar i den så kallade fluffraktionen, det vill säga en av materialfraktionerna som uppkommer vid fragmenteringen och den efterföljande sorteringen av uttjänta bilar. Fluffen går främst till energiåtervinning, men även deponering förekommer.


    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Ljungkvist Nordin, Hanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fråne, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    WEEE system setup a comparison of Sweden, Norway and Denmark2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    This report is a short summary of the findings from the project WEEE Setup, comparing the legislation and setup of the collection systems for Waste Electrical and Electronic Equipment (WEEE) in Denmark, Norway and Sweden. The setup aspects that have been studied and compared are the practical implementation of legislation, the material flows and financial flows in the systems and the clearing models used between actors in the respective countries. Electrical and electronic equipment (EEE) such as computers, TV-sets, fridges and cell phones pervades modern lifestyles but its quick obsolescence is resulting in huge quantities of WEEE. The amount of WEEE is growing faster than any other waste category in the world and collection, treatment and recycling of WEEE is essential to improve the environmental management, contribute to circular economy, and enhance resource efficiency. The project WEEE setup has studied legislation on EU and national levels, consulted scientific literature, conducted interviews with key actors within the WEEE systems in Denmark, Norway and Sweden, and analysed environmental impacts using LCA models. One general conclusion is that the countries, despite being geographically close, are quite different both in terms of legislation and in practical implementation and setup of the WEEE collection systems. The results of the project are not only of interest for the WEEE system actors in Denmark, Norway and Sweden, but may also be used as indications for best practice in Europe and for other products under extended producer responsibility (EPR) obligations. This report is only available in English.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Ljungkvist Nordin, Hanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fråne, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kjellsdotter Ivert, Linea
    L Raadal, Hanne
    The role of the WEEE collection and recycling system setup on environmental, economic and socio-economic performance2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    This study compares the legislation and how the collection systems for Waste Electrical and Electronic Equipment (WEEE) are practically and administratively managed in Sweden, Norway and Denmark. The authors have studied legislation on EU and national levels, consulted scientific literature, conducted interviews with key actors within the three systems and analysed environmental impacts using LCA models. One general conclusion is that the countries, despite being geographically close, are quite different both in terms of legislation and in practical implementation and setup of the WEEE collection systems.

    Svensk sammanfattning finns i rapporten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Lätt, Ambjörn
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Maria Almasi, Alexandra
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Matschke Ekholm, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gode, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Berglund, Ragnhild
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fråne, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Avfallets roll i framtidens energisystem2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Avfall uppkommer i alla sektorer i samhället och påverkar miljö-, klimat- och energiarbetet i dessa. Att ha ett systemperspektiv när man belyser avfallshantering och energiåtervinning av avfall är därför viktigt.

    Projektet avser att dess resultat ska komma att utgöra underlag för att möta de utmaningar energibranschen står inför kring energiåtervinning av avfall samt ge nya perspektiv i avfallsdebatten. Arbetet baseras på intervjuer, workshops samt konsekvens- och scenarioanalys, i vilken scenarier för framtida avfallshantering och dess roll i energisystemet utarbetas.

    Projektets övergripande mål är att utreda hur avfallets roll i energisystemet kan komma att förändras i framtiden och vad det får för konsekvenser för energibranschen.

    För att kunna svara på detta undersöker vi hur mycket svenskt avfall som finns tillgängligt för energiåtervinning i framtiden. Vi har inte undersökt hur själva energisystemet förändras utan fokuserat på hur mycket avfall som kan vara tillgängligt. Vi har också ämnat utreda vad energibolagen egentligen har för rådighet över avfallets sammansättning och hur fjärrvärmekunderna ser på detta.

    Från energibranschen och avfallsbranschen menar man att det handlar mycket om en styrmedelsfråga och att lägga ansvar i rätt del av kedjan om man ska nå ett fossilfritt samhälle och komma längre än idag med fossil plast i hushållsavfallet. Fjärrvärmekunderna håller i stort med om detta och framhäver att samhällets alla aktörer har delad rådighet och skyldighet i att minska plastanvändningen i samhället.

    Många fjärrvärmekunder har mål om fossilfrihet eller klimatneutralitet som inte går i linje med förbränning av fossil plast för energiåtervinning. Samtidigt är man eniga om att avfallsförbränning behövs, och kommer behövas under lång tid framöver, i det svenska energisystemet som en del av avfallshanteringssystemet.

    Fem scenarier för framtida avfallsmängder i Sverige har tagits fram i projektet, med utgångspunkt i Konjunkturinstitutets framtidsprognos och i resultatet från workshopen Målbilder 2030 för energiutvinning ur av avfall och osäkerheter för nå dem, som hölls med representanter från energi- och avfallsbranschen. Analysen visar att den svenska avfallsmängden kommer att öka i samtliga scenarier, men att det i alla scenarier utom ett samtidigt kommer leda till konstanta eller minskade avfallsmängder till energiåtervinning, på grund av ökade krav på materialåtervinning och förväntat hög måluppfyllnad. Förutsatt att kapaciteten för avfallsförbränning i Sverige hålls konstant fram till 2035 och utnyttjas fullt ut kommer behovet av importerat avfall som bränsle minska i endast ett scenario, där de framtida återvinningskraven inte är uppfyllda.

    Från energibranschen trycker man på att det är en internationell klimatfråga och att energiåtervinning av avfall i Sverige kan leda till stor klimatnytta genom att erbjuda avfallsbehandlingstjänster till länder med sämre förutsättningar. Resultat från projektet visar att en övergång från deponering i Europa till energiåtervinning ger stora direkta klimatvinster då utsläpp av deponigas minskar. Vidare visar resultaten att det spelar mindre roll om avfallet energiåtervinns i Sverige eller i ett annat europeiskt land, klimatnyttan blir ändå stor. Det är dock en mycket komplex frågeställning hur det internationella avfallssystemet påverkas av handel med avfall. Kortsiktigt kan frågan vara enklare att besvara, då man ser en direkt nytta med att undvika metanutsläpp från deponier genom att exportera avfall för energiåtervinning. Långsiktigt har handel med avfall dock troligen mer intrikata konsekvenser som inte är lika intuitiva att förutse, till exempel att utveckling av sortering och avfallsförbränning i avfallsexporterande länder påverkas för att incitamenten förändras.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Magnusson, Kerstin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Eliaeson, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fråne, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Haikonen, Kalle
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stadmark, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hultén, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Swedish sources and pathways for microplastics to the marine environment2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Swedish Environmental Protection Agency has been assigned to identify important sources of microplastics in the sea and to work for reducing the production and emission of microplastics from these sources. Within the scope of this governmental assignment, IVL Swedish Environmental Research Institute has been funded by the Swedish Environmental Protection Agency to review the sources of microplastics and the pathways microplastics take to reach the sea.

    A range of potential sources for microplastics and the pathways by which microplastics can reach the sea were selected for the review. The sources included both intentionally produced plastic pellets and plastic particles formed from fragmentation of larger plastic items. The pathways were primarily stormwater, wastewater and atmospheric deposition. For sea-based sources particles are discharged directly to the sea. Information was collected from scientific articles, reports and through personal communication with experts in relevant areas. Where the available data allowed, calculations were done to quantify the amounts of microplastics.

    The most important emissions for microplastics were found to be from road wear and abrasion of tyres. Approximately 13 000 tons of microplastics are released from tyres every year. Since data on microplastic content in stormwater from roads is very scarce it is however uncertain how much of these particles that is transported to water recipients and how much that is permanently deposited in the ground close to the road. The same is true for artificial turfs where the estimated loss was 2 300-3 900 tons per year, but data on the load reaching the sea is completely lacking. Loss of industrially produced plastic pellets in connection to manufacture and handling was estimated to amount to between 300 and 530 tons per year, but also here the volumes discharged to the sea are unknown. For several sources suspected to contribute with large amounts of microplastics to the sea, data is so scarce that no estimations on emissions could be done. This is for example the case for important categories related to waste management, recycling and littering.

    In summary it can be concluded that Swedish coastal waters receive substantial amounts of microplastics from both land-based and sea-based sources. Quantitative data is often scarce or completely lacking and it is not possible to summarize the total Swedish discharge of microplastics to the sea. An attempt to rank the sources according to their contribution was made but it should be kept in mind that data suffers from a large degree of uncertainty. Additional studies are needed to improve the bases for further assessments, in particular on microplastics in stormwater from different surfaces and sources.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Maria Almasi, Alexandra
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Berglund, Ragnhild
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lätt, Ambjörn
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fråne, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Matschke Ekholm, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gode, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Avfallets roll i framtidens energisystem -11 viktiga punkter om avfall2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Avfall uppkommer i alla sektorer i samhället och påverkar miljö-, klimat- och energiarbetet i dessa. Att ha ett systemperspektiv när man belyser avfallshantering och energiåtervinning av avfall är därför viktigt.

    Projektet avser att dess resultat ska komma att utgöra underlag för att möta de utmaningar energibranschen står inför kring energiåtervinning av avfall samt ge nya perspektiv i avfallsdebatten. Arbetet baseras på intervjuer, workshops samt konsekvens- och scenarioanalys, i vilken scenarier för framtida avfallshantering och dess roll i energisystemet utarbetas.

    Projektets övergripande mål är att utreda hur avfallets roll i energisystemet kan komma att förändras i framtiden och vad det får för konsekvenser för energibranschen.

    För att kunna svara på detta undersöker vi hur mycket svenskt avfall som finns tillgängligt för energiåtervinning i framtiden. Vi har inte undersökt hur själva energisystemet förändras utan fokuserat på hur mycket avfall som kan vara tillgängligt. Vi har också ämnat utreda vad energibolagen egentligen har för rådighet över avfallets sammansättning och hur fjärrvärmekunderna ser på detta.

    Från energibranschen och avfallsbranschen menar man att det handlar mycket om en styrmedelsfråga och att lägga ansvar i rätt del av kedjan om man ska nå ett fossilfritt samhälle och komma längre än idag med fossil plast i hushållsavfallet. Fjärrvärmekunderna håller i stort med om detta och framhäver att samhällets alla aktörer har delad rådighet och skyldighet i att minska plastanvändningen i samhället.

    Många fjärrvärmekunder har mål om fossilfrihet eller klimatneutralitet som inte går i linje med förbränning av fossil plast för energiåtervinning. Samtidigt är man eniga om att avfallsförbränning behövs, och kommer behövas under lång tid framöver, i det svenska energisystemet som en del av avfallshanteringssystemet.

    Fem scenarier för framtida avfallsmängder i Sverige har tagits fram i projektet, med utgångspunkt i Konjunkturinstitutets framtidsprognos och i resultatet från workshopen Målbilder 2030 för energiutvinning ur av avfall och osäkerheter för nå dem, som hölls med representanter från energi- och avfallsbranschen. Analysen visar att den svenska avfallsmängden kommer att öka i samtliga scenarier, men att det i alla scenarier utom ett samtidigt kommer leda till konstanta eller minskade avfallsmängder till energiåtervinning, på grund av ökade krav på materialåtervinning och förväntat hög måluppfyllnad. Förutsatt att kapaciteten för avfallsförbränning i Sverige hålls konstant fram till 2035 och utnyttjas fullt ut kommer behovet av importerat avfall som bränsle minska i endast ett scenario, där de framtida återvinningskraven inte är uppfyllda.

    Från energibranschen trycker man på att det är en internationell klimatfråga och att energiåtervinning av avfall i Sverige kan leda till stor klimatnytta genom att erbjuda avfallsbehandlingstjänster till länder med sämre förutsättningar. Resultat från projektet visar att en övergång från deponering i Europa till energiåtervinning ger stora direkta klimatvinster då utsläpp av deponigas minskar. Vidare visar resultaten att det spelar mindre roll om avfallet energiåtervinns i Sverige eller i ett annat europeiskt land, klimatnyttan blir ändå stor. Det är dock en mycket komplex frågeställning hur det internationella avfallssystemet påverkas av handel med avfall. Kortsiktigt kan frågan vara enklare att besvara, då man ser en direkt nytta med att undvika metanutsläpp från deponier genom att exportera avfall för energiåtervinning. Långsiktigt har handel med avfall dock troligen mer intrikata konsekvenser som inte är lika intuitiva att förutse, till exempel att utveckling av sortering och avfallsförbränning i avfallsexporterande länder påverkas för att incitamenten förändras.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Maria Almasi, Alexandra
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Miliute-Plepiene, Jurate
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fråne, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ökad sortering av bygg- och rivningsavfall Åtgärder för kommunala avfallsanläggningar2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Stora mängder bygg- och rivningsavfall deponeras i dagsläget eller skickas till energiåtervinning. Rapporten fokuserer på följande sex avfallsfraktioner, som i hög utsträckning inte materialåtervinns: betong, gips, glasull, planglas, grovplast och förpackningar som finns kvar i brännbara och blandade avfallsfraktioner. Det presenteras en analys av insamling och hantering av de sex fraktioner och hur de omhändertas på kommunala avfallsanläggningar. Rapporten ger även exempel på hur kommunala avfallsaktörer kan öka materialåtervinningen genom ökad sortering och utsortering. Detta för att uppfylla krav som materialåtervinningsföretag ställer på mottagna avfallsslag för att möjliggöra materialåtervinning. Sist presenteras åtgärder för kommunala avfallsanläggningar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Mawdsley, Ingrid
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Skårman, Tina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fråne, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nulägesanalys av energibranschens flöde av miljödata2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Nulägesanalysen visar att energibranschen som helhet rapporterar en stor mängd miljödata till flera olika rapporteringar. Flertalet av rapporteringarna styrs av nationella och/eller internationella regleringar. De parametrar som rapporteras är i vissa fall återkommande i flera olika rapporteringar, men ofta med något annorlunda format. För att göra dataflödet effektivare bör man arbeta för att införa ett så kallat ”single window” från myndigheternas sida, vilket innebär att företagen endast rapporterar sina data en gång i ett och samma gränssnitt.

    Bilagorna, som är i excelformat, finns tillgängliga vid efterfrågan.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20. Miliute-Plepiene, Jurate
    et al.
    Fråne, Anna
    Almasi, Alexandra Maria
    Overview of polyvinyl chloride (PVC) waste management practices in the Nordic countries2021Inngår i: Cleaner Engineering and Technology, Vol. 4, s. 100246-100246, artikkel-id 100246Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article reviews the situation with PVC waste management practices in the Nordic region (Denmark, Sweden, Norway and Finland). The region is known for high recycling rates and advanced environmental standards, but also a significant share of incineration.

    We found that the statistics on PVC waste management in the region is surprisingly poor. Estimates on PVC waste generation are sporadic and not reliable and formalized reporting systems are largely lacking. Except for Denmark and a few municipalities in other countries, there are no separate national collection and recycling systems for post-consumer PVC waste. Separate collection and recycling exists only for pre-consumers waste, but there are voluntary initiatives organised by some producers/importers of flooring and piping products. These systems collect a relatively small share of the total PVC waste. Much larger amounts of PVC end up with mixed waste and are eventually treated in waste-to-energy plants.

    Several factors influence this situation. The environmental impacts of PVC waste are still underexplored, which partly shape the existing national waste policies and management strategies. PVC waste consists of different types of materials of diverse origins, which makes it difficult to recycle due to high quality demands for the recycled material. Separate collection is costly and there are no economies of scale. Meanwhile, the existing overcapacity of incineration infrastructure and possibilities for high temperature treatment complying to high emissions standards, results in that energy recovery is the easiest option for PVC treatment. Increasing material recovery requires additional policy interventions, which could be considered analysed in future research.

  • 21.
    Nordin, Hanna Ljungkvist
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindberg, Jacob
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fråne, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sustainable management of plastic waste from hospitals2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Hospitals use large amounts of plastics which continue to rise. Most of the plastics are used as disposable items such as plastic syringes, single-use gowns, sterile packaging, etc. due to patient safety, lower cost and convenience. Medical wastes historically have been disposed of in landfills or incinerated. However, politicians and health organizations are beginning to call for a new approach at hospitals that minimizes waste from manufacturing to the disposal. In this context, significantly increased recycling is highlighted as important part of a broader effect to improve hospital sustainability and reduce waste. Products for the healthcare sector are often of high quality and made from high grade plastics, which makes them even more valuable for recycling. However, despite the fact that there is considerable demand for such high-quality plastic waste, the perception that waste generated in hospitals is “dirty” and constitutes a health risk makes people reluctant to use it.

    The project goal was to increase recycling rates of hospital plastics waste without increasing workload of the staff and without increasing risks for people or the environment. To achieve this goal, suitable pre-treatment methods were used capable to remove infection risks from the plastic waste fraction viz. a hydrothermal method supplied by RedBag Solutions (RBS) and an ozonation process supplied by Ozonator. The main challenge was to find out how quality of plastics from combustible plastic waste fraction is affected by the different pre-treatment methods but without compromising the total removal of the potential infection risks. Three materials for the experimental study were carefully chosen in consensus with hospitals and product manufacturers: polyethylene (PE) used in aprons, polypropylene (PP) used in medicine cups and syringes and polyvinyl chloride (PVC) used in gloves. After pre-treatments, the materials were evaluated with respect to colour change, degree of stabilization and alteration of chemical structure. The main conclusion from the pre-treatment studies was that the pre-treatment processes do not cause any measurable changes in the materials studied except some indications of a minor plasticizer loss in the PVC samples.

    Capability of pre-treated plastics to perform well in industrial processes was evaluated in two large-scale recycling trials. The PP material was used at Bergo Flooring for production of floor tiles made of 100 % recycled PP while the PVC material was used at Tarkett for production of flooring containing 20 w% of recycled PVC. Before manufacturing, the materials were pre-treated in commercial large-scale RBS equipment in USA. The main experience from the trials was that the materials are useful and perform well in the manufacturing process although there is room for improvements that would increase the usability of the recycled materials. One important objective would be to identify and hinder the potential contamination of the pre-treated materials. Another objective would be to ensure a sufficient degree of stabilization of the materials in order to minimize degradation during usage, pre-treatments and recycling processes.

    Finally, the pre-treatment technologies and subsequent recycling were evaluated with respect to environmental, economic and social factors. The results show that pre-treatment and recycling is beneficial from a climate perspective, even with assumed material losses and assumed quality reduction of the recycled materials. The environmental credit for recycled plastic materials was given only half of the virgin materials. In the industrial recycling trials a significant part of the virgin materials was replaced by the recycled materials without quality reduction thus the environmental credit should be significantly higher than 0,5. This means that the environmental benefit due to recycling is even higher than calculated by the LCA.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Stenmarck, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Belleza, Elin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fråne, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hazardous substances in plastics – ways to increase recycling2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This project is a part of the Nordic Council of Ministers’ initiative “Green growth” and a continuation of the previous three projects on plastics recycling (“Future solutions for Nordic plastic recycling”, “Plastic sorting at recycling centres” and “Nordic plastic value chains – case WEEE”). In all these reports the content of hazardous substances was mentioned as an obstacle for increased plastics recycling. The project is also in line with EU’s aim for increased plastics recycling and the package on circular economy.

    In modern society we use plastic polymers in many different applications. To make the polymers fit our needs, we give them desirable properties by the use of added substances. Therefore, plastic products, like all other products and materials, contain a broad range of substances. The substances, or additives, can for example be flame retardants, pigments, fillers, UV-chemicals, plasticizers and stabilisers that are used to improve the properties of the plastics and reduce costs. The global production of additives is around 13 million tonnes, and the demand is forecasted to increase in the years to come. The global consumption.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Sundqvist, Jan-Olov
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fråne, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hemström, Kristian
    Återvinning av plastfavfall från byggsektorn2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det långsiktiga målet är att utveckla ett återvinningssystem för plastavfall från byggsektorn. Projektet genomfördes som en förstudie för att identifiera och undersöka möjligheter och hinder för ett sådant system. Projektet visade på ett stort intresse för utökad materialåtervinning av plast från byggsektorn bland plasttillverkare, återvinningsföretag, byggföretag och fastighetsföretag. De tillfrågade aktörerna tror att ett återvinningssystem för byggplast kan byggas upp. Förutsättning är att olika frågeställningar analyseras och hinder och problem löses på vägen. Detta gäller bland annat rivningsteknik, logistik, upparbetningsteknik, kvalitetssäkring, kunskaper om kvalitet och kvantitet samt finansiering. Projektet visade även att det finns relevanta erfarenheter från andra länder att bygga vidare på.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 23 of 23
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.43.0