IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
12345 1 - 50 of 241
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Andersson, Camilla
    et al.
    Ekman, Annica
    Forsberg, Bertil
    Grennfelt, Peringe
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gruzieva, Olena
    Hansson, Hans-Christen
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lagner, Joakim
    Moldan, Filip
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Munthe, John
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pleijel, Håkan
    Segersson, David
    Stockfelt, Leo
    Åström, Stefan
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Achievements and experiences from science–policy interaction in the field of air pollution: Synthesising 20 years of research and outreach,thinking about future needs2021Report (Other academic)
    Abstract [en]

    For 20 years, the Swedish Environmental Protection Agency together with the MISTRA research foundation have funded five air pollution research programmes with focus on producing knowledge that supports policy and emission control in national and international arenas. The research has been multidisciplinary and has included research on emissions, atmospheric transport and transformation processes, human health effects, ecosystem effects, and emission control strategies. Research has also been conducted on the interaction between air pollution and climate change.

    Over these years, the link between the research programmes and the development of emission control strategies and policies in Sweden, the EU, and the UNECE Air Convention has been of high importance. This report presents how the research programmes have created societal benefits through support for the development of air pollution policies and emission control measures. The report also identifies future research needs to ensure continued progress towards even better air quality for future generations.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2. Braun, Sabine
    et al.
    Ahrends, Bernd
    Alonso, Rocio
    Augustin, Sabine
    García-Gómez, Hector
    Hůnová, Iva
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Gunilla Pihl
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Schmitz, Andreas
    Thimonier, Anne
    Nitrogen deposition in forests: Statistical modeling of total deposition from throughfall loads2022In: Frontiers in Forests and Global Change, E-ISSN 2624-893X, Vol. 5Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction: Nitrogen (N) gradient studies in some cases use N deposition inthroughfall as measure of N deposition to forests.

    For evaluating critical loadsof N, however, information on total N deposition is required, i.e., the sum ofestimates of dry, wet and occult deposition.Methods: The present paper collects a number of studies in Europe wherethroughfall and total N deposition were compared in different forest types

    .From this dataset a function was derived which allows to estimate total Ndeposition from throughfall N deposition.Results: At low throughfall N deposition values, the proportion of canopyuptake is high and thus the underestimation of total deposition by throughfallN needs to be corrected.

    At throughfall N deposition values > 20 kg Nha􀀀1 yr􀀀1 canopy uptake is getting less important.Conclusion: This work shows that throughfall clearly underestimates totaldeposition of nitrogen. With the present data set covering large parts of Europe it is possible to derive a critical load estimate from gradient studiesusing throughfall data.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Eriksson, Elin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hallberg, Lisa
    Jelse, Kristian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Carbon footprint of cartons in Europe - Carbon Footprint methodology and biogenic carbon sequestration2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A methodology for carbon sequestration in forests used for carton production has been developed and applied. The average Carbon Footprint of converted cartons sold in Europe has been calculated and summarised. A methodology for a EU27 scenario based assessment of end of life treatment has been developed and applied. The average Carbon Footprint represents the total Greenhouse Gas emissions from one average tonne of virgin based fibres and recycled fibres produced, converted and printed in Europe.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Ferm, Martin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Granat, L.
    Engardt, M.
    Hansen, K.
    Wet deposition of ammonium, nitrate and non-sea-salt sulphate in Sweden 1955 through 2017.2019In: Atmospheric Environment: X, ISSN 2590-1621, Vol. 100015, no 2Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Långtidstrend av våtdeposition till Sveige

  • 5. Hagberg, Linus
    et al.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stripple, Håkan
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ek, Mats
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Zetterberg, Lars
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Svenska skogsindustrins emissioner och upptag av växthusgaser2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I denna studie har upptag och emissioner av växthusgaser för aktiviteter förknippade med den svenska skogsindustrins beräknats för åren 2001-2003. Emissioner och upptag i svensk skog och emissioner vid skogsbruk, vid produktion av skogsprodukter och vid transporter inom Sverige har ingått i inventeringen. Studien kommer fram till att nettoresultatet för svenska skogsindustrin är ett årligt upptag på ca 1,6 milj ton CO2-ekvivalenter. Upptaget i skogsekosystemet beräknades till ca 5,2 milj ton CO2-ekvivalenter och emissionerna i det skogsindustriella produktionssystemet beräknades till 3,5 milj ton CO2-ekvivalenter.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Hansen, Karin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ferm, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bennet, Cecilia
    Granat, Lennart
    Kronnäs, Veronika
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    von Brömssen, Claudia
    Engardt, Magnuz
    Akselsson, Cecilia
    Simpson, David
    Hellsten, Sofie
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Svensson, Annika
    Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-20112013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kvävenedfallet har stor betydning för försurning och övergödning. Uppdraget har finansierats av Naturvårdsverket, med syfte att förbättra underlaget för att följa upp miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning . En ny, unik databas har etablerats, med de flesta mätningar som har skett i Sverige av nederbördsmängder och -kemi på öppet fält från 1955 och fram till idag. Beräkningar av nedfallet av oorganiskt kväve (NO3- + NH4+) med nederbörden (våtdepositionen) vid de sammanlagt 362 mätplatserna visar att nedfallet är högre i hela Sverige idag än när mätningarna startade 1955. Data visar en stor variation i kvävenedfallet mellan mätplatser och år, vilket gör det svårt att detektera statistiskt signifikanta förändringar över tid. Nedfallet av kväve med nederbörden till Sverige ökade signifikant under 20-årsperioden 1970-1989 i sydvästra Sverige, men inte i sydöstra eller norra Sverige. Under 20-årsperioden 1990-2009 skedde ingen förändring av nedfallet i norra eller sydvästra Sverige, men i sydöstra Sverige minskade nedfallet av olika kväveformer med nederbörden signifikant. Parallellt har kvävenedfallet uppskattats med MATCH-modellen med två olika simuleringar. Den ena simuleringen (TRENDMATCH) har använt indata från observerad meteorologi tillsammans med emissioner bestämda inom EMEP-programmet medan den andra (KLIMATMATCH) använder meteorologi från en klimatmodell och emissioner sammanställt för RCP4.5. Den med TRENDMATCH modellerade depositionen visar nedåtgående trender för såväl NO3- som NH4+ från 1990 till 2009 i alla regioner. Resultaten från KLIMATMATCH visar inte lika tydliga trender för NH4+, beroende på att de historiska emissionerna i RCP4.5 databasen både visar upp- och nedåtgående trender för perioden. Trender i kvävenedfall beräknade med MATCH-modellen är till mycket stor del styrda av trender i de emissioner som används av spridningsmodellen. Det kan finnas flera orsaker till att vi inte ser tydliga trender i kvävenedfallet under de senaste decennierna. Trendanalyser kräver data med långa tidsserier, vilket av olika orsaker ofta saknas. Om kvävenedfallet har förändrats, men förändringen är liten, så är det svårt eller omöjligt att urskilja detta ur de stora slumpmässiga mellanårsvariationerna. Det är också möjligt att nedfallet inte har förändrats, trots minskande emissioner i Europa, på grund av ändrade atmosfärskemiska förhållanden (t ex klimat och minskande svavelemissioner), eller om utsläppen av kväve från källor som är av vikt för Sverige inte har minskat i samma utsträckning som emissionerna för Europa som helhet har. Det är också svårt att uppskatta kväveemissioner, vilket i rapporten illustreras av de två emissionsuppskattningar som har använts, där den ena rapporterar minskande emissioner av ammoniak och den andra ökande. För att uppnå precision och statistiskt kunna säkerställa förhållandevis små förändringar i kvävenedfallet, i storleksordningen 20 procent under en period av 20 år, behövs mätningar vid ett stort antal platser runt om i landet. Vi föreslår en genomgång av hur de framtida mätningarna av kvävenedfallet, som utgör basen för övervakningen, bör utformas. En viktig punkt är att existerande stationer med långa tidsserier bör bevaras, något som kräver långsiktig finansiering.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Malin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Påverkan på atmosfäriskt nedfall och luftkvaliten i Sverige av SO2-emissioner från vulkanutbrottet på Island, 2014-20152017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den 31 augusti 2014 till 27 februari 2015 pågick ett vulkanutbrott på Island med utsläpp av svaveldioxid (SO2) i samma storleksordning som de dubbla antropogena utsläppen från Europa under ett år. Merparten av svavelutsläppen från vulkanen skedde under september till november 2014. Vulkanutbrottet påverkade periodvis luftkvaliteten i Sverige, framför allt under september och oktober 2014. och i synnerhet i norra Sverige som normalt har en relativt ren miljö utan större föroreningskällor.

    Samtliga mätplatser inom Krondroppsnätet visade förhöjda lufthalter av SO2 i september 2014 jämfört med tidigare år. Den uppmätta genomsnittliga SO2-halten i september 2014 över Sverige, var sex gånger så hög som motsvarande treårsmedelvärde för september under 2011-2013. Ökningen var störst i norra Sverige, där lufthalterna var 25 gånger högre än normalt. I södra och mellersta Sverige var ökningen betydligt mindre, ungefär 3 gånger så hög i mellersta Sverige och dubbelt så hög i södra Sverige. Spridningsmodellering med EMEP-modellen visade att över 90 % av SO2-halterna under september 2014 i norra Sverige hade sitt ursprung i SO2-emissioner från vulkanutbrottet.

    I likhet med lufthalterna ökade svavelnedfallet mest i norra Sverige, men för nedfallet var ökningen störst under oktober månad. Detta kan förklaras av att nederbördsmängden under oktober månad var hög. September månad karaktäriserades av en låg nederbördsmängd, varför en stor mängd av torrdepositionen av svavel från september, det vill säga den deposition som fastnar i trädkronorna, sköljdes ner med regnet och samlades in i krondroppsmätningarna under träd¬kronorna först under oktober månad. Detta bidrog till att den totala svaveldepositionen (alltså mätningarna via krondropp) blev hög under oktober.

    Nedfallet av svavel med nederbörden (våtdepositionen) var ca tre gånger så hög under oktober 2014 över Sverige jämfört med motsvarande treårsmedelvärde för oktober under 2011-2013. Totaldepositionen som krondropp ökade ännu mer och var ca fem gånger högre. Nedfallet ökade mest i norra Sverige, där nedfallet över öppet fält ökade med 350 % och totaldepositionen som krondropp ökade drygt 1200 %. Motsvarande ökning i mellersta Sverige var 270 % för nedfallet över öppet fält och 760 % för totaldepositionen som krondropp. I södra Sverige var ökningen bara 130 % respektive 220 %. Spridningsberäkningen med EMEP-modellen visade att våtdepositions¬andelen från vulkanen var mer än 80 % i vissa delar av norra Sverige, under tiden för vulkanutbrottet (september 2014 – februari 2015).

    Även om mätresultaten visar på kraftiga förhöjningar av SO2-halter och svavelnedfall på månads-basis, så syns effekten inte lika tydligt om man analyserar data för årsmedelvärden (hydrologiska år), framförallt inte i södra och mellersta Sverige. Detta beror framförallt på att inledningen av vulkanutbrottet (september 2014) tillfaller det hydrologiska året 2013/2014, medan återstoden av vulkanutbrottet tillfaller det hydrologiska året 2014/2015. Om man däremot analyserar data på kalenderåret 2014 så syns effekten tydligt i hela landet.

    Även om det antropogena svavelnedfallet och lufthalterna av SO2 minskat dramatiskt i Sverige under de senaste 30 åren, belyser den här studien vikten av att upprätthålla luftkvalitetsmätningar. Krondroppsnätets mätningar bekräftar inte bara återhämtning, utan är också ett användbart verktyg för att spåra effekterna av specifika föroreningshändelser såsom vulkaniska utsläpp av SO2. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hur påverkas mark-, grund- och ytvatten vid en skogsavverkning? - Fallstudie Storskogen i Västra Götaland2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En av de högsta halterna av metylkvicksilver som uppmätts i skogsmiljö i Sverige noterades i det avrinnande vattnet från ett avverkat område i Sydvästra Sverige. Framför allt förekom mycket höga halter av metylkvick-silver vid låg vattenföring sommartid. Avverkningen påverkade även försurningsparametrar, nitrathalter och löst organiskt kol. Exempelvis ökade uttransporten av kväve kraftigt andra året efter avverkningen. Avverkningen ledde också till en nästan fördubblad förlust av baskatjoner (Ca2+, Mg2+, K+ och Na+) från avrinningsområdet.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det atmosfäriska nedfallet av svavel till skogen i Blekinge har minskat kraftigt, i takt med minskade svavelutsläpp i Sverige och från Europa. Sedan mätningarna inom Krondroppsnätet började 1985 har svavelnedfallet minskat kraftigt från cirka 20 till 3 – 4 kg S/ha och år. Under senare år tyder dock mätningarna på att minskningen avstannat. Det är tydligt att försurningspåverkan i länets markvatten minskat sedan mätstarten 1985 genom att halterna av svavel minskat, pH ökat, ANC ökat och halten oorganiskt aluminium minskat. Trots det positiva i att försurningstillståndet förbättrats är det ännu inte tillfredställande, och sedan några år tillbaka verkar återhämtningen ha avstannat. Det finns i markvattnet kvarstående betydande halter av oorganiskt aluminium, pH är i de flesta fall under 5 och ANC är negativt eller runt noll.

    Det går ännu inte att statistiskt fastställa att nedfallet av kväve i länet har förändrats sedan mätstart. Kvävenedfallet i nederbörden var 2014/15 ca 9 kg/ha/år. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- plus torrdeposition) för de två senaste åren beräknas variera från 10 till 15 kg per hektar med högst nedfall i de allra västligaste delarna av länet. Detta medför att den kritiska belastningsgränsen för kväve med avseende på övergödning till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, och som har överskridits de flesta år i länet, även överskreds 2014/15. Förhöjda nitrathalter i markvattnet förekommer dock relativt sällan i växande skog i Blekinge, vilket tyder på att skogarna i länet ännu inte nått kvävemättnad. När en granskog i länet avverkades år 2000 var dock halterna av nitrat i markvattnet kraftigt förhöjda under en period av cirka 6 år.

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län - Resultat från Krondroppsnätet till och med 2016/172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nedfallet av svavel- och kväveföreningar i Kalmar län har under lång tid överskridit vad skogs-marken samt sjöar och vattendrag tål. Under första halvan av 1990-talet varierade svavelnedfallet i länet från 3 till över 14 kg svavel per hektar och år men har sedan dess minskat kraftigt. Numera ligger svavelnedfallet till skogen i länet på strax över 1 kg per hektar och år (som medelvärde för de senaste tre åren). Svavelnedfallet vid krondroppsytan Ottenby på södra Öland har minskat med 83 % på 27 år. Sedan 1996/97, då mätningar fanns vid samtliga nu aktiva mätplatser, har svavelnedfallet minskat med mellan 72-82 %, med lägst minskning vid Risebo och högst vid Alsjö. Även lufthalterna av svaveldioxid har minskat statistiskt säkerställt med 48-59 %, sedan 1999, vid Ottenby, Rockneby och Risebo.

    Försurningstillståndet i skogsmarken i Kalmar län varierar kraftigt. I nuläget är det endast vid Alsjö i sydöstra Kalmar län där mätningarna genomgående visar på återhämtning genom ökande pH och ANC. Dock är pH alltjämt lågt, under 5, och ANC oftast negativt, vilket indikerar att återhämtningen går mycket långsamt vid Alsjö, se figur nedan. Vid Rockneby minskar pH och ANC är ofta negativt, vilket gör att försurningstillståndet inte förbättrats under mätperioden. Vid Ottenby är försurningsläget mer svårbedömt, då ANC och pH minskar samtidigt som pH är mycket lågt, mellan 4-4,5, och ANC klart positivt. Bäst försurningstillstånd finns vid Risebo i länets norra delar, med ett pH runt 6 och positivt ANC. pH minskar dock vid Risebo, vilket är lite oroväckande. Det tar lång tid för skogsmarken att återhämta sig efter den tidigare historiska försurningsbelastningen. Hur mycket svavelnedfall skogsmarken tål i dagsläget beror på flera samverkande faktorer, såsom kvävenedfall och bortförsel av buffrande ämnen vid skogs-avverkning. I takt med att svavelnedfallet minskat har dock andra faktorer, såsom skogsbruk och kvävenedfall, fått större betydelse för försurningspåverkan.

    Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till skogen i länet har beräknats till 5-8 kg kväve per hektar och år under det senaste hydrologiska året (2016/17). Kvävenedfallet minskar endast långsamt och har under lång tid överskridit de kritiska nivåer som antagits främst för att motverka förändringar av biodiversiteten för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. Inte något år under mätningarnas gång har det totala kvävenedfallet varit lägre än 5 kg/ha och år. Om kvävenedfallet överstiger vad skogsekosystemet kan ta hand om finns det risk för att kväve läcker till bäckar och sjöar. Förhöjda halter av nitratkväve i markvattnet har ibland förekommit i Kalmar län, vilket visar att det vid vissa platser finns mer kväve än vad skogsekosystemet kan ta upp och därmed en potentiell risk för kväveutlakning till ytvatten. När det gäller lufthalterna av kvävedioxid har de, sedan 1999, minskat statistiskt säkerställt med 30 % vid Ottenby och Rockneby samt 40 % vid Risebo, i länets norra delar.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Södermanlands län2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Södermanlands län under perioden från oktober 2014 till september 2015, vilka relateras till tidigare års mätningar. Vidare beskrivs aktuella händelser under 2015 med anknytning till Krondroppsnätet. Svavelnedfallet vid provytorna i länet har minskat från cirka 4 kg per hektar 1996/97 till cirka 2 kg per hektar 2014/15. Markvattnet vid Edeby visar inga statistiskt signifikanta förändringar av pH, ANC eller oorganiskt aluminium, trots ett minskat svavelnedfall, vilket tyder på att återhämtningen från försurningen går långsamt. Försurningsstatusen vid Edeby är dock relativt god, med ett pH runt 5,5, ANC oftast över noll och halten oorganiskt aluminium i markvattnet relativt låg. Framtida mätningar får utvisa om förbättringen fortskrider.

    Kvävenedfallet, som följs främst på öppet fält på grund av interncirkulation i kronorna i skogsytorna, har varierat mellan 3 och 9 kg per hektar och år vid Edeby genom åren. Under det senaste mätåret var kvävenedfallet med nederbörden 5 kg per hektar. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- plus torrdeposition) för de två senaste åren beräknas ha varierat från 5 – 7,5 kg per hektar i de östra delarna av länet. I de sydvästliga delarna av länet varierade det totala kvävenedfallet de två senaste åren mellan 7,5 – 10 kg per hektar. Detta medför att den kritiska belastningsgränsen för kväve med avseende på övergödning till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, och som har överskridits de flesta år i länet, även överskreds 2014/15. Även om kvävenedfallet till skogsmarken i länet varit betydande genom åren har det sannolikt inte resulterat i något betydande läckage av nitrat till markvattnet eller avrinningen. Förhöjda nitrathalter i markvattnet kan dock ske vid störningar, såsom avverkning, stormskador etc.

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Östergötlands län - Resultat från Krondroppsnätet till och med 2016/172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nedfallet av svavel- och kväveföreningar i Östergötlands län har under lång tid överskridit vad skogsmarken samt sjöar och vattendrag tål. I början av 1990-talet varierade svavelnedfallet i länet från 4 till över 10 kg svavel per hektar och år. Sedan dess har svavelnedfallet minskat kraftigt. Numera ligger svavelnedfallet till skogen i länet på 0,7-1,1 kg per hektar och år (som medelvärde för de senaste tre åren). Svavelnedfallet i de södra delarna av länet har minskat med strax över 90 %, medan det i länets norra delar minskat med 80 % under perioden 1996/97 – 2016/17. Även lufthalterna av svaveldioxid i länets norra delar har minskat statistiskt säkerställt med cirka 50 % sedan 1999.

    Som ett resultat av det minskande svavelnedfallet har försurningstillståndet i skogsmarken i Östergötlands läns södra delar förbättrats, och markvattnet visar tydliga tecken på återhämtning från försurning. pH och den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet har ökat statistiskt säkerställt vid Solltorp i länets södra delar, se figur. Däremot finns ingen statistiskt säkerställd förändring av ANC och pH vid Höka i länets norra delar. Vid Solltorp är ANC ofta positivt, medan ANC vid Höka oftast är negativt. Om ANC har ett negativt värde saknas buffrande förmåga. Vattnet som rinner av från skogsmarken bör ha ett klart positivt värde på ANC för att bidra till buffringskapacitet i ytvattnet. Ytterligare återhämtning krävs för att avrinnande vatten ska kunna förse ytvattnet med buffringskapacitet, något som främst gäller vid Höka.

    Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till skogen i länet har beräknats till 4-8 kg kväve per hektar och år under det senaste hydrologiska året (2016/17), med lägst nedfall i länets norra delar. Kvävenedfallet minskar endast långsamt. Kvävenedfallet i länet har under lång tid överskridit de kritiska nivåer som antagits främst för att motverka förändringar av biodiversiteten för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. I norra delen av länet är det endast under de två senaste åren som det totala kvävenedfallet varit lägre än 5 kg/ha och år. I södra och mellersta delen av länet är kvävenedfallet betydligt högre jämfört med länets nordligaste delar, vilket medför att den kritiska nivån alltjämt överskrids kraftigt.

    Om kvävenedfallet överstiger vad skogsekosystemet kan ta hand om finns det risk för att kväve läcker till bäckar och sjöar. I dagsläget är nitrathalterna i markvattnet generellt ännu låga, men det finns en risk för att skogsekosystemet bygger upp ett kväveförråd som kan börja läcka om nedfallet fortsätter vara högt framöver. När det gäller lufthalterna av kvävedioxid, som mäts vid Höka i länets norra del, har de minskat statistiskt säkerställt med 41 % sedan 1999, medan ingen statistiskt signifikant förändring uppmätts för lufthalterna av ammoniak.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Persson, Christer
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Södergren, Helena
    Förbättrad modellering och mätning av belastningen från luftföroreningar - samverkan mellan Krondroppsnätet och MATCH-modellen2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Mätningarna inom Krondroppsnätet, och modellsystemet MATCH- Sverige, används idag i den nationella miljöövervakningen av nedfall av olika luftföroreningar till skog och mark. Följande studie har utvärderat möjligheten att kombinera informationen från de två systemen och ger konkreta förslag på förbättringsmöjligheter för att skapa bättre förutsättningar för att uppnå en optimal nationell miljöövervakning samt modellering. I vissa hänseende har även andra nationella atmosfärskemiska stationsnät inkluderats i studien. När det gäller övervakningsmätnäten är det angeläget att samtliga mätstationer utrustas med enhetliga och testade nederbördsprovtagare, att beräkna våtdeposition med hjälp av mätningarna över öppet fält samt en korrektionsfaktor och att mätningarna vid fjällstationerna åter tas i drift. Vidare är det viktigt att strängprovtagare åter tas i drift för att möjliggöra uppskattningen av torrdepositionen, framför allt av föreningar som interncirkulerar i trädkronorna, såsom kväve och baskatjoner. Modellerade nederbördsmängder som tagits fram av SMHI kan eventuellt användas för att i efterhand beräkna nedfallet över öppet fält vintertid. När det gäller MATCH-modellen är det angeläget att torrdepositionen av baskatjoner åter modelleras med MATCH-Sverige, något som är möjligt nu då lufthaltsmätningar av baskatjoner återigen finns tillgängliga. Även införandet av strängprovtagare kan användas som underlag vid modelleringen av baskatjoner. Det är prioriterat att räkna om MATCH resultaten för 2005-2008 med samma höga upplösning som tidigare (11 x 11 km). Andra förbättringsmöjligheter för MATCH-modellen omfattar en omarbetning av parameteriseringen av torrdepositionen till skog, vilket skulle vara möjlig med hjälp av resultaten från mätningarna av torrdepositionen av kväve och baskatjoner med strängprovtagare. Vidare föreslås att resultaten från de olika atmosfärskemiska stationsnäten jämförs med modellvärden (MATCH och EMEP) för att få en övergripande bild av de kombinerade resultaten från samtliga mätnät i kombination med modellresultat. Inom studien har ett antal förslag till utvecklingsprojekt tagits fram som kan bidra till att förbättra både mätningar och modellering av nedfallet av luftföroreningar över Sverige.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Hallands län2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Försurning av ytvattnen i Halland utgör fortfarande ett betydande problem, och cirka 80 procent av länets sjöar bedömdes vara försurade år 2010. Mätningarna inom Krondroppsnätet visar dock på en minskande trend för svavelhalter i luft i Timrilt samt i svavelnedfall till alla länets skogsytor. Sedan mätningarna vid Söstared började 1988 har svavelnedfallet minskat med cirka 80 procent, från cirka 11-12 till runt 2 kg S/ha/år. Detta är i samma takt som den rapporterade minskningen av Europas samlade utsläpp av oxiderat svavel sedan 1990. Även svavelhalten i markvattnet har minskat signifikant. Mätningarna i markvattnet visar dock att det fortfarande är starkt försurat i stora delar av länet, med generellt lågt pH och en syraneutraliserande förmåga (ANC) under noll, vilket visar på att det inte finns någon buffrande förmåga i markvattnet. Ett undantag är Söstared med förhållandevis bra värden för de olika försurningsindikatorerna.

    Lufthalterna av kvävedioxid har minskat signifikant i Timrilt, både för sommar- och vinter-halvår. För lufthalter av ammoniak finns inga signifikanta trender. Genom att trädkronorna direkt tar upp en viss del av kvävenedfallet har det varit svårt att säkerställa förändringar av kvävenedfallet till skogen i länet. Den totala kvävedepositionen av oorganiskt kväve ligger på mer än 15 kg per hektar för de två senaste åren. Detta är långt över den kritiska belastnings-gränsen för skogsmarken i Sverige, 5 kg N/ha/år, som baseras på effekter på markvegetation. Förhöjda halter av nitratkväve i markvattnet förekommer i Halland. Detta visar att det finns mer kväve än vad skogsekosystemet kan ta upp, vilket innebär en potentiell risk för kväve-utlakning till ytvatten. Halterna har generellt varit kraftigt förhöjda i Djupeåsen, Timrilt, Vallåsen och Kullahus. I Timrilt och Vallåsen ledde stormen Gudrun till ytterligare förhöjning av nitratkvävehalterna, liksom i ett senare skede även vid Borgared.

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Jönköpings län2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Jönköpings län görs mätningar av krondropp och markvattenkemi på fyra granytor, varav två startades 1996 (Bordsjö och Fagerhult) och två startades 1998 (Värnvik och Mellby). I Fagerhult mäts även nedfall på öppet fält, lufthalter samt torrdeposition med strängprovtagare. Svavelhalterna i luft under sommarhalvåret har minskat signifikant i länet. Även svavelnedfallet har minskat. Det minskade svavelnedfallet återspeglas i signifikant minskade halter av svavel i markvattnet vid två av länets fyra ytor, Värnvik och Bordsjö.

    Ingen av länets fyra provytor visar ännu på någon återhämtning från försurning, baserat på parametrarna pH, ANC (syraneutraliserande förmåga) och koncentrationen av oorganiskt aluminium. ANC vid Fagerhult har istället minskat signifikant. Vid Mellby, Bordsjö och Fagerhult har ANC som median för de senaste tre åren varit negativ, pH varit under 5 och halten oorganiskt aluminium varit hög. Den långsamma återhämtningen från försurningen i länet kan till viss del härledas till de ökade kloridhalterna i markvattnet som indikerar en havssaltsepisod och därmed en ”surstöt”. Stormarna under 2000-talet försvårar dock tolkningen av återhämtningsförloppet, tillsammans med eventuella störningar vid isättning av nya lysimetrar.

    Kvävenedfallet med nederbörden på öppet fält har inte förändrats i länet sedan mätstarten vare sig vid Fagerhult eller på Visingsö. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- och torrdeposition) för de två senaste åren beräknas variera från 7,5 till över 15 kg per hektar och år, med högst nedfall i de sydvästligaste delarna av länet. Detta medför att den kritiska belastningsgränsen för kväve med avseende på övergödning till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, har överskridits de flesta år i länet, så också 2014/15. Kvävehalterna i markvattnet har generellt varit låga, då skogen varit ostörd, men på samtliga ytor finns förhöjningar efter stormar som inträffade mellan åren 2005 och 2008. Den kraftigaste stormeffekten uppmättes i Mellby, som är mest stormskadad.

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan mätstarten har halten av svaveldioxid (SO2) i luften minskat signifikant under både sommar- och vinterhalvåret vid Ottenby, endast under vinterhalvåret vid Risebo samt endast under sommarhalvåret vid Rockneby. Vid Rockneby har sommarhalvårsmedelhalterna för kvävedioxid (NO2) minskat, medan vinterhalvårsmedelhalterna minskat vid länets samtliga mätstationer. Lufthalterna av SO2 och NO2 är dock fortsatt högre vid Ottenby på Ölands södra udde, jämfört med övriga mätplatser i länet, vilket troligen kan förklaras av påverkan från Östersjöns fartygstrafik. Även vid Rockneby är lufthalterna av SO2 och NO2 relativt höga, medan lägst lufthalter uppmätts vid Risebo i norra delen av länet.

    Svavelnedfallet (utan havssalt) i krondroppet har minskat signifikant sedan mätstarten vid alla länets mätplatser. Under 2014/15 varierade svavelnedfallet i länet mellan 1,4 och 2,3 kg per hektar. Status i markvattnet tyder på bestående försurningsproblem för skogsmarken, med undantag av länets norra delar. Markvattnet vid övriga mätplatser återhämtar sig endast mycket långsamt från försurning och i några fall syns även tecken på en försämring.

    Kvävenedfallet via nederbörden visar inte på någon signifikant förändring i länet sedan mätstarten. Under det senaste mätåret var kvävenedfallet med nederbörden mellan 5,6 och 6,0 kg per hektar. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- plus torrdeposition) för de två senaste åren beräknas variera mellan 7,5 - 10 kg per hektar i största delen av länet. Detta medför att den kritiska belastningsgränsen för kväve med avseende på övergödning till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, och som har överskridits de flesta år i länet, överskreds även 2014/15. Förhöjda halter av nitrat har förekommit relativt frekvent i markvattnet vid flertalet mätplatser i länet, framför allt i samband med stormarna 1999, 2005 och 2007. Detta kan tyda på en pågående upplagring av kväve i skogsmarken som resulterar i ett läckage till markvattnet i samband med störningar.

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan mätstart fram till 2013 har lufthalterna av svaveldioxid (SO2) minskat vid samtliga platser i norra Sverige, förutom Nikkaluokta. Mellan 31 augusti 2014 till 27 februari 2015 pågick ett vulkanutbrott på Island med mycket höga SO2-halter i marknivå som följd. Luft med dessa höga SO2-halter fördes periodvis med vindarna till Sverige. Månadsvisa lufthaltsmätningar inom Krondroppsnätet visade på kraftigt förhöjda SO2-halter i norra Sverige i september 2014, men även januari 2015. Därför blev sommar- och vinterhalvårsmedelhalten för SO2 vid flera platser i norra Sverige under 2014 och 2015 högre jämfört med tidigare år, och de tidigare statistiskt signifikanta minskande trenderna avbröts därmed.

    Vid de allra nordligaste mätplatserna förekommer så höga ozonhalter under de tidiga vårmånaderna, främst april, att de kan skada människor. Även den tidiga växtligheten kan skadas av de höga ozonhalterna, framförallt i perspektivet att vegetationssäsongen förlängs i ett förändrat klimat. Svavelnedfallet till skogen har sedan 1990-talet minskat signifikant vid flertalet platser i norra Sverige. Det finns en klar gradient i försurningsbelastningen från kusten mot inlandet, med större nedfall för de kustnära områdena. Det minskade svavelnedfallet återspeglas i signifikant minskande svavelhalter i markvattnet vid sex av nio mätlokaler. pH i markvattnet ligger vid de flesta lokaler i norra Sverige över 5 och den syraneutraliserande förmågan, ANC, uppvisar positiva värden strax över noll. Markvattenhalten av oorganiskt aluminium, som är giftigt för djur och växter, har generellt varit låg i Norrlands inland. Vid Västerbottens kustland har dock halten oorganiskt aluminium stundtals varit relativt hög, ANC negativt och pH lågt. Mätningarna i markvattnet vid några ytor visar att ANC minskat och/eller att halten oorganiskt aluminium ökat, men det är inga stora förändringar.

    I juni 2012 kvävegödslades krondroppsytan i Sör-Digertjärn i Jämtlands län, vilket påverkade resultaten från mätningarna. Halterna av nitrat och ammonium i markvattnet ökade dramatiskt under året, och höga halter bestod även påföljande år. På grund av läckaget av nitrat till markvattnet, samt i viss mån även ökande halter av lösta organiska ämnen (DOC), försämrades försurningsindikatorerna i markvattnet kraftigt. Under 2014 var ANC samt halten oorganiskt aluminium tillbaka på samma nivåer som före gödslingen, medan pH fortfarande var mycket lågt under 2015.

    Lufthalterna av kvävedioxid under sommarhalvåret har minskat vid flertalet mätplatser i norra Sverige. Ammoniakhalterna i luft har endast minskat vid två mätplatser sommartid, och vintertid har ammoniakhalterna ökat signifikant vid två mätplatser. Kvävenedfallet med nederbörden har minskat vid en mätlokal i Dalarnas län och ökat vid en mätlokal i Västerbottens län under de senaste 20 åren. Den kritiska belastningsgränsen för kväve till skogsmark överskreds endast i de sydligare delarna av Dalarnas län under 2014/15. Kvävehalten i markvattnet under rotzonen har oftast varit mycket låg, vilket visar att skogsekosystemet tar upp det ammonium- och nitratkväve som finns tillgängligt.

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Skåne län2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Krondroppsnätet är ett mätprogram som under tre decennier har följt utvecklingen av nedfall av luftföroreningar i skogen och dess effekter på luft, växtlighet, mark och vatten. Krondroppsnätet omfattar idag 64 provytor fördelade över hela Sverige, och åtta av dessa ytor ligger i Skåne län. Den längsta mätserien är 27 år. I länet finna fyra granytor (Maryd, Stenshult, Hissmossa och Arkelstorp), två bokytor (Kampholma och Baldringe) och en tallyta (Falsterbo). Dessutom görs öppet fält-mätningar vid Videlycke. Markvatten mäts på sju platser, krondropp på sex platser, öppet fält på fyra platser och lufthalter samt torrdeposition mäts vid två platser. I denna rapport redovisas resultaten från mätningar i länet under perioden från oktober 2014 till september 2015, vilka relateras till resultaten från tidigare års mätningar. Vidare beskrivs aktuella händelser under 2015 med anknytning till Krondroppsnätet.

    Svavelnedfallet till skog i Arkelstorp och Västra Torup/Hissmossa har minskat från omkring 20 kg per hektar och år (exklusive havssalt) omkring 1990, till 2 kg per hektar och år eller mindre. De senaste två åren var dock nedfallet högre, omkring 3-4 kg per hektar, och denna förhöjning före¬kommer även på andra mätplatser i länet. Nedfallet på öppet fält var avsevärt lägre än nedfallet via krondropp under de första 10 årens mätningar, men skillnaden har avtagit efter dess. I Västra Torup/ Hissmossa, där långa tidsserier med mätningar över öppet fält finns, uppmäts nu ingen skillnad. Granytorna Stenshult och Maryd i söder är de ytor som tog emot mest svavelnedfall under 2014/15, 6 respektive 4 kg per hektar. I Stenshult har svavelnedfallet via krondropp varit ungefär dubbelt så högt som på öppet fält de senaste åren, vilket visar på hög torrdeposition.

    Kvävenedfallet, som följs främst på öppet fält på grund av interncirkulation i kronorna i skogs-ytorna, har varierat mellan 7 och 17 kg per hektar och år i Västra Torup/Hissmossa, som är den plats där mätningar pågått längst (27 år), med enstaka års uppehåll. Ingen tidstrend har kunnat påvisas. Nedfallet på öppet fält har generellt varit högre än via krondropp, vilket kan förklaras av upptag i trädkronorna. I Stenshult, där nedfall på öppet fält mätts de fyra senaste hydro¬logiska åren, har dock förhållandena varit de omvända, med mellan 11 och 17 kg kväve per hektar och år på öppet fält och mellan 17 och 22 kg per hektar och år i krondropp. Detta indikerar att torr¬depositionen av kväve i Stenshult är stor, avsevärt större än upptaget i trädkronorna. Den totala kvävedepositionen av oorganiskt kväve låg på mer än 15 kg per hektar för de två senaste åren. Detta är långt över den kritiska belastnings¬gränsen för skogsmarken i Sverige, 5 kg N/ha/år, som baseras på effekter på markvegetation.

    Det minskade svavelnedfallet återspeglas i signifikant minskande halter av svavel i markvattnet i Arkelstorp och Kampholma, som är de ytor som har långa tidsserier. Både Arkelstorp och Kampholma visar på återhämtning från försurning, med signifikanta ökningar av pH och syraneutraliserande förmåga (ANC). Förhöjda nitrat¬kväve¬halter i markvattnet har uppmätts i sex av de sju ytorna, och endast i bokytan i Kampholma har halterna varit låga hela tiden. Detta visar på att det finns mer kväve än vad skogsekosystemen kan ta upp på många håll i Skåne. Stenshult, som uppvisat högst kvävenedfall, är den yta där också halterna av nitratkväve i markvattnet varit som högst, upp till 18 mg/l.

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Värmlands län mäts krondropp och markvatten på tre granytor (Södra Averstad, Blåbärskullen och Transtrandsberget). I Södra Averstad finns den längsta mätserien, sedan 1990. Blåbärskullen och Transtrandsberget startades 1996. Mätningar av lufthalter och nedfall på öppet fält görs i Södra Averstad och Blåbärskullen. Dessutom mäts även torrdeposition med en strängprovtagare vid Blåbärskullen.

    Lufthalterna av SO2 i södra delen av länet har minskat med ca 70 % sedan 1994, i takt med Europas minskande utsläpp. Även lufthalterna av NO2 i länets södra del har minskat i takt med minskande utsläpp, med ca 50 % sedan 1994. Lufthalterna av NH3 är mycket låga i länet. Luft¬halterna av ozon, som medelhalt för sommar- respektive vinterhalvår, har legat på en konstant nivå sedan början av 2000-talet. Även svavelnedfallet till länets skogar har minskat i takt med rapporterade minskningar av svavelutsläpp. Tidsutvecklingen vad gäller nedfallet av oorganiskt kväve till skogen i länet är mer osäker. Den totala kvävedepositionen av oorganiskt kväve har varierat mellan 5-7,5 kg per hektar i de nordligare delarna av länet och mellan 7,5-10 kg per hektar i de sydligare delarna för de två senaste åren, vilket är högre än den kritiska belastningsgränsen för skogsmark i Sverige på 5 kg N/ha/år.

    Tidigare var skogsytan vid Södra Averstad kraftigt försurad, men sedan 1990-talet har det pågått en återhämtning från försurning i markvattnet i länets skogar, och numera visar indikatorerna för försurning på relativt bra värden. Under de senaste åren har dock återhämtningen avstannat. Vid Blåbärskullen, som tidigare visat bra värden på försurningsstatusen, har de försurningsrelaterade parametrarna till och med försämrats under de senaste åren. Förhöjda nitrathalter i markvattnet förekommer relativt sällan i växande skog, vilket tyder på att skogarna i Värmland ännu inte närmat sig kvävemättnad.

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Västmanlands län - Resultat från Krondroppsnätet till och med 2016/172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nedfallet av svavel- och kväveföreningar i Västmanlands län har under lång tid överskridit vad skogsmarken samt sjöar och vattendrag tål. I början av 1990-talet varierade svavelnedfallet i länet från 4 till över 10 kg svavel per hektar och år, med högst nedfall i länets södra delar. Sedan dess har svavelnedfallet minskat kraftigt. Numera ligger svavelnedfallet till skogen i länet på 0,7 kg per hektar och år (som medelvärde för de senaste tre åren). Nedfallet av svavel i de södra delarna av länet har minskat med 90 % sedan 1994, medan det i länets norra delar minskat med mer än 65 % sedan 2002. Även lufthalterna av svaveldioxid har minskat statistiskt säkerställt med cirka 40 % sedan 1997 i länets södra delar.

    Som ett resultat av det minskande svavelnedfallet har försurningstillståndet i skogsmarken i Västmanlands läns södra delar förbättrats och markvattnet visar tydliga tecken på återhämtning från försurning. pH och den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet har ökat statistiskt säkerställt, se figur nedan. Ökningen går dock långsamt, och ANC är fortfarande ibland negativt. Vattnet som rinner av från skogsmarken bör ha ett positivt ANC, för att bidra till buffringskapacitet i ytvattnet. Ytterligare återhämtning krävs för att avrinnande vatten ska kunna förse ytvattnet med buffringskapacitet.

    Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till skogen i länet har beräknats till 2-4 kg kväve per hektar och år under det senaste hydrologiska året (2016/17). Kvävenedfallet minskar endast långsamt och har i länet under lång tid överskridit de kritiska nivåer som antagits främst för att motverka förändringar av biodiversiteten för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. Det är endast under de två senaste åren som det totala kvävenedfallet varit lägre än 5 kg/ha och år. Om kvävenedfallet överstiger vad skogsekosystemet kan ta hand om finns det risk för att kväve läcker till bäckar och sjöar. Låga halter av nitrat i markvattnet tyder på att denna risk i nuläget är låg i länet. När det gäller lufthalterna av kvävedioxid har de minskat statistiskt säkerställt med nästan 40 % sedan 1994 i länets södra delar och med 45 % sedan 2004 i länets nordliga delar.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Västra Götalands län2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Västra Götalands län för perioden oktober 2014 till september 2015. Resultaten relateras till tidigare års mätningar. I Västra Götalands län görs mätningar av lufthalter (vid en plats), nedfall på öppet fält (vid två platser) samt av nedfall via krondropp och markvattenkemi (vid fyra platser). Det finns en tendens (nära statistisk signifikans) till ökande nederbördsmängder vid Hensbacka, strax norr om Uddevalla. Den årliga ökningen är i samma storleksordning som SMHI anger att nederbörden i Västra Götaland har ökat för perioden 1991-2011 jämfört med perioden 1961-1990 (10-20%).

    Svavelnedfallet var under det hydrologiska året 2014/15 tydligt högre, jämfört med året innan, vid alla mätplatser i länet. Även lufthalterna av SO2 var höga under vintern 2014/15. Under året inträffade två saker av betydelse för svavelhalter och nedfall. Det pågick under hösten/vintern ett stort vulkanutbrott på Island som släppte ut mer svaveldioxid till atmosfären på ett halvår än hela Europas årliga samlade utsläpp. Denna förorenade luft påverkade luftkvaliteten i Sverige. Från 1 januari 2015 sänktes den tillåtna svavelhalten i fartygsbränsle, från tidigare 1 procent till 0,1 procent svavel. Detta borde resulterat i ett minskat svavelnedfall vid kustnära platser i Västra Götaland. Av mätningarna att döma verkar dock påverkan från vulkanen ha övervägt vad gäller det summerade svavelnedfallet i Västra Götalands län under året. Mätningar av lufthalter inom Krondroppsnätet och Luft- och Nederbördskemiska nätet (LNKN) i sydöstra Sverige visar att halterna av svaveldioxid vid två kustnära platser vid Östersjön som medelvärde för 2015 (jan-dec) var cirka 30 % lägre jämfört med motsvarande medelvärde för de tre närmast föregående åren, med stor sannolikhet som ett resultat av minskade svavelutsläpp från sjöfarten på Östersjön.

    Det pågår en återhämtning från försurningen i skogsmarken vid vissa platser i länet medan ingen återhämtning sker på andra. Vid Hensbacka visar mätningarna på att markvattnet varit kraftigt försurat, men att det pågår en återhämtning med stigande pH och syraneutraliserande förmåga (ANC) samt minskande halter oorganiskt aluminium. Vid Söstared, strax över länsgränsen i norra Halland, sker inga förändringar i markvattnet som har ett pH som ligger strax över 5, ANC just över noll och halter av oorganiskt aluminium som är förhöjda. För de två senaste åren beräknades det årliga totala nedfallet av oorganiskt kväve till mellan 10 och 15 kg per hektar för Västergötlands län, med det högsta nedfallet i sydväst. Den kritiska belastningen för övergödande kväve som används för Sveriges gran- och tallskogar, 5 kg N per hektar och år, överskreds således kraftigt i hela Västra Götalands län. Halterna av ammonium- och nitratkväve i markvattnet har dock generellt varit relativt låga vid de olika mätplatserna i länet, vilket visar att skogsmarkerna i länet ännu inte nått kvävemättnad.

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tillståndet i skogsmiljön i Östergötlands län2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lufthalterna av SO2 i länet har generellt minskat under de senaste knappt 20 åren. Halterna av SO2 var under vinterhalvåret 2014/15 dock något högre jämfört med föregående år, sannolikt delvis beroende på ett vulkanutbrott på Island mellan augusti 2014 och februari 2015, se nedan. Medelhalterna av NO2 i luft i länet ligger förhållandevis högt vintertid, men halterna minskar dock över tid både sommar och vinter.

    Det finns en tendens till ökande provvolymer för krondropp vid länets mätplatser. SMHI anger att nederbörden i delar av Östergötland har ökat 10-20% för perioden 1991-2011 jämfört med perioden 1961-1990. Ökande nederbördsmängder kan åtminstone till en del förklara ökande krondroppsmängder. Svavelnedfallet i länet har minskat signifikant, från 3-5 kg per hektar i slutet av 1990-talet till 1-2 kg per hektar under de senaste åren. Svavelnedfallet var dock under hydrologiska året 2014/15 högre, jämfört med året innan, vid alla mätplatser i länet samt vid platserna i norra Jönköpings och Kalmar län. Vulkanutbrottet på Island under hösten/ vintern 2014/15 släppte ut mer svaveldioxid till atmosfären på ett halvår än hela Europas årliga samlade utsläpp inklusive sjöfarten. Denna förorenade luft påverkade luftkvaliteten i Sverige. Å andra sidan sänktes från 1 januari 2015 svavelhalterna i fartygsbränsle, från tidigare 1 procent till 0,1 procent svavel. Detta borde resulterat i ett minskat svavelnedfall i södra Sverige. Av mätningarna att döma verkar dock påverkan från vulkanen ha övervägt vad gäller årets summerade svavelnedfall i länet.

    Bedömningen av försurningstillståndet i markvattnet i länet visar på att Solltorp, i länets södra del, uppvisar en bättre försurningsstatus än Höka, i länets norra del. Vid Solltorp har pH och den syraneutraliserande förmågan ANC ökat och halterna av oorganiskt aluminium minskat. Vid Höka har dessa värden inte förändrats och ligger, ur försurningshänseende, generellt ganska dåligt till. Som ett medelvärde för de två senaste åren beräknades det årliga totala nedfallet av oorganiskt kväve till mellan 7,5-10 kg per hektar för Östergötlands län, vilket överskrider den kritiska belastningsgränsen för kväve, 5 kg per hektar och år. Även om kvävenedfallet till skogsmarken varit betydande genom åren har det sannolikt ännu inte resulterat i något betydande läckage av nitrat till markvattnet eller avrinningen. Förhöjda nitrathalter i markvattnet kan dock ske till följd av störningar, såsom avverkning, stormskador etc.

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stadmark, Johanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Effekter av stormen Gudrun på kväveutlakning från skogsmark2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport utvärderas effekter av stormen Gudrun på 35 ytor inom Krondroppsnätet, framförallt med avseende på kväveutlakningen från skogsmark efter en storm. Resultaten visade på ett tydligt samband mellan stormskadornas omfattning och nitrathalterna i markvattnet, med högre nitrathalter i de ytor som skadades mest. Effekten varierade dock inom samma skadeklass, vilket beror på andra faktorer som till exempel markvegetationen, kvävenedfallet, markvattnets surhetsgrad och beståndets ålder. Uppskalning av resultatet visade att den totala kvävebruttobelastningen till Östersjön och Västerhavet från skogsmark kan öka med ca 8 % till följd av en storm av Gudruns storlek.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Jutterström, Sara
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kritisk belastning för försurning och övergödning i Norrbottens län2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En kartläggning av nedfall av kväve och svavel i Norrbottens län, på uppdrag av Länsstyrelsen i Norbottens län.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25. Karlsson, P.E.
    et al.
    Akselsson, C.
    Hellsten, S.
    Pihl Karlsson, G.
    Twenty years of nitrogen deposition to Norway spruce forests in Sweden2022In: Science of the Total Environment, ISSN 0048-9697, E-ISSN 1879-1026, Vol. 809, p. 152192-152192, article id 152192Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The yearly, total (dry+wet) deposition of inorganic nitrogen (inorg-N) to Norway spruce forests was estimated with afull spatial coverage over Sweden for a twenty-year period, 2001–2020, based on combined measurements with Teflonstring samplers, throughfall deposition and bulk deposition to the open field.

    The results were based on a novel methodto apply estimates of the dry deposition based on measurements at a limited number of sites, to a larger number of siteswith only bulk deposition measurements, in turn based on the existence of a strong geographical gradient in the dry depositionof inorg-N from southwest to northeast Sweden. The method should be applicable for other geographical regionswhere gaseous NH3, NO2 and HNO3 are not main drivers of N dry deposition and where geographical gradientsin dry deposition could be defined.

    It was shown that Norway spruce forests in south Sweden receive more N from depositionthan has been previously estimated, based onmodelling. Clear time trends were demonstrated for decreased depositionof inorg-N to Norway spruce forests in all parts of Sweden. The decreaseswere somewhat larger thanwhat couldbe expected from the decrease in the reported emissions of inorg-N from Europe. The results emphasize that estimates of the total deposition are necessary in order to map levels and follow the development of N deposition in forests.

  • 26.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Epidemiological analysis of ozone and nitrogen impacts on vegetation – critical evaluation and recommendations2017In: Science of the Total Environment, ISSN 0048-9697, E-ISSN 1879-1026, p. 785–792 603–604-Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    For human health studies, epidemiology has been established as important tool to examine factors that affect the frequency and distribution of disease, injury, and other health-related events in a defined population, serving the purpose of establishing prevention and control programs. On the other hand, gradient studies have a long tradition in the research of air pollution effects on plants.

    While there is no principal difference between gradient and epidemiological studies, the former address more one-dimensional transects while the latter focus more on populations and include more experience in making quantitative predictions, in dealing with confounding factors and in taking into account the complex interplay of different factors acting at different levels. Epidemiological analyses may disentangle and quantify the contributions of different predictor variables to an overall effect, e.g. plant growth, and may generate hypotheses deserving further study in experiments. Therefore, their use in ecosystem research is encouraged.

    This article provides a number of recommendations on: (1) spatial and temporal aspects in preparing predictor maps of nitrogen deposition, ozone exposure and meteorological covariates; (2) extent of a dataset required for an analysis; (3) choice of the appropriate regression model and conditions to be satisfied by the data; (4) selection of the relevant explanatory variables; (5) treatment of interactions and confounding factors; and (6) assessment of model validity.

  • 27.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Impacts of ozone on the carbon sequestration in Swedish forests2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Carbon sequestration by terrestrial vegetation is important for the budget of greenhouse gas (GHG) fluxes to and from the atmosphere, globally as well as for Sweden. The carbon sequestrations to Swedish forest ecosystems corresponded to approximately 38 M ton CO2-e (CO2 equivalents) while Sweden´s net emissions of GHG from all other sectors the same year 2011 corresponded to approximately 61 M ton CO2-e. Most of the increase in the Swedish forest carbon stocks was in the living biomass. The high rates of carbon sequestration to Swedish forests depend on the fact the forests annual growth rates have been substantially exceeding annual harvest rates. Any factor that tends to reduce growth rates also potentially will reduce forest carbon sequestration rates. Ozone has the potential to negatively affect tree biomass increment growth.

    The aim of this study was to estimate to what extent the occurrence of elevated ground level ozone concentrations will negatively affect the growth and carbon sequestration of Swedish forests. This was achieved by the following procedure: • An assessment was made of which physiological processes influencing forest growth that could be particularly vulnerable to negative ozone impacts • Ozone dose – response relationships were established for these vulnerable processes • The occurrence of different ozone levels in each county of Sweden was mapped for a relevant time period • The net primary production (NPP) for the Swedish forests was modelled with the 3-PG model for forest stand representative for six different geographical zones across Sweden, with or without the assumed negative ozone impacts derived for the dose – response relationships IVL-report C 60 Impacts of ozone on the carbon sequestration in Swedish forests • The modelled NPP for the forests in the different zones, with and without ozone, was used to estimate the ozone impacts on the carbon sequestration for the forest living biomass carbon stocks.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ozone Impacts on Carbon Sequestration in Northern and Central European Forests2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The ozone impacts on forest carbon sequestration were assessed for some northern and central European countries. The analysis was based on UN-ECE statistics regarding forested areas, forest growth and harvest rates for the 2000-2005 period. This was combined with ozone exposure — growth response relationships for different forest types and age-classes in combination with nation-wide values for AOT40 April — September.The following conclusions were made: 1. The by far most important countries for carbon sequestration in the forest living biomass carbon stocks were Sweden, Finland, Poland and Germany. 2. The estimated annual increase in the living biomass carbon stocks under current ozone conditions for the ten countries was 171 M t CO2e yr-1, while it was estimated to have been 190 M t CO2e yr-1 under pre-industrial ozone levels. 3. The difference caused by current ozone conditions on the annual living biomass carbon stock change was thus 19 M t CO2e yr-1, i.e. the carbon sequestration in these countries would have been 10 % higher in the absence of the ozone pollution problem. 4. The magnitude of the predicted relative ozone effect for the different countries strongly depended on the gap between forest growth and harvest rates 5. The knowledge regarding ozone impacts on mature trees under field condition is to a large extent incomplete and further research is strongly needed. The abatement of the ozone pollution problem clearly has the co-benefit to increase the carbon sequestration in northern and central European forests for at least some decades into the future.

  • 29.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Reanalysis of and attribution to near-surface ozone concentrations in Sweden during 1990-20132018In: Atmospheric Chemistry And Physics, ISSN 1680-7316, E-ISSN 1680-7324, no 17, p. 13869-13890Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    We have constructed two data sets of hourly resolution reanalyzed near-surface ozone (O3) concentrations for the period 1990–2013 for Sweden. Long-term simulations from a chemistry-transport model (CTM) covering Europe were combined with hourly ozone concentration observations at Swedish and Norwegian background measurement sites using retrospective variational data analysis. The reanalysis data sets show improved performance over the original CTM when compared to independent observations.

    In one of the reanalyses, we included all available hourly near-surface O3 observations, whilst in the other we carefully selected time-consistent observations. Based on the second reanalysis we investigated statistical aspects of the distribution of the near-surface O3 concentrations, focusing on the linear trend over the 24-year period. We show that high near-surface O3 concentrations are decreasing and low O3 concentrations are increasing, which is reflected in observed improvement of many health and vegetation indices (apart from those with a low threshold).

    Using the CTM we also conducted sensitivity simulations to quantify the causes of the observed change, focusing on three factors: change in hemispheric background concentrations, meteorology and anthropogenic emissions. The rising low concentrations of near-surface O3 in Sweden are caused by a combination of all three factors, whilst the decrease in the highest O3 concentrations is caused by European O3 precursor emissions reductions.

    While studying the impact of anthropogenic emissions changes, we identified systematic differences in the modeled trend compared to observations that must be caused by incorrect trends in the utilized emissions inventory or by too high sensitivity of our model to emissions changes.

  • 30.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Utvecklingen vad gäller preciseringar för marknära ozon2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The development of the ozone concentrations near the ground in northern Europe during the past 20 years is characterized by a decrease in the highest concentrations and an increased in the lowest and medium high concentrations. Rising background ozone concentrations over the entire northern hemisphere is most likely the explanation for the increase in the lower concentration range. The yearly, maximum 8-hour mean ozone concentration is significantly decreasing in southern Sweden, while it remains unchanged in northern Sweden. Model predictions, as well as trend analysis based on observations implies that the target value within the Swedish Environmental Objectives, intended to prevent negative impacts on human health, will still be exceeded by the year 2050. There is no statistically significant change over time for AOT40 April-September over Sweden during the past 20 years. The target value within the Swedish Environmental Objectives, intended to protect vegetation, based on AOT40, is exceeded in southern Sweden but not in the north. If the future emissions of ozone precursors decrease by 2050 according the scenarios in the CLEO Eurobase, as well as the RCP 4.5, then the target value to protect the vegetation will not be exceeded in Sweden as well as over most parts of northern Europe. In these scenarios, however, it is assumed that the hemispheric background ozone concentrations do not change substantially, which is uncertain. If the estimates of vegetation ozone exposure were instead based on ozone flux, then the critical level for ozone impacts on vegetation used within the LRTAP convention would still be exceeded in southern Sweden by the year 2050. This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Hellsten, Sofie
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Krondroppsnätet. - Tidsutveckling för lufthalter, nedfall och markvattenkemi i relation till förändringar av Europas emissioner2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Lufthalterna och nedfallet av svavel till den svenska skogen har minskat sedan början av 1990-talet i en takt som följer minskningen av de samlade svavelutsläppen från Europa. Det finns inga tydliga tecken på ett minskande kvävenedfall till den svenska skogen, trots att de samlade utsläppen av oxiderat och reducerat kväve från Europa har minskat 20-40 % under motsvarande tid. Lufthalterna av kvävedioxid har minskat något i södra och mellersta Sverige under samma period medan lufthalterna av ammoniak inte har minskat utan snarare ökar inom några områden. Nedfallet av kväve över öppet fält (våtdepositionen) visar inga tecken på att minska.Kvävenedfallet till skogen, mätt som krondropp, är svårbedömt eftersom kvävets omsättning i trädkronorna gör att uppmätt krondropp skiljer sig från den totala depositionen till skogen. Nedfallet av nitratkväve via krondropp har minskat något i vissa områden sedan början av 1990-talet, men är oförändrat i andra. Lufthalterna av ozon i landsbygdsmiljön över Sverige visar inga tecken på att minska, varken för sommar- eller vinterhalvår. Det pågår en återhämtning från försurning i markvattnet, men det går långsamt och effekterna på pH och ANC är i många fall små eller obefintliga. Det tydligaste tecknet på återhämtning är signifikant minskade svavelhalter i markvattnet på många av ytorna. De försurningsrelaterade parametrarna pH och ANC har ökat signifikant på ett antal ytor i den södra halvan av Sverige under perioden 1997-2008, men har oförändrat låga värden på flertalet ytor, vilket indikerar att många av ytorna i södra Sverige befinner sig i ett tidigt stadium i återhämtningsförloppet. Flera av ytorna med långa tidsserier visar på minskad surhet sedan 1990, men tolkningen försvåras av havssaltsepisoder i början av 90-talet, som lett till en temporär försurning av markvattnet på flera av ytorna. På ytor med mycket låg basmättnad syns oftast inga tecken på minskad försurning. Nitratkvävehalterna i markvattnet har generellt varit låga, med undantag från några ytor framför allt i sydvästra Sverige, där halterna varit förhöjda. Stormen Gudrun i januari 2005 ledde till en ökning av bland annat nitratkvävehalten på flera av ytorna som stormskadades.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Hellsten, Sofie
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mätningar och modellberäkningar inom Krondroppsnätet som underlag för nationell och regional miljömålsuppföljning2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ett viktigt syfte med Krondroppsnätet är att skapa underlag för den regionala och nationella miljömålsuppföljningen. Kombinationen av mätningar och modellering, som Krondroppsnätet bedriver på regional och nationell nivå, ökar förutsättningarna för att ta fram ett bra underlag för regional och nationell miljömålsuppföljning.Krondroppsnätet och angränsande verksamhet kan bidra med uppföljning av miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning genom följande indikatorer:• svavelnedfallet i krondropp i granskog.• kvävenedfallet till granskog modellerat av SMHI med MATCH-Sverige-modellen, där mätningar av krondropp, bulkdeposition samt mätningar med strängprovtagare inom Krondroppsnätet används för löpande jämförelser och kalibrering av modellerat nedfall.• nedfall av försurande ämnen jämfört med kritisk belastning för försurning av skogsmark.• pH i markvattnet.• uttaget av baskatjoner vid skörd och återförd mängd aska jämfört med rotzonens förråd av utbytbara joner, vilket ger en indikation på skogsbrukets försurande effekt.• antropogent försurade sjöar.Krondroppsnätets verksamhet kan även bidra till uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen Övergödning genom följande indikatorer:• kvävenedfallet till granskog (se ovan, samma förslag som under Bara naturlig försurning).• kritisk belastning för kväve (empiriskt och modellerat)• kväveupplagringen till granskog, baserat på beräkningar av kvävebalanser för observationsytor inom Riksinventeringen för skog (RIS).• nitratförekomsten i markvattnet i granskog, baserat på ett klassificeringssystem framtaget inom ramen för Krondroppsnätet.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Scientists from Swedish Environmental Research Institute (IVL), Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI), University of Gothenburg and Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) have made an updated economic evaluation of the negative consequences of groundlevel ozone on forest- and agricultural production in Sweden. The analysis was made based on three different ozone scenarios: 1. Current ozone concentrations (2006-2012). 2. A scenario where the target value used within the Swedish Environmental Objectives, 10 000 ?g/m 3 hours AOT40 April-September, is not exceeded anywhere in Sweden 3. A pre-industrial scenario where AOT40 April-September was zero all over Sweden. The economic evaluation was made for the ozone impacts on forest and agricultural production, where scenarios 1 and 2 above were compared to the pre-industrial ozone scenario. Based on new scientific knowledge since the previous report (Karlsson et al., 2006), a revised value for the negative impacts of ozone on the growth rates of Norway spruce and Scots pine was suggested, from -2 % to -5 % per 20000 ?g/m 3 hours AOT40 Apr-Sept. AOT40 Apr-Sept 20000 ?g/m3 hours is a common value for vegetation ozone exposure in southern Sweden. For deciduous trees, the previously used value of for ozone growth was suggested to remain at -8 % per 20000 ?g/m3 hours AOT40 Apr-Sept. The dose-response relationships for wheat used within the Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution (LRTAP) have to some extent been updated since 2006. These updated relationships were used is this new study. However, the differences as compared to previous versions are small. The current ozone concentrations 2006-2012 were estimated to reduce the forest growth in Sweden as a summed value across all regions and tree species by 2.9 Mm 3 yr-1, corresponding to a growth reduction of -3.2 %. Across different regions and tree species, these values ranged -1.6 - -4.9 %. In the scenario where the target value used within the Swedish Environmental Objectives was not exceeded, the mean growth corresponded to a growth reduction of -1.2 %, ranging -0.6 – 2.1 %. Taken together the estimated economic value of forest growth reductions and agricultural crop yield losses due to current ozone concentrations in Sweden 2006-2012 were estimated to 913 MSEK/yr . The corresponding value for the scenario where the target value for ozone within the Swedish Environmental Objectives was not exceeded was 367 MSEK/yr. The estimates were made by comparison with the pre-industrial ozone levels, where the ozone concentrations never exceeded 80 ?g/m3 (40 ppb). This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Erlandsson, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mattsson, Eskil
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nilsson, Åsa
    Klimatpåverkan från skogsbruk inom Sveaskogs produktiva skogsmark2023Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The biogenic and fossil climate impacts that results from forestry were estimated within the productive forests that are owned by the forest company Sveaskog, in different parts of Sweden. These results were compared with the results from corresponding calculations made for all productive forests that are present in the same parts of Sweden. The calculations showed a biogenic uptake of CO2 to the forest ecosystems in the productive forests owned by Sveaskog in all parts of Sweden. The estimated area based net uptake of CO2 was higher for the productive forests owned by Sveaskog, compared the estimated values for all productive forests present for all different parts of Sweden, except south Norrland. The estimated, area based emissions of fossil GHG were somewhat lower in the productive forests of Sveaskog, as compared to the corresponding estimates for all productive forests in the different parts of Sweden, except for south Norrland.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Erlandsson, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Munthe, John
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Visualisering av alternativ för en hållbar produktion av skogsråvara2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Arbetspaketet ”Visualisering och fördjupad förståelse av svenskt skogsbruk” inom forskningsprogrammet Mistra Digital Forest syftar till att visualisera för- och nackdelar med olika alternativ vad gäller ett framtida hållbart skogsbruk som förser en svensk bioekonomi med skogsråvaror. Under första verksamhetsåret har ett arbete påbörjats med en kunskapssammanställning och en planering av verksamheten. Detta utgör en grund för verksamhetsplanen för år två. Resultaten från dessa aktiviteter redovisas i denna interna rapport inom MDF.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Etzold, Sophia
    Ferretti, Marco
    Jan Reinds, Gert
    Solberg, Svein
    Gessler, Arthur
    Waldner, Peter
    Schaub, Marcus
    Simpson, David
    Benham, Sue
    Hansen, Karin
    Ingerslev, Morten
    Jonard, Mathieu
    Lindroos, Antti-Jussi
    Marchetto, Aldo
    Manninger, Miklos
    Meesenburg, Hennin
    Merilä, Päivi
    Nöjd, Pekka
    Rautio, Pasi
    GM Sanders, Tanja
    Seidling, Walter
    Skudnik, Mitja
    Thimonier, Anne
    Verstraeten, Arne
    Nitrogen deposition is the most important environmental driver of growth of pure, even-aged and managed European forests.2020In: Forest Ecology and Management, ISSN 0378-1127, E-ISSN 1872-7042, Vol. 458, article id 117762Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Changing environmental conditions may substantially interact with site quality and forest stand characteristics, and impact forest growth and carbon sequestration. Understanding the impact of the various drivers of forest growth is therefore critical to predict how forest ecosystems can respond to climate change. We conducted a continental-scale analysis of recent (1995–2010) forest volume increment data (ΔVol, m3 ha−1 yr−1), obtained from ca. 100,000 coniferous and broadleaved trees in 442 even-aged, single-species stands across 23 European countries. We used multivariate statistical approaches, such as mixed effects models and structural equation modelling to investigate how European forest growth respond to changes in 11 predictors, including stand characteristics, climate conditions, air and site quality, as well as their interactions. We found that, despite the large environmental gradients encompassed by the forests examined, stand density and age were key drivers of forest growth. We further detected a positive, in some cases non-linear effect of N deposition, most pronounced for beech forests, with a tipping point at ca. 30 kg N ha−1 yr−1. With the exception of a consistent temperature signal on Norway spruce, climate-related predictors and ground-level ozone showed much less generalized relationships with ΔVol. Our results show that, together with the driving forces exerted by stand density and age, N deposition is at least as important as climate to modulate forest growth at continental scale in Europe, with a potential negative effect at sites with high N deposition.

  • 37.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ferm, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hultberg, Hans
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellsten, Sofie
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Totaldeposition av kväve till skog2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nedfallet av kväve från luften mäts dels i nederbörden på öppet fält och dels som krondropp inne i skogen. Krondroppet skall i teorin ge en bättre uppskattning av det samlade kvävenedfallet till skogen, eftersom krondroppet i princip inkluderar både våt- och torrdeposition. För ämnen som t. ex. kväve och baskatjoner (kalium, magnesium och calcium) kompliceras uppskattningen av en interncirkulation inom trädkronorna, vilket inkluderar både upptag och läckage. I dagsläget finns därför ingen bra metod för att beräkna den samlade depositionen av kväve till skogen i Sverige utifrån empiriska mätningar.Torrdepositionen av olika ämnen kan uppskattas genom användandet av surrogatytor, t ex strängprovtagare av teflon, placerade under tak. Natrium används som en biologiskt inert markör för depositionen till skogen. Torrdepositionen av ett specifikt ämne beräknas som kvoten av koncentrationen av ämnet i provet från strängprovtagaren, dividerat med koncentrationen av natrium i strängprovet och multiplicerat med nettokrondroppet för natrium till skogen vid provplatsen. Nettokrondroppet beräknas som nedfallet i krondropp subtraherat med nedfallet på öppet fält. Med hjälp av strängprovtagare samt nedfallsmätningar på öppet fält och i krondropp beräknades den partikelbundna torrdepositionen av sulfat, nitrat och ammonium för 12 platser i landet för perioder om 4-7 år. Parallellt beräknades våtdepositionen av dessa ämnen med hjälp av öppet fält mätningar. Det samlade nedfallet av oorganiskt kväve beräknades till mellan 10 och16 kgN/ha/år för de västra delarna av Götaland, 5- 7 kgN/ha/år för mellersta och östra Götaland samt för Svealand och 1- 2 kgN/ha/år för Norrland. Andelen torrdeposition av totala depositionen av oorganiskt kväve varierade mellan 15 och 33 % för Götaland, 8-19 % för Svealand och 2 till 13 % för Norrland.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ferm, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hultberg, Hans
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellsten, Sofie
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansen., Karin
    Totaldeposition av baskatjoner till skog2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det atmosfäriska nedfallet av baskatjoner mäts dels i nederbörden på öppet fält och dels som krondropp inne i skogen. Krondroppet skall i teorin ge en uppskattning av det samlade nedfallet till skogen, eftersom krondroppet i princip inkluderar både våt- och torrdeposition. För ämnen som t. ex. kväve och de flesta baskatjoner (kalium, magnesium och calcium) kompliceras uppskattningen av en interncirkulation inom trädkronorna, vilket involverar både upptag och läckage. Torrdepositionen av olika ämnen kan uppskattas genom användandet av surrogatytor, t ex strängprovtagare av teflon, placerade under tak. Natrium används som en biologiskt inert markör för depositionen till skogen. Torrdepositionen av ett specifikt ämne beräknas som koncentrationen av ämnet i provet från strängprovtagaren dividerat med koncentrationen av natrium i strängprovet och multiplicerat med nettokrondroppet för natrium till skogen vid provplatsen. Nettokrondroppet beräknas som nedfallet i krondropp subtraherat med nedfallet på öppet fält, korrigerat för en viss torrdeposition till provtagningstrattarna. Med hjälp av strängprovtagare samt nedfallsmätningar på öppet fält och i krondropp beräknades den partikelbundna torrdepositionen av baskatjoner för 12 platser i landet under en period av 8 år. Parallellt beräknades våtdepositionen av dessa ämnen med hjälp av öppet fält mätningar. Det samlade nedfallet av baskatjoner (exkl. natrium) beräknades till 400-900 ekv/ha/år för sydvästra delarna av Götaland, 200-300 ekv/ha/år för mellersta och östra Götaland samt för Svealand och 80-130 ekv/ha/år för Norrland. Andelen torrdeposition av totala depositionen av baskatjoner varierade mellan 30-70 % för sydvästra Götaland, 15-50 % för övriga Götaland och Svealand samt 5-25 % för Norrland.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 39.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ferm, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellsten, Sofie
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Halter och deposition av luftföroreningar på hög höjd i norra Sverige2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet syftade till att sammanställa, dokumentera, analysera och utvärdera befintliga mätningar av luftföroreningar på hög höjd i norra Sverige, vilket i denna studie definieras som fjällvärlden i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland samt Dalarna. Projektet omfattade endast mätningar av svavel- och kväveföreningar, havssalt och baskatjoner som lufthalter samt som deposition med nederbörden på öppet fält och som krondropp.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hayes, Felicity
    Mills, Gina
    Alonso, Rocio
    González-Fernández, Ignacio
    Boyle, Mhairi
    Grünhage, Ludger
    Gerosa, Ciacomo
    Marzuoli, Riccardo
    A Site-Specific Analysis of the Implications of a Changing Ozone Profile and Climate for Stomatal Ozone Fluxes in Europe.2019In: Water, Air and Soil Pollution, ISSN 0049-6979, E-ISSN 1573-2932, Vol. 230, no 1Article in journal (Refereed)
  • 41.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mattsson, Eskil
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Erlandsson, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nilsson, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Holmström, Hampus
    Dialogprocesser kring hållbarhetsbedömningar inom svenskt skogsbruk2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom forskningsprogrammet Mistra Digital Forest (MDF) utvecklas metoder för att med ett hållbarhetsperspektiv beskriva och visualisera alternativa, framtida scenarier för produktion och användning av skogsråvara, för dagens och framtidens skogsbruk. Utveckling av metodik för att tillämpa indikatorer för hållbarhet för svensk skoglig sektor utgör en viktig verksamhet. I denna rapport redovisas argument för behovet av en nationell samverkan mellan intressenter i det svenska samhället vad gäller metodik för bedömningar och målsättningar för hållbarhet för framtida utveckling inom svensk skoglig sektor.

    Vi föreslår att det nationella skogsprogrammet, med ett tilläggsuppdrag och utformat med inspiration från andra framgångsrika arenor, till exempel Luftkonventionen, och lett av en oberoende nationell samordnare, skulle kunna härbärgera en nationell arena för dialoger kring samverkan om utveckling av beräkningsmetoder samt definitioner av indikatorer för hållbarhet för svensk skoglig sektor, med en bred förankring i det svenska samhället.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mattsson, Eskil
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Erlandsson, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nilsson, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Holmström, Hampus
    Indikatorer för hållbarhetsbedömningar av svenskt skogsbruk och skogsindustriella produkter: Generell metodik2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten har tagits fram inom forskningsprogrammet Mistra Digital Forest som leds av Skogsindustrierna. IVL deltar i programmet, i samarbete med SLU och Skogforsk, med att beskriva alternativa, framtida scenarier för produktion och användning av skogsråvara, för dagens och framtidens skogsbruk, i ett hållbarhetsperspektiv, främst baserat på visualiseringsverktyget BioMapp Framtagning av metodik för att beräkna hållbarhetsindikatorer för svensk skoglig sektor utgör en viktig verksamhet.

    Metoder har tagits fram för att beräkna fyra olika typer av hållbarhetsindikatorer:

    1. Påverkan på biologisk mångfald                                                                            2. Påverkan på klimat, uppdelat på fossilt och biogent ursprung                                  3. Sociala aspekter, såsom skogens rekreationsvärden                                                  4. Ekonomiska aspekter, såsom antal arbetstillfällen, skogsbrukarens ekonomiska intäkter, samt nationalekonomiska aspekter.

    Dessa vitt skilda hållbarhetsindikatorer behöver kunna jämföras och vägas mot varandra. Metodik beskrivs för att överföra indikatorerna till en jämförbar, relativ skala, baserat på referensscenarier. Indikatorerna behöver också kunna knytas till storleken på arealen som används för produktion av skogsråvara samt hur mycket skogsråvara som produceras på denna areal.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellström, Sofie
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Torrdeposition till insamlare för nedfall med nederbörden: Metodik och manual baserat på RUT-försöket, Rör under tak2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet under två hydrologiska år genomfört mätningar och utvecklat metoder för att beräkna andelen torrdeposition till insamlingsutrustning för nederbörd på öppet fält. Metodiken syftar till att kunna korrigera mätresultat för bulkdeposition till beräknade värden för våtdeposition. Metodiken ska kunna tillämpas för valfri mätplats i Sverige. Korrigeringar görs separat för den nu använda mätutrustningen, WoF-provtagare och en tidigare använd mätutrustning, Tratt och Dunk.

    För natrium, sulfatsvavel, nitrat- och ammoniumkväve görs separata korrigeringar regionvis för respektive ämne på månadsbasis, baserat på separata korrigeringsfaktorer, Fvåt, grundat på om bulkdepositionen under månaden över- eller underskrider ett tröskelvärde. Platsvis tillämpning av beräkningarna grundas på den geografiska region som platsen tillhör.

    För kalcium, magnesium, kalium och klorid görs korrigeringar regionvis på årsbasis genom att ett värde för Fvåt används som är konstant över tid för respektive ämne och region. Korrigeringen beror inte av storleken på bulkdepositionen. Platsvis tillämpning grundas på den geografiska region som platsen tillhör.

    För fosfor kan bulkdeposition i nuläget utifrån tillgängliga mätresultat inte separeras till våt- och torrdeposition. Detta på grund av att variationen i mätdata varit alltför stor

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Depositionsmätningar på hög höjd i Jämtlands län 2007. Länsstyrelsen i Jämtlands län2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Länsstyrelsen i Jämtlands län sedan 1994 genomfört månadsvisa depositionsmätningar på hög höjd i Jämtlands län. I föreliggande rapport redovisas resultaten fram till och med det hydrologiska året 2006/2007. Provtagningarna under 2006/07 omfattade tre fjällområden i Jämtland; Sånfjället i södra delen av länet, Hundshögen i den centrala delen samt Fiskåfjället i norra Jämtlands län. Vid alla tre fjällområdena görs en provtagning av krondropp nära trädgränsen. På Sånfjället och Hundshögen finns dessutom en mätplats för nederbördsinsamling på öppen mark på 'hög' höjd (1170 respektive 1250 m.ö.h) och en på 'medelhög' höjd (635 respektive 670 m.ö.h). Som jämförelse redovisas även depositionen mätt som krondropp vid två lägre belägna platser i skogslandet inom länet, Sör-Digertjärnen och Nymyran. Nedfallet av svavel som krondropp och över öppet fält inom länet var generellt avsevärt lägre jämfört med södra Sverige. Nedfallet på hög höjd har dock en starkt episodisk karaktär med höga värden under vissa månader. Svavelnedfallet över Jämtland förefaller vara minskande, i synnerhet vid platser i skogslandet samt på medelhög höjd vid fjällnära platser. Också nedfallet av kväve som krondropp och över öppet fält var inom länet lägre jämfört med södra Sverige. Även kvävenedfallet har en stark episodisk karaktär med en stor variation mellan olika månader. Nedfallet av nitratkväve över Jämtland förefaller vara minskande, i synnerhet vid platser som inte ligger belägna mycket högt, medan det omvända gäller ammoniumkväve. Under senvåren 2006 förekom omfattande bränder i Ryssland och angränsande länder. Totalt beräknas 2 millioner hektar brunnit inom detta område under april och maj 2006. Ett kraftigt högtryck över Ryssland medförde att denna förorenade luft transporterades år nordväst över Fennoskandia. På Svalbard färgades snön på sina platser svart av sot och även höga halter av ammonium uppmättes. En analys visar att luften som orsakade dessa effekter vid Svalbard passerade över Jämtland. Lufthalterna av sot vid Bredkälen i maj 2006 var de högsta som uppmätts under 2000-talet. Lufthalterna av ammonium var höga vid Bredkälen, såväl som vid flera andra mätplatser i de svenska fjällen. De höga lufthalterna av ammonium under våren och sommaren 2006 gav kraftigt utslag i ammoniumdepositionen vid flera platser i länet. Vad gäller nedfallet över öppet fält gav det dock utslag endast vid den högst belägna mätplatsen vid Sånfjället, där de högsta värdena för månadsvis deposition av ammonium sedan mätningarna start 1995 uppmättes under maj och juli. Detta hängde troligen samman med deposition från dimma och moln. Vid Nymyran i skogslandet uppmättes värden för NH4-N-deposition, mätt som krondropp, under juni månad 2006 som var ca 6 gånger högre än vad som tidigare uppmätts. Vid alla de tre mätplatserna i fjällområdena nära trädgränsen uppmättes den högsta depositionen av NH4-N i krondropp som förekommit sedan mätningarna startade. De högsta värdena inträffade dock under olika månader, i juli för Fiskåfjället och Hundshögen och i augusti för Sånfjället. Dessa tidsmässiga och rumsliga skillnader berodde sannolikt på att NH4 i huvudsak deponeras som torrdeposition och att detektionen i krondropp därför sammanfaller med frekvensen nederbörd. Andelen försurade sjöar inom länet är i dagsläget lågt. Det förefaller därför som att det sura nedfallet ligger på en acceptabel nivå. Istället är det nedfallet av kväve till ekosystemen som ger anledning till oro. Skogs- och fjällekosystemen i norra Sverige utgör en betydande andel av de kvarvarande växtliga ekosystem i Europa som ännu inte är kroniskt påverkade av kvävenedfall från luften. Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till medelhöga och högt belägna fjällnära platser inom länet, mätt i nederbörd över öppet fält och beräknat som årligt medelvärde för perioden 2000-2007 ligger mellan 1,4 och 2,3 kg N/ha/år. Det kan inte uteslutas att detta kan påverka känsliga växtsamhällen på hög höjd. Ett förändrat klimat med ökande temperaturer har medfört att trädgränsen i de jämtländska fjällen kryper uppåt. Lägre belägna alpina ekosystem förbuskas. Det är sannolikt att nedfallet av oorganiskt kväve har en inverkan på detta. Det är därför angeläget att mätningarna på hög höjd i Jämtland vidmakthålls för att följa den fortsatta utvecklingen, i synnerhet vad gäller lufthalter och nedfall av oorganiskt kväve, men även av andra viktiga växtnäringsämnen såsom kalium, kalcium och magnesium

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 45.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ett förenklat koncept för inverkan av ozon på växtligheten i Sverige baserat på ozonflux - Förslag till indikator inom Miljömålet "Frisk luft"2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Past, present and future concentrations of ground-level ozone and potential impacts on ecosystems and human health in northern Europe2018In: Science of the Total Environment, ISSN 0048-9697, E-ISSN 1879-1026, Vol. 576, p. 22–35-Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In northern Europe there has been a re-distribution in the hourly ozone concentrations during 1990-2015. The highest concentrations during summer daytime hours have decreased while the summer night-time and winter day- and night-time concentrations have increased. The yearly maximum 8-h mean concentrations ([O3]8h,max), a metric used to assess ozone impacts on human health, have decreased significantly during 1990-2015 at four out of eight studied sites in Fennoscandia and northern UK.

    Also the annual number of days when the yearly [O3]8h,max exceeded the EU Environmental Quality Standard (EQS) target value of 60ppb has decreased. In contrast, the number of days per year when the yearly [O3]8h,max exceeded 35ppb has increased significantly at two sites, while it decreased at one far northern site. [O3]8h,max is predicted not to exceed 60ppb in northern UK and Fennoscandia after 2020. However, the WHO EQS target value of 50ppb will still be exceeded. The AOT40 May-July and AOT40 April-September metrics, used for the protection of vegetation, have decreased significantly at three and four sites, respectively.

    The EQS for the protection of forests, AOT40 April-September 5000ppbh, is projected to no longer be exceeded for most of northern Europe sometime before the time period 2040-2059. However, if the EQS is based on Phytotoxic Ozone Dose (POD), POD1, it may still be exceeded by 2050. The increasing trend for low and medium range ozone concentrations in combination with a decrease in high concentrations indicate that a new control strategy, with a larger geographical scale than Europe and including methane, is needed for ozone abatement in northern Europe.

  • 47.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på skog och jordbruksgrödor i Sverige baserat på ozonflux2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborgs Universitet och SMHI har beräknat att om man lyckades eliminera bildningen av luftföroreningen ozon nära marken skulle produktionen i skogs- och jordbruk i Sverige öka motsvarande ett årligt ekonomiskt värde på 1470 MSEK, fördelat på 940 MSEK för skog och 530 MSEK för jordbruk. Dessa värden är högre jämfört med tidigare studier, beroende på att beräkningarna nu grundar sig på hur mycket ozon som tas upp av växterna, istället för som tidigare på halterna i luften.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Andersson, Camilla
    Pleijel, Håkan
    The European heat wave of 2018 and its promotion of the ozone climate penalty in south-west Sweden2020In: Boreal environment research, ISSN 1239-6095, E-ISSN 1797-2469, Vol. 25, p. 39–50-Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The ozone concentration ([O3]), temperature (T) and vapour pressure deficit (VPD) during the 2018 heat wave (HW) was compared with conditions from 2013–2017. The study included one coastal and two inland sites in southwest Sweden. The positive relationship between [O3] and T was stronger in 2018. The average daytime T from April–September was higher by 2.0–2.4°C in 2018. The VPD was strongly and positively affected by the 2018 HW. The daytime mean [O3] was enhanced by 7–12% in 2018. The relationship between hourly daytime [O3] and T, as well as that between the daily maximum [O3] and daily maximum T, was steeper in 2018. The stronger promotion of [O3] by T in 2018 was possibly partly a result of dry conditions causing stomatal closure of vegetation and thus a weaker O3 sink. If HWs like that in 2018 become more common, they can be expected to promote higher [O3] and risk larger health and ecosystem effects.

  • 49.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellsten, Sofie
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Uttransport av olika ämnen i avrinningen från en granskog i västra Sverige före och efter en slutavverkning. Teknisk rapport från vattenkemiska mätningar i bäck-, grund-, och markvatten vid Storskogen 2014 – 20202021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har i samarbete med Lunds universitet mätt vattenkemi i mark-, grund- och bäckvatten i avrinningsområdet ”Storskogen” i Västra Götalands län. En avverkning av granbeståndet resulterade i en kraftigt ökad uttransport av kväve från området under två år efter avverkningen. Avverkningen medförde också kraftigt ökade halter av metylkvicksilver i avrinningen. Halterna av metylkvicksilver var bland de högsta som uppmätts i skogsmark i Sverige.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellsten, Sofie
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Utveckling av en indikator för totalt nedfall av kväve till barrskog inom miljökvalitetsmålet Ingen övergödning2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För första gången har totaldepositionen av kväve till barrskog beräknats som underlag till uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Detta är en tydlig förbättring jämfört med att bara använda våtdepositionen till öppet fält, som tidigare använts som indikator, eftersom torrdepositionsandelen utgör 25-50 % av det totala kvävenedfallet till barrskog. Det är även första gången som tidsserier för totalt kvävenedfall baserat på mätdata tagits fram.

    Den geografiska gradienten i det totala kvävenedfallet till barrskog över Sverige var likartad för alla år, med de högsta värdena i sydväst, och minskande mot nordost. Den kritiska belastningsgränsen för kvävenedfall till barrskog, 5 kg/ha/år, överskrids årligen i södra halvan av Sverige. Förutom att tidsserier visas för Sverige som helhet har även Sverige delats in i tre områden (norra, sydöstra och sydvästra Sverige) och det totala kvävenedfallet till barrskog har minskat signifikant sedan 2001 i samtliga tre områden och för Sverige som helhet. Minskningen är i samma storleksordning som minskningen av rapporterade utsläpp av oorganiskt kväve från EU28.

    Det totala kvävenedfallet till barrskog beräknades baserat på månadsvisa mätningar från tio mätplatser inom Krondroppsnätet och Krondroppsnätet-NV runt om i Sverige. Beräkningarna av det totala kvävenedfallet baserades på mätningar av nedfall med nederbörden till öppet fält, nedfall som krondropp samt mätningar av torrdeposition med strängprovtagare placerade under ett tak. Detta kombineras med ytterligare mätningar av våtdeposition till öppet fält vid ett större antal mätplatser inom Krondroppsnätet och Krondroppsnätet-NV i Sverige. Skälet till att det inte räcker med nedfall via krondropp är att en del kväve tas upp direkt i trädkronorna, vilket leder till en underskattning av kvävenedfallet beräknat som krondropp.

    Metodiken för att beräkna det årliga totala kvävenedfallet över Sverige 2001-2016 kan sammanfattas i fem steg: 1. Våtdepositionen beräknades för samtliga mätplatser med mätningar över öppet fält. 2. Torrdepositionen vid de 10 platserna med samtliga mättyper uppvisade en geografisk gradient, som användes för att beräkna torrdeposition på andra platser med enbart mätningar av våtdeposition. 3. För perioden 2008-2013, då mätningar med strängprovtagare saknades, beräknades torrdepositionen genom en linjär tidsmässig interpolation. 4. Totaldepositionen beräknades genom att summera torrdepositionen och våtdepositionen. 5. Slutligen gjordes en geografisk interpolering baserad på samtliga mätplatsers totaldeposition, för att ta fram en heltäckande karta för Sverige. Resultaten redovisas för 2001-2016 dels som årliga kartor över Sverige med den totala kvävenedfallet till barrskog, dels som tidsserier med årliga areaviktade medelvärden för totaldepositionen av kväve för hela Sverige samt för tre olika områden av Sverige.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
12345 1 - 50 of 241
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf