IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 54
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Alfredsson, Eva C.
    et al.
    Lindvall, Daniel
    Karlsson, Mikael
    Malmaeus, Mikael J.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Industrial climate mitigation strategies and the remaining fair carbon budget – The case of Sweden2024Inngår i: Next Sustainability, ISSN 2949-8236, Vol. 3, s. 100031-100031, artikkel-id 100031Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article explores the climate mitigation strategies of the 15 industries with the largest carbon dioxide emissions in Sweden. Starting from two carbon budget alternatives, we analyse the mitigation projections of the companies in relation to what can be considered their fair share of the remaining carbon budget for Sweden.

    We furthermore determine the uncertainties associated with the strategies. The results suggest that if the communicated mitigation plans are implemented as planned, the companies overdraft our main, 1.5-degree, budget option but stay within the alternative 1.7-degree budget. The analysis shows, however, that the timing and efficiency of emission reductions are crucial.

    Already small delays or lower efficiency in implementation, result in evident overdrafts of also the alternative budget. There are also substantial political and technical risks which can prevent timely mitigations. The article makes a novel contribution by analyzing industries’ mitigation strategies relative to their share of the remaining carbon budget.

    The article demonstrates the importance of transparent industrial climate mitigation strategies and in particular the need for policymakers to set incentive structures to promote strategy implementation.

  • 2.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Engqvist, Anders
    Alongi Skenhall, Sara
    Claeson, Lennart
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    WEBAP - Vågdriven syrepump för Östersjön2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektets huvudsakliga syfte har varit att utveckla och testa en metod för syresättning av djupvatten i Östersjön genom nedpumpning av syrerikt ytvatten med hjälp av vågdrivna syrepumpar. Inom projektet har två olika pilotanläggningar tagits fram, byggts och varit i drift mellan 2010 och 2013. En vågdriven pump (WEBAP I) testades under 2 år i Hanöbukten utanför Simrishamn och en elektrisk pump (WEBAP II) placerades i Kanholmsfjärden i Stockholms skärgård. Förutom tester for att undersöka den vågdrivna pumpens effektivitet och framtida utformning så har även effekterna av syresättning på omgivande vattens syre- och fosforkoncentrationer studerats under projektet. Med hjälp av modeller studerades uppskalning av tekniken samt beräkningar av åtgärdens klimatavtryck (carbon footprint) med hjälp av förenklad livscykelanalysmetodik (LCA). Projektet har tagit fram olika tekniska alternativ av syrepumpar för olika behov. Den vågdrivna syrepumpen använder sig direkt av vågorna som energi- och syreresurs vilket har flera fördelar, bland annat en enkel och robust konstruktion samt lokalt tillförd energi genom att vågor nyttjas. Den eldrivna pumpen är en nyutveckling som möjliggör att pumpning kan drivas av vind- och solenergi eftersom effektförbrukningen i pumpen är låg. De två testade systemen visade sig kunna pumpa ner stora mängder ytvatten, men ytterligare förbättringar och utveckling krävs för långsiktigt störningsfri funktion. Rapporten ger en del förslag till sådan utveckling.   

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Bjerkesjö, Peter
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sanne, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wennerholm, Malin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Grön omställning och arbetsliv - Kunskapsläge och fortsattaforskningsbehov2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Grön omställning i samhället kan skapa nya jobb, men kan även riskera att leda till osäkra och oklara anställningsvillkor. Hur den gröna omställningen kommer att utformas och med vilka effekter och konsekvenser är i beroende av vilka strategier som olika aktörer väljer. Men omställningen kommer att påverka samtliga samhällssektorer.

    IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört en utredning om forskning om grön omställning och arbetsliv som har innefattat en konceptualisering av området, en översikt av befintlig forskning samt en kartläggning av kunskapsluckor.

    Rapporten redovisar ett uppdrag från Formas, Forte och Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv om hur arbetslivet kan komma att påverkas av grön omställning. 

    Begreppet grön omställning rymmer en bredd av perspektiv. I rapporten avgränsas fyra ingångar i tema­tiskt syfte. Fossilfri omställning är huvudsakligen tekniska analyser av omställningen till det fossilfria eller klimatneutrala samhället. Grön tillväxt syftar till såväl ekologisk hållbarhet som ekonomisk tillväxt, gröna jobb och investeringar. Cirkulär ekonomi fokuserar på material- och resursanvändning och uppfattas ofta som en central del i grön omställning. Socio-ekologisk omställning fokuserar på sociala perspektiv och rättvisa och omfattar bland annat ett ifrågasättande av tillväxt som mål för samhällsekonomin. 

    Få helt nya yrken förväntas men många väntas kräva nya arbetssätt, kompetenser och utbildningskrav​. Nya arbeten kan uppstå inom energieffektivisering, elnät, vindkraft och kollektivtrafik​. De största utmaningarna för Sverige förväntas vara inom transportsektorn. Staten och arbetsmarknadens parter behöver finna ansvarsfördelning och former för kompetensförsörjning. Många arbetsmiljörisker som förväntas är inte nya, men de förenas med nya förutsättningar för arbetsmiljöarbete när arbetsuppgifter flyttas till företag utan kunskaper eller resurser att hantera dem. Omställningens samspel med jämlikhet är inte entydig. Befintliga ojämlika strukturer på arbetsmarknaden kommer att påverkas av de vägval som görs inom ramen för en grön omställning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Ek, Mats
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Almemark, Mats
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Junestedt, Christian.
    Resurseffektiv lakvattenbehandling2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna studie har man undersökt hur man med ett helhetsperspektiv kan bedöma lokal behandling av lakvatten från kommunala deponier. Den eventuella miljöpåverkan som behandlingen av lakvatten medför jämförs med eventuell påverkan på den recipient som mottar det behandlade lakvattnet. Ökade insatser för rening bör enligt ansatsen medföra motsvarande förbättringar för recipienten. Detta har studerats genom att ansätta olika utsläppsnivåer för ett antal kemiska parametrar vid tre olika deponier i mellersta Sverige. Studien har fokuserat på metaller. Behandlingsanläggningarna vid de olika deponierna har i studien beskrivits genom livscykelanalysmetodik (LCA), vilket innebär att anläggningen bedöms ur ett holistiskt perspektiv. Alla resurser som tillförs anläggningen, exempelvis elektricitet och kemikalier, och alla emissioner och alstrade avfall som behandlingen medför räknas samman till en total bild för hela anläggningen från vaggan till graven. Recipienten dit lakvattnet leds vid respektive deponi har där det varit möjligt studerats genom en effektmodellering, vilket innebär att man skapar en modell som beskriver vilka effekterna blir då ett lakvatten av en viss kvalitet leds till en specifik recipient.Studien visar för ett fall, Fläskebos lakvatten, att dagens rening med kemisk fällning är väl avpassad för recipienten. För att avlägsna mer av de kritiska metallerna Cu och Ni krävs stora insatser i form av energi och eventuellt kemikalier. När det samtidigt visas att recipientens status inte påverkas negativt av dagens utsläpp finns det inget skäl att minska utsläppen ytterligare. Det ligger helt i linje med de nya villkoren Fläskebo fått för sina utsläpp, de provisoriska gränsvärdena var för lågt satta. Lakvattnet från den nya deponi 3 på Högbytorp behandlas inte alls idag innan det blandas med det biologiskt behandlade lakvattnet från den gamla deponin. Den efterföljande behandlingen i mark-växtsystem och det lilla bidraget från deponi 3 gör att det inte tycks rimligt med en separat förbehandling av lakvattnet från deponi 3.För Norsa kommer utredningen fram till att dagens behandling av lakvattnet med nitrifikation och denitrifikation är rimlig, både motiverad och tillräcklig. Även något högre utsläpp av närsalter skulle inte märkas i recipienten, varken utspritt över året eller i samband med rimliga bräddningar vid vårfloden. Den generella observationen från LCA-modellerna är att om man betraktar miljöpåverkan från lakvattensystem och inkluderar behandlingsmetoderna från "vaggan" till renat i lakvatten i recipient, så är miljöeffekterna från lakvattnet i recipienten inte den klart dominerande miljöaspekten. Minskad påverkan på grund av reningen av lakvattnet har i högre eller mindre grad ersatts av motsvarande negativa effekter från användandet av kemikalier och energi, låt vara att de sistnämnda effekterna är utspridda på andra orter än recipienten vid deponin. De toxiska effekter vi kan kvantifiera från såväl deponilakvattnet som framställningen av kemikalier och tillhandahållande av energi orsakas till övervägande del av utsläpp av metaller till luft, sötvatten, havsvatten och mark. Det har här inte varit möjligt att inkludera fler toxiska ämnen i lakvattnen. En slutsats man kan dra är att den verkliga reningseffektivitetenmed de antagna åtgärderna och med hänsyn taget till ökad kemikalie- och energianvändning,är mindre än den man mäter genom att jämföra obehandlat och behandlat vatten. När ökad reningseffektivitet måste uppnås genom ökad insats av kemikalier och energi, finns det en punkt, där marginalnyttan av den ökade reningen är mindre än marginalpåverkan från den intensifierade reningen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Grundestam, Catharina
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Johansson, Kristin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mellin, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Konsekvensbeskrivning för framtida slamhantering och fosforåtervinning - Livscykelanalys och ekonomiska beräkningar av två utvalda teknikkedjor för fosforåtervinning2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är skriven på uppdrag av den offentliga utredningen ”Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam, M 2018:08”. Syftet med studien har varit att undersöka miljöpåverkan samt kostnadsaspekter för två hypotetiska, men möjliga framtida, teknik-kedjor för fosforutvinning och hantering av kommunalt rötat avloppsslam.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Hansen, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblad, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ekosystemtjänster i svenska skogar2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Skogen är en livsviktig naturresurs som skapar förutsättningar för biologisk mångfald och människans hälsa och välstånd. I Sverige täcker skogen idag nära hälften av landarealen och är därför av stor betydelse. Den svenska skogen ger många nyttiga tjänster, som till exempel biodiversitet, färskvatten, koldioxidbindning, timmer, pappersmassa, föda och möjligheter för rekreation. Ett samlande begrepp för alla nyttigheter skogen ger oss är ekosystemtjänster (ecosystem services). Tills nyligen har man haft en tendens att ta alla ekosystemtjänster för givna men de senaste åren och särskilt efter Millennium Assessment-rapporten (MEA, 2005) har man försökt identifiera, kvantifiera, värdera och prissätta ekosystemtjänster vilket lett till att användningen av begreppet formligen har exploderat. I begreppet ligger att man önskar använda ekonomiska incitament till att främja en hållbar utveckling i skogarna. IVL redovisar i denna rapport en studie över begreppet ekosystemtjänster i svenska skogar. I rapporten klargörs begreppet ekosystemtjänster och de viktigaste ekosystemtjänster i svenska skogar identifieras och beskrivs kvalitativt. Vidare i rapporten görs en kvantitativ analys av de viktigaste ekosystemtjänster i skog och så långt som det i nuläget är möjligt görs även olika monetära värderingar av vissa ekosystemtjänster. Tidigare och pågående studier som rör ekosystemtjänster, dels i Sverige och i Norden dels utomlands, sammanfattas. Den möjliga användningen av begreppet ekosystemtjänster inom arbetet med utvärdering av miljökvalitetsmålen berörs slutligen i rapporten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, J. Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Romson, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydstedt, Anton
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    André, Hanna
    Actors' perceptions of environmental impact assessment (EIA) benefits to fulfil Sweden's national environmental objectives2023Inngår i: Environmental impact assessment review, ISSN 0195-9255, E-ISSN 1873-6432, Vol. 99, s. 106985-106985, artikkel-id 106985Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Activities that require a permit in Sweden account for a significant part of the environmental impact that jeopardizes the fulfilment of the 16 Swedish National Environmental Quality Objectives (EQOs) set up by the Swedish Parliament. In this study we investigate how the EQOs are perceived as a management tool in the Swedish Environmental Impact Assessment (EIA) process, mainly based on interviews.

    We have identified several limitations associated with the use of EQOs in EIAs as an effective management tool towards sustainability. These limitations include that the EQOs have a subordinate significance compared with other aspects in the EIA process and that EQOs represent different concepts of sustainability. Furthermore, EQOs have low validity and are set as national objectives, hence separated from the operational level of EIAs.

    A significant proportion of environmental pressures leading to failure to achieve the EQOs are related to permit requiring activities, hence EIA and the permitting process can be important policy instruments to achieve the Swedish EQOs.

    Integrating EQOs better into EIAs may facilitate handling of synergies, inconsistencies, and trade-offs between environmental and sectoral objectives. Furthermore, driving forces of environmental problems may be targeted more directly.

    However, in order for the Swedish EQOs to have a larger impact in the permitting process, the EQO system may need to be adapted, and may also need to be complemented with binding standards or legal norms. Furthermore, clearer guidelines regarding issues to focus on, and necessary templates and documentation may be useful tools to facilitate the process even further.

  • 8. Huser, Brian
    et al.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Almstrand, Robert
    Witter, Ernst
    Handbok för åtgärder mot internbelastning2023Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    För att uppnå god ekologisk status avseende övergödning i svenska sjöar och kustvatten räcker det i många fall inte att enbart minska belastningen av fosfor från externa källor såsom reningsverk, enskilda avlopp, jordbruk och industrier. Detta beror på att förhöjd internbelastning från sedimenten leder till att halterna av fosfor i vattnet hålls höga. För att minska dessa halter skulle även internbelastningen behöva åtgärdas. 

    Åtgärder mot internbelastning är inte en ersättning för åtgärder mot näringsläckage från land till vattenmiljön, eftersom den externa näringsbelastningen måste vara nere på en tillräckligt låg nivå för att en internbelastningsåtgärd ska bli långsiktigt effektiv.  Även om en framgångsrik åtgärd mot internbelastning resulterar i att fosforhalterna temporärt minskar, kommer den externa belastningen avgöra övergödningssituationen i vattenförekomsten på lång sikt. Det kan alltså vara nödvändigt att genomföra åtgärder mot både den externa och den interna belastningen till en och samma sjö.

    I vilken utsträckning det förekommer förhöjd internbelastning är inte känt i detalj, men i många av de hundratals sjöar och kustvatten påverkade av övergödning kan internbelastning potentiellt utgöra ett problem. Det vore en närmast oöverstiglig uppgift att i detalj undersöka i vilka av dessa vatten åtgärder mot internbelastning skulle vara effektiva, och i så fall vilka dessa åtgärder skulle vara. Mot den bakgrunden presenterar vi i denna handbok ett beslutsstöd som tagits fram av Brian Huser, Mikael Malmaeus, Magnus Karlsson och Ernst Witter med stöd från många partners inom LIFE IP-projektet Rich Waters samt från flera deltagande länsstyrelser i ett associerat projekt finansierad av Havs och Vattenmyndigheten (HaV). Robert Almstrand, Brian Huser och Magnus Karlsson författade handbokens bilaga ”Detaljerad beskrivning av åtgärder”.

    Beslutsverktyget är utformat för att kunna användas av vattenmyndigheter, länsstyrelser, kommuner, vattenorganisationer och andra aktörer för att avgöra i vilka fall internbelastning bör åtgärdas och i så fall hur. Det är tänkt att i ett första steg kunna användas med utgångspunkt i de data som redan används vid bedömningen av ekologisk status av sjöar och kustvatten. Användarna ska därefter stegvis kunna gå vidare med ytterligare analyser och utredningar i de fall där detta är motiverat. Förhoppningen är att arbetet med internbelastning ska bli hanterbar och att fokus i största möjliga utsträckning ska läggas på de vatten som verkligen behöver åtgärder.

    Handbokens syfte är att•beskriva problembilden bakom internbelastning av fosfor•vägleda om när det kan vara lämpligt att genomföra åtgärder mot internbelastning •informera om vilka åtgärder som används i dag och deras egenskaper•informera om hur åtgärder kan finansieras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Hållén, J.
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, J.M.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Johansson, N.
    Karlsson, O.M.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Johansson, Niklas
    Melica Biologkonsult.
    Using a dynamic mass balance model to predict fate and transport of PCBs in a polluted boreal lake in Sweden2022Inngår i: Science of the Total Environment, ISSN 0048-9697, E-ISSN 1879-1026, Vol. 853, s. 158522-158522, artikkel-id 158522Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In 2013, a screening survey including fish (European perch, Perca fluviatilis) from 20 locations in the Stockholm region of Sweden indicated exceptionally high levels of PCBs (>450 ng ΣPCB7/g ww) in Lake Oxundasjön. An extensive sampling program was launched to define the magnitude and area of impact of PCBs. Moreover, a dynamic mass balance model approach was applied to identify and quantify key transport processes and predict the long-term turnover of PCBs given various remediation scenarios.Based on the dating of sediment profiles, primary emissions of PCBs to Lake Oxundasjön have likely occurred from the end of the 1940s until 1980, reaching the lake via one of its tributaries. Presently, the main source of PCBs is diffusion from the lake sediments. From the lake outlet, >400 g ΣPCB7/yr are transported to LakeMälaren (the third largest lake in Sweden), supplying drinkingwater for parts of the Stockholm area. Remediation actions are necessary to reduce the PCB levels in fish below today's marketing limits and environmental quality standards.

    With natural recovery, our results indicate that the PCB levels in non-migratory fish from Lake Oxundasjön will be elevated for decades to come. The mass of PCBs stored in the lake sediments was estimated, and to our knowledge, Lake Oxundasjön is the most heavily PCB contaminated lake in Sweden. The system constitutes a unique opportunity to test and develop a mathematical mass balance model for PCBs, with substantial data acquired from different aquatic matrices. The model presented in the paper is applicable for risk assessments of PCBs, and the results contribute to the general understanding of the transport and turnover dynamics of PCBs in aquatic ecosystems.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hållén, Joakim
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bryhn, Andreas
    Håkanson, Lars
    Jonsson, Per
    Rydin, Emil
    On the role of sedimentological processes controlling phosphorus burial in the coastal zone of the Baltic Sea2019Inngår i: Limnology and Oceanography, ISSN 0024-3590, E-ISSN 1939-5590Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 11.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Limited capacity to retain phosphorus in the Baltic proper offshore sediments2018Inngår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 47, s. 379-381Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Based on calculations using a phosphorus (P) budget model, Stigebrandt (2018) concludes that the P-concentration in the water column of the Baltic proper (BP) could be reduced by about 70% within 10–15 years if the deep bottoms were oxygenated. The calculations assume an annual influx from the sediment to the water column of almost 100 000 tonnes, which could be switched off if the sediments were oxidised.

    However, the P storage capacity is strictly limited to the uppermost oxidised layers of the sediment cores. Below the sediment redox cline, the total P-concentration levels out around 1000 mg kg-1 dw regardless of the oxygen conditions in the upper sediment layer. The maximum capacity of BP sediments to retain P from recent settling matter would be around 100 000 tonnes in total, assuming oxygenation of 50 000 km2 currently anoxic bottom.

  • 12.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Modellering av gödande ämnen i Björnöfjärdssystemet2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I detta projekt har omsättningen av gödande ämnen studerats i Björnöfjärdssystemet i Stockholms skärgård. Ett område där Stiftelsen BalticSea2020 bedriver ett arbete med att återställa ekosystemet till en naturlig näringsnivå utan övergödning och genom åtgärder i och kring fjärdarna. Syftet med föreliggande studie har varit att kartlägga flöden av fosfor, kväve, organiskt kol och syre för att på ett strukturerat sätt kunna bedöma och förutsäga effekter av olika åtgärder. Med hjälp av såväl nya som gamla data har massbalanser upprättats för fosfor, kväve och organiskt kol i fjärdsystemet, syrgashalten i bottenvattnet har beräknats med en statistisk modell. Storleksmässigt visar massbalansen att flödena av fosfor mellan sediment och vatten på årsbasis dominerar över externa inflöden, vilket också visar sig genom effekten av de simulerade åtgärder som testats i scenarierna. Behandling av sedimenten ger till synes större effekt på fosforhalten i vattenmassan än åtgärder i avrinningsområdet, även om en hundraprocentig reduktion av externa inflöden uppnår nästan samma effekt. En kombination av åtgärder ger naturligt nog störst effekt. Att behandla sedimenten ger enligt modellen ett långvarigt resultat – omkring halva effekten återstår efter 30 år. I grunden är dock åtgärder mot externa flöden nödvändiga för att komma åt övergödningsproblematiken och inte bara behandla symptomen. När det gäller övriga ämnen konstateras att kväveexporten ut ur systemet kommer att vara proportionell mot reduktionen i extern tillförsel. De minskningar av partikulärt kol i systemet som de simulerade åtgärderna väntas leda till, förväntas inte vara tillräckliga för att syresätta bottenvattnen i någon betydande omfattning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Optimerat utnyttjande av lax och strömming i Bottniska viken - förstudie med förslag till provtagningsprogram2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Lax och strömming från Östersjön har av tradition utgjort en del av stapelfödan i Sverige. Dessvärre har det faktum att denna fisk är fet och därmed innehåller många hälsobefrämjande fettsyror, som konsekvens att den också innehåller fettlösliga föroreningar, som genom olika processer tillförts Östersjöns ekosystem. Även om innehållet av föroreningar i Östersjöfisken, exempelvis klororganiska ämnen som DDT, PCB samt dioxiner och furaner, minskat kraftigt jämfört med situationen på 1960- och 70-talet så har likaledes kunskapen om ämnenas potentiellt negativa hälsoeffekter ökat i samhället. Därigenom uppstår dilemmat att söka klarlägga om riskerna med att äta östersjöfisken dominerar över de hälsobefrämjande egenskaperna eller vice versa. I Sverige är det myndigheten Livsmedelsverket som utifrån tillgängligt underlag har i uppdrag att göra denna risk-nyttobedömning, kontrollera vilka halter som förekommer i olika livsmedel och även utfärda rekommendationer om konsumtion bland olika befolkningsgrupper. Det finns även ett regelverk inom EU som bland annat är styrande för vilka föroreningshalter som får förekomma i livsmedel för att de skall få saluföras inom unionens territorium, vilket i hög grad påverkar det svenska yrkesfisket. Yrkesfiskare längs Norrlandskusten genomförde under hösten 2013 en egen undersökning av halter av klororganiska ämnen i egenfångad lax där halterna, i de flesta fall understeg de halter som vanligen redovisats inom Livsmedelsverkets dioxinkontroll och även de gränsvärden för saluföring som begränsar möjligheten till export. Mot bakgrund av detta ställdes en förfrågan till IVL Svenska Miljöinstitutet om att bistå i framtagandet av ett nytt provtagningsprogram för att söka klarlägga orsakerna till skillnaden i uppmätta halter och även utreda möjligheterna att minimera innehållet av föroreningar genom åtgärder inom fiske och beredning av konsumentprodukter. Under våren 2014 har en projektgrupp vid IVL bestående av Magnus Karlsson, Mikael Malmaeus, Tomas Viktor och Petra Wallberg arbetat med frågeställningen som även inkluderat en översiktlig genomgång av den komplexa problematik som föreligger runt förekomsten av dioxiner och andra klororganiska ämnen i fet Östersjöfisk. Föreliggande rapport utgör en redovisning av denna förstudie, som i första hand är tänkt som ett underlag för fortsatta fördjupade undersökningar. Projektet har haft en styrgrupp bestående av Gunnar Asplund, yrkesfiskare Rovögern; Thomas Innala, yrkesfiskare Haparanda, Ivar Sundvisson, Västernorrlands kustfiskareförening, Carl-Åke Wallin, yrkesfiskare Stocka samt Magnus Karlsson, IVL. Sammanträden med en referensgrupp bestående av ovan nämnda personer samt Marie Aune, Livsmedelsverket; Ingvar Bergdahl, Umeå universitet; Ingemar Berglund, Havs- och Vattenmyndigheten; Niklas Johansson, Melica biologkonsult samt Anna Rignell-Hydbom och Lars Rylander, Lunds universitet har utgjort en väsentlig del av förstudien. Författarna är dock ensamt ansvariga för rapportens innehåll.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åtgärder mot internbelastning av fosfor i Hjälmaren2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna utredning har kostnader, effekter, miljökonsekvenser, juridiska aspekter, konsekvenser för yrkes- och fritidsfisket, samt andra möjliga motstående intressen vid olika åtgärder för att minska internbelastningen av fosfor i Hjälmaren undersökts. Hjälmaren, Sveriges till ytan fjärde största sjö, anses övergödd men hyser till följd av näringsrikedomen också starka bestånd av gös, en för yrkes- och fritidsfisket viktig art. Att reducera läckaget av fosfor från Hjälmarens bottnar, så kallad internbelastning, till en önskad nivå beräknas kosta storleksordningen 1 miljard SEK. Utredningen har utförts i samarbete med Naturvatten i Roslagen på uppdrag av Hjälmarens vattenvårdsförbund.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Baresel, Christian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sivard, Åsa
    Ericsson, Tomas
    Grahn, Olle
    Kostnadseffektivitet i åtgärder mot övergödning i Östersjön - Fallstudie Gävle fjärdar2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I detta projekt har kostnadseffektivitetet och resursförbrukning i samband med olika åtgärder studerats i syfte att minska effekter av övergödning i kustzonen i Östersjön. Som studieområde valdes Gävle fjärdar, ett relativt inneslutet kustområde med tillförsel av näringsämnen från olika källor och med en vattenkvalitet som visar på näringsrika förhållanden. Studien har fokuserat på olika åtgärder för att minska tillförseln av fosfor. De landbaserade källor som undersökts är utsläpp från cellulosaindustrin Korsnäsverken och utsläpp från det kommunala reningsverket i Gävle. Därutöver har åtgärder i form av aluminiumbehandling av sedimenten, reduktionsfiske av vitfiskbestånd och syresättning av bottenvattnet utvärderats. För att klarlägga hur fosfor omsätts i det aktuella kustområdet genomfördes massbalansmodelleringar samt en kartering av fosforförrådet i fjärdarnas bottensediment. Det konstaterades att området återhämtat sig från en tidigare period med syrgasbrist och att sedimenten innehöll relativt stora mängder av fosfor. Med modellen simulerades hur olika reduktioner av fosfortillförseln påverkar de ekologiska förhållandena. En minskning av fosfortillförseln med cirka 15 ton/år identifierades som nödvändig för att åstadkomma en reell förändring av miljöförhållandena. Vid detta scenario skulle produktionen av växtplankton minska med storleksordningen 20 % och siktdjupet öka med cirka en halvmeter. Följderna av detta skulle sannolikt bli att utbredningen av påväxtalger ökar i vertikalled och att beståndet av gös skulle minska något till förmån för gädda och abborre. Potentialen och kostnaden för olika åtgärder har beräknats översiktligt. Den specifika kostnaden varierar mellan 400 och 10 000 kr/kg avskiljd fosfor. Den mest kostnadseffektiva åtgärden bedöms vara åtgärder för att förbättra fosforavskiljningen i det kommunala reningsverket. Störst potential för att minska fosfortillförseln har identifierates vid Korsnäsverken men där är också de specifika kostnaderna som högst. Både aluminiumbehandling av sediment och reduktionsfiske bedöms som relativt kostnadseffektiva åtgärder. Vid reduktionsfiske kan dessutom ytterligare positiva effekter tillkomma genom att näringsväven manipuleras på ett gynnsamt sätt. Aluminiumbehandling skulle permanent fastlägga betydande mängder av eljest mobil fosfor. Syresättning bedöms däremot inte vara något alternativ i det studerade fallet eftersom syrgasförhållandena i dagsläget är goda. Kostnadsnyttokalkylen för elektriskt drivna pumpar som transporterar ned ytvatten till botten indikerar emellertid att åtgärden i de fall syrgasbrist föreligger skulle vara en effektiv metod. För att åstadkomma en reduktion motsvarande det föreslagna lokala miljömålet fordras att flera åtgärder genomförs parallellt och den sammanlagda årliga kostnaden beräknas uppgå till cirka 60 Mkr. För att bedöma den potentiella miljöbelastningen som olika åtgärder ger upphov till genomförs en översiktlig livscykelanalys där koldioxidemissioner från respektive åtgärd uppskattas. Störst koldioxidemission erhålls vid kemisk fällning vid Korsnäsverken. Detta förklaras av hög kemikalieförbrukning och att metoden genererar stora mängder slam som förbrukar resurser vid kvittblivning. Reduktionsfiske ger en potentiell koldioxidbesparing om fångsten rötas till biogas.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jonsson, Per
    Rydin, Emil
    Sediment studies in the Stockholm archipelago 20082009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    A clear indication of improved benthic conditions was found when sediment investigations from the 1990s were repeated in the inner Stockholm archipelago during 2008. In a majority of the investigated areas the surface sediments were oxidized and signs of bioturbation were observed. In the 1990s these areas were dominated by black and laminated surface sediments. When comparing the interpretation of sediment status versus macrozoobenthos data a clear congruence was found. The magnitude of sediment phosphorus (P) turnover in the Stockholm archipelago was closely linked to the sediment accumulation rate. Improvement of the oxygen status in the surface sediment layer have resulted in a temporary accumulation of iron (Fe) bound P. This P might reach high concentrations, and represents a withdrawal of P that otherwise would support primary production. Whether this Fe-P mainly did precipitate in the water column and did settle to the sediment, or if it formed in the oxygenated surface sediment layer due to diffusion of dissolved P and Fe from deeper sediment layers remains uncertain.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindgren, Dan
    Modellering av fosforomsättningen i Östhammarsfjärden. Simulering av åtgärder mot internbelastning2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Effekten av att kemiskt behandla sedimenten i Östhammarsfjärden för att minska läckaget av fosfor från sedimenten har undersökts med hjälp av en massbalansmodell. Resultaten från simuleringarna visar att en fullskalig behandling av sedimenten sannolikt skulle ge en betydande minskning av fosforkoncentrationen i vattnet och därtill kopplad primärproduktion. Samtidigt kan det konstateras att det finns osäkerheter i bedömningen relaterat till mätosäkerheter i det empiriska underlaget och antaganden i modellen. Östhammarsfjärden och intilliggande Granfjärden har extremt höga halter av fosfor och klorofyll i vattenmassan trots att den landbaserade tillförseln inte är anmärkningsvärt hög.  En orsak till detta är den långsamma vattenomsättningen till följd av fjärdarnas avsnördhet. En annan trolig orsak är ett betydande utbyte av fosfor mellan vatten och sediment under vissa delar av året.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydin, Emil
    Jonsson, Per
    Bottenundersökningar i Upplands, Stockholms, Södermanlands och Östergötlands skärgårdar 2008-2009. Återbesök i 1990-talets studieområden2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    När sedimentundersökningar av ett stort antal fjärdar i Östersjöns skärgårdsområden genomfördes under 1990-talet konstaterades att högre djurliv saknades i en majoritet av de undersökta områdenas djupare liggande bottnar och att detta sannolikt hade sin förklaring i syrgasbrist. Detta tolkades huvudsakligen som en effekt av den storskaliga övergödningen av Östersjön som orsakat en förhöjd tillförsel av organiskt material till bottnarna. I denna studie har ett antal av de fjärdar som undersöktes under 1990-talet återbesökts och nya sedimentkärnor har insamlats under 2008 och 2009. Resultaten visar att i ett antal av de fjärdar där förekomsten av laminerade (varviga) sediment var påtaglig under 1990-talet, indikerande avsaknad av bottenfauna, har det skett en övergång till bioturberade och oxiderade sediment. Förändringen av redoxförhållandena skulle kunna förklaras av en eller flera av följande faktorer 1) successiv nedbrytning av historiska utsläpp av organiskt material, 2) minskad lokal tillförsel av näringsämnen resulterande i en minskad primärproduktion och sedimentation av organiskt material, 3) bioturbation genom kolonisation av den syretåliga och invaderande havsborstmasken Marenzelleria. Förändringarnas geografiska fördelning, samvariationen med bottenfaunans sammansättning och det faktum att inga betydande förändringar noterats i den överliggande vattenmassans syrgaskoncentrationer, där sådana data funnits att tillgå, talar för att expansionen av Marenzelleria är den viktigaste orsaken bakom förändringarna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Karlsson, O. Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Waldetoft, Hannes
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hållén, Joakim
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, J. Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Strömberg, Lars
    Using Fish as a Sentinel in Risk Management of Contaminated Sediments2022Inngår i: Archives of Environmental Contamination and Toxicology, ISSN 0090-4341, E-ISSN 1432-0703, Vol. 84, nr 1, s. 45-72Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 20.
    Lindblom, Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kartläggning av koppling mellan miljökvalitetsmål och tillståndspliktiga verksamheter - MERIT bakgrundsrapport2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Utifrån befintliga miljömålsutvärderingar, andra rapporter och dataunderlag bedöms i rapporten den samlade påverkan från tillståndspliktiga verksamheter på ett urval av miljökvalitetsmålens preciseringar och jämfört med den totala påverkan på dessa preciseringar från alla påverkanskällor. Urvalet har skett metodiskt och har avsett att på ett så representativt sätt som möjligt täcka in de tillståndspliktiga verksamheternas samlade påverkan på miljökvalitetsmålen. Totalt har preciseringar från 14 miljökvalitetsmål bedömts.

    Resultaten visar att tillståndspliktiga verksamheter tillsammans utövar en signifikant påverkan på uppfyllandet av 20 av 34 analyserade preciseringar fördelade på 12 av de 14 bedömda miljökvalitetsmålen. ”Signifikant” avser i det här sammanhanget att minst tio procent av den samlade miljöpåverkan orsakas av dessa verksamheter enligt bedömningen. Det gäller till exempel miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Storslagen fjällmiljö och Grundvatten av god kvalitet. För spridningen av oavsiktligt bildade ämnen och användningen av särskilt farliga ämnen (Giftfri miljö), liksom för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, står de tillståndspliktiga verksamheterna för så mycket som 50 procent av den totala påverkan enligt denna kartläggning. I slutet av rapporten redovisas en tabell med de tillståndspliktiga verksamheternas bedömda andel av den totala påverkan för dessa 20 preciseringar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Lindblom, Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vindkraft i kallt klimat: Kunskapsläge och forskningsbehov2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vindkraften har en viktig roll i framtidens energisystem och de flesta bedömare är överens om att mer el kommer att behöva produceras i Sverige framöver. De främsta skälen till detta handlar dels om en elektrifiering av transportsektorn, dels om en omställning av industrin där bland annat batteritillverkning och fossilfri ståltillverkning förutsätter stora mängder el. Trots att vindkraft framstår som en helt nödvändig och rentav den viktigaste komponenten i omställningen av energisystemet, åtminstone på kort sikt, så har utbyggnaden i Sverige bromsat in de senaste åren. En stor del av ansökningarna för nya vindkraftverk stoppas av kommunala veton, rennäring och arts- och naturvårdsskäl. Allmänhetens attityd till vindkraft varierar och även om en majoritet är positiv så ökar också motståndet på olika håll.

    För att genomföra den industriella omställningen i Sverige och elektrifieringen av fordonsflottan kommer stora mängder el behövas. Utgångspunkten i den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad är att åtminstone 100 TWh ny vindkraft behövs till 2040, men i vissa scenarier behövs ännu mer. Med en kraftig ökning av elbehovet i norr, med stålindustrins omställning och nya batterifabriker, etableringar av andra elintensiva industrier eller expansion av befintliga, kommer en stor del av vindkraftsutbyggnaden att behöva ske i norra Sverige. I denna rapport har vi använt scenarier mellan 12 och 60 TWh ny vindkraft i norra Sverige.Med tanke på storskaligheten i utbyggnaden är det befogat att undersöka vilka behov detta medför i termer av mark- och resursanvändning och vilka flaskhalsar som finns för utbyggnaden. Med en vindkraftutbyggnad i den storlek som ansatts kommer en markyta i storleksordningen mellan 600 och 6000 km2 att behöva utnyttjas för vindkraftparker i norra Sverige. Detta kan jämföras med ytan av Gotland som är drygt 3 000 km2. Ett tillskott på 100 TWh vindkraft i det svenska energisystemet skulle kräva i storleksordningen 8 miljoner ton järn och 2 miljoner ton cement till vindkraftverk och fundament.

    Dessa volymer av basmaterial är troligen inte problematiskt att tillhandahålla givet de mängder som världen redan bryter och använder. Mer problematisk är sannolikt behovet av kritiska råmaterial som koppar och sällsynta jordartsmetaller. Klimateffekten av materialanvändning och uppförande av vindkraftverken beräknas enligt livscykelanalyser typiskt ligga i storleksordningen 10–20 g koldioxid per producerad kWh, vilket för de energiscenarier för norra Sverige vi undersökt motsvara mellan 2,5 upp till 24 miljoner ton koldioxid (totalt), vilket kan jämföras med de samlade territoriella utsläppen från Sverige på i storleksordningen 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Samtidigt utgör vindkraften i praktiken en betydelsefull del av uppfyllandet av de svenska miljökvalitetsmålen och i synnerhet målet om Begränsad klimatpåverkan. Vissa målkonflikter kan finnas med andra miljökvalitetsmål, men analysen i denna rapport tyder generellt på att den negativa påverkan från vindkraften är hanterbar om än inte försumbar.Det är också av betydelse att förstå vilka förutsättningar norra Sveriges unika karaktär innebär för utbyggnaden av vindkraft.

    Förutom rent tekniska utmaningar har det kalla klimatet också en mer storskalig dimension, då elförsörjningen i Sverige ofta är kritisk under vintermånaderna. En vanlig uppfattning är att sträng kyla ofta sammanfaller med stiltje, vilket sätter fingret på en problematik med en stor andel vindkraft i energimixen. Sammantaget har emellertid de kalla dagarna en relativt liten påverkan på den totala elförsörjningen i Sverige. En annan aspekt av norra Sverige är befolkningsstrukturen med stora arealer glesbygd och med en pågående nyindustrialisering i delar av Norrland. Svenska Sápmi breder ut sig över hela norra Sverige ner till Dalarna i söder. En ny lag trädde i kraft i början av 2022 som bland annat innebär att statliga myndigheter ska konsultera företrädare för det samiska folket innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för dem. Naturen i den alpina biogeografiska regionen är en känslig miljö som kräver särskild hänsyn vid exploateringar av olika slag, inklusive vindkraft.

    Analyserna i denna rapport bygger till stora delar på litteratur men har också genomförts i samråd med aktörer i två workshopar som hållits digitalt under 2022. Viktiga teman under dessa har varit lokalsamhällets behov av samverkan och samnyttjande av mark, samhällsutvecklingen i stort och behovet av en stärkt nationell planering. Generellt konstaterades att olika intressenter behöver involveras i planering, och ersättningsfrågor behöver diskuteras för att öka acceptansen för vindkraft både lokalt och generellt. De långdragna tillståndsprocesser som i nuläget försvårar en snabb utbyggnad av vindkraften behöver hanteras och kompletteras med en effektivare samhällsplanering.

    Sammantaget drar rapporten slutsatsen att en fortsatt utbyggnad av vindkraft i norra Sverige inte försvårar uppfyllandet av miljökvalitetsmålen, och att vindkraften sannolikt är en helt avgörande förutsättning för uppfyllandet av Sveriges klimatmål inklusive miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Vindkraften är både en möjliggörare och pådrivare för den regionala nyindustrialiseringen och den nationella/globala gröna omställningen. Norra Sveriges karaktärsdrag innebär inte att vindkraften orsakar allvarligare miljöeffekter, även om de kumulativa miljöeffekterna lokalt eller på sikt kan bli allvarliga på grund av många och storskaliga etableringar i regionen. Till de största utmaningarna för utbyggnaden av vindkraft i norra Sverige hör acceptans från lokalbefolkning och/eller kommunpolitiker samt renskötsel och annan samisk markanvändning. Det finns därför ett behov av förbättrad strategisk planering för en storskalig utbyggnad av vindkraft, som kan bidra till att öka tempot och förutsägbarheten i genomförandet och undvika de flaskhalsar som uppstår inom nuvarande tillståndsprocesser. Forskning kring lämpliga lokaliseringsområden för tillkommande vindkraft ur ett holistiskt perspektiv, och bedömning av kumulativa effekter av olika aspekter av den gröna omställningen, kan bidra till förbättrade planerings- och tillståndsprocesser för landbaserad vindkraft.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Lindgren, Oskar
    et al.
    Department of Earth Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Hahn, Thomas
    Stockholm Resilience Centre, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Karlsson, Mikael
    Department of Earth Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet. IVL Swedish Environmental Research Institute, Stockholm, Sweden.
    Exploring sufficiency in energy policy: insights from Sweden2023Inngår i: Sustainability: Science, Practice, & Policy, E-ISSN 1548-7733, Vol. 19, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Energy efficiency and renewable energy strategies have been insufficient in achieving rapidand profound reductions of energy-related greenhouse-gas (GHG) emissions. Consequently,energy sufficiency has gained attention as a complementary strategy over the past twodecades. Yet, most research on energy sufficiency has been theoretical and its implementationin policy limited. This study draws on the growing sufficiency literature to examine thepresence of sufficiency as a strategy for reducing energy-related GHG emissions in Sweden,a country often regarded as a “climate-progressive” country.

    By conducting a keyword andcontent analysis of energy policies and parliamentary debates during four governmentalterms of office (2006–2022), this research explores the extent to which sufficiency is integratedinto Swedish energy policy, as well as potential barriers to its adoption. The analyses revealeda scarcity of sufficiency elements. Although some policies could potentially result in energysavings, they are infrequent and overshadowed by the prevailing emphasis on efficiency andrenewable energy.

    Furthermore, Sweden lacks a target for sufficiency or absolute energyreductions. The main impediments to sufficiency implementation include the disregard ofscientific evidence in the policy-making process and the perceived contradiction betweensufficiency and industrial competitiveness. This study thus concludes that sufficiency at bestremains at the periphery of Swedish energy policy. Given the reinforced ambitions withinthe European Union, this raises questions regarding the validity of Sweden’s reputation asa climate-progressive country.

  • 23.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Economic Values and Resource Use2016Inngår i: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 8, nr 5, s. 490-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Absolute decoupling of GDP growth from resource use implies that economic output can be increased without simultaneously increasing input. The essential meaning of this proposition is that the economic values that represent the GDP can be realized by increasing resource efficiency. Given that the GDP is first and foremost a measure of economic activity rather than welfare the possibility of absolute decoupling is theoretically limited.

    This paper demonstrates theoretically and empirically that economic values at the macroeconomic level are fundamentally determined by the use of production factors, primarily labor and physical capital. Technical innovations or efficiency gains increasing utility without raising the costs of production do not add to the GDP unless they stimulate investments in physical capital. Hence the neoclassical notion of productivity is only found to be relevant as a microeconomic concept. In practice, GDP growth is mostly explained by capital accumulation and a key question is whether or not capital accumulation can be decoupled from the use of materials and energy. This will determine the possibility of decoupling of GDP growth from resource use and environmental impact. Alternative measures of progress focusing on welfare rather than economic activity are more likely to achieve absolute decoupling.

  • 24.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Prospects for economic growth in the 21st century: A survey covering mainstream, heterodox and scientifically oriented perspectives2017Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Despite the importance of economic growth for the current economy, business and societal planning there are few long-term growth projections undertaken. There is, however, a vivid debate on what is called the 'new normal' - secular stagnation - which is undertaken within academic disciplines. This overview covers mainstream, heterodox and scientifically oriented economic perspectives on the prospects for economic growth in the 21st century. The survey shows that existing long-term projections and scenarios indicate growth rates ranging from around half a percentage point less than during the last two decades (projected by the Organisation for Economic Co-operation and Development, OECD), to dramatically lower growth rates). Differences stem from different perspectives on the determinants of economic growth and the potential for improvements in productivity.

    Headwinds are: an aging population, especially in OECD countries; resource constraints, including energy; increasing environmental costs in particular due to the consequences of climate change; overaccumulation; increasing income differences; and declining social capital. One conclusion is that policymaking based on the assumption that economic growth will continue at pre-crisis levels is unwise and risky.

  • 25.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sedimentundersökning i Hjälmaren2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas kompletterande mätningar av fosforhalten i Hjälmarens vatten under maj-juli 2015, som genomförts i Hjälmarens vattenvårdsförbunds regi.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Alfredsson, E.C.
    Real capital investments and sustainability - The case of Sweden.2019Inngår i: Ecological Economics, ISSN 0921-8009, E-ISSN 1873-6106Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 27.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Alfredsson, Eva
    Potential Consequences on the Economy of Low or No Growth - Short and Long Term Perspectives2017Inngår i: Ecological Economics, ISSN 0921-8009, E-ISSN 1873-6106, Vol. 134, s. 57–64-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Despite the fact that future GDP growth is increasingly uncertain there are few analyses of effects of low or zero growth and even fewer analyses of how this could be managed. This study provides an overview of potential consequences on the economy of low or no economic growth as identified by researchers from different branches of economics. Conclusions are based on models and experiences from individual countries or shorter time spans of economic depressions.

    Potential consequences are identified concerning, e.g., labor markets, financial markets, individual businesses and the public sector. Short term effects are sometimes dramatic as evident from experienced economic depressions. However, in the longer term the effects may be less dramatic but may require substantial adjustments to a new normal.

    Our results are far from conclusive since there are very few experiences of a long-term slowdown of economic growth on a national scale and no experience similar to a potential transition from a high to a low growth path on a global scale. The risk of long term low economic growth motivates research on effects and especially on how to handle a potential transition to low or no growth in order to avoid stronger than necessary effects.

  • 28.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Alfredsson, Eva
    Birnbaum, Simon
    Basic Income and Social Sustainability in Post-Growth Economies2020Inngår i: Basic Income Studies, E-ISSN 1932-0183, Vol. 15, nr 1, artikkel-id 20190029Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A central task in efforts to identify pathways to ecologically and socially sustainable economies is to reduce inequality and poverty while reducing material consumption, which has recently inspired future post-growth scenarios. We build a model to explore the potential of a universal basic income (UBI) to serve these objectives. Starting from the observation that post-growth trajectories can take very different forms we analyze UBI in two scenarios advanced in the literature. Comparing UBI in a “local self-sufficiency” economy to a UBI in an “automation” economy, we show that although both scenarios satisfy central sustainability criteria, the impact of a UBI would differ greatly between these contexts. Our analysis shows that a UBI is less compatible with a labor-intensive local selfsufficiency economy than a capital-intensive, high tech economy. We conclude that the feasibility and attractiveness of a UBI in a post-growth scenario depends greatly on the specific characteristics of the economy.

  • 29.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Almemark, Mats
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Simon, Olle
    Sivard, Åsa
    Ericsson, Tomas
    Effekter av ytterligare reningssteg vid skogsindustrier2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna studie har konsekvenser av utbyggnad av ett tredje reningssteg vid två svenska massafabriker utvärderats ur olika aspekter. Beräkningar av utsläppsminskningar och kostnader för membranfiltrering, kemisk fällning respektive sandfilter har genomförts. Resultaten skiljer sig en del såväl mellan de två fabrikerna som mellan val av reningssteg. Analysen av de nya reningsstegens sammanlagda miljöpåverkan visar att de totala utsläppen av närsalter till miljön minskar i samtliga fall. Emellertid ökar miljöpåverkan i alla övriga undersökta påverkanskategorier till följd av bland annat ökad energiförbrukning och kemikalieanvändning vid drift och tillverkning och ökade slammängder vid de nya reningsanläggningarna. Ingen av de metoder som använts i denna studie för att jämföra olika påverkanskategorier ger något entydigt svar på frågan om nyttan är större än kostnaden, men enligt de flesta testade scenarier verkar de nya reningsstegen orsaka ungefär lika mycket miljöpåverkan i vissa avseenden som de gör nytta i andra. Tolkningen försvåras delvis av att den kompletterande reningens effekt på toxicitet inte kunnat bedömas. Resultaten visar emellertid att det är långt ifrån självklart att de nya reningsstegen leder till miljöförbättringar. En slutsats är därmed att tydligare ställningstaganden kring samhälleliga värderingar av olika miljömål efterfrågas

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Almemark, Mats
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sivard, Åsa
    Ericsson, Tomas
    Anaerob vattenrening vid massaindustrier – en helhetsbedömning ur miljösynpunkt2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna studie har införande av ett anaerobt reningssteg i den befintliga reningsprocessen vid två svenska massaindustrier utvärderats ur olika aspekter. Syftet har varit att bedöma total nytta och kostnad av anaerobi ur ett helhetsperspektiv. Bakgrunden är bland annat att flera svenska massaindustrier på senare år övervägt att installera anaerob avloppsvattenrening. Det finns en potential att genom detta spara energi i övriga reningssteg, samt en möjlighet att utvinna biogas ur processen. Den typ av anaerobi som undersökts är en så kallad UASB-process (Upflow Anaerobic Sludge Bed). Konsekvenser av en utbyggd anaerobi har också studerats i form av en livscykelanalys där reningens direkta och indirekta effekter – från utsläpp från anläggningen till miljöpåverkan från använda kemikalier, el- och energianvändning etc. – har jämförts mellan den befintliga anläggningen och den tänkta anaerobin. Resultaten visar att miljönyttan av en installerad anaerobi i de två undersökta fallen ser ut att vara entydigt positiv. En bedömning av miljöstatus i recipienterna visar dock inget starkt behov av förbättrad rening med hänsyn till de lokala förhållandena. Den största miljönyttan med installerad anaerobi tycks istället vara minskad klimatpåverkan – vid det ena bruket tack vare minskat kemikaliebehov i reningen och vid det andra bruket på grund av minskat elbehov. Det är alltså vid framställningen av el och kemikalier som klimatpåverkan kan undvikas i dessa fall. Rent ekonomiskt är dock kostnaden för en anaerob reningsanläggning större än nyttan för de enskilda bruken om både drift- och investeringskostnader inkluderas. Om ytterligare rening behövs av något annat skäl är det dock fullt möjligt att kostnaderna för en anaerobi är lägre än för andra alternativ tack vare energivinsterna. Sett ur ett samhälleligt perspektiv kan miljönyttan av utbyggd anaerobi också ha ett större ekonomiskt värde.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansen, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ecosystem services in Swedish forests2016Inngår i: Scandinavian Journal of Forest Research, ISSN 0282-7581, E-ISSN 1651-1891, Vol. 6, nr 31, s. 626-640Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Existing Swedish and Nordic research and statistics within this area are reviewed and used to develop a first framework for the valuation of ecosystem services in Swedish forests. We base our analysis on the CICES framework and the Cascade-model. Despite the rather long occurrence and use of the concept of ecosystem services, we do not yet have enough information on the status and economic value of services in Swedish forests. The value of the forest ecosystem services is at best an indication of the different multifunctional objectives that should be met in the management of the Swedish forests.

    The five most central ecosystem services in Swedish forests according to annual flow are timber and pulpwood, bioenergy, game, climate regulation and recreation and training, each estimated to have a monetary value of several billion SEK. The different ecosystem services in multipurpose forests interact with each other and may lead to conflicts between use and conservation. We identified a number of trade-offs and synergies between services focusing on the five above ecosystem services.

  • 32.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansen, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tegeback, Annika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ekosystemtjänster i miljökonsekvensbeskrivningar och samhällsekonomiska konsekvensanalyser2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att uppmärksamma de ekosystemtjänster som naturen erbjuder innebär ett perspektiv där relationen mellan människa och natur står i centrum och där ekosystemens värde för människan synliggörs på ett effektivt sätt. I denna studie undersöker vi hur ekosystemtjänster kan användas i samband med miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och samhällsekonomiska konsekvensanalyser (SKA). Både MKB och SKA utgör viktiga beslutsunderlag rörande projekt, planer och program där naturen och ekosystemen på olika sätt påverkas.

    Vår bedömning är att ekosystemtjänster kan hjälpa till att skapa en bättre helhetssyn och att synliggöra ett flertal aspekter som idag inte kommer fram tillräckligt i MKB och SKA. Detta kan exempelvis gälla värden knutna till vardagslandskapet och fler sammanhang i tid och rum. Genom detta kan potentiellt också fler människor komma till tals och känna sig delaktiga i beslutsprocesser. Ekosystemtjänster kan därmed även bidra till att identifiera viktiga frågor som bör hanteras i beslutsprocesser.

    Detta kan komma att innebära att MKB och SKA behöver innehålla mer information. Men det kan också medföra att betydelsefulla frågor identifieras tidigare i processen och att mindre tid för kompletteringar och besvärliga förhandlingar går åt i slutändan. Ett ekosystemtjänstperspektiv kan innebära att beslut baseras på nya avvägningar och andra prioriteringar, vilket i vissa fall troligen också leder till ett annat utfall. Det är inte självklart att ekosystemen i och med detta generellt sett kommer att skyddas eller förvaltas bättre. Vad som skyddas eller bevaras kommer i högre grad att bero på vilka värden detta skapar för människor. Samtidigt skapas en begreppsapparat som synliggör vårt beroende av ekosystemen som också ger en grund för ett hållbart nyttjande.

    Våra slutsatser baseras till stor del på tre relativt utförliga fallstudier där vi undersökt miljökonsekvensbeskrivningar, samråds- och yttrandematerial.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansen, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Norén, Katja
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Integrating ecosystem services in Swedish environmental assessments: an empirical analysis2018Inngår i: Impact Assessment and Project Appraisal, ISSN 1461-5517, E-ISSN 1471-5465Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Given the growing number of policies and laws that encourage inclusion of ecosystem services (ES) in processes, we have investigated environmental impact assessments (EIA) and strategic environmental assessments (SEA) conducted in Sweden in order to analyse whether ES may be integrated to enhance and improve environmental assessment of today. Representative Swedish environmental projects were reviewed. Three cases with different geographic and environmental settings were selected to allow us to study consideration of a wide range of different ES.

    We investigated the processes and discussions taking place using documentation from the cases. We formalized and labelled the expected impacts into an ES framework. Summarizing each case, we described conformities and divergences in explicit and implicit prioritizations between the actors. We discussed the benefits of integrating ES into current practices and possible improvements in the processes and methodologies. When ES could be integrated into EIAs and SEAs more aspects would be visualized and a larger stakeholder engagement stimulated leading to improved support for decision-making.

  • 34.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hasselström, Linus
    Mellin, Anna
    Nyblom, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åkerman, Jonas
    Addressing rebound effects in transport policy – Insights from exploring five case studies2023Inngår i: Transport Policy, ISSN 0967-070X, E-ISSN 1879-310X, Vol. 131, s. 45-55Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although rebound effects are well-known as a phenomenon, the question of how to avoid and minimize rebound effects have largely been ignored in practical policy.

    In this study, five concrete cases of measures and policies in the transport sector illustrate primary effects, rebound effects and possible strategies to avoid or minimize rebound effects.

    The cases were explored and analyzed in a series of workshops involving in total 15 researchers and societal actors. In addition to the net impact of primary and rebound effects, factors such as the time horizon and the reversibility of the effect may also be important for the evaluation of measures and policies.

    To detect and avoid rebound effects – and to assess the effectiveness of a policy – a system perspective is needed rather than a narrow sector focus. When designing measures, broad system-wide strategies or specific measures addressing particularly emission-intensive activities tend to be most effective for avoiding rebound.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Annacarin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sanne, Johan M.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Färdplan Sysselsättning - Arbetsmarknadseffekter av en grön omställning i Sverige2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    B2456 Rapport Färdplan Sysselsättning final
  • 36.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Dioxinflöden i Kallrigafjärden2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Halten av dioxiner och furaner (PCDD/F) i fet fisk från Östersjön är ofta så pass förhöjd att fisken ej får saluföras inom EU. Situationen synes mer uttalad i Bottenhavet. Flera forskningsprojekt har initierats för att klarlägga de bakomliggande orsakerna till detta. I denna studie har vi undersökt tillförseln och omsättningen av dioxiner i kustområdet Kallrigafjärden i Norduppland längs södra Bottenhavskusten. Kallrigafjärden kan betraktas som ett bakgrundsområde utan någon känd tillförsel från punktkällor. Däremot mynnar två vattendrag i fjärden, Olandsån och Forsmarksån. Genom att mäta halten av PCDD/F vid fyra olika tillfällen under ett år i vattendragen, fjärden och utanförliggande havsområde (Öregrundsgrepen) har en massbalans för PCDD/Fs kunnat upprättas. Därutöver har också halterna av PCDD/Fs i sediment och fisk (abborre) från Kallrigafjärden undersökts. Studien har givit värdefull information om bakgrundsflöden av PCDD/Fs i kustzonen, vilket bland annat kan komma till användning vid framtida bedömningar av mer belastade områden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Puttonen, I.
    Kohonen, T.
    Lukkari, K.
    Mattila, J.
    Variations in the amount and composition of phosphorus in settling particles in the northern Baltic Sea archipelagos.2019Inngår i: Boreal environment research, ISSN 1239-6095, E-ISSN 1797-2469Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 38.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bottensedimentens roll för dioxinsituationen i industrirecipienter2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport sammanfattar resultat och slutsatser från en fältstudie av dioxiner och furaner (PCDD/F) i sediment, vatten och biota i ett antal industrirecipienter och referensområden i södra Bottenhavet samt ett kustområde i norra Östersjön. Projektet har syftat till att undersöka om och hur PCDD/F och i förlängningen andra organiska miljögifter lagrade i sediment i praktiken påverkar halter av dessa ämnen i stationär kustfisk. En större ambition har varit att belysa frågan om huruvida sedimentbundna PCDD/Fs via olika processer tillgängliggörs för ekosystemet. Inledningsvis studerades recipienterna till Norrsundets bruk och Iggesunds bruk samt referensområden detaljerat. Därefter har ytterligare 7 områden tillkommit i syfte att förbättra dataunderlaget. Utanför Norrsundet, Gävle, har en unik möjlighet funnits i och med att pappersmassabruket stängdes i december 2008 och den pågående belastningen på recipienten därmed upphörde. Iggesunds-recipienten var av intresse att studera då noggranna studier av PCDD/F i sediment genomfördes där på 1980-talet. Vi konstaterar att halterna av PCDD/F varierar en hel del mellan olika lokaler. I synnerhet Norrsundet uppvisar högre halter än övriga lokaler i flertalet matriser. Ett föreslaget men ej antaget gränsvärde för miljökvalitetsnorm i fisk enligt vattendirektivet är 0,23 pg/g TEQ. Det sistnämnda värdet överskreds i Iggesund och Norrsundet. Jämförelse med resultat från tidigare studier visar på minskande halter över tid, såväl i sediment som i fisk. Djupprofiler i sediment visar på betydligt högre halter en bit ner i sedimentet som reflekterar den historiska belastningen. I fisk noteras tydligt sjunkande halter av PCDD/F över tid från Norrsundet i ett längre perspektiv. Däremot syns ingen signifikant minskning i fisk efter att Norrsundets fabrik stängdes efter 2008 utan halterna ligger alltjämt högre än övriga provtagningslokaler.Även kongenmönster skiljer sig en hel del såväl inom som mellan matriser. Med statistiska metoder (PCA) kunde en generell åtskillnad mellan kongenprofiler i sediment, bottenfauna och fisk påvisas. Däremot visar metoden inte på någon typisk "skogsindustriprofil", varken i sediment eller i övriga matriser, utan bland de undersökta kongenerna så är variationen mellan lokalerna oförklarad. Samvariationen mellan sediment, bottenfauna och fisk är störst för kongener med troligt lokalt ursprung såsom exempelvis 2378-TeCDF, medan kongener knutna till atmosfärisk deposition (t ex 23478-PeCDF och OCDD) korrelerar dåligt mellan matriser. Beträffande den kongen som bidrar mest till toxiciteten i fet fisk i Bottenhavet, 23478-PeCDF, så konstaterades att lokalt opåverkade kustområden i allmänhet har lika höga halter som industrirecipienterna. Mätningar med passiva provtagare i porvatten och ovanliggande vatten talar för att det pågår ett diffusivt flöde från sediment till bottenvatten. Ytterligare en faktor som talar för att sedimenten spelar en roll för dioxinsituationen i Norrsundet är att halterna i fisk inte sjunkit signifikant under de tre år som fabriken varit stängd. Det finns för övrigt inga belägg för att Norrsundet som fabrik släppt ut mer PCDD/F än andra massafabriker. Mer troligt är att de geomorfologiska förhållandena i recipienten förklarar skillnaden gentemot andra platser — antingen genom att mer miljögifter ackumuleras eller att sedimenten av någon anledning i högre grad påverkar faunan. Sammantaget så är det sannolikt att sedimenten bidrar till halter av PCDD/F i Bottenhavets kustnära ekosystem, men betydelsen av denna påverkan är fortfarande oklar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 39.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malm, Jakob
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Dispersal model for wastewater - Development and evaluation of the MALMAK model2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    In this report the development of a model for simulation of waste water or cooling water dispersal is presented. The model, called MALMAK, is designed to provide information suitable for environmental impact assessments of the initial spreading of plumes around point sources. It works well with the limited information typically available for assessments of discharges to water recipients and does not require detailed monitoring of ambient conditions. The model development described in this report includes an algorithm for predicting the plume width from the momentum of ambient and effluent water, a new model interface and an inbuilt graphic module enabling simulation results to be directly represented in a digital map. The model has also been validated against empirical data and against a more complex hydrodynamic model and was found to give reasonable estimates of effluent concentrations in aquatic environments.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nyblom, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mellin, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rekyleffekter och utformning av styrmedel2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet har undersökt vilka rekyleffekter riskerar att uppstå i samband med åtgärder och styrmedel inom transportsektorn och vilka utformningar- och kombinationer av åtgärder och styrmedel som undviker eller minimerar rekyleffekter i transportsektorn? Resultaten bygger på fallstudier baserade på grön skatteväxling, ökat hemarbete, ökad andel elbilar i fordonsflottan, flygskatt och personliga utsläppsrätter. En bred grupp aktörer verksamma inom transportområdet bjöds in att medverka i studien. Gruppen bestod av både forskare, myndighetsexperter, kommunala tjänstepersoner och representanter för berörda aktörsnätverk på transportområdet. I tre workshops utforskades studiens frågor utifrån fem konkreta fall från transportområdet, där en åtgärd (eller flera) införs för att uppnå minskning av växthusgasutsläpp. Samtliga fall bedömdes ge upphov till rekyleffekter, många i betydande grad. Fallet Ökat hemarbete bedömdes ge upphov till ett flertal medelstora rekyleffekter, bland annat till följd av att människor på sikt förändrar sina boendemönster och att minskad pendling frigör tid och resurser för ökat fritidsresande. Ökad andel elbilar i fordonsflottan minskar kilometerkostnaden och riskerar därmed att öka bilresandet och vägslitaget. För att upptäcka och undvika rekyleffekter – och för att bedöma ett styrmedels effektivitet – behövs systemperspektiv snarare än ett fokus på enskilda sektorer. Vid utformning av åtgärder tenderar breda systemövergripande strategier eller smala åtgärder mot särskilt utsläppsintensiva aktiviteter att vara mest effektiva. Det finns en fara med att genomföra åtgärder som låser in svårföränderliga strukturer som på sikt förhindrar genomförandet av tillräckligt långtgående förändringar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl, Erik
    Alfredsson, Eva
    Bengtsson, Magnus
    J Bowen, Kathryn
    Castan Broto, Vanesa
    Tien Chou, Kuei
    Cleugh, Helen
    Ebi, Kristie
    M Edwards, Clea
    Fisher, Eleanor
    Friedlingstein, Pierre
    Godoy-Faúndez, Alex
    Gupta, Mukesh
    R Harrington, Alexandra
    Hayes, Katie
    M Hayward, Bronwyn
    R Hebden, Sophie
    Hickmann, Thomas
    Hugelius, Gustaf
    Ilyina, Tatiana
    B Jackson, Robert
    F Keenan, Trevor
    A Lambino, Ria
    Leuzinger, Sebastian
    I McDonald, Robert
    10 New Insights in Climate Science 2020 - a Horizon Scan2021Inngår i: Global Sustainability, E-ISSN 2059-4798, s. 1-65Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We summarize some of the past year’s most important findings within climate change-related research. New research has improved our understanding of Earth’s sensitivity to carbon dioxide, finds that permafrost thaw could release more carbon emissions than expected and that the uptake of carbon in tropical ecosystems is weakening. Adverse impacts on human society include increasing water shortages and impacts on mental health. Options for solutions emerge from rethinking economic models, rights-based litigation, strengthened governance systems and a new social contract. The disruption caused by COVID-19 could be seized as an opportunity for positive change, directing economic stimulus towards sustainable investments.

  • 42.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stigson, Peter
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Buhr, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Svenfelt, Å.
    Alfredsson, E.C.
    Bradley, K.
    Fauré, E.
    Finnveden, G.
    Fuehrer, P.
    Gunnarsson-Östling, U.
    Isaksson, K.
    Malmqvist, T.
    Skånberg, K.
    Aretun, Å.
    Hagbert, P.
    Öhlund, E.
    Scenarios for sustainable futures beyond GDP growth 20502019Inngår i: Futures: The journal of policy, planning and futures studies, ISSN 0016-3287, E-ISSN 1873-6378Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 43.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Viktor, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Återhämtning och kvarvarande miljöeffekter i skogsindustrins recipienter2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den svenska skogsindustrin har under de senaste mer än 100 åren genomgått omfattande tekniska förändringar samtidigt som produktionen ökat avsevärt. Utsläppen blev så småningom stora, vilket ledde till att vattenmiljön belastades med ämnen som orsakade övergödning och gifteffekter på organismer. Många tekniska åtgärder genomfördes därför specifikt för att minska miljöpåverkan. Den fortlöpande moderniseringen av anläggningarna, som syftade till effektivare produktion, bidrog ofta också till positiva konsekvenser i recipienterna. Sannolikt har ingen annan svensk industriell verksamhet med utsläpp till vatten genomgått lika stora förändringar.

    Beroende på skogsindustrins dominerande ställning och de tidigare grava effekterna på miljön har omfattande undersökningar och recipientkontroll genomförts vid anläggningarna. Branschen har dessutom drivit forskningsprojekt för att i första hand kunna värdera olika processtekniska lösningar ur miljösynpunkt. Den samlade mängden kunskap torde vara större än vad som finns tillgängligt för varje annan svensk industriverksamhet.

    Den tekniska utvecklingen har lett till väl dokumenterade förbättringar. Många effekter har eliminerats eller kraftigt reducerats. Trots detta bedöms vattenstatus vara otillräcklig i flertalet recipienter. Vilka enskilda åtgärder som kan vara effektiva och hur snabbt man i en given situation kan förvänta sig att en åtgärd ger avsedd effekt är svårt att bedöma. Detta medför betydande svårigheter och osäkerheter vid såväl myndigheternas och domstolarnas beslutsfattande som anläggningsinnehavarnas planering av miljöarbetet. Målet är att uppnå minst god ekologisk status inom en stipulerad tidsram. Risken är stor att man tvingas göra direkt felaktiga och mindre kostnadseffektiva insatser. Mot denna bakgrund formulerades ett forskningsprogram med mål att skapa ökad kunskap.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 44.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Öhlund, Erika
    Fauré, Elénore
    The significance of different realms of value for agricultural land in Sweden2020Inngår i: Land use policy, ISSN 0264-8377, E-ISSN 1873-5754, Vol. 96, artikkel-id 104714Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The demand for additional agricultural land is expected to rise by approximately 50 per cent by 2050 on a global level, and agricultural land of high quality needs to be preserved to ensure future food security. However, agricultural land per capita is decreasing. One of the main reasons for this in the EU and globally is the building of houses or infrastructure on agricultural land. There is a possibility that the Swedish agricultural sector will grow in the future and supply more regions than its own territory with food due to, e.g., climate change. Although appropriate regulations exist to support local decision makers in protecting agricultural land in Sweden, the potential to provide such protection is not fully utilised. This paper aims to contribute to explaining why Swedish municipalities build on agricultural land through an analysis of the values behind the arguments for preserving and exploiting agricultural land at the municipal level and the implications of these values for the preservation of agricultural land in Sweden. Assuming value pluralism, we analyse 30 municipal comprehensive plans through a framework of nine realms of value. We find that municipalities deploy at least eight of the nine realms of value to motivate the preservation of agricultural land, but the economic realm is more dominant among arguments to exploit agricultural land. Most plans do not consider food security. Municipalities could become better prepared to handle unexpected events if they worked with longer-term future scenarios. Further research is needed regarding how different values are weighed against each other in actual exploitation issues.

  • 45.
    Malmeaus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Att modellera internbelastning av fosfor i sjöar: Nya rutiner i LEEDS-modellen2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs nya modelleringsrutiner för beräkning av sedimentation, läckage och begravning av fosfor i sjöar i LEEDS-modellen. På senare år har frågan om åtgärder mot internbelastning av fosfor genom behandling av sediment hamnat i fokus, vilket ställer större krav på precisionen i modelleringen av fosforflöden mellan sediment och vatten. Uppdateringen innebär möjligheter att med större precision kunna simulera effekten av åtgärder mot internbelastning inklusive varaktigheten i dessa åtgärder. Modellen är tänkt att användas inom den vägledning för åtgärder mot internbelastning av fosfor som tas fram inom LIFE IP-projektet Rich Waters.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Malmeaus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Miljöbedömning av kumulativa effekter i infrastrukturprojekt2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras ett ramverk för hur kumulativa effekter kan hanteras i miljöbedömningar av vägar och järnvägar. Kumulativa effekter uppstår när flera separata effekter från tidigare, nuvarande och/eller framtida åtgärder eller projekt samverkar. Den pågående klimat- och biologisk mångfaldskrisen understryker vikten av en holistisk och pålitlig grund för alla typer av tillståndspliktiga verksamheter, inte minst infrastrukturprojekt. Bland rapportens rekommendationer kan nämnas att miljöbedömningar bör ta upp kumulativa effekter till följd av både enskilda, existerande och rimligt förutsägbara aktiviteter, och summan av det diffusa påverkanstryck som utövas av ”bakgrundsaktiviteter” och klimatförändringar.

    Rapporten rekommenderar också ett skifte av fokus från enskilda miljöeffekter till att se miljö­påverkan i ett större sammanhang, exempelvis i form av påverkan på bevarandestatus för naturtyper i ett landskapsperspektiv och inte enbart i relation till den sökta verksamheten. Att på så sätt höja blicken är en tillämpning av ett miljövärdescentrerat perspektiv på bedömning av kumulativa effekter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Malmeaus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Steen, Linnea
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Trender i omvärlden med relevans för Generationsmålet2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande rapport är att tillhandahålla en beskrivning av rådande drivkrafter och globala utvecklingstrender av betydelse för det svenska generationsmålet och dess strecksatser, huvudsakligen i relation till år 2030, men även med reflektioner för 2050. Inför arbetet med den fördjupade utvärderingen finns ett behov av aktuell kunskap avseende rådande utvecklingstrender i omvärlden och hur de kan påverka generationsmålet och dess strecksatser. I rapporten identifieras och analyseras sammanlagt 32 olika omvärldstrender.

    Sammantaget innebär klimatförändringar, global miljöförstöring och ökande brist på och konkurrens om naturresurser betydande utmaningar för uppfyllandet av samtliga av generationsmålets strecksatser och utövar i många fall en negativ påverkan som läggs till den påverkan som sker lokalt inom Sverige. Vad beträffar teknikutveckling, geopolitik och förändrade värderingar är såväl trenderna, som konsekvenserna för det svenska generationsmålet, betydligt mer osäkra, och innehåller i många fall både möjligheter och hot. Exempelvis kan den tekniska utvecklingen bidra positivt till minskad miljöbelastning genom att ersätta fossil infrastruktur med förnybar energi, samt genom att effektivisera produktion och konsumtion. Samtidigt innebär teknikutveckling i många fall ökad produktion och konsumtion, vilket samspelar med värderingar och maktstrukturer. Utöver ansvaret för egna miljömål har Sverige en möjlighet att spela en positiv roll i internationellt miljö- och klimatarbete både globalt och genom vårt medlemskap i den Europeiska unionen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Mattsson, Eskil
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Eriksson, Flintull Annica
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sanctuary, Mark
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ecosystem Accounting in the Nordic Countries2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Munthe, John
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Arnell, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moldan, Filip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åström, Stefan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansen, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jutterström, Sara
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblad, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tekie, Haben
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kronnäs, Veronika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimatförändringen och miljömål2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Forskningsprogrammet CLEO, Climate change and Environmental Objectives, startades 2010 efter en utlysning från Naturvårdsverket där man efterfrågade forskning med en övergripande målsättning att få: * En analys och kvantifiering av hur förändringar i klimatet, såsom temperatur, nederbörd och avrinning, påverkar förutsättningarna att nå de miljömål som påverkas av långväga transporterade luftföroreningar * En beskrivning och analys av synergier och målkonflikter av åtgärder, både nationellt och internationellt, för att minska utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar för att nå uppsatta miljömål. * Förbättrad kunskap om grundläggande processer för att ta fram tillförlitliga prognoser och scenarier för utvecklingen mot miljömålen, förbättrade indata till existerande modeller samt bättre sammanlänkning av modeller för klimat, luft och ekosystem.

    Programmet har fokuserat på miljömålen Frisk luft, Bara Naturlig Försurning, Ingen övergödning och i viss mån Giftfri miljö. Då målsättningen var att ta fram resultat som är relevanta för pågående arbete med miljömålen och för långsiktiga överväganden så har CLEO arbetat med framtidsscenarier som både fokuserat på en relativt nära framtid (2030), och i vissa avseenden ett längre tidsperspektiv (2100).

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50.
    Munthe, John
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moldan, Filip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åström, Stefan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansen, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jutterström, Sara
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblad, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kronnäs, Veronika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimatförändringen och miljömålen2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
12 1 - 50 of 54
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.41.0