IVL Svenska Miljöinstitutet

ivl.se
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Aggarwal, Rahul
    et al.
    Holmquist, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Arvidsson, Rickard
    Reppas-Chrysovitsinos, Efstathios
    Peters, Gregory
    Influence of data selection on aquatic ecotoxicity characterization factors for selected persistent and mobile substances2023Ingår i: The International Journal of Life Cycle Assessment, ISSN 0948-3349, E-ISSN 1614-7502Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper addresses the lack of ecotoxicity characterization factors (CFs) for persistent and mobile (PM) chemicals in life cycle assessment. The specific aims are (1) to provide CFs for 64 selected chemicals and benchmark them against the USEtox database, (2) to propose an ecotoxicity data harmonization strategy, and (3) to analyze the influence of ecotoxicity data sources and data harmonization strategies.

  • 2.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Linus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malovanyy, Andriy
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Thorsén, Gunnar
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Goicoechea Feldtmann, Melissa
    FIHM.
    Holmquist, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pütz, Kerstin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Dalahmeh, Sahar
    Uppsala University.
    Ahrens, Lutz
    SLU.
    PFAS – how can Swedish wastewater treatment plants meet the challenge? Compilation of knowledge and guidance for water/wastewater actors regarding PFAS2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Per- and Polyfluoroalkyl Substances (PFAS) are everywhere around us in society, found in commercial and industrial products, the atmosphere, waste, water (waste, surface, drinking, and ground), soil, plants, animals, and even in our bodies. The use and spread of PFAS is a global societal challenge, affecting even the most remote places on Earth. One of the reasons why PFAS has been an attractive component in many products and industrial applications is their extreme chemical and thermal stability. However, these same properties allow for the persistence of PFAS in the environment, whereby even low PFAS emissions over time can be accumulated and pose a high risk of negative health and environmental effects. Today there are thousands of known and unknown PFAS with widely varying properties and toxicity, which makes both risk assessments and management of this growing environmental problem difficult. According to a national mass balance for PFAS emissions from products and atmospheric deposition are the major sources of PFAS in Sweden.

    The amount of PFAS which are environmentally dispersed via wastewater and sewage sludge can be considered a minor part. However, due to the persistence of PFAS, measures to minimize their addition via these pathways may be necessary to reduce the total environmental load. Due to their toxicity and persistence, PFAS have recently become heavily regulated, with many regulatory agencies lowering the accepted PFAS environmental level ranges. Many PFAS have already been banned in Sweden or the EU and assessment grounds or action limits have been defined for various PFAS (e.g., surface water bodies, groundwater and drinking water) to initiate measures to reduce the spread of the substances. Already announced and stricter regulations will further increase the need for measures to minimize human exposure to PFAS and their dispersal in the environment.

    Regardless of which measures are implemented, PFAS will remain in the environment for a long time, even if a global ban of the chemicals is implemented. Long-term management of PFAS is thus necessary to removal from the cycle gradually. The focus of mitigation actions should primarily be on heavily contaminated land and landfill leachate. The review of existing data from Swedish wastewater treatment plants WWTP and receiving recipients shows that today’s treatment processes do not remove PFAS. At some WWTP, however, an effective separation of certain PFAS is observed, which should be investigated further. Perfluorooctanoic sulfonic acid (PFOS) levels in many of the investigated inland surface waters receiving effluent from treatment plants and PFAS from other sources/pathways exceed existing limits. In many cases, however, analysis limitations prevent an assessment.

    Ongoing activities around various treatment and destruction techniques for PFAS show that there are currently no techniques that achieve a far-reaching PFAS removal from municipal wastewater without significant resource consumption and related costs. For the continued use of sludge as a fertilizer, upstream mitigation is needed, with e.g., disconnection or treatment of PFAS-contaminated leachate. However, several ongoing projects indicate that a certain part of PFAS in wastewater can be removed as a side-effect of advanced treatment for pharmaceutical removal. This report provides guidance to stakeholders on how the PFAS problem can be tackled. It also demonstrates the need to improve and spread PFAS knowledge, particularly those involved with PFAS measurement data, treatment techniques and PFAS in sludge. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Linus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malovanyy, Andriy
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Thorsén, Gunnar
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Goicoechea Feldtmann, Melissa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holmqvist, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Winkens Pütz, Kerstin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Dalahmeh, Salar
    Uppsala Universitet.
    Ahrens, Lutz
    SLU.
    PFAS – Hur kan svenska avloppsreningsverk möta denna utmaning?: Kunskapssammanställning och vägledning för VA-aktörer kring PFAS2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    PFAS (Per- och polyfluorerade alkylsubstanser) finns överallt omkring oss i samhället; i produkter, atmosfären, avfall, avloppsvatten, ytvatten, dricksvatten, grundvatten, mark, växter, djur och i våra kroppar. Användning och spridning av PFAS är en global samhällsutmaning och inte ens de mest avlägsna platserna på jorden är längre opåverkade av PFAS-ämnen. En av anledningarna till att PFAS har varit attraktiva i många produkter och industriella applikationer är ämnenas   extrema kemiska och termiska stabilitet. Samma egenskaper skapar dock utmaningar i miljön då persistensen av PFAS medför att även låga utsläpp över tid kan anrikas i olika miljöer med stor risk för negativa hälso- och miljöeffekter. Det finns idag tusentals kända och okända PFAS med väldigt varierande egenskaper och toxicitet, vilket försvårar både en riskbedömning och hantering av detta växande miljöproblem.

    En nationell massbalans för PFAS visar att emissioner från produkter och atmosfärisk deposition är de största källorna till PFAS-spridning i miljön i Sverige. De mängder som sprids till miljön via avloppsvatten och avloppsslam kan anses utgöra en mindre del. På grund av PFAS-ämnenas persistens kan dock åtgärder för att minimera tillskottet via dessa spridningsvägar vara aktuellt för att nationellt minska den totala miljöbelastningen.

    Med tanke på toxiciteten och persistensen hos PFAS har användningen av kemikalierna reglerats kraftigt under senare tid och vilka halter som anses acceptabla i miljön har sänkts. Många PFAS har redan förbjudits i Sverige eller EU och bedömningsgrunder eller åtgärdsgränser har definierats för olika PFAS i t.ex. ytvattenförekomster, grundvatten och dricksvatten för att initiera åtgärder för att minska spridningen av ämnena. Redan aviserade och kommande strängare regelverk kommer ytterligare öka behovet av åtgärder för att minimera mänsklig exponering av PFAS och deras spridning i miljön. Oavsett vilka åtgärder som genomförs kommer dock PFAS finnas kvar länge i miljön, även vid ett globalt totalförbud. En långsiktig hantering av PFAS är således nödvändig med en successiv avskiljning från kretsloppet. Fokus för avskiljning från kretsloppet bör framförallt ligga på kraftigt förorenade marker och deponilakvatten.Genomgången av befintliga data vid svenska avloppsreningsverk och mottagande recipienter visar tydligt att dagens reningsprocesser inte avskiljer PFAS. Vid några avloppsreningsverk observeras dock en effektiv avskiljning av vissa PFAS vilket bör undersökas vidare. PFOS-halter i mottagande recipienter överskrider i de flesta fall som tillåter en bedömning befintliga gränsvärden. I många andra fall förhindrar brister i analysen en bedömning på grund av för höga rapporteringsgränser.

    Pågående aktiviteter kring olika renings- och destruktionstekniker för PFAS visar att det idag inte finns tekniker som åstadkommer en långtgående PFAS-reduktion från kommunalt avloppsvatten utan betydande resursförbrukning och kostnader. För en fortsatt användning av slam som gödsel behöver uppströmsarbete, med bl.a. bortkoppling eller rening av PFAS-förorenat lakvatten intensifieras. Flera pågående pilottester tyder dock på att en viss del av PFAS i avloppsvatten kan renas bort som en synergieffekt om rätt teknik väljs när ett reningsverk kompletteras med avancerad rening för reduktion av läkemedelsrester eller för en cirkulär vattenhantering. Utöver ett kunskapsunderlag ger även denna rapport en vägledning till VA-aktörer för hur PFAS-problematiken kan angripas. Dessutom visar rapporten på ett stort behov av att förbättra och sprida kunskap kring PFAS med framförallt mätdata och kunskap kring reningstekniker och PFAS i slam för att kunna möta PFAS-utmaningen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    PFAS – hur kan svenska avloppsreningsverk möta utmaningen
  • 4.
    Bibi, Momina
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holmquist, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jensen, Carl
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vad vet vi om farliga ämnen vid materialåtervinning av plast?2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I föreliggande projekt har en kartläggning utförts för att visa på vad som redan gjorts och det som pågår inom området farliga ämnen i plast som materialåtervinns, för att ge en överblick över den kunskap som finns tillgänglig. Projektet har utförts med litteraturstudier som har kompletterats med intervjuer av aktörer i återvinnings- och tillverkningsbranschen.Fokus i litteraturen ligger ofta på farliga ämnen i plastavfall från elektriska och elektroniska produkter, där kunskapsnivån tycks vara jämförelsevis god. De farliga ämnen som nämns i detta sammanhang var företrädesvis bromerade flamskyddsmedel och tungmetaller. För plastavfall från andra branscher såsom fordonsbranschen och byggbranschen är informationen mera bristfällig. Plastavfall från dessa branscher materialåtervinns dessutom inte i någon större omfattning i Sverige.Generellt är spårbarheten för plastkomponenter, och kopplat till detta även kunskapen om innehållet i plaster, relativt dålig. Inte minst har återvinnare svårigheter att känna till vad olika plast innehåller. Detta är av betydelse inte bara för förekomsten av farliga ämnen, utan också andra additiver m.m., t.ex. krita, då möjligheterna till materialåtervinning påverkas av detta. Slutligen identifierades ett antal områden där vidare studier bör prioriteras. Teknisk utveckling för att på ett kostnadseffektivt sätt identifiera vilket flamskyddsmedel plasten innehåller och även för att kunna separera flamskyddsmedlet från plasten skulle göra det möjligt att materialåtervinna mer plast och med bättre kvalitet från elektriskt och elektroniskt avfall. Huruvida andra organiska ämnen än bromerade flamskyddsmedel kan begränsa möjligheterna till materialåtervinning bör studeras vidare, liksom migrationsbeteende hos additiv i återvunnen plast. Studier av återvunnen plast från förpackningar för att identifiera, eller avskriva, eventuella risker på grund av innehåll av farliga ämnen, är relevanta eftersom detta är ett stort flöde av plast till materialåtervinning.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Brorström-Lundén, Eva
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Remberger, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kaj, Lennart
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansson, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holmquist, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Haglund, Peter
    Andersson, Rolf
    Liljelind, Per
    Grabic, Roman
    Screening of benzothiazoles, benzenediamines, dicyclohexylamine and benzotriazoles 20092012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En screeningundersökning av bensotiazoler, bensendiaminer, dicyclohexylamin och bensotriazoler har genomförts inom ramen för Naturvårdsvekets screeningprogram. Avsikten med en screeningundersökning är att bestämma koncentrationer av de utvalda substanserna i olika delar av den svenska miljön och därigenom belysa viktiga emissions- och transportvägar. Denna undersökning har genomförts i sammarbete med forskningsprogrammet ChEmiTecs “Organic Chemicals Emitted from Technosphere Articles" (www.chemitecs.se) finansierat av Naturvårdsverket. Målet med Chemitecs är att öka kunskapen om emissioner av organiska ämnen från varor. Resultaten ska stödja utvecklingen av svenska och europeiska handlingsprogram som ska minska riskerna med särskilt farliga ämnen. Bensotiazolerna MBT, CBS, DBS och DBD fanns i en eller flera av de undersökta provtyperna. Detektionsfrekvenserna varierade både mellan substanserna och provtyperna. Fördelningsmönstret påverkades troligen både av föreningarnas egenskaper, såsom kemisk stabilitet och tendens att fördelas mellan olika faser, och av användningen. MBT hade högst detektionsfrekvens medan de andra bensotiazolerna hittades mera sporadiskt. En viktig spridningsväg till miljön för MBT är via reningsverk vilket pekar på diffusa emissioner från konsumentprodukter. Förekomst i dagvatten indikerar trafik-relaterade emissioner. MBT och övriga bensotiazoler förekom främst i vattenmiljön medan lufttransport verkar vara av mindre betydelse. Bensendiaminen DPP hittades i vissa fall i till exempel ytvatten, dagvatten och reningsverksslam.DCHA var vanligt förekommande i alla provtyper utom i gröda. Att DCHA återfinns i luft och deposition indikerar att substansen emitteras till luft och att lufttransport är en viktig spridningsväg. Förekomsten i dagvatten och i jord visar att trafikrelaterade emissioner är viktiga. DCHA hittades emellertid inte i gröda insamlad i närheten av trafikerade vägar. En annan viktig spridningsväg för DCHA är via reningsverk vilket antyder diffusa emissioner från till exempel konsumentprodukter Bensotriazoler är vanligt förekommande i miljön både i bakgrundsmiljö och i urbana områden. Substanserna förekom i alla analyserade matriser: luft, deposition, ytvatten, sediment, jord och biota. Resultaten visade också att diffus spridning via reningsverk, deponier och dagvatten kan vara viktigt för förekomsten i miljön. Detta indikerar emissioner via användning av produkter. UVP är den bensotriazol som används mest följd av UV 328 och UV 327. Dessa substanser hittades också i högst koncentrationer.I en enkel riskbedömning för vattenmiljöns pelagiska ekosystem identifierades inga större risker, dvs halterna var generellt lägre än PNEC i ytvatten och i avloppsvatten med hänsyn till förväntad utspädning. DPP förekom dock i koncentrationer över PNEC i Viskan. Koncentrationen av DPP och DCHA i outspätt avloppsvatten överskred vid några tillfällen PNEC. Inga toxicitets eller ekotoxicitetsdata har hittats för någon av benzotriazolerna i tillgänglig litteratur. Några riskbedömningar för dessa har därför inte utförts.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Brorström-Lundén, Eva
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Remberger, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kaj, Lennart
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansson, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Palm Cousins, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holmquist, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Haglund, Peter
    Ghebremeskel, Mebrat
    Schlabach, Martin
    Results from the Swedish National Screening Programme 2008. Screening of unintentionally produced organic contaminants2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This report considers the screening of unintentionally produced substances. Substance groups included in the screening program were oxygenated and nitrated forms of polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) as well as nitrogen, sulphur and oxygen containing heterocyclic compounds. Polybrominated dibenzodioxins (PBDD) and furans (PBDF), polychlorinated dibenzothiophenes (PCDT) and dibenzotianthrenes (PCDTA) were also included in the study. PAHs and polychlorinated biphenyls (PCBs) were included as reference substances. The results of the screening showed that oxidized and nitrated forms of PAHs as well as heterocyclic analogues of PAHs were frequently found in background and urban areas and in most of the environmental matrices included in the study. PCDTs were found in most abiotic samples while PCDTA generally was below the limit-of-detection. The concentrations of PBDDs were generally below the limit-of-detection but were found in deposition, urban sediment, background sediment, and fish from Kvädöfjärden. The PBDF concentrations in air varied widely in time and space. OBDF occurred in similar concentrations as PCBs in air, deposition, sediment and soil.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Dahllöf, Lisbeth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holmquist, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Cotgreave, Ian A
    Nilsson, Charlotte
    Bignami, Francesco
    The application of a tiered life cycle assessment (LCA) approach to safe and sustainable chemistry in the development of smart solutions for water and air purification: The Mistra TerraClean case2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In the Swedish research programme Mistra TerraClean a tiered approach for life cycle based environmental and human health assessment early in process development was introduced. In the project smart filters for water and air purification are under development. Innovative materials and devices are applied and evaluated with a systems perspective. In our tiered approach life cycle assessment (LCA), chemical safety assessment and applied eco and human toxicity assessments are combined, with a particular focus on the inclusion of toxicity potential impacts in LCA.

    To this end, the consensus model USEtox has been applied, complemented with the method ProScale, that focusses on human direct exposure. The life cycle-based approach has so far been applied to material development and a pilot scale case study. The case study focuses on water purification of per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) for which we have a PFAS adapted life cycle impact assessment framework at hand. This tiered approach is relevant to process developers, people within the field of water and air treatment as well as the broader LCA community.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Ejhed, Heléne
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Palm Cousins, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holmquist, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wallberg, Petra
    Hansson, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Utveckling av påverkansanalysmodell miljögifter2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vattenmyndigheterna, har tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) och Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI), under år 2012 och 2013 genomfört ett projekt för att ta fram en gemensam modell för miljögifters påverkan på olika vattenförekomster. Projektet har finansierats av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV). I denna rapport redovisas underlag till de schablonhalter och till de moduler i modellen, som IVL har bidragit med i detta projekt. Schablonhalter och metoder för beräkning av belastning av metaller har tagits fram inom projekt genomförda av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) inom ett flertal rapporter, som denna rapport hänvisar till. Fokus i detta projekt låg på schablonhalter för organiska ämnen och metoder för beräkning av belastning och retention av organiska ämnen eftersom de inte sammanställts på liknande sätt i Sverige tidigare. Denna rapport ska läsas i egenskap av bilaga till levererade halter i utsläpp och belastning på vatten, samt moduler för beräkning av retention av organiska miljögifter och metaller i mark och vatten till påverkansanalysmodellen för miljögifter. Prioriteten i detta projekt låg för IVL:s del på att leverera data och modeller, inte på att leverera en utredande rapport om källor och spridning av miljögifter. Det innebär att rapporten innehåller sammanställningar av aktuella underlagsdata från tillgängliga rapporter, vetenskaplig litteratur och tillgängliga databaser, så långt som möjligt inom projektets ramar för resurser och tid, utan att hävda att fullständig beskrivning av källor och utsläppshalter ingår i denna rapport. I rapporten påtalas stora brister i mätdata och kunskap om utsläpp, vilket bidrar till att påverkansanalysen kan innehålla stora mörkertal i utsläppsmängder. Uppdateringar och förbättringar av kunskap om källor och halter i utsläpp samt belastning på vatten, bör ske genom att tidvis göra nya sammanställningar av tillgänglig information och framförallt genom lokala mätningar för att ge mindre osäker påverkansanalys i vattenförekomsterna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Holmquist, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Supply chain guide for identification of regulated per- and polyfluoroalkyl substances2022Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This report is a deliverable from task 4.4 of the POPFREE project (stage 3). Based on the OECD Comprehensive Global Database of Per- and Polyfluoroalkyl Substances (PFASs) more than 4700 substances have been categorised for their current regulatory status in Sweden, the EU and globally.

    For example, more than 1000 substances were categorised as covered by the Regulation (EU) No 2019/1021 of the European Parliament and of the Council concerning Persistent Organic Pollutants (POPs) for Perfluorooctanoic acid (PFOA), its salts and PFOA-related compounds. The categorisations are associated with a high level of uncertainty due to the limited size of this project.

    Substance by substance evaluations have not been possible and all categorisations are based on group level criteria. Next steps forward are discussed, including the development of digital tools, to support the manufacture and use of products without PFAS. 

    This report is a deliverable from task 4.4 of the UDI stage 3 project “POPFREE – Promotion of PFAS-free alternatives. POPFREE is funded by Vinnova, the Swedish Innovations Agency and coordinated by RISE.

    Among the tasks is 4.4, which is led by IVL Swedish Environmental Research Institute and executed in collaboration with Volvo Cars, RISE and the Swedish Chemicals Agency. The POPFREE project ran from 2020 to 2022.

    Ladda ner fulltext (zip)
    POPFREE database D4.3
    Ladda ner fulltext (pdf)
    POPFREE Deliverable D4.3
  • 10.
    Holmquist, Hanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lexén, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Emissioner och kvarvarande mängder CFC i Sverige2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket modellerat emissioner och kvarvarande mängder CFC (klorfluorokarboner, freoner) i det svenska samhället för perioden 2002-2020. För perioden 1990 till 2010 har beräkningar baserats på tillgänglig statistik medan data har prognosticerats för perioden 2011-2020. Resultaten visar att emissioner av CFC från kylmöbler och kylanläggningar minskar, samtidigt som isolermaterial står för en allt större andel av emissionerna. I framtiden, efter år 2016, förväntas isolermaterial vara den dominerande källan till emissioner av CFC i det svenska samhället. CFC antas finnas kvar i Sverige under en lång tid framöver, då de isolermaterial som innehåller CFC förväntas ha en lång livslängd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Holmquist, Hanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Magnér, Jörgen
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wallberg, Petra
    Self-declarations of environmental classification in www.fass.se2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    In parallel to the implementation of the environmental classification system at www.fass.se, IVL has conducted a study of the review process with the aim to identify and address the pitfalls of the system. With experience from the reviewing process, IVL took part in a discussion, led by LIF, with the pharmaceutical companies about how to improve the implementation of the guidelines for environmental risk assessment developed by LIF and their expert group on environment. The goal of this reviewing process was to establish a common praxis for the implementation of the guideline among the different companies and to provide feedback from the experience of the self-declaration process to the system owners, LIF. The review of pre-published environmental risk assessments and system evaluation is an on-going task and the present report describes the experiences from the review process during the year 2012.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Holmquist, Hanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roos, Sandra
    Schellenberger, Steffen
    Jönsson, Christina
    Peters, Gregory
    What difference can drop-in substitution actually make? A life cycle assessment of alternative water repellent chemicals2021Ingår i: Journal of Cleaner Production, ISSN 0959-6526, E-ISSN 1879-1786, Vol. 329, s. 129661-129661, artikel-id 129661Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PFAS-related potential toxicity impacts as indicated by LCA results. Based on the results presented here, specific DWRs within the non-fluorinated DWR group could not be identified as preferable to others. This LCA does however provide a relevant starting point for more detailed studies on specific DWR systems and it supports moves to phase-out PFASs from non-essential DWR uses.

  • 13. Lilja, Karl
    et al.
    Holmquist, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Woldegiorgis, Andreas
    Jönsson, Anders
    Palm Cousins, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansson, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Brorström-Lundén, Eva
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bedömning av miljögiftspåverkan i vattenmiljö. Samordnad metodutveckling2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett förslag till vägledning för att bedriva miljögiftsövervakning och för hur framtagna data skall kunna användas i vattenförvaltningen har inom denna studie tagits fram. Förslaget till vägledning syftar också till att ge underlag för en sammanhållen metodik för hur existerande datakällor på ett effektivt sätt skall kunna utnyttjas vid bedömning av miljögiftspåverkan i vattendirektivsarbetet. Förslag och rekommendationer har baserats på krav som ställs enligt EUs vattendirektiv och har kompletteras utifrån resultaten i föreliggande studie. En kritisk granskning av de översättningar mellan EQS för ytvatten, och motsvarande halter i sediment och biota, som tidigare har utförts med hjälp av jämviktsfördelningsmetodik och bioackumuleringsfaktorer enligt den metodik som beskrivs i TGD (Technical Guidance Document on Risk Assessment) (TGD, 2003) har utförts för att bedöma huruvida metoden är tillämplig i svenska förhållanden. Halter av miljögifter i sediment, biota och vatten har jämförts med gränsvärden, antingen beräknade med översättningsmetodik eller uppsatta i direktiv

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14. Lilja, Karl
    et al.
    Remberger, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kaj, Lennart
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Allard, Ann-Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holmquist, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Brorström-Lundén, Eva
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Chemical and biological monitoring of sewage effluent water2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, IVL has conducted a study with the overall aim to present basic data for decision-making regarding a monitoring program for STP effluents. A program for chemical and biological monitoring in effluent water from municipal sewage treatment plants is important for the understanding on spreading of chemicals in the environment, to identify changes in the use or substitution of chemicals, to identify possible emissions of 'new' emerging substances to the environment, and also for the implementation and follow up of directives. The study consisted of several parts; a chemical characterization of STP effluents consisting of both the analysis of specific compounds but also the identification of 'unknown' compounds, measurements of estrogenic and androgenic activity with the bioassays YES and YAS, evaluation of seasonal variability in chemical composition, and chemical measurements in recipient water. Further, a literature survey of potential additional bioassays suitable for monitoring purposes was conducted. Based on the results a recommendation for a monitoring program for municipal STP effluent is given.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf