IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Duis, Willem
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fjällström, Pär
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sahlberg, Bo
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nanomaterial i arbetsmiljön2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Under senare år har nanomaterial börjat tillverkas och användas för olika applikationer inom bland annat tillverkningsindustri, byggsektorn, medicin och i hygienartiklar. Nanopartiklar bildas också som en oönskad biprodukt i många olika sammanhang, t.ex. i dieselavgaser och svetsrök. Under kommande år, kommer användningen av nanomaterial sannolikt att öka i arbetslivet. Behovet av att bedöma riskerna med nanopartiklar i arbetsmiljön ökar därmed också. Denna rapport beskriver vad nanomaterial är, ger en kort översikt över vad som idag är känt om hälsoriskerna samt beskriver hur halten nanopartiklar i luft kan mätas, hur riskerna kan bedömas och hur exponeringen för nanomaterial kan kontrolleras och begränsas. Några av rapportens resultat och slutsatser sammanfattas nedan.

    En strategi för mätning av luftburna nanopartiklar och sammanfattande presentation av mätresultaten har utvecklats och testats på fem arbetsplatser. Mätmetoder och mätstrategier för att kartlägga exponering för nanopartiklar har utvecklats liksom metoder för att jämföra uppmätta halter med bakgrundshalterna och identifiera källor som sprider nanopartiklar. Dessa metoder kan användas av exempelvis yrkeshygieniker och arbetsmiljöingenjörer för att ta fram underlag för riskbedömning och åtgärder.

    Om mätningar av luftburna tillverkade nanopartiklar ska kunna tolkas, behövs gränsvärden eller riktvärden att jämföra de uppmätta halterna med. Några gränsvärden finns inte idag, varför riktvärden och försiktighetsprincipen behöver tillämpas. Bristen på gränsvärden har stor betydelse vid planering av mätningar, eftersom mätstrategin behöver anpassas efter detta. På samtliga arbetsplatser där vi mätt halten nanopartiklar, bedöms exponeringen ligga under förslagna riktvärden. I samtliga fall var påverkan på bakgrundshalten av nanopartiklar (mätt som antal, massa och yta) relativt liten, i storleksordningen maximalt en fördubbling. Vid en arbetsplats hanterades tillverkat nanomaterial (kiseldioxid) i en slurry (vätskesuspension) och i slutna system, vilket var effektivt för att minska spridningen till arbetsmiljön.

    Det har varit svårt att hitta arbetsplatser där nanomaterial används och speciellt där nanomaterial hanteras i pulverform. Sannolikt kommer användning att öka framöver. En grupp av företag som speciellt bör uppmärksammas är små och medelstora företag. Inom dessa utvecklas ofta ny teknik och de behöver ha god kunskap om hur eventuella risker med nanomaterial ska hållas under kontroll och hur försiktighetsprincipen ska tillämpas. Många av speciellt de små företagen har inte denna kunskap. Befintlig åtgärdsteknik som används för att minska spridning av gaser, fungerar i princip också för att hindra spridning av luftburna nanopartiklar till arbetsmiljön. Luftburna nanopartiklar tenderar att bilda agglomerat. Agglomeratens betydelse för hälsoeffekter och hur provtagnings- och mätmetoder påverkar agglomerering är oklart och behöver studeras närmare.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Bloom, Erica
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fjällström, Pär
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sahlberg, Bo
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    God praxis för säker mögelsanering2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    It is not uncommon during rebuilding, renovation and extending operations (RRE) that work is done in constructions where mould is present. The occurrence of mould is often unexpected and an unwanted surprise. Work with, and deconstruction of mould-infested constructions results in spores and mould fragments containing mycotoxins and cell wall components being spread to the work environment. Inhalation of these particulate air pollutants can have serious adverse health effects. The most common health effects due to exposure to mould are different forms of respiratory diseases, e.g. ODTS, Organic Dust Toxic Syndrome. A respiratory disease, extrinsic allergic alveolitis, EEA, can arise in serious cases. Acute illness with flu-like symptoms and fever also occurs, symptoms arising a few hours after exposure. The aim of the study is to develop concrete advice and recommendations that can be applied in everyday work. When applying the advice and recommendations, exposure should be reduced to a level where mould remediation and RRE work in mould infested structures can be done safely and without risk of adverse health effects. The results of the project are: The simplest risk assessment method is to assume that there could be mould in those environments that could be water damaged. Such environments include wet rooms (toilets, bathrooms, kitchens), but also in certain known risk structures. Given the risk of developing ODTS and EEA, all exposure to mould and dust containing mould should be avoided. Measures known to protect against the often very high concentrations of dust during RRE and demolition work, also protects against exposure to and spreading of mould. These measures include using personal protective equipment such as a respirator in combination with ventilation and enclosure of the working area to avoid spreading of mould and dust to surrounding premises and thorough cleaning and vacuuming of the working area after finishing the work. We recommend introducing this specific practice for RRE operations where there is a risk of mould exposure. If choosing to omit these measures, a comprehensive risk assessment should be carried out to demonstrate that the risk of exposure to dust and mould is insignificant. This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Bloom, Erica
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fjällström, Pär
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sahlberg, Bo
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    God praxis för säker mögelsanering2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I samband med ROT-arbeten förekommer det att arbete måste göras i byggkonstruktioner där det finns mögel. Ofta kommer mögelförekomsten som en oväntad och oönskad överraskning. Arbete med och rivning av konstruktioner som är angripna av mögel, innebär att mögel sprids till arbetsmiljön tillsammans med det damm som alstras. Här finns tips och råd om hur man bedömer riskerna med möglet och vilka åtgärder som behövs för att undvika negativa hälsoeffekter.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4. Christensson, Bengt
    et al.
    Fjällström, Pär
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Östlund, Gabriella
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Effektivare åtgärder mot exponering för svetsrök2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Inom detta projekt var målet att besöka företag som lyckats bra med att minska svetsares exponering för svetsrök, utvärdera åtgärderna och beskriva hur exponeringen för svetsrök kan minskas. De företagsbesök, mätningar och utvärderingar som gjorts visar dock att åtgärderna i praktiken fungerar sämre än förväntat. Detta beror bland annat på:- Låga flöden i främst integrerade punktutsug, men även i rörliga utsug. Låga flöden beror bland annat på underdimensionerad ventilation, trasiga slangar och av svetsaren strypta utsugsflöden. - Modifierade munstycken till utsug integrerade i svetspistolen. - Felplacerade utsugsarmar. - Drag som stör punktutsugens funktion. För att svetsaren ska vara skyddad mot svetsrök i alla förekommande situationer, är andningsskydd den enda åtgärd som ger ett tillförlitligt och tillräckligt skydd. Detta förutsätter dock att rätt andningsskydd används och att det underhålls väl. För att minska exponeringen både för svetsaren och andra som vistas i lokalen krävs bättre kunskap om hur man skyddar sig mot svetsrök och vad som krävs för att skydden ska fungera väl över tid. Utvärderingarna visar att det finns åtgärder som kan fungera väl och minska både svetsarens och andras exponering för svetsrök.  Integrerade utsug i svetspistolen kan fungera mycket väl vid svetsning i tunn plåt. Integrerade utsug har en stor fördel jämfört utsugsarmar eftersom utsuget alltid är nära ljusbågen och man inte behöver flytta med utsuget manuellt. Utsugsarm kan fungera bra även vid svetsning i tjock plåt, förutsatt att det placeras rätt. Oavsett vilka utsug som används, är det viktigt att de är i bra skick och underhålls väl samt används på rätt sätt. För att andra som arbetar i närheten av svetsningen inte ska exponeras för höga bakgrundshalter av svetsrök, bör allmänventilationen vara tillräcklig, 2 - 5 omsättningar per timme beroende på övriga åtgärder, typ av svetsning, antal svetsarbetsplatser, ventilationslösning och takhöjd. Sammanfattningsvis är risken för hög exponering liten om svetsaren använder andningsskydd samt ventilationstekniska åtgärder vidtas och används, samt åtgärder vidtas så att svetsaren kan arbeta utan att behöva luta sig över plymen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Fjällström, Pär
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bloom, Erica
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Christensson, Bengt
    Sahlberg, Bo
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Östlund, Gabriella
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL har studerat hur luften förändras vid transport genom fyra ventilationssystem i kontors­fastigheter. De fyra fastigheterna var vanliga kontor utan påtalade innemiljöproblem. Mätningarna visade att de filter som fanns för att rena tilluften skilde av partiklar sämre än förväntat. Mätningarna visade också att det bildas irriterande ämnen vid luftens transport genom ventilations­systemet. Sannolikt bildas irriterande ämnen som organiska syror och formaldehyd genom reaktioner med vatten/fukt. Även den totala halten av kolväten ökar när luften passerar genom ventilations­systemet. Halterna av ozon, kvävedioxid och mikroorganismer minskar när luften passerar genom ventilationssystemet. Baserat på mätningarna samt tidigare studier av ventilationssystem, har IVL sammanställt rekommendationer om hur man kan undvika problem med ventilation i samband med nybyggnation av ventilation; vid underhåll av ventilation och vad man kan göra om man misstänker att ventilationen är undermålig. Läs mer om studien och rekommendationer om åtgärder i rapporten "Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor". IVL-rapport B 2166 .

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Fjällström, Pär
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Christensson, Bengt
    Sahlberg, Bo
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Östlund, Gabriella
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mätningar har gjorts för att studera ventilationssystemets betydelse för luftkvalitén i fyra kontorsbyggnader. Byggnaderna valdes så att de skulle representera kontor utan några särskilda eller påtalade innemiljöproblem. Speciellt har luftens sammansättning och hur denna förändras vid transporten genom ventilationssystemet studerats. Mätningarna visar att halterna av vissa ämnen som i tillräckligt höga halter kan vara irriterande för slemhinnor och luftvägar, bland annat formaldehyd, acetaldehyd, myrsyra och ättiksyra ökar när luften passerar genom ventilationssystemet. Reaktioner med vatten antas bidra till att dessa ämnen bildas. Även om halterna inte låg över några gränsvärden, kan man inte utesluta att dessa ämnen ibland kan bidra till upplevda besvär i kontorsmiljöer. Mätningarna visar också att avskiljingen av partiklar över tilluftsfiltret fungerar sämre än förväntat. Ofta avskiljs enbart i storleksordningen 50 % av partiklar även i den grövsta fraktionen (PM 10), vilket leder till onödigt höga dammhalter i tilluften (om än halter som ligger väl under gällande hygieniska gränsvärden). Otillräcklig rening av tilluften leder till att en del av partiklarna avsätts invändigt i ventilationskanalerna som gradvis smutsas ner. Mot bakgrund av litteratur och andra studier av ventilationen samt mätningarna inom detta projekt, har rekommendationer sammanställts för åtgärder: 1) i samband med nybyggnation av ventilationssystem 2) underhåll av ventilationssystem  3) när problem med luftkvalité påtalas, som misstänks bero på brister i ventilationen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Fjällström, Pär
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Persson, Emelie
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mikroorganismer i arbetsmiljön vid förbehandlings- och samrötningsanläggningar: Kartläggning och åtgärder2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid förbehandlings- och samrötningsanläggningar förekommer mikroorganismer i det avfall som hanteras och rötning innebär att mikroorganismer bryter ner avfallet. Mikroorganismerna kan innebära hälsorisker för de anställda, då bioaerosoler, dvs. damm och vätskeaerosoler som innehåller mikroorganismer och deras metaboliter, kan uppstå vid hanteringen av avfallet. Forskningsprojektet om mikroorganismer i arbetsmiljön vid förbehandlings- och samrötningsanläggningar har undersökt när och var det finns risk för exponering för damm och aerosoler, och därmed för mikroorganismer.

    Den metodik som valts, och bedömts ge mest tillförlitligt underlag för en diskussion om åtgärder, är mätning av partiklar (uppdelat på olika storleksfraktioner) med direktvisande optiskt instrument. Mätinstrumentet har främst placerats stationärt för att följa hur dammhalten på utvalda platser varierar över tid, men har även burits runt i anläggningen av personalen för att studera dammhalterna i olika delar och vid olika arbetsmoment, exempelvis underhållsarbete och rondering. Studiebesök med mätningar och intervjuer har utförts vid tre förbehandlingsanläggningar, eftersom exponeringen bedöms vara högst i den typen av anläggningar.

    Mätningarna visar att förhöjda halter av partiklar förekommer vid platser och arbetsmoment där avfall hanteras öppet och där ventilationen är otillräcklig, och förhöjs ytterligare om materialet är i rörelse, om det är ostädat så att torkat avfall ”dammar” och/eller när man spolar vatten med högt tryck.

    Intervjuerna visade att de anställda generellt var överens om var riskmoment fanns och pekade ofta ut samma platser på anläggningarna. Detta visar att även om mätinstrument inte finns att tillgå kan en anläggning komma långt med att tillsammans med personalen kartlägga ”kritiska” platser/arbetsmoment.

    Där inga andra åtgärder fungerar eller är möjliga rekommenderas att personal använder andningsskydd i större utsträckning än vad som görs idag. Detta trots att personal inte, eller i mycket liten grad, upplevt problem. När det gäller luftvägsexponering kan man klara sig utan akuta besvär, men vid arbete under många år kan symptom/problem komma senare i livet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Fjällström, Pär
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wängberg, Ingvar
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Christensson, Bengt
    Hur effektivt skyddar andningsskydd i praktiken?2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Målet med projektet har varit att kartlägga vilket skydd andningsskydd ger i praktiken. Filtermasker, halvmasker och fläktmatade andningsskydd med partikelfilter (FFP3, P3), totalt 86 andningsskydd, har testats under brukarnas normala arbetsuppgifter. Användare och arbetsledare har även intervjuats vad det gäller deras (deras företags) erfarenheter, rutiner och kunskaper om handhavande av andningsskydd. Resultaten för testerna redovisas som en skyddsfaktor, vilket motsvarar hur många gånger renare luften är innanför än utanför masken. Spridningen i resultaten var stor med både undermåliga och väl fungerande andningsskydd av alla undersökta typer av skydd. Resultatet för filtermasker var 36 ± 22, halvmasker 1030 ± 740 och fläktmatade andningsskydd 1590 ± 2110. Detta kan sättas i relation till den nominella skyddsfaktorn, det vill säga den förväntade skyddsnivån för utbildade användare med nya andningsskydd. Den är 50, 48 respektive 10-2000 (beroende på vilken typ av mask, huva eller visir fläkten är kopplad till). Intervjuresultaten visade på tydliga kunskapsbrister hos både användare och arbetsledare. Endast var femte person hade fått utbildning rörande handhavande, det vill säga rengöring, filterbyten, förvaring av skydd när de inte används, när de ska användas med mera. Rakfrekvensen var för låg för 71 % av de tillfrågade och endast 22 % bytte filter tillräckligt ofta för att vara på den säkra sidan. Det förekom också att användarna rengjorde filtren antingen med dammsugare eller med tryckluft istället för att byta filtren, vilket leder till att filtret spricker och släpper igenom partiklar. Arbetsledarna hade något bättre kunskaper om handhavandet av andningsskydd, men ansåg att det var svårt att motivera de anställda till att använda andningsskydd. Endast 31 % ansåg att de flesta av de anställda använde andningsskydd när arbetsförhållandena så krävde det.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Vigren, Maria
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fjällström, Pär
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Frisörens arbetsmiljöguide - Utveckling av en digital arbetsmiljöguide om frisörens arbetsmiljö - Verksamhetsrapport2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi har tagit fram en digital arbetsmiljöguide i form av webbplatsen Frisörens arbetsmiljöguide. Guiden ger fakta, tips och råd för att hantera riskerna i frisöryrket och visar också på bra arbetssätt för frisörer.

    Projektet syftade till att ta fram strategier, material och metoder för att tydliggöra och underlätta implementering av förebyggande arbetsmiljöåtgärder bland frisörer. Ökad kunskap om den egna arbetsmiljön leder till ett mer hållbart arbetsliv och bidrar till att minska risken att drabbas av yrkesrelaterade skador.

    Forskningsbaserad kunskap inom området för frisörens arbetsmiljö har sammanställts, och informationen har sedan bearbetats och omsatts till lättillgängliga texter, bild- och filmmaterial. Den digitala guiden ger vägledning bland annat vad gäller salongens utformning, ventilation, arbetsteknik och hälsorisker. Den innehåller även ett utbildningsmaterial som frisörlärare kan använda i undervisningen av framtida frisörer.

    Marknadsförings- och kommunikationsarbetet för webbplatsen har följts upp och resultat gällande besöksstatistiken, visade att besökarna stannade relativt lång tid på webbplatsen, i genomsnitt 3,5 minuter, vilket är att betrakta som ett gott resultat.

    En utvärdering i form av en intervjustudie genomfördes med syfte att undersöka hur de olika användargrupperna upplevde och bedömde nyttan och användbarheten av webbplatsen, kopplat till sin funktion och roll i arbetsmiljöarbetet. Intervjuer genomfördes med målgrupperna regionala skyddsombud, frisörlärare samt yrkesverksamma frisörer/frisörföretagare. Resultatet visade att alla respondenterna ansåg att innehållet på webbplatsen var godkänt och de skattade materialet som användbart. Att det fanns information på ett för både arbetsgivar- och arbetstagarparten gemensamt ställe, sågs som mycket positivt. Respondenter ansåg att besöket på webbplatsen hade varit till nytta. Respondenterna från alla de tre målgrupperna bedömde att webbplatsen kan inspirera frisörbranschen som helhet, samt även inspirera dem som idag saknar kunskaper inom arbetsmiljöområdet.

    Projektet förväntas även bidra till de Globala målen för hållbar utveckling 2030, Sustainable Development Goal, mål 3 om hälsa och välbefinnande, samt mål 8 om främjande av en trygg och säker arbetsmiljö.

    Guiden är framtaget av IVL Svenska Miljöinstitutet och Prevent i samverkan med Frisörföretagarna och Handelsanställdas förbund. Projektet är finansierat av AFA Försäkring.

    Länk till webbplatsen Frisörens arbetsmiljöguide, www.frisorensarbetsmiljoguide.se

    Download full text (pdf)
    fulltext
1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf