IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
12345 1 - 50 of 204
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Akselsson, Cecilia
    et al.
    Klarqvist, Malin
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kväveutlakning från skogsmark – hur mycket kan det bidra till bruttobelastningen?2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Jordbruket står för merparten av kväveutlakningen från diffusa källor till Östersjön och Västerhavet. Skogsmarkens bidrag består till största delen av naturlig utlakning av organiskt kväve. Det finns dock farhågor om att de senaste decenniernas höga kvävebelastning kan innebära att skogsmarken är nära kvävemättnad, och utlakningen av oorganiskt kväve kan öka. Tidsserier för nitratkväve i markvatten inom Krondroppsnätet visar att nitrathalterna i markvattnet under rotzonen, på 50 cm djup, ofta är förhöjda på åtskilliga av ytorna i södra Sverige. Denna studie syftar till att skapa en översiktlig bild över nitrathalter i skogsmark i olika delar av Sverige med hjälp av dessa tidsserier, att utifrån detta uppskatta bruttobelastningen från skogsmark (innan någon retention skett) i avrinningsområden i södra Östersjöns, norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt, samt att jämföra resultatet med bruttobelastning från annan markanvändning. Tidsserier för pågående eller nyligen avslutade ytor inom Krondroppsnätet (88 st.) analyserades och delades in i sju klasser med avseende på nitrathaltnivåer. Både absoluta halter och frekvens av för¬höjningar användes som indelningskriterier. Baserat på denna indelning utformades sju scenarier för halter i markvattnet. Med hjälp av geografiska databaser för Östersjöns och Västerhavets avvattningsområden (avrinningsmängd och markanvändning i delavrinningsområden) från SMED (Svenska Miljöemissionsdata) skalades utlakningen upp till delavrinningsområden, och därefter till hela södra Östersjöns, norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt. Analysen av markvattendata visade att de ytor där högst nitratkvävehalter uppmätts ligger i södra Sverige, framför allt i landets sydvästra delar. Dessa områden har hög kvävebelastning och har generellt ståndortsindex på 30 eller högre. Utöver sambandet mellan geografiskt läge och ståndortsindex (som samvarierar), kan man inte se några tydliga samband med andra parametrar. För att klargöra eventuella samband krävs en mer noggrann analys, med kompletterande mätningar och observationer. Markvattendata visade att halterna oftare var förhöjda på våren än på sommaren och hösten, vilket kan förklaras med att nitrifieringen har kommit igång igen efter vintern medan upptaget i träden fortfarande är litet under en period på våren. Uppskalningen visade vidare att utlakning från skogsmark har potential att påtagligt öka brutto-belastningen i södra Östersjöns, norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt. En ökning av nitratkvävehalten till 1 mg/l i markvatten i de tre vattendistrikten innebär en ökning av brutto-belastningen av kväve från diffusa källor med 38 %. Det är dock viktigt att tänka på att detta gäller bruttobelastningen, och att det finns en retentionskapacitet i avrinningsområdena (upptag i vegetation och denitrifikation) som kan variera mycket beroende på geologiska förhållanden, klimatförhållanden, läge i terrängen, egenskaper i den bäcknära zonen m.m. Ökad kunskap om retentionsprocesserna i olika typer av avrinningsområden och vid olika klimatförhållanden är viktig för att kunna gå vidare och också bedöma nettobelastningen på havet från skogsmark.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2. Belyazid, Salim
    et al.
    Akselsson, Cecilia
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moldan, Filip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Munthe, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Modellering som verktyg vid miljöbedömning för uttag av skogsbränslen - En metodstudie2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Se själva rapporten för sammanfattningen

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3. Ekstrand, Sam
    et al.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Löfmark, Marcus
    Övervakning av Level II-ytor med digitala flygbilder. Slutrapport2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The objective of this project was to develop and demonstrate methods for monitoring of the status of the crown layer in Level II observation plots using scanned near-infrared colour photographs. Methods for derivation of crown maps with delineation of each tree, spectral analysis and classification of defoliation as well as percentage of naked branches were demonstrated. The methods constitute a basis for repeated monitoring of changes in the crown status regarding crown size, spectral characteristics (i.e. discoloration), defoliation, percentage of naked branches etc. For long-term monitoring digital camera systems are recommended, as opposed to scanning of diapositives. With optimised work routines the procedure will require approximately three days per plot. Thus, monitoring of a selected sub-sample of the Swedish Level II plots seems economically feasible

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4. Guerrieri, Rossella
    et al.
    Cáliz, Joan
    Mattana, Stefania
    Barceló, Anna
    Candela, Marco
    Elustondo, David
    Fortmann, Heike
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Koenig, Nils
    Lindroos, Antti-Jussi
    Matteucci, Giorgio
    Merilä, Päivi
    Michalski, Greg
    Nicolas, Manuel
    Thimonier, Anne
    Turroni, Silvia
    Vanguelova, Elena
    Verstraeten, Arne
    Waldner, Peter
    Watanabe, Mirai
    Casamayor, Emilio O.
    Peñuelas, Josep
    Mencuccini, Maurizio
    Substantial contribution of tree canopy nitrifiers to nitrogen fluxes in European forests2024Inngår i: Nature Geoscience, ISSN 1752-0894, E-ISSN 1752-0908, Vol. 17, nr 2, s. 130-136Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Human activities have greatly increased the reactive nitrogen in the biosphere, thus profoundly altering global nitrogen cycling. The large increase in nitrogen deposition over the past few decades has led to eutrophication in natural ecosystems, with negative effects on forest health and biodiversity. Recent studies, however, have reported oligotrophication in forest ecosystems, constraining their capacity as carbon sinks. Here we demonstrate the widespread biological transformation of atmospheric reactive nitrogen in the canopies of European forests by combining nitrogen deposition quantification with measurements of the stable isotopes in nitrate and molecular analyses across ten forests through August–October 2016. We estimate that up to 80% of the nitrate reaching the soil via throughfall was derived from canopy nitrification, equivalent to a flux of up to 5.76 kg N ha−1 yr−1. We also document the presence of autotrophic nitrifiers on foliar surfaces throughout European forests. Canopy nitrification thus consumes deposited ammonium and increases nitrate inputs to the soil. The results of this study highlight widespread canopy nitrification in European forests and its important contribution to forest nitrogen cycling.

  • 5.
    Hansen, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holmgren, Kristina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Liljeberg, Marcus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Valley, Stephan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wisell, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Zetterberg, Therese Sahlén
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Öberg, Mona Olsson
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Torvutvinningens miljöpåverkan2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete har varit att klargöra aktuellt kunskapsläge gällande torvutvinning och dess miljöpåverkan i Sverige, att identifiera brister i underlag som behövs för att ge en bild av de svenska torvtäkternas miljöpåverkan och att föreslå, om möjligt, åtgärder för hur torvtäkters och efterbehandlingsmetoders miljöpåverkan kan minimeras.

    Torv är en organisk jordart som bildas genom ofullständig nedbrytning av främst växtmaterial i våt, syrefattig miljö. Torven bildas i myrar som antingen uppstått genom igenväxning av sjöar eller genom försumpning av fastmark. Sverige är ett av jordens torvmarkstätaste länder. De vanligaste användningsområdena för torv i Sverige är för energiändamål (energitorv) och som odlingssubstrat (odlingstorv). Dessutom används även torv som stallströ vid djurhållning (strötorv).

    Miljöpåverkan vid torvtäktverksamhet uppstår vid dikning och utvinning som medför förändrade vattenflöden (mark- och grundvatten) och vattenkemi (suspendering, surhet, näringsämnen och metaller), vilket kan förändra de biologiska förutsättningarna nedströms och bidra till övergödning och förlust av akvatisk biodiversitet. Annan viktig miljöpåverkan vid täktverksamhet är risk för brand, damning samt buller och emissioner till luft från arbetsmaskiner och vid förbränning.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Hansen, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ferm, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bennet, Cecilia
    Granat, Lennart
    Kronnäs, Veronika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    von Brömssen, Claudia
    Engardt, Magnuz
    Akselsson, Cecilia
    Simpson, David
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Svensson, Annika
    Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-20112013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kvävenedfallet har stor betydning för försurning och övergödning. Uppdraget har finansierats av Naturvårdsverket, med syfte att förbättra underlaget för att följa upp miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning . En ny, unik databas har etablerats, med de flesta mätningar som har skett i Sverige av nederbördsmängder och -kemi på öppet fält från 1955 och fram till idag. Beräkningar av nedfallet av oorganiskt kväve (NO3- + NH4+) med nederbörden (våtdepositionen) vid de sammanlagt 362 mätplatserna visar att nedfallet är högre i hela Sverige idag än när mätningarna startade 1955. Data visar en stor variation i kvävenedfallet mellan mätplatser och år, vilket gör det svårt att detektera statistiskt signifikanta förändringar över tid. Nedfallet av kväve med nederbörden till Sverige ökade signifikant under 20-årsperioden 1970-1989 i sydvästra Sverige, men inte i sydöstra eller norra Sverige. Under 20-årsperioden 1990-2009 skedde ingen förändring av nedfallet i norra eller sydvästra Sverige, men i sydöstra Sverige minskade nedfallet av olika kväveformer med nederbörden signifikant. Parallellt har kvävenedfallet uppskattats med MATCH-modellen med två olika simuleringar. Den ena simuleringen (TRENDMATCH) har använt indata från observerad meteorologi tillsammans med emissioner bestämda inom EMEP-programmet medan den andra (KLIMATMATCH) använder meteorologi från en klimatmodell och emissioner sammanställt för RCP4.5. Den med TRENDMATCH modellerade depositionen visar nedåtgående trender för såväl NO3- som NH4+ från 1990 till 2009 i alla regioner. Resultaten från KLIMATMATCH visar inte lika tydliga trender för NH4+, beroende på att de historiska emissionerna i RCP4.5 databasen både visar upp- och nedåtgående trender för perioden. Trender i kvävenedfall beräknade med MATCH-modellen är till mycket stor del styrda av trender i de emissioner som används av spridningsmodellen. Det kan finnas flera orsaker till att vi inte ser tydliga trender i kvävenedfallet under de senaste decennierna. Trendanalyser kräver data med långa tidsserier, vilket av olika orsaker ofta saknas. Om kvävenedfallet har förändrats, men förändringen är liten, så är det svårt eller omöjligt att urskilja detta ur de stora slumpmässiga mellanårsvariationerna. Det är också möjligt att nedfallet inte har förändrats, trots minskande emissioner i Europa, på grund av ändrade atmosfärskemiska förhållanden (t ex klimat och minskande svavelemissioner), eller om utsläppen av kväve från källor som är av vikt för Sverige inte har minskat i samma utsträckning som emissionerna för Europa som helhet har. Det är också svårt att uppskatta kväveemissioner, vilket i rapporten illustreras av de två emissionsuppskattningar som har använts, där den ena rapporterar minskande emissioner av ammoniak och den andra ökande. För att uppnå precision och statistiskt kunna säkerställa förhållandevis små förändringar i kvävenedfallet, i storleksordningen 20 procent under en period av 20 år, behövs mätningar vid ett stort antal platser runt om i landet. Vi föreslår en genomgång av hur de framtida mätningarna av kvävenedfallet, som utgör basen för övervakningen, bör utformas. En viktig punkt är att existerande stationer med långa tidsserier bör bevaras, något som kräver långsiktig finansiering.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Hansson, Katarina
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    André, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Drivkrafter för påverkan av Mälarens framtida vattenkvalitet Förstudie - föroreningar, dess källor och spridningsvägar2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport utgör ett underlag för drickvattenproducenten Norrvatten AB i deras arbete med att prognosticera Mälarens framtida vattenkvalitet och utveckling av processer för dricksvattenproduktionen fram till år 2050. Rapporten är en förstudie som sammanställer trender och prognoser gällande framtida befolkningsökning och klimatförändringar i Stockholm Mälarregionen, samt hur dessa förändringarna kan påverka transporten av kemiska föroreningar i vatten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ammonia emissions in Sweden2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Ammonia has been identified as a major atmospheric pollutant which causes threats to human health, and detrimental environmental effects. Ammonia emissions mainly derive from agricultural sources and the agricultural sector therefore has the largest potential to reduce emissions of ammonia.

    The aim of this study was to compare ammonia emission estimates and projections from the national Swedish inventory (SMED) and the GAINS model. A further objective was to identify the most promising policy options and best available techniques to reduce ammonia emissions from agricultural practices in Sweden, and thus reducing their harmful environmental effects.

    The most recent ammonia estimate for Sweden from SMED (representing year 2015) was 60.3 ktonnes, and the majority of these emissions, 51.7 ktonnes (86 %), derived from agricultural sources. According to the results of the GAINS model scenario CLE, the ammonia estimate for Sweden (year 2015) was 49.0 ktonnes, and the majority of these emissions, 38.5 ktonnes (79 %), derived from agricultural sources. In general, the emission estimate from SMED is higher compared with GAINS (about 20 % higher for the year 2015). These differences are due to different emission factors, statistics and abatement measures being applied.

    Also the forecasts are different. The latest SMED forecast for 2030 (calculated 2015) is at the same level as GAINS’ MTFR-scenario (with maximum technically feasible reductions) for 2030. The most cost effective ammonia abatement measures in Sweden are low nitrogen feed, low ammonia application of manure, and low emission manure storage. Measures to reduce housing emissions, e.g. designing the stable to reduce the surface and time manure is exposed to air, are also rather cost effective, particularly for new stables.

    An important policy challenge with a great potential to reduce overall emissions of ammonia is measures to reduce meat and dairy consumption and measures to reduce food waste. In this context it is also important to consider the effect of emissions derived in other countries due to increased import.

    Recommeded further policy actions will be found in the report.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mätningar av försurande ämnen och tungmetaller i Malmö2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Mätningar av nederbörd, försurande ämnen, baskatjoner och tungmetaller har ägt rum i centrala Malmö under fyra perioder (de hydrologiska åren (oktober till september) 1999/00 2004/05, 2009/10, samt 2014/15). Syftet med mätningarna är att studera halter och nedfall av tungmetaller och försurande ämnen i Malmö i relation till bakgrundsvärden i regionen samt tidigare mätningar i området. För det senaste mätåret 2014/2015 jämfördes nedfallet av försurande ämnen med bakgrundsstationen vid Hissmossa, och nedfallet av tungmetaller jämfördes med bakgrundsstationen vid Vavihill. Mätningarna vid Hissmossa ingår i Krondroppsnätet och finansieras av Skånes Luftvårdsförbund, medan mätningarna i Vavihill ingår i den nationella miljöövervakningen som finansieras av Naturvårdsverket. Samtliga mätningar utförs av IVL.

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nutrient budgets in forest soils at increased biomass removal – do Swedish and Finnish studies provide the same conclusion?2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Nutrient budget calculations in forest soil are an important tool to assess the environmental effect of increased biomass harvesting and can be applied as a tool for policy makers to assess the environmental effect of different biomass scenarios. Environmental effects include losses of nutrients (phosphorous, nitrogen, base cations), which can reduce soil fertility and the soil buffering capacity against acidification.

    Nutrient budget calculations are performed by means of a simple mass balance model where nutrient inputs to the forest ecosystem (weathering, deposition, nitrogen fixation) are compared with the outputs (leaching and harvesting). Nutrient budget calculations have been calculated both at site level and at regional level in Sweden and Finland. This study aims at comparing nutrient budget calculations focusing on conclusions and indata applied.

    Despite the application of different inputs to the regional base cation budget calculations in Sweden and Finland, the result is similar, i.e. showing that the weathering rates is of the same magnitude or larger than the removal of nutrients at stem harvesting (particularly for Ca and Mg) except for some areas of the country. However, at whole tree harvesting, the output exceeds the input in many areas. When calculating the base cation balance also including leaching and deposition (only for Sweden), the output exceeds input in most of Sweden for Ca, Mg and K even at conventional stem harvesting.

    In Finland, nutrient budgets for N and P have been calculated at site level, but not yet at the regional level. In Sweden, the regional mass balance calculation shows losses of P throughout the country, even at conventional stem harvesting. The N budget varies within the country, with nitrogen accumulation in southern Sweden and nitrogen losses in the north.

    The similar conclusions from the Swedish and Finnish studies have strengthened the view of nutrient budget calculations as a useful tool to assess effects of increased biomass harvesting. Further work should concentrate on reducing uncertainties further, e.g. regarding nitrogen fixation and leaching of base cations. It is suggested that recommendations for nutrient compensation should be based on a combination of results from experiments (on intensive harvesting effects and fertilisation), nutrient budget calculations and dynamic modelling. Furthermore, it is important to maintain long-term experiments to assess long-term effects of intensive biomass harvesting on forest ecosystems.

    Den här rapporten finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stump harvesting in Picea abies stands: Soil surface disturbance and biomass distribution of the harvested stumps and roots2018Inngår i: Forest Ecology and Management, ISSN 0378-1127, E-ISSN 1872-7042, Vol. 425, s. 27-34Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Finland has a long tradition of utilizing forest-based biomass for energy and industry purposes and the use has steadily increased in the past decade due to changes in international and regional energy policies. Intensive harvesting practices, in which a larger proportion of the woody biomass is removed from the forest stand, are becoming more common.

    The objectives of this study were to evaluate the spatial and temporal extent of soil surface disturbance caused by stump-root system harvesting and to quantify how much biomass and nitrogen is removed from the stand in stump and coarse root harvesting. The extent of surface disturbance was assessed in three clear-cut Norway spruce stands in southern and central Finland, differing in time since harvest. To determine the biomass distribution of the stump-root system, stumps and coarse roots were excavated at one of the experimental stands.

    Across all age classes (time since harvest) less soil surface had remained undisturbed at the stump harvesting sites (52%) than at the sites where only mechanical site preparation (28%) had been carried out. Thus, the findings of this study indicate that soil disturbance caused by stump harvesting can exist on forest soil surface for more than a decade following harvest. The total biomass of the stump-root system in the stand was estimated to 39.3 Mg ha−1 and 79% of this biomass was removed during stump harvesting and consequently, 8.3 Mg ha−1 of stump-root biomass remained in soil. The stump-root system accounted for 17% of the whole-tree biomass, and coarse roots and fine coarse roots represented a significant portion of it (73%). Thus, the stump-root system represents a large biomass component in boreal forest stands. However, forest management utilizing stumps may result in carbon losses from the stand. Download the article here: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378112718304432

  • 12.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Uncertainties and implications of applying aggregated data for spatial modelling of atmospheric ammonia emissions2018Inngår i: Environmental Pollution, ISSN 1566-0745, Vol. 240, s. 412-421Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Ammonia emissions vary greatly at a local scale, and effects (eutrophication, acidification) occur primarily close to sources. Therefore it is important that spatially distributed emission estimates are located as accurately as possible. The main source of ammonia emissions is agriculture, and therefore agricultural survey statistics are the most important input data to an ammonia emission inventory alongside per activity estimates of emission potential. In the UK, agricultural statistics are collected at farm level, but are aggregated to parish level, NUTS-3 level or regular grid resolution for distribution to users. In this study, the Modifiable Areal Unit Problem (MAUP), associated with such amalgamation, is investigated in the context of assessing the spatial distribution of ammonia sources for emission inventories.

    England was used as a test area to study the effects of the MAUP. Agricultural survey data at farm level (point data) were obtained under license and amalgamated to different areal units or zones: regular 1-km, 5-km, 10-km grids and parish level, before they were imported into the emission model. The results of using the survey data at different levels of amalgamation were assessed to estimate the effects of the MAUP on the spatial inventory.

    The analysis showed that the size and shape of aggregation zones applied to the farm-level agricultural statistics strongly affect the location of the emissions estimated by the model. If the zones are too small, this may result in false emission “hot spots”, i.e., artificially high emission values that are in reality not confined to the zone to which they are allocated. Conversely, if the zones are too large, detail may be lost and emissions smoothed out, which may give a false impression of the spatial patterns and magnitude of emissions in those zones. The results of the study indicate that the MAUP has a significant effect on the location and local magnitude of emissions in spatial inventories where amalgamated, zonal data are used.

  • 13.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Akselsson, Cecilia
    Hagberg, Linus
    Fuhrman, Filippa
    Effekter av skogsbränsleuttag på näringsämnesbalanser som underlag för avvägning mellan miljömål2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Uttag av skogsbränslen kan innebära positiva miljöeffekter ur klimatsynpunkt om skogsbränslet ersätter fossila bränslen. Bortförseln av näringsrika träddelar påverkar även näringsbalanserna för kväve, baskatjoner och fosfor, vilket kan påverka försurning, övergödning och näringstillgång i skogsmarken. Kompensationsåtgärder i form av askåterföring och/eller kvävegödsling kan vara ett sätt att motverka dessa effekter. I denna studie beräknas näringsämnesbalanser med hjälp av en massbalansmodell för att utvärdera effekter på markförsurning, övergödning och näringstillgång i regional skala. Näringsbudgetberäkningen visade att ett ökat biomassauttag (GROT- och stubbskörd) innebär att förråden av baskatjoner, som utgör viktiga näringsämnen och buffrar mot försurning, minskar snabbt, speciellt i granskog. Beräkningarna visade på fosforförluster i hela Sverige, även vid konventionellt stamvedsuttag. Fosforförlusterna var särskilt stora i granskog med högt ståndortsindex. Kvävebudgetberäkningen visade att ett ökat biomassauttag (GROT- och stubbskörd) innebär en kvävelättnad i sydvästra Sverige där kvävebelastningen är hög, men eftersom även andra näringsämnen går förlorade finns det ändå en risk att exempelvis fosfor kan bli begränsande, vilket i sin tur kan innebära en risk för ökad kväveutlakning. I stora delar av övriga Sverige kan däremot ett ökat biomassauttag innebära ökad kvävebrist. Kompensation i form av kvävegödsling ökar kväveupplagringen och risken för kväveutlakning bör därför beaktas i samband med denna åtgärd. Näringsämnesbalanserna skalades upp till avrinningsområdesnivå och delades upp på trädslag och ståndortsindex. Bedömningen av behov av näringskompensation kan på detta sätt anpassas till geografiskt läge och beståndsegenskaper och användas som en del av underlaget vid avvägning mellan miljömål för försurning, övergödning och klimat. Ett intensivt framtida biomassascenario visade att det finns stor potential för klimatvinster från skogen. Denna studie kan användas för att sätta denna vinst i relation till andra miljöeffekter i form av ökad försurning och näringsbrist, samt att ta fram konkreta förslag på åtgärder i form av näringskompensation

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Akselsson, Cecilia
    Olsson, Bengt
    Belyazid, Salim
    Sahlén Zetterberg, Therese
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Effekter av skogsbränsleuttag på markförsurning, näringsbalanser och tillväxt - Uppskalning baserat på experimentella data och modellberäkningar som grund för kartläggning av behov av askåterföring2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna studie har tre olika verktyg använts för att studera effekten på näringsbalanser (N, P, Ca, Mg, K och Na) och försurning samt tillväxt vid skogsbränsleuttag; i) utvärdering av långliggande helträdsförsök, ii) beräkningar med en näringsbalansmodell med hög geografisk upplösning, samt iii) dynamisk modellering. Tre olika scenarier har studerats; stamuttag, GROT-uttag och stubbskörd. Stor vikt har lagts vid att göra en känslighetsanalys för näringshalter i olika träddelar, som är en viktig indata-parameter i näringsbalansberäkningarna, samt att undersöka möjligheterna att minska osäkerheten i näringshalter samt biomassa. Tre långliggande försök visade på en minskning i biomassa, vid tidpunkten för första gallringen, på omkring 15% efter GROT-uttag. Även halterna i träddelar av olika ämnen minskade efter GROT-uttag med upp till 10 %. De långliggande försöken visar på en minskning av basmättnaden i humuslagret och den övre delen av mineraljorden, oftast mellan 10 och 30 %, 15 och 26 år efter GROT-uttag. Samband hittades både för tall och gran mellan C/N i humuslagret och kvävehalt i barr. Denna studie visar att det finns stor potential i att använda näringsbalansberäkningar och beräkningar av överskottsaciditet på Riksskogstaxeringens punkter för att bedöma utarmningstakten för baskatjoner samt behovet av askåterföring. Känslighetsanalysen visade att osäkerheten i näringshalter har relativt stor påverkan på resultatet för N, Ca och K. Vidare arbete med den dynamiska modelleringen (fler lokaler, fler scenarier och fler omloppstider) kan öka förståelsen för effekter av GROT-uttag. Det är även viktigt att utveckla och förfina stubb-beräkningarna, och att tillsammans med representanter från det praktiska skogbruket jobba vidare med att utveckla realistiska scenarier för uttag av stam, GROT och stubbar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Malin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Danielsson, Helena
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Påverkan på atmosfäriskt nedfall och luftkvaliten i Sverige av SO2-emissioner från vulkanutbrottet på Island, 2014-20152017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den 31 augusti 2014 till 27 februari 2015 pågick ett vulkanutbrott på Island med utsläpp av svaveldioxid (SO2) i samma storleksordning som de dubbla antropogena utsläppen från Europa under ett år. Merparten av svavelutsläppen från vulkanen skedde under september till november 2014. Vulkanutbrottet påverkade periodvis luftkvaliteten i Sverige, framför allt under september och oktober 2014. och i synnerhet i norra Sverige som normalt har en relativt ren miljö utan större föroreningskällor.

    Samtliga mätplatser inom Krondroppsnätet visade förhöjda lufthalter av SO2 i september 2014 jämfört med tidigare år. Den uppmätta genomsnittliga SO2-halten i september 2014 över Sverige, var sex gånger så hög som motsvarande treårsmedelvärde för september under 2011-2013. Ökningen var störst i norra Sverige, där lufthalterna var 25 gånger högre än normalt. I södra och mellersta Sverige var ökningen betydligt mindre, ungefär 3 gånger så hög i mellersta Sverige och dubbelt så hög i södra Sverige. Spridningsmodellering med EMEP-modellen visade att över 90 % av SO2-halterna under september 2014 i norra Sverige hade sitt ursprung i SO2-emissioner från vulkanutbrottet.

    I likhet med lufthalterna ökade svavelnedfallet mest i norra Sverige, men för nedfallet var ökningen störst under oktober månad. Detta kan förklaras av att nederbördsmängden under oktober månad var hög. September månad karaktäriserades av en låg nederbördsmängd, varför en stor mängd av torrdepositionen av svavel från september, det vill säga den deposition som fastnar i trädkronorna, sköljdes ner med regnet och samlades in i krondroppsmätningarna under träd¬kronorna först under oktober månad. Detta bidrog till att den totala svaveldepositionen (alltså mätningarna via krondropp) blev hög under oktober.

    Nedfallet av svavel med nederbörden (våtdepositionen) var ca tre gånger så hög under oktober 2014 över Sverige jämfört med motsvarande treårsmedelvärde för oktober under 2011-2013. Totaldepositionen som krondropp ökade ännu mer och var ca fem gånger högre. Nedfallet ökade mest i norra Sverige, där nedfallet över öppet fält ökade med 350 % och totaldepositionen som krondropp ökade drygt 1200 %. Motsvarande ökning i mellersta Sverige var 270 % för nedfallet över öppet fält och 760 % för totaldepositionen som krondropp. I södra Sverige var ökningen bara 130 % respektive 220 %. Spridningsberäkningen med EMEP-modellen visade att våtdepositions¬andelen från vulkanen var mer än 80 % i vissa delar av norra Sverige, under tiden för vulkanutbrottet (september 2014 – februari 2015).

    Även om mätresultaten visar på kraftiga förhöjningar av SO2-halter och svavelnedfall på månads-basis, så syns effekten inte lika tydligt om man analyserar data för årsmedelvärden (hydrologiska år), framförallt inte i södra och mellersta Sverige. Detta beror framförallt på att inledningen av vulkanutbrottet (september 2014) tillfaller det hydrologiska året 2013/2014, medan återstoden av vulkanutbrottet tillfaller det hydrologiska året 2014/2015. Om man däremot analyserar data på kalenderåret 2014 så syns effekten tydligt i hela landet.

    Även om det antropogena svavelnedfallet och lufthalterna av SO2 minskat dramatiskt i Sverige under de senaste 30 åren, belyser den här studien vikten av att upprätthålla luftkvalitetsmätningar. Krondroppsnätets mätningar bekräftar inte bara återhämtning, utan är också ett användbart verktyg för att spåra effekterna av specifika föroreningshändelser såsom vulkaniska utsläpp av SO2. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansen, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kronnäs, Veronika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Akselsson, Cecilia
    Framtida skogsbruksscenarier2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna studie har tagit fram regionalt anpassade scenarier för skogsbruk inom CLEO projektet (Climate Change and Environmental Objectives, www.cleoresearch.se). Att definiera relevanta och troliga framtida skogsbruksscenarier är viktigt för att förutspå framtida miljöpåverkan samt synergier och konflikter mellan miljömål. Den ökade efterfrågan på biomassa från skogen gör att det svenska skogsbruket för närvarande förändras. Dessutom kan klimatförändringar komma att påverka de framtida skogs-bruksmetoderna. Tre scenarier för framtida skogsbruk i Sverige har formulerats. De tre scenarierna omfattas av ett scenario som motsvarar dagens skogsbruk, ett scenario med ett intensivare biomassauttag, samt ett scenario med ännu intensivare biomassauttag. Dessa tre scenarier är matriser av olika val av skogsbruksstrategier. Data inom varje scenario är i huvudsak baserade på scenarier som definierats inom andra studier/program, främst SKA VB-08. I scenarierna redovisas bl.a. trädslagsfördelning och markanvändning, såsom areal produktiv skogsmark, åker- och jordbruksmark, konventionellt brukad skog, kontinuitetsskog och annan skogsmark. Arealer för markberedning, röjning, gallring, hygge samt GROT- och stubbuttag redovisas också, liksom mängderna uttagen stambiomassa och GROT och stubbar vid gallring och avverkning. För att möjliggöra beräkningar av näringsuttaget redovisas typhalter, det vill säga näringshalter i olika träddelar (stam & bark, grenar, barr och stubbar). Gödslingsarealen för konventionellt gödslad skogsmark och BAG-gödslad skogsmark (Behovsanpassad gödsling) redovisas, liksom gödslingsfrekvens och näringsinnehåll i gödselmedlet. I samtliga scenarier redovisas även arealer för askåterföring, liksom mängden tillförd aska, samt halter av olika näringsämnen i askan och dess upplösningstakt. Samtliga scenarier visar på ett intensifierat skogsbruk i framtiden, med ett högre biomassauttag från skogen, mer gödsling av skogsmarken och ökad askåterföring. Tillväxthöjande åtgärder, men framförallt klimatförändringen, leder till att både tillväxt och avverkning ökar i samtliga scenarier från 2020 och framåt. Eftersom även arealen för askåterföring ökar över tiden, skulle detta kunna kompensera för de ökade näringsförlusterna vid ett framtida högre biomassauttag från skogen. Den konventionella gödslingen förväntas öka i det scenario som visar utvecklingen av dagens skogsbruk. Däremot minskar gödslingen i de övriga mer intensiva scenarierna, eftersom man istället går över till BAG-gödsling (Behovsanpassad gödsling). Det är oklart vilka konsekvenser detta kan komma att få på försurning och övergödning. Över tiden förändras trädslagsfördelningen med en minskad andel tall som ersätts med gran i södra Sverige. I norra Sverige ökar istället andelen tall på bekostnad av gran. Det är troligt att skador på skog, såsom stormskador och insektsangrepp, kommer att öka i framtiden till följd av klimatförändringarna. Dessa effekter har dock inte beaktats i scenarierna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Helmisaari, Heljä-Sisko
    Melin, Ylva
    Skovsgaard, Jens Peter
    Wängberg, Ingvar
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kaakinen, Seija
    Kukkola, Mikko
    Saarsalmi, Anna
    Petersson, Hans
    Akselsson, Cecilia
    Halter av baskatjoner, fosfor och kväve i stubbar i Sverige, Finland och Danmark2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Intresset för stubbskörd har ökat kraftigt på senare år, i takt med att efterfrågan på förnyelsebar energi ökat. Idag saknas det information om näringshalter i stubbar för att utröna effekten av stubbuttag på näringsbalans och försurning. Denna studie syftar till att ta fram ett större dataunderlag för halter i stubbar i Sverige, Finland och Danmark. Lokalerna representerar olika nedfallsnivåer, olika markförhållanden samt olika beståndsdata. Studien omfattar granstubbar från Sverige, Finland och Danmark, samt tall- och björkstubbar från Sverige. Följande näringsämnen ingick i studien: kväve (N), fosfor (P), kalcium (Ca), kalium (K), magnesium (Mg) och Natrium (Na). Resultaten indikerade att näringshalten i björkstubbar är högre jämfört med gran och tall. I Sverige och Finland noterades generellt sett högre näringshalter i stubbarna i södra delen av landet jämfört med norra delen, med undantag av fosfor. Näringshalterna är betydligt högre i stubbens och rötternas bark jämfört med veden. Halterna i rötterna ökade signifikant med minskad rotdiameter. För tallstubbarna i Jädraås noterades signifikant minskande näringshalter i stubbarna med åldern upp till 65 år för kväve, kalium, magnesium och fosfor. För Jädraås, som har den största representationen av ståndortsindex, noterades ökande halter med ståndortsindex för fosfor och kalium. Studien har medfört att dataunderlaget för halter i stubbar har ökat väsentligt vilket kan bidra till att minska osäkerheterna i beräkningar av näringsbalansen i skogsmark vid stubbskörd.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jutterström, Sara
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moldanova, Jana
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Påverkan på luftkvalitet i städer av utsläpp från närliggande jordbruk2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket undersökt hur stor påverkan utsläpp av ammoniak (NH3) från närliggande jordbruk har på stadsluften i Uppsala, med fokus på halterna av små partiklar (PM2.5) samt potential för utsläpps¬minskningar för att förbättra stadsluften från denna påverkan. Denna fråga är viktig att belysa eftersom utsläppen av NH3 från jordbruket inte förväntas minska i samma takt som utsläpp av andra luftföroreningar. Man har kunnat konstatera, i andra regioner, att det inte bara är viktigt att minska på utsläppen av svavel- och kväveoxider utan att även NH3-utsläppen behöver minskas.

    En jämförelse av skillnader i halterna av små partiklar och deras komponenter visar en ökad effekt av jordbruksemissioner av NH3 på vintern, då bidraget ökar från årsmedelvärden på 2,3 % och 1,2 % för regional bakgrund och centrala staden till 3,3 % och 1,6 % för vintermedelvärdet. Skillnaderna mellan säsongerna beror på ett flertal faktorer som exempelvis hur mycket NO3- och SO42- som finns tillgängligt för att bilda partiklar. På vintern är ammoniakutsläppen lägre och NOx- och SOx-utsläppen är relativt sett högre samtidigt som omblandningen är lägre jämfört med övriga delar av året. Detta gör i sin tur att kvoten mellan ammoniak och HNO3 och SO42- är lägre och en större del av ammoniakutsläppen kommer därför att bilda partikelformig NH4+.

    Under sommaren är, förutom den högre kvoten mellan NH3 och nitrat och sulfat, även kondensation av nitrat på partiklarna reducerad p.g.a. högre temperaturer vilket begränsar ammoniakens potential att bidra till partiklar ytterligare. Detta innebär att utsläpps¬minskningar av NH3 kan ha större effekt på vintern/hösten med avseende på bildning av sekundära aerosoler än under vår och sommar och kan vara jämförbar med effekten från ytterligare minskningar av SOx- och NOx-utsläpp, även om NH3-utsläppen är högre på våren och sommaren.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hur påverkas mark-, grund- och ytvatten vid en skogsavverkning? - Fallstudie Storskogen i Västra Götaland2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En av de högsta halterna av metylkvicksilver som uppmätts i skogsmiljö i Sverige noterades i det avrinnande vattnet från ett avverkat område i Sydvästra Sverige. Framför allt förekom mycket höga halter av metylkvick-silver vid låg vattenföring sommartid. Avverkningen påverkade även försurningsparametrar, nitrathalter och löst organiskt kol. Exempelvis ökade uttransporten av kväve kraftigt andra året efter avverkningen. Avverkningen ledde också till en nästan fördubblad förlust av baskatjoner (Ca2+, Mg2+, K+ och Na+) från avrinningsområdet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det atmosfäriska nedfallet av svavel till skogen i Blekinge har minskat kraftigt, i takt med minskade svavelutsläpp i Sverige och från Europa. Sedan mätningarna inom Krondroppsnätet började 1985 har svavelnedfallet minskat kraftigt från cirka 20 till 3 – 4 kg S/ha och år. Under senare år tyder dock mätningarna på att minskningen avstannat. Det är tydligt att försurningspåverkan i länets markvatten minskat sedan mätstarten 1985 genom att halterna av svavel minskat, pH ökat, ANC ökat och halten oorganiskt aluminium minskat. Trots det positiva i att försurningstillståndet förbättrats är det ännu inte tillfredställande, och sedan några år tillbaka verkar återhämtningen ha avstannat. Det finns i markvattnet kvarstående betydande halter av oorganiskt aluminium, pH är i de flesta fall under 5 och ANC är negativt eller runt noll.

    Det går ännu inte att statistiskt fastställa att nedfallet av kväve i länet har förändrats sedan mätstart. Kvävenedfallet i nederbörden var 2014/15 ca 9 kg/ha/år. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- plus torrdeposition) för de två senaste åren beräknas variera från 10 till 15 kg per hektar med högst nedfall i de allra västligaste delarna av länet. Detta medför att den kritiska belastningsgränsen för kväve med avseende på övergödning till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, och som har överskridits de flesta år i länet, även överskreds 2014/15. Förhöjda nitrathalter i markvattnet förekommer dock relativt sällan i växande skog i Blekinge, vilket tyder på att skogarna i länet ännu inte nått kvävemättnad. När en granskog i länet avverkades år 2000 var dock halterna av nitrat i markvattnet kraftigt förhöjda under en period av cirka 6 år.

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län - Resultat från Krondroppsnätet till och med 2016/172018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Nedfallet av svavel- och kväveföreningar i Kalmar län har under lång tid överskridit vad skogs-marken samt sjöar och vattendrag tål. Under första halvan av 1990-talet varierade svavelnedfallet i länet från 3 till över 14 kg svavel per hektar och år men har sedan dess minskat kraftigt. Numera ligger svavelnedfallet till skogen i länet på strax över 1 kg per hektar och år (som medelvärde för de senaste tre åren). Svavelnedfallet vid krondroppsytan Ottenby på södra Öland har minskat med 83 % på 27 år. Sedan 1996/97, då mätningar fanns vid samtliga nu aktiva mätplatser, har svavelnedfallet minskat med mellan 72-82 %, med lägst minskning vid Risebo och högst vid Alsjö. Även lufthalterna av svaveldioxid har minskat statistiskt säkerställt med 48-59 %, sedan 1999, vid Ottenby, Rockneby och Risebo.

    Försurningstillståndet i skogsmarken i Kalmar län varierar kraftigt. I nuläget är det endast vid Alsjö i sydöstra Kalmar län där mätningarna genomgående visar på återhämtning genom ökande pH och ANC. Dock är pH alltjämt lågt, under 5, och ANC oftast negativt, vilket indikerar att återhämtningen går mycket långsamt vid Alsjö, se figur nedan. Vid Rockneby minskar pH och ANC är ofta negativt, vilket gör att försurningstillståndet inte förbättrats under mätperioden. Vid Ottenby är försurningsläget mer svårbedömt, då ANC och pH minskar samtidigt som pH är mycket lågt, mellan 4-4,5, och ANC klart positivt. Bäst försurningstillstånd finns vid Risebo i länets norra delar, med ett pH runt 6 och positivt ANC. pH minskar dock vid Risebo, vilket är lite oroväckande. Det tar lång tid för skogsmarken att återhämta sig efter den tidigare historiska försurningsbelastningen. Hur mycket svavelnedfall skogsmarken tål i dagsläget beror på flera samverkande faktorer, såsom kvävenedfall och bortförsel av buffrande ämnen vid skogs-avverkning. I takt med att svavelnedfallet minskat har dock andra faktorer, såsom skogsbruk och kvävenedfall, fått större betydelse för försurningspåverkan.

    Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till skogen i länet har beräknats till 5-8 kg kväve per hektar och år under det senaste hydrologiska året (2016/17). Kvävenedfallet minskar endast långsamt och har under lång tid överskridit de kritiska nivåer som antagits främst för att motverka förändringar av biodiversiteten för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. Inte något år under mätningarnas gång har det totala kvävenedfallet varit lägre än 5 kg/ha och år. Om kvävenedfallet överstiger vad skogsekosystemet kan ta hand om finns det risk för att kväve läcker till bäckar och sjöar. Förhöjda halter av nitratkväve i markvattnet har ibland förekommit i Kalmar län, vilket visar att det vid vissa platser finns mer kväve än vad skogsekosystemet kan ta upp och därmed en potentiell risk för kväveutlakning till ytvatten. När det gäller lufthalterna av kvävedioxid har de, sedan 1999, minskat statistiskt säkerställt med 30 % vid Ottenby och Rockneby samt 40 % vid Risebo, i länets norra delar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tillståndet i skogsmiljön i Södermanlands län2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Södermanlands län under perioden från oktober 2014 till september 2015, vilka relateras till tidigare års mätningar. Vidare beskrivs aktuella händelser under 2015 med anknytning till Krondroppsnätet. Svavelnedfallet vid provytorna i länet har minskat från cirka 4 kg per hektar 1996/97 till cirka 2 kg per hektar 2014/15. Markvattnet vid Edeby visar inga statistiskt signifikanta förändringar av pH, ANC eller oorganiskt aluminium, trots ett minskat svavelnedfall, vilket tyder på att återhämtningen från försurningen går långsamt. Försurningsstatusen vid Edeby är dock relativt god, med ett pH runt 5,5, ANC oftast över noll och halten oorganiskt aluminium i markvattnet relativt låg. Framtida mätningar får utvisa om förbättringen fortskrider.

    Kvävenedfallet, som följs främst på öppet fält på grund av interncirkulation i kronorna i skogsytorna, har varierat mellan 3 och 9 kg per hektar och år vid Edeby genom åren. Under det senaste mätåret var kvävenedfallet med nederbörden 5 kg per hektar. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- plus torrdeposition) för de två senaste åren beräknas ha varierat från 5 – 7,5 kg per hektar i de östra delarna av länet. I de sydvästliga delarna av länet varierade det totala kvävenedfallet de två senaste åren mellan 7,5 – 10 kg per hektar. Detta medför att den kritiska belastningsgränsen för kväve med avseende på övergödning till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, och som har överskridits de flesta år i länet, även överskreds 2014/15. Även om kvävenedfallet till skogsmarken i länet varit betydande genom åren har det sannolikt inte resulterat i något betydande läckage av nitrat till markvattnet eller avrinningen. Förhöjda nitrathalter i markvattnet kan dock ske vid störningar, såsom avverkning, stormskador etc.

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tillståndet i skogsmiljön i Östergötlands län - Resultat från Krondroppsnätet till och med 2016/172018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Nedfallet av svavel- och kväveföreningar i Östergötlands län har under lång tid överskridit vad skogsmarken samt sjöar och vattendrag tål. I början av 1990-talet varierade svavelnedfallet i länet från 4 till över 10 kg svavel per hektar och år. Sedan dess har svavelnedfallet minskat kraftigt. Numera ligger svavelnedfallet till skogen i länet på 0,7-1,1 kg per hektar och år (som medelvärde för de senaste tre åren). Svavelnedfallet i de södra delarna av länet har minskat med strax över 90 %, medan det i länets norra delar minskat med 80 % under perioden 1996/97 – 2016/17. Även lufthalterna av svaveldioxid i länets norra delar har minskat statistiskt säkerställt med cirka 50 % sedan 1999.

    Som ett resultat av det minskande svavelnedfallet har försurningstillståndet i skogsmarken i Östergötlands läns södra delar förbättrats, och markvattnet visar tydliga tecken på återhämtning från försurning. pH och den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet har ökat statistiskt säkerställt vid Solltorp i länets södra delar, se figur. Däremot finns ingen statistiskt säkerställd förändring av ANC och pH vid Höka i länets norra delar. Vid Solltorp är ANC ofta positivt, medan ANC vid Höka oftast är negativt. Om ANC har ett negativt värde saknas buffrande förmåga. Vattnet som rinner av från skogsmarken bör ha ett klart positivt värde på ANC för att bidra till buffringskapacitet i ytvattnet. Ytterligare återhämtning krävs för att avrinnande vatten ska kunna förse ytvattnet med buffringskapacitet, något som främst gäller vid Höka.

    Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till skogen i länet har beräknats till 4-8 kg kväve per hektar och år under det senaste hydrologiska året (2016/17), med lägst nedfall i länets norra delar. Kvävenedfallet minskar endast långsamt. Kvävenedfallet i länet har under lång tid överskridit de kritiska nivåer som antagits främst för att motverka förändringar av biodiversiteten för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. I norra delen av länet är det endast under de två senaste åren som det totala kvävenedfallet varit lägre än 5 kg/ha och år. I södra och mellersta delen av länet är kvävenedfallet betydligt högre jämfört med länets nordligaste delar, vilket medför att den kritiska nivån alltjämt överskrids kraftigt.

    Om kvävenedfallet överstiger vad skogsekosystemet kan ta hand om finns det risk för att kväve läcker till bäckar och sjöar. I dagsläget är nitrathalterna i markvattnet generellt ännu låga, men det finns en risk för att skogsekosystemet bygger upp ett kväveförråd som kan börja läcka om nedfallet fortsätter vara högt framöver. När det gäller lufthalterna av kvävedioxid, som mäts vid Höka i länets norra del, har de minskat statistiskt säkerställt med 41 % sedan 1999, medan ingen statistiskt signifikant förändring uppmätts för lufthalterna av ammoniak.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, J. Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Romson, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydstedt, Anton
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    André, Hanna
    Actors' perceptions of environmental impact assessment (EIA) benefits to fulfil Sweden's national environmental objectives2023Inngår i: Environmental impact assessment review, ISSN 0195-9255, E-ISSN 1873-6432, Vol. 99, s. 106985-106985, artikkel-id 106985Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Activities that require a permit in Sweden account for a significant part of the environmental impact that jeopardizes the fulfilment of the 16 Swedish National Environmental Quality Objectives (EQOs) set up by the Swedish Parliament. In this study we investigate how the EQOs are perceived as a management tool in the Swedish Environmental Impact Assessment (EIA) process, mainly based on interviews.

    We have identified several limitations associated with the use of EQOs in EIAs as an effective management tool towards sustainability. These limitations include that the EQOs have a subordinate significance compared with other aspects in the EIA process and that EQOs represent different concepts of sustainability. Furthermore, EQOs have low validity and are set as national objectives, hence separated from the operational level of EIAs.

    A significant proportion of environmental pressures leading to failure to achieve the EQOs are related to permit requiring activities, hence EIA and the permitting process can be important policy instruments to achieve the Swedish EQOs.

    Integrating EQOs better into EIAs may facilitate handling of synergies, inconsistencies, and trade-offs between environmental and sectoral objectives. Furthermore, driving forces of environmental problems may be targeted more directly.

    However, in order for the Swedish EQOs to have a larger impact in the permitting process, the EQO system may need to be adapted, and may also need to be complemented with binding standards or legal norms. Furthermore, clearer guidelines regarding issues to focus on, and necessary templates and documentation may be useful tools to facilitate the process even further.

  • 25.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moldan, Filip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nordic nitrogen and agriculture - Policy, measures and recommendations to reduce environmental impact2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Increasing attention is now given, nationally and internationally, to the importance of understanding and managing other global cycles of elements in addition to carbon, including nitrogen. Work on planetary boundaries has identified overloading the nitrogen cycle as one of the most critical problems. A particular challenge is that reactive nitrogen (Nr) is involved in a cascade of different environmental effects, from local air pollution to eutrophication, acidification and climate change. These problems are often managed by different and not always coordinated policies and instruments. Recent studies and projects, such as the European Nitrogen Assessment, and newly initiated projects by the OECD, have looked at how more coherent and integrated policies could be better targeted and more cost-effective. The Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution (CLRTAP) has established a Task Force on Reactive Nitrogen (TFRN) to look scientifically at the whole cycle of reactive nitrogen, as a background for policy development.

    The use of fertiliser in agriculture, together with NOx from fossil fuel combustion, is a major anthropogenic source of reactive nitrogen, and requires special attention and analysis; around two thirds or more of Nr from human sources is related to agriculture, from fertiliser, fixation by crop plants or feed imports.

    This report builds on earlier work by the Nordic Council of Ministers on these issues, in particular TemaNord2015:570 “Nordic agriculture air and climate”, and is also a follow-up of TemaNord2013:558 “Agriculture and environment in the Nordic countries”.

    The report provides an overview of main sources, pathways and impacts of reactive nitrogen in the Nordic countries, including knowledge gaps. It reviews ongoing national and international policy efforts to control reactive nitrogen, and looks at trends and developments, including results of control policies, in flows of reactive nitrogen in the Nordic countries.

    On this basis the report suggests further work to close knowledge gaps, and recommends possible control strategies and policy instruments for reactive nitrogen, in order to design and implement better integrated, more effective and more cost-effective policies.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moldan, Filip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Dalgaard, T.
    Rankinen, K.
    Törseth, K.
    Bakken, L.
    Bechmann, M.
    Kulmala, A.
    Olofsson, S.
    Piil Pira, K.
    Turtola, E.
    Abating N in Nordic agriculture – policy, measures and way forward2019Inngår i: Journal of Environmental Management, ISSN 0301-4797, E-ISSN 1095-8630, Vol. 236, s. 674-686Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    During the past twenty years, the Nordic countries (Denmark, Sweden, Finland and Norway) have introduced a range of measures to reduce losses of nitrogen (N) to air and to aquatic environment by leaching and runoff. However, the agricultural sector is still an important N source to the environment, and projections indicate relatively small emission reductions in the coming years. The four Nordic countries have different priorities and strategies regarding agricultural N flows and mitigation measures, and therefore they are facing different challenges and barriers. In Norway farm subsidies are used to encourage measures, but these are mainly focused on phosphorus (P). In contrast, Denmark targets N and uses control regulations to reduce losses. In Sweden and Finland, both voluntary actions combined with subsidies help to mitigate both N and P. The aim of this study was to compare the present situation pertaining to agricultural N in the Nordic countries as well as to provide recommendations for policy instruments to achieve cost effective abatement of reactive N from agriculture in the Nordic countries, and to provide guidance to other countries. To further reduce N losses from agriculture, the four countries will have to continue to take different routes. In particular, some countries will need new actions if 2020 and 2030 National Emissions Ceilings Directive (NECD) targets are to be met. Many options are possible, including voluntary action, regulation, taxation and subsidies, but the difficulty is finding the right balance between these policy options for each country. The governments in the Nordic countries should put more attention to the NECD and consult with relevant stakeholders, researchers and farmer's associations on which measures to prioritize to achieve these goals on time. It is important to pick remaining low hanging fruits through use of the most cost effective mitigation measures. We suggest that N application rate and its timing should be in accordance with the crop need and carrying capacity of environmental recipients. Also, the choice of application technology can further reduce the risk of N losses into air and waters. This may require more region-specific solutions and knowledge-based support with tailored information in combination with further targeted subsidies or regulations.

  • 27.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Persson, Christer
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Akselsson, Cecilia
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Södergren, Helena
    Förbättrad modellering och mätning av belastningen från luftföroreningar - samverkan mellan Krondroppsnätet och MATCH-modellen2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Mätningarna inom Krondroppsnätet, och modellsystemet MATCH- Sverige, används idag i den nationella miljöövervakningen av nedfall av olika luftföroreningar till skog och mark. Följande studie har utvärderat möjligheten att kombinera informationen från de två systemen och ger konkreta förslag på förbättringsmöjligheter för att skapa bättre förutsättningar för att uppnå en optimal nationell miljöövervakning samt modellering. I vissa hänseende har även andra nationella atmosfärskemiska stationsnät inkluderats i studien. När det gäller övervakningsmätnäten är det angeläget att samtliga mätstationer utrustas med enhetliga och testade nederbördsprovtagare, att beräkna våtdeposition med hjälp av mätningarna över öppet fält samt en korrektionsfaktor och att mätningarna vid fjällstationerna åter tas i drift. Vidare är det viktigt att strängprovtagare åter tas i drift för att möjliggöra uppskattningen av torrdepositionen, framför allt av föreningar som interncirkulerar i trädkronorna, såsom kväve och baskatjoner. Modellerade nederbördsmängder som tagits fram av SMHI kan eventuellt användas för att i efterhand beräkna nedfallet över öppet fält vintertid. När det gäller MATCH-modellen är det angeläget att torrdepositionen av baskatjoner åter modelleras med MATCH-Sverige, något som är möjligt nu då lufthaltsmätningar av baskatjoner återigen finns tillgängliga. Även införandet av strängprovtagare kan användas som underlag vid modelleringen av baskatjoner. Det är prioriterat att räkna om MATCH resultaten för 2005-2008 med samma höga upplösning som tidigare (11 x 11 km). Andra förbättringsmöjligheter för MATCH-modellen omfattar en omarbetning av parameteriseringen av torrdepositionen till skog, vilket skulle vara möjlig med hjälp av resultaten från mätningarna av torrdepositionen av kväve och baskatjoner med strängprovtagare. Vidare föreslås att resultaten från de olika atmosfärskemiska stationsnäten jämförs med modellvärden (MATCH och EMEP) för att få en övergripande bild av de kombinerade resultaten från samtliga mätnät i kombination med modellresultat. Inom studien har ett antal förslag till utvecklingsprojekt tagits fram som kan bidra till att förbättra både mätningar och modellering av nedfallet av luftföroreningar över Sverige.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tillståndet i skogsmiljön i Hallands län2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Försurning av ytvattnen i Halland utgör fortfarande ett betydande problem, och cirka 80 procent av länets sjöar bedömdes vara försurade år 2010. Mätningarna inom Krondroppsnätet visar dock på en minskande trend för svavelhalter i luft i Timrilt samt i svavelnedfall till alla länets skogsytor. Sedan mätningarna vid Söstared började 1988 har svavelnedfallet minskat med cirka 80 procent, från cirka 11-12 till runt 2 kg S/ha/år. Detta är i samma takt som den rapporterade minskningen av Europas samlade utsläpp av oxiderat svavel sedan 1990. Även svavelhalten i markvattnet har minskat signifikant. Mätningarna i markvattnet visar dock att det fortfarande är starkt försurat i stora delar av länet, med generellt lågt pH och en syraneutraliserande förmåga (ANC) under noll, vilket visar på att det inte finns någon buffrande förmåga i markvattnet. Ett undantag är Söstared med förhållandevis bra värden för de olika försurningsindikatorerna.

    Lufthalterna av kvävedioxid har minskat signifikant i Timrilt, både för sommar- och vinter-halvår. För lufthalter av ammoniak finns inga signifikanta trender. Genom att trädkronorna direkt tar upp en viss del av kvävenedfallet har det varit svårt att säkerställa förändringar av kvävenedfallet till skogen i länet. Den totala kvävedepositionen av oorganiskt kväve ligger på mer än 15 kg per hektar för de två senaste åren. Detta är långt över den kritiska belastnings-gränsen för skogsmarken i Sverige, 5 kg N/ha/år, som baseras på effekter på markvegetation. Förhöjda halter av nitratkväve i markvattnet förekommer i Halland. Detta visar att det finns mer kväve än vad skogsekosystemet kan ta upp, vilket innebär en potentiell risk för kväve-utlakning till ytvatten. Halterna har generellt varit kraftigt förhöjda i Djupeåsen, Timrilt, Vallåsen och Kullahus. I Timrilt och Vallåsen ledde stormen Gudrun till ytterligare förhöjning av nitratkvävehalterna, liksom i ett senare skede även vid Borgared.

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tillståndet i skogsmiljön i Jönköpings län2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Jönköpings län görs mätningar av krondropp och markvattenkemi på fyra granytor, varav två startades 1996 (Bordsjö och Fagerhult) och två startades 1998 (Värnvik och Mellby). I Fagerhult mäts även nedfall på öppet fält, lufthalter samt torrdeposition med strängprovtagare. Svavelhalterna i luft under sommarhalvåret har minskat signifikant i länet. Även svavelnedfallet har minskat. Det minskade svavelnedfallet återspeglas i signifikant minskade halter av svavel i markvattnet vid två av länets fyra ytor, Värnvik och Bordsjö.

    Ingen av länets fyra provytor visar ännu på någon återhämtning från försurning, baserat på parametrarna pH, ANC (syraneutraliserande förmåga) och koncentrationen av oorganiskt aluminium. ANC vid Fagerhult har istället minskat signifikant. Vid Mellby, Bordsjö och Fagerhult har ANC som median för de senaste tre åren varit negativ, pH varit under 5 och halten oorganiskt aluminium varit hög. Den långsamma återhämtningen från försurningen i länet kan till viss del härledas till de ökade kloridhalterna i markvattnet som indikerar en havssaltsepisod och därmed en ”surstöt”. Stormarna under 2000-talet försvårar dock tolkningen av återhämtningsförloppet, tillsammans med eventuella störningar vid isättning av nya lysimetrar.

    Kvävenedfallet med nederbörden på öppet fält har inte förändrats i länet sedan mätstarten vare sig vid Fagerhult eller på Visingsö. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- och torrdeposition) för de två senaste åren beräknas variera från 7,5 till över 15 kg per hektar och år, med högst nedfall i de sydvästligaste delarna av länet. Detta medför att den kritiska belastningsgränsen för kväve med avseende på övergödning till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, har överskridits de flesta år i länet, så också 2014/15. Kvävehalterna i markvattnet har generellt varit låga, då skogen varit ostörd, men på samtliga ytor finns förhöjningar efter stormar som inträffade mellan åren 2005 och 2008. Den kraftigaste stormeffekten uppmättes i Mellby, som är mest stormskadad.

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan mätstarten har halten av svaveldioxid (SO2) i luften minskat signifikant under både sommar- och vinterhalvåret vid Ottenby, endast under vinterhalvåret vid Risebo samt endast under sommarhalvåret vid Rockneby. Vid Rockneby har sommarhalvårsmedelhalterna för kvävedioxid (NO2) minskat, medan vinterhalvårsmedelhalterna minskat vid länets samtliga mätstationer. Lufthalterna av SO2 och NO2 är dock fortsatt högre vid Ottenby på Ölands södra udde, jämfört med övriga mätplatser i länet, vilket troligen kan förklaras av påverkan från Östersjöns fartygstrafik. Även vid Rockneby är lufthalterna av SO2 och NO2 relativt höga, medan lägst lufthalter uppmätts vid Risebo i norra delen av länet.

    Svavelnedfallet (utan havssalt) i krondroppet har minskat signifikant sedan mätstarten vid alla länets mätplatser. Under 2014/15 varierade svavelnedfallet i länet mellan 1,4 och 2,3 kg per hektar. Status i markvattnet tyder på bestående försurningsproblem för skogsmarken, med undantag av länets norra delar. Markvattnet vid övriga mätplatser återhämtar sig endast mycket långsamt från försurning och i några fall syns även tecken på en försämring.

    Kvävenedfallet via nederbörden visar inte på någon signifikant förändring i länet sedan mätstarten. Under det senaste mätåret var kvävenedfallet med nederbörden mellan 5,6 och 6,0 kg per hektar. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- plus torrdeposition) för de två senaste åren beräknas variera mellan 7,5 - 10 kg per hektar i största delen av länet. Detta medför att den kritiska belastningsgränsen för kväve med avseende på övergödning till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, och som har överskridits de flesta år i länet, överskreds även 2014/15. Förhöjda halter av nitrat har förekommit relativt frekvent i markvattnet vid flertalet mätplatser i länet, framför allt i samband med stormarna 1999, 2005 och 2007. Detta kan tyda på en pågående upplagring av kväve i skogsmarken som resulterar i ett läckage till markvattnet i samband med störningar.

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan mätstart fram till 2013 har lufthalterna av svaveldioxid (SO2) minskat vid samtliga platser i norra Sverige, förutom Nikkaluokta. Mellan 31 augusti 2014 till 27 februari 2015 pågick ett vulkanutbrott på Island med mycket höga SO2-halter i marknivå som följd. Luft med dessa höga SO2-halter fördes periodvis med vindarna till Sverige. Månadsvisa lufthaltsmätningar inom Krondroppsnätet visade på kraftigt förhöjda SO2-halter i norra Sverige i september 2014, men även januari 2015. Därför blev sommar- och vinterhalvårsmedelhalten för SO2 vid flera platser i norra Sverige under 2014 och 2015 högre jämfört med tidigare år, och de tidigare statistiskt signifikanta minskande trenderna avbröts därmed.

    Vid de allra nordligaste mätplatserna förekommer så höga ozonhalter under de tidiga vårmånaderna, främst april, att de kan skada människor. Även den tidiga växtligheten kan skadas av de höga ozonhalterna, framförallt i perspektivet att vegetationssäsongen förlängs i ett förändrat klimat. Svavelnedfallet till skogen har sedan 1990-talet minskat signifikant vid flertalet platser i norra Sverige. Det finns en klar gradient i försurningsbelastningen från kusten mot inlandet, med större nedfall för de kustnära områdena. Det minskade svavelnedfallet återspeglas i signifikant minskande svavelhalter i markvattnet vid sex av nio mätlokaler. pH i markvattnet ligger vid de flesta lokaler i norra Sverige över 5 och den syraneutraliserande förmågan, ANC, uppvisar positiva värden strax över noll. Markvattenhalten av oorganiskt aluminium, som är giftigt för djur och växter, har generellt varit låg i Norrlands inland. Vid Västerbottens kustland har dock halten oorganiskt aluminium stundtals varit relativt hög, ANC negativt och pH lågt. Mätningarna i markvattnet vid några ytor visar att ANC minskat och/eller att halten oorganiskt aluminium ökat, men det är inga stora förändringar.

    I juni 2012 kvävegödslades krondroppsytan i Sör-Digertjärn i Jämtlands län, vilket påverkade resultaten från mätningarna. Halterna av nitrat och ammonium i markvattnet ökade dramatiskt under året, och höga halter bestod även påföljande år. På grund av läckaget av nitrat till markvattnet, samt i viss mån även ökande halter av lösta organiska ämnen (DOC), försämrades försurningsindikatorerna i markvattnet kraftigt. Under 2014 var ANC samt halten oorganiskt aluminium tillbaka på samma nivåer som före gödslingen, medan pH fortfarande var mycket lågt under 2015.

    Lufthalterna av kvävedioxid under sommarhalvåret har minskat vid flertalet mätplatser i norra Sverige. Ammoniakhalterna i luft har endast minskat vid två mätplatser sommartid, och vintertid har ammoniakhalterna ökat signifikant vid två mätplatser. Kvävenedfallet med nederbörden har minskat vid en mätlokal i Dalarnas län och ökat vid en mätlokal i Västerbottens län under de senaste 20 åren. Den kritiska belastningsgränsen för kväve till skogsmark överskreds endast i de sydligare delarna av Dalarnas län under 2014/15. Kvävehalten i markvattnet under rotzonen har oftast varit mycket låg, vilket visar att skogsekosystemet tar upp det ammonium- och nitratkväve som finns tillgängligt.

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tillståndet i skogsmiljön i Skåne län2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Krondroppsnätet är ett mätprogram som under tre decennier har följt utvecklingen av nedfall av luftföroreningar i skogen och dess effekter på luft, växtlighet, mark och vatten. Krondroppsnätet omfattar idag 64 provytor fördelade över hela Sverige, och åtta av dessa ytor ligger i Skåne län. Den längsta mätserien är 27 år. I länet finna fyra granytor (Maryd, Stenshult, Hissmossa och Arkelstorp), två bokytor (Kampholma och Baldringe) och en tallyta (Falsterbo). Dessutom görs öppet fält-mätningar vid Videlycke. Markvatten mäts på sju platser, krondropp på sex platser, öppet fält på fyra platser och lufthalter samt torrdeposition mäts vid två platser. I denna rapport redovisas resultaten från mätningar i länet under perioden från oktober 2014 till september 2015, vilka relateras till resultaten från tidigare års mätningar. Vidare beskrivs aktuella händelser under 2015 med anknytning till Krondroppsnätet.

    Svavelnedfallet till skog i Arkelstorp och Västra Torup/Hissmossa har minskat från omkring 20 kg per hektar och år (exklusive havssalt) omkring 1990, till 2 kg per hektar och år eller mindre. De senaste två åren var dock nedfallet högre, omkring 3-4 kg per hektar, och denna förhöjning före¬kommer även på andra mätplatser i länet. Nedfallet på öppet fält var avsevärt lägre än nedfallet via krondropp under de första 10 årens mätningar, men skillnaden har avtagit efter dess. I Västra Torup/ Hissmossa, där långa tidsserier med mätningar över öppet fält finns, uppmäts nu ingen skillnad. Granytorna Stenshult och Maryd i söder är de ytor som tog emot mest svavelnedfall under 2014/15, 6 respektive 4 kg per hektar. I Stenshult har svavelnedfallet via krondropp varit ungefär dubbelt så högt som på öppet fält de senaste åren, vilket visar på hög torrdeposition.

    Kvävenedfallet, som följs främst på öppet fält på grund av interncirkulation i kronorna i skogs-ytorna, har varierat mellan 7 och 17 kg per hektar och år i Västra Torup/Hissmossa, som är den plats där mätningar pågått längst (27 år), med enstaka års uppehåll. Ingen tidstrend har kunnat påvisas. Nedfallet på öppet fält har generellt varit högre än via krondropp, vilket kan förklaras av upptag i trädkronorna. I Stenshult, där nedfall på öppet fält mätts de fyra senaste hydro¬logiska åren, har dock förhållandena varit de omvända, med mellan 11 och 17 kg kväve per hektar och år på öppet fält och mellan 17 och 22 kg per hektar och år i krondropp. Detta indikerar att torr¬depositionen av kväve i Stenshult är stor, avsevärt större än upptaget i trädkronorna. Den totala kvävedepositionen av oorganiskt kväve låg på mer än 15 kg per hektar för de två senaste åren. Detta är långt över den kritiska belastnings¬gränsen för skogsmarken i Sverige, 5 kg N/ha/år, som baseras på effekter på markvegetation.

    Det minskade svavelnedfallet återspeglas i signifikant minskande halter av svavel i markvattnet i Arkelstorp och Kampholma, som är de ytor som har långa tidsserier. Både Arkelstorp och Kampholma visar på återhämtning från försurning, med signifikanta ökningar av pH och syraneutraliserande förmåga (ANC). Förhöjda nitrat¬kväve¬halter i markvattnet har uppmätts i sex av de sju ytorna, och endast i bokytan i Kampholma har halterna varit låga hela tiden. Detta visar på att det finns mer kväve än vad skogsekosystemen kan ta upp på många håll i Skåne. Stenshult, som uppvisat högst kvävenedfall, är den yta där också halterna av nitratkväve i markvattnet varit som högst, upp till 18 mg/l.

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Värmlands län mäts krondropp och markvatten på tre granytor (Södra Averstad, Blåbärskullen och Transtrandsberget). I Södra Averstad finns den längsta mätserien, sedan 1990. Blåbärskullen och Transtrandsberget startades 1996. Mätningar av lufthalter och nedfall på öppet fält görs i Södra Averstad och Blåbärskullen. Dessutom mäts även torrdeposition med en strängprovtagare vid Blåbärskullen.

    Lufthalterna av SO2 i södra delen av länet har minskat med ca 70 % sedan 1994, i takt med Europas minskande utsläpp. Även lufthalterna av NO2 i länets södra del har minskat i takt med minskande utsläpp, med ca 50 % sedan 1994. Lufthalterna av NH3 är mycket låga i länet. Luft¬halterna av ozon, som medelhalt för sommar- respektive vinterhalvår, har legat på en konstant nivå sedan början av 2000-talet. Även svavelnedfallet till länets skogar har minskat i takt med rapporterade minskningar av svavelutsläpp. Tidsutvecklingen vad gäller nedfallet av oorganiskt kväve till skogen i länet är mer osäker. Den totala kvävedepositionen av oorganiskt kväve har varierat mellan 5-7,5 kg per hektar i de nordligare delarna av länet och mellan 7,5-10 kg per hektar i de sydligare delarna för de två senaste åren, vilket är högre än den kritiska belastningsgränsen för skogsmark i Sverige på 5 kg N/ha/år.

    Tidigare var skogsytan vid Södra Averstad kraftigt försurad, men sedan 1990-talet har det pågått en återhämtning från försurning i markvattnet i länets skogar, och numera visar indikatorerna för försurning på relativt bra värden. Under de senaste åren har dock återhämtningen avstannat. Vid Blåbärskullen, som tidigare visat bra värden på försurningsstatusen, har de försurningsrelaterade parametrarna till och med försämrats under de senaste åren. Förhöjda nitrathalter i markvattnet förekommer relativt sällan i växande skog, vilket tyder på att skogarna i Värmland ännu inte närmat sig kvävemättnad.

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tillståndet i skogsmiljön i Västmanlands län - Resultat från Krondroppsnätet till och med 2016/172018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Nedfallet av svavel- och kväveföreningar i Västmanlands län har under lång tid överskridit vad skogsmarken samt sjöar och vattendrag tål. I början av 1990-talet varierade svavelnedfallet i länet från 4 till över 10 kg svavel per hektar och år, med högst nedfall i länets södra delar. Sedan dess har svavelnedfallet minskat kraftigt. Numera ligger svavelnedfallet till skogen i länet på 0,7 kg per hektar och år (som medelvärde för de senaste tre åren). Nedfallet av svavel i de södra delarna av länet har minskat med 90 % sedan 1994, medan det i länets norra delar minskat med mer än 65 % sedan 2002. Även lufthalterna av svaveldioxid har minskat statistiskt säkerställt med cirka 40 % sedan 1997 i länets södra delar.

    Som ett resultat av det minskande svavelnedfallet har försurningstillståndet i skogsmarken i Västmanlands läns södra delar förbättrats och markvattnet visar tydliga tecken på återhämtning från försurning. pH och den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet har ökat statistiskt säkerställt, se figur nedan. Ökningen går dock långsamt, och ANC är fortfarande ibland negativt. Vattnet som rinner av från skogsmarken bör ha ett positivt ANC, för att bidra till buffringskapacitet i ytvattnet. Ytterligare återhämtning krävs för att avrinnande vatten ska kunna förse ytvattnet med buffringskapacitet.

    Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till skogen i länet har beräknats till 2-4 kg kväve per hektar och år under det senaste hydrologiska året (2016/17). Kvävenedfallet minskar endast långsamt och har i länet under lång tid överskridit de kritiska nivåer som antagits främst för att motverka förändringar av biodiversiteten för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. Det är endast under de två senaste åren som det totala kvävenedfallet varit lägre än 5 kg/ha och år. Om kvävenedfallet överstiger vad skogsekosystemet kan ta hand om finns det risk för att kväve läcker till bäckar och sjöar. Låga halter av nitrat i markvattnet tyder på att denna risk i nuläget är låg i länet. När det gäller lufthalterna av kvävedioxid har de minskat statistiskt säkerställt med nästan 40 % sedan 1994 i länets södra delar och med 45 % sedan 2004 i länets nordliga delar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tillståndet i skogsmiljön i Västra Götalands län2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Västra Götalands län för perioden oktober 2014 till september 2015. Resultaten relateras till tidigare års mätningar. I Västra Götalands län görs mätningar av lufthalter (vid en plats), nedfall på öppet fält (vid två platser) samt av nedfall via krondropp och markvattenkemi (vid fyra platser). Det finns en tendens (nära statistisk signifikans) till ökande nederbördsmängder vid Hensbacka, strax norr om Uddevalla. Den årliga ökningen är i samma storleksordning som SMHI anger att nederbörden i Västra Götaland har ökat för perioden 1991-2011 jämfört med perioden 1961-1990 (10-20%).

    Svavelnedfallet var under det hydrologiska året 2014/15 tydligt högre, jämfört med året innan, vid alla mätplatser i länet. Även lufthalterna av SO2 var höga under vintern 2014/15. Under året inträffade två saker av betydelse för svavelhalter och nedfall. Det pågick under hösten/vintern ett stort vulkanutbrott på Island som släppte ut mer svaveldioxid till atmosfären på ett halvår än hela Europas årliga samlade utsläpp. Denna förorenade luft påverkade luftkvaliteten i Sverige. Från 1 januari 2015 sänktes den tillåtna svavelhalten i fartygsbränsle, från tidigare 1 procent till 0,1 procent svavel. Detta borde resulterat i ett minskat svavelnedfall vid kustnära platser i Västra Götaland. Av mätningarna att döma verkar dock påverkan från vulkanen ha övervägt vad gäller det summerade svavelnedfallet i Västra Götalands län under året. Mätningar av lufthalter inom Krondroppsnätet och Luft- och Nederbördskemiska nätet (LNKN) i sydöstra Sverige visar att halterna av svaveldioxid vid två kustnära platser vid Östersjön som medelvärde för 2015 (jan-dec) var cirka 30 % lägre jämfört med motsvarande medelvärde för de tre närmast föregående åren, med stor sannolikhet som ett resultat av minskade svavelutsläpp från sjöfarten på Östersjön.

    Det pågår en återhämtning från försurningen i skogsmarken vid vissa platser i länet medan ingen återhämtning sker på andra. Vid Hensbacka visar mätningarna på att markvattnet varit kraftigt försurat, men att det pågår en återhämtning med stigande pH och syraneutraliserande förmåga (ANC) samt minskande halter oorganiskt aluminium. Vid Söstared, strax över länsgränsen i norra Halland, sker inga förändringar i markvattnet som har ett pH som ligger strax över 5, ANC just över noll och halter av oorganiskt aluminium som är förhöjda. För de två senaste åren beräknades det årliga totala nedfallet av oorganiskt kväve till mellan 10 och 15 kg per hektar för Västergötlands län, med det högsta nedfallet i sydväst. Den kritiska belastningen för övergödande kväve som används för Sveriges gran- och tallskogar, 5 kg N per hektar och år, överskreds således kraftigt i hela Västra Götalands län. Halterna av ammonium- och nitratkväve i markvattnet har dock generellt varit relativt låga vid de olika mätplatserna i länet, vilket visar att skogsmarkerna i länet ännu inte nått kvävemättnad.

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tillståndet i skogsmiljön i Östergötlands län2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Lufthalterna av SO2 i länet har generellt minskat under de senaste knappt 20 åren. Halterna av SO2 var under vinterhalvåret 2014/15 dock något högre jämfört med föregående år, sannolikt delvis beroende på ett vulkanutbrott på Island mellan augusti 2014 och februari 2015, se nedan. Medelhalterna av NO2 i luft i länet ligger förhållandevis högt vintertid, men halterna minskar dock över tid både sommar och vinter.

    Det finns en tendens till ökande provvolymer för krondropp vid länets mätplatser. SMHI anger att nederbörden i delar av Östergötland har ökat 10-20% för perioden 1991-2011 jämfört med perioden 1961-1990. Ökande nederbördsmängder kan åtminstone till en del förklara ökande krondroppsmängder. Svavelnedfallet i länet har minskat signifikant, från 3-5 kg per hektar i slutet av 1990-talet till 1-2 kg per hektar under de senaste åren. Svavelnedfallet var dock under hydrologiska året 2014/15 högre, jämfört med året innan, vid alla mätplatser i länet samt vid platserna i norra Jönköpings och Kalmar län. Vulkanutbrottet på Island under hösten/ vintern 2014/15 släppte ut mer svaveldioxid till atmosfären på ett halvår än hela Europas årliga samlade utsläpp inklusive sjöfarten. Denna förorenade luft påverkade luftkvaliteten i Sverige. Å andra sidan sänktes från 1 januari 2015 svavelhalterna i fartygsbränsle, från tidigare 1 procent till 0,1 procent svavel. Detta borde resulterat i ett minskat svavelnedfall i södra Sverige. Av mätningarna att döma verkar dock påverkan från vulkanen ha övervägt vad gäller årets summerade svavelnedfall i länet.

    Bedömningen av försurningstillståndet i markvattnet i länet visar på att Solltorp, i länets södra del, uppvisar en bättre försurningsstatus än Höka, i länets norra del. Vid Solltorp har pH och den syraneutraliserande förmågan ANC ökat och halterna av oorganiskt aluminium minskat. Vid Höka har dessa värden inte förändrats och ligger, ur försurningshänseende, generellt ganska dåligt till. Som ett medelvärde för de två senaste åren beräknades det årliga totala nedfallet av oorganiskt kväve till mellan 7,5-10 kg per hektar för Östergötlands län, vilket överskrider den kritiska belastningsgränsen för kväve, 5 kg per hektar och år. Även om kvävenedfallet till skogsmarken varit betydande genom åren har det sannolikt ännu inte resulterat i något betydande läckage av nitrat till markvattnet eller avrinningen. Förhöjda nitrathalter i markvattnet kan dock ske till följd av störningar, såsom avverkning, stormskador etc.

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stadmark, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Akselsson, Cecilia
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Effekter av stormen Gudrun på kväveutlakning från skogsmark2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport utvärderas effekter av stormen Gudrun på 35 ytor inom Krondroppsnätet, framförallt med avseende på kväveutlakningen från skogsmark efter en storm. Resultaten visade på ett tydligt samband mellan stormskadornas omfattning och nitrathalterna i markvattnet, med högre nitrathalter i de ytor som skadades mest. Effekten varierade dock inom samma skadeklass, vilket beror på andra faktorer som till exempel markvegetationen, kvävenedfallet, markvattnets surhetsgrad och beståndets ålder. Uppskalning av resultatet visade att den totala kvävebruttobelastningen till Östersjön och Västerhavet från skogsmark kan öka med ca 8 % till följd av en storm av Gudruns storlek.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    van Loon, Maarten
    Tarrason, Leonor
    Vestreng, Vigdis
    Torseth, Kjetil
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Aas, Wenche
    Base cations deposition in Europe2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The support from the Nordic Council of Ministers, the Working Group for Air and Sea Pollution, has significantly contributed to the development of unified calculations of base cation deposition across Europe with the EMEP model. Previous estimates of base cation deposition in Europe have mainly been based on empirical approaches of varying quality depending on country. The results of the model calculations will be used by CLRTAP and EU to assess the need for reduction of emissions of acidifying air pollutants in agreement with the Gothenburg protocol and NEC. The EMEP model has been extended to calculate the deposition of four base cations; calcium (Ca2+), magnesium (Mg2+), potassium (K+) and sodium (Na+). Natural emissions (from sea salt and wind blown dust) as well as anthropogenic emissions (from combustion and industrial processes) have been considered. Base cations are assumed to behave in a similar manner as primary particles in the atmosphere, and hence the transport and deposition of base cations are considered in the same way as primary particles in the EMEP model. The result of the EMEP modelling was compared with wet deposition fluxes derived from the EMEP and ICP-Forest network, and throughfall measurements from the ICP-Forest network, to assess the robustness of the model calculations. This comparison showed encouraging results. However, it was recognised that the EMEP model can be developed further, particularly regarding the estimates of base cation sources, to correctly quantify the base cation deposition in Europe. Furthermore, to provide a confident assessment of the results of the EMEP model, it is of great importance to further develop and improve the measurement methodologies and the methods applied to estimate dry deposition.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 39.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Yifang, Ban
    KTH.
    Georganos, Stefanos
    KTH.
    Ihrfors, Jane
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kronnäs, Veronika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hafner, Sebastian
    KTH.
    Zang, Puzhao
    KTH.
    Användningen av satellitdata för att utveckla miljöövervakningen i Sverige – En syntes2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver kunskapsläget för miljöövervakning med fjärranalys, med fokus på ämnesområden som är relevanta för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, exempelvis tillämpningar för luftkvalitet, naturresurser, biodiversitet samt för sjöar, kust och hav.Fjärranalys erbjuder såväl goda möjligheter som utmaningar, eftersom fjärranalysövervakningen behöver integreras i den nuvarande miljöövervakningen. Forskarna bedömer att tillämpbarheten inom exempelvis luftkvalitet kommer att öka framöver, genom att ett flertal nya satelliter och instrument kan förbättra övervakningen av luftföroreningar från satelliter.

    Fjärranalys har potential att underlätta för både Naturvårdsverket och HaV att följa upp flera av Sveriges miljökvalitetsmål och för att kartlägga biologisk mångfald i olika skalor, men kräver dock att HaV och Naturvårdsverket behöver producera data som är standardiserade, geolokaliserade och tidsmässigt uppdaterade, för att kunna användas i kombination med satellitdata.Forskarna rekommenderar en rad åtgärder som Naturvårdsverket och HaV kan vidta för att ytterligare integrera fjärranalys i miljöövervakningen, samt förslag på fortsatt forskning och utveckling.Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag som finansierar forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens kunskapsbehov.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40. Karlsson, P.E.
    et al.
    Akselsson, C.
    Hellsten, S.
    Pihl Karlsson, G.
    Twenty years of nitrogen deposition to Norway spruce forests in Sweden2022Inngår i: Science of the Total Environment, ISSN 0048-9697, E-ISSN 1879-1026, Vol. 809, s. 152192-152192, artikkel-id 152192Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The yearly, total (dry+wet) deposition of inorganic nitrogen (inorg-N) to Norway spruce forests was estimated with afull spatial coverage over Sweden for a twenty-year period, 2001–2020, based on combined measurements with Teflonstring samplers, throughfall deposition and bulk deposition to the open field.

    The results were based on a novel methodto apply estimates of the dry deposition based on measurements at a limited number of sites, to a larger number of siteswith only bulk deposition measurements, in turn based on the existence of a strong geographical gradient in the dry depositionof inorg-N from southwest to northeast Sweden. The method should be applicable for other geographical regionswhere gaseous NH3, NO2 and HNO3 are not main drivers of N dry deposition and where geographical gradientsin dry deposition could be defined.

    It was shown that Norway spruce forests in south Sweden receive more N from depositionthan has been previously estimated, based onmodelling. Clear time trends were demonstrated for decreased depositionof inorg-N to Norway spruce forests in all parts of Sweden. The decreaseswere somewhat larger thanwhat couldbe expected from the decrease in the reported emissions of inorg-N from Europe. The results emphasize that estimates of the total deposition are necessary in order to map levels and follow the development of N deposition in forests.

  • 41.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Akselsson, Cecilia
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Krondroppsnätet. - Tidsutveckling för lufthalter, nedfall och markvattenkemi i relation till förändringar av Europas emissioner2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Lufthalterna och nedfallet av svavel till den svenska skogen har minskat sedan början av 1990-talet i en takt som följer minskningen av de samlade svavelutsläppen från Europa. Det finns inga tydliga tecken på ett minskande kvävenedfall till den svenska skogen, trots att de samlade utsläppen av oxiderat och reducerat kväve från Europa har minskat 20-40 % under motsvarande tid. Lufthalterna av kvävedioxid har minskat något i södra och mellersta Sverige under samma period medan lufthalterna av ammoniak inte har minskat utan snarare ökar inom några områden. Nedfallet av kväve över öppet fält (våtdepositionen) visar inga tecken på att minska.Kvävenedfallet till skogen, mätt som krondropp, är svårbedömt eftersom kvävets omsättning i trädkronorna gör att uppmätt krondropp skiljer sig från den totala depositionen till skogen. Nedfallet av nitratkväve via krondropp har minskat något i vissa områden sedan början av 1990-talet, men är oförändrat i andra. Lufthalterna av ozon i landsbygdsmiljön över Sverige visar inga tecken på att minska, varken för sommar- eller vinterhalvår. Det pågår en återhämtning från försurning i markvattnet, men det går långsamt och effekterna på pH och ANC är i många fall små eller obefintliga. Det tydligaste tecknet på återhämtning är signifikant minskade svavelhalter i markvattnet på många av ytorna. De försurningsrelaterade parametrarna pH och ANC har ökat signifikant på ett antal ytor i den södra halvan av Sverige under perioden 1997-2008, men har oförändrat låga värden på flertalet ytor, vilket indikerar att många av ytorna i södra Sverige befinner sig i ett tidigt stadium i återhämtningsförloppet. Flera av ytorna med långa tidsserier visar på minskad surhet sedan 1990, men tolkningen försvåras av havssaltsepisoder i början av 90-talet, som lett till en temporär försurning av markvattnet på flera av ytorna. På ytor med mycket låg basmättnad syns oftast inga tecken på minskad försurning. Nitratkvävehalterna i markvattnet har generellt varit låga, med undantag från några ytor framför allt i sydvästra Sverige, där halterna varit förhöjda. Stormen Gudrun i januari 2005 ledde till en ökning av bland annat nitratkvävehalten på flera av ytorna som stormskadades.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 42.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Akselsson, Cecilia
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mätningar och modellberäkningar inom Krondroppsnätet som underlag för nationell och regional miljömålsuppföljning2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett viktigt syfte med Krondroppsnätet är att skapa underlag för den regionala och nationella miljömålsuppföljningen. Kombinationen av mätningar och modellering, som Krondroppsnätet bedriver på regional och nationell nivå, ökar förutsättningarna för att ta fram ett bra underlag för regional och nationell miljömålsuppföljning.Krondroppsnätet och angränsande verksamhet kan bidra med uppföljning av miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning genom följande indikatorer:• svavelnedfallet i krondropp i granskog.• kvävenedfallet till granskog modellerat av SMHI med MATCH-Sverige-modellen, där mätningar av krondropp, bulkdeposition samt mätningar med strängprovtagare inom Krondroppsnätet används för löpande jämförelser och kalibrering av modellerat nedfall.• nedfall av försurande ämnen jämfört med kritisk belastning för försurning av skogsmark.• pH i markvattnet.• uttaget av baskatjoner vid skörd och återförd mängd aska jämfört med rotzonens förråd av utbytbara joner, vilket ger en indikation på skogsbrukets försurande effekt.• antropogent försurade sjöar.Krondroppsnätets verksamhet kan även bidra till uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen Övergödning genom följande indikatorer:• kvävenedfallet till granskog (se ovan, samma förslag som under Bara naturlig försurning).• kritisk belastning för kväve (empiriskt och modellerat)• kväveupplagringen till granskog, baserat på beräkningar av kvävebalanser för observationsytor inom Riksinventeringen för skog (RIS).• nitratförekomsten i markvattnet i granskog, baserat på ett klassificeringssystem framtaget inom ramen för Krondroppsnätet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ferm, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hultberg, Hans
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Akselsson, Cecilia
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Totaldeposition av kväve till skog2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Nedfallet av kväve från luften mäts dels i nederbörden på öppet fält och dels som krondropp inne i skogen. Krondroppet skall i teorin ge en bättre uppskattning av det samlade kvävenedfallet till skogen, eftersom krondroppet i princip inkluderar både våt- och torrdeposition. För ämnen som t. ex. kväve och baskatjoner (kalium, magnesium och calcium) kompliceras uppskattningen av en interncirkulation inom trädkronorna, vilket inkluderar både upptag och läckage. I dagsläget finns därför ingen bra metod för att beräkna den samlade depositionen av kväve till skogen i Sverige utifrån empiriska mätningar.Torrdepositionen av olika ämnen kan uppskattas genom användandet av surrogatytor, t ex strängprovtagare av teflon, placerade under tak. Natrium används som en biologiskt inert markör för depositionen till skogen. Torrdepositionen av ett specifikt ämne beräknas som kvoten av koncentrationen av ämnet i provet från strängprovtagaren, dividerat med koncentrationen av natrium i strängprovet och multiplicerat med nettokrondroppet för natrium till skogen vid provplatsen. Nettokrondroppet beräknas som nedfallet i krondropp subtraherat med nedfallet på öppet fält. Med hjälp av strängprovtagare samt nedfallsmätningar på öppet fält och i krondropp beräknades den partikelbundna torrdepositionen av sulfat, nitrat och ammonium för 12 platser i landet för perioder om 4-7 år. Parallellt beräknades våtdepositionen av dessa ämnen med hjälp av öppet fält mätningar. Det samlade nedfallet av oorganiskt kväve beräknades till mellan 10 och16 kgN/ha/år för de västra delarna av Götaland, 5- 7 kgN/ha/år för mellersta och östra Götaland samt för Svealand och 1- 2 kgN/ha/år för Norrland. Andelen torrdeposition av totala depositionen av oorganiskt kväve varierade mellan 15 och 33 % för Götaland, 8-19 % för Svealand och 2 till 13 % för Norrland.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 44.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ferm, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hultberg, Hans
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Akselsson, Cecilia
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansen., Karin
    Totaldeposition av baskatjoner till skog2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det atmosfäriska nedfallet av baskatjoner mäts dels i nederbörden på öppet fält och dels som krondropp inne i skogen. Krondroppet skall i teorin ge en uppskattning av det samlade nedfallet till skogen, eftersom krondroppet i princip inkluderar både våt- och torrdeposition. För ämnen som t. ex. kväve och de flesta baskatjoner (kalium, magnesium och calcium) kompliceras uppskattningen av en interncirkulation inom trädkronorna, vilket involverar både upptag och läckage. Torrdepositionen av olika ämnen kan uppskattas genom användandet av surrogatytor, t ex strängprovtagare av teflon, placerade under tak. Natrium används som en biologiskt inert markör för depositionen till skogen. Torrdepositionen av ett specifikt ämne beräknas som koncentrationen av ämnet i provet från strängprovtagaren dividerat med koncentrationen av natrium i strängprovet och multiplicerat med nettokrondroppet för natrium till skogen vid provplatsen. Nettokrondroppet beräknas som nedfallet i krondropp subtraherat med nedfallet på öppet fält, korrigerat för en viss torrdeposition till provtagningstrattarna. Med hjälp av strängprovtagare samt nedfallsmätningar på öppet fält och i krondropp beräknades den partikelbundna torrdepositionen av baskatjoner för 12 platser i landet under en period av 8 år. Parallellt beräknades våtdepositionen av dessa ämnen med hjälp av öppet fält mätningar. Det samlade nedfallet av baskatjoner (exkl. natrium) beräknades till 400-900 ekv/ha/år för sydvästra delarna av Götaland, 200-300 ekv/ha/år för mellersta och östra Götaland samt för Svealand och 80-130 ekv/ha/år för Norrland. Andelen torrdeposition av totala depositionen av baskatjoner varierade mellan 30-70 % för sydvästra Götaland, 15-50 % för övriga Götaland och Svealand samt 5-25 % för Norrland.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 45.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ferm, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Halter och deposition av luftföroreningar på hög höjd i norra Sverige2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet syftade till att sammanställa, dokumentera, analysera och utvärdera befintliga mätningar av luftföroreningar på hög höjd i norra Sverige, vilket i denna studie definieras som fjällvärlden i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland samt Dalarna. Projektet omfattade endast mätningar av svavel- och kväveföreningar, havssalt och baskatjoner som lufthalter samt som deposition med nederbörden på öppet fält och som krondropp.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Danielsson, Helena
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellström, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Torrdeposition till insamlare för nedfall med nederbörden: Metodik och manual baserat på RUT-försöket, Rör under tak2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet under två hydrologiska år genomfört mätningar och utvecklat metoder för att beräkna andelen torrdeposition till insamlingsutrustning för nederbörd på öppet fält. Metodiken syftar till att kunna korrigera mätresultat för bulkdeposition till beräknade värden för våtdeposition. Metodiken ska kunna tillämpas för valfri mätplats i Sverige. Korrigeringar görs separat för den nu använda mätutrustningen, WoF-provtagare och en tidigare använd mätutrustning, Tratt och Dunk.

    För natrium, sulfatsvavel, nitrat- och ammoniumkväve görs separata korrigeringar regionvis för respektive ämne på månadsbasis, baserat på separata korrigeringsfaktorer, Fvåt, grundat på om bulkdepositionen under månaden över- eller underskrider ett tröskelvärde. Platsvis tillämpning av beräkningarna grundas på den geografiska region som platsen tillhör.

    För kalcium, magnesium, kalium och klorid görs korrigeringar regionvis på årsbasis genom att ett värde för Fvåt används som är konstant över tid för respektive ämne och region. Korrigeringen beror inte av storleken på bulkdepositionen. Platsvis tillämpning grundas på den geografiska region som platsen tillhör.

    För fosfor kan bulkdeposition i nuläget utifrån tillgängliga mätresultat inte separeras till våt- och torrdeposition. Detta på grund av att variationen i mätdata varit alltför stor

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Uttransport av olika ämnen i avrinningen från en granskog i västra Sverige före och efter en slutavverkning. Teknisk rapport från vattenkemiska mätningar i bäck-, grund-, och markvatten vid Storskogen 2014 – 20202021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har i samarbete med Lunds universitet mätt vattenkemi i mark-, grund- och bäckvatten i avrinningsområdet ”Storskogen” i Västra Götalands län. En avverkning av granbeståndet resulterade i en kraftigt ökad uttransport av kväve från området under två år efter avverkningen. Avverkningen medförde också kraftigt ökade halter av metylkvicksilver i avrinningen. Halterna av metylkvicksilver var bland de högsta som uppmätts i skogsmark i Sverige.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Utveckling av en indikator för totalt nedfall av kväve till barrskog inom miljökvalitetsmålet Ingen övergödning2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För första gången har totaldepositionen av kväve till barrskog beräknats som underlag till uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Detta är en tydlig förbättring jämfört med att bara använda våtdepositionen till öppet fält, som tidigare använts som indikator, eftersom torrdepositionsandelen utgör 25-50 % av det totala kvävenedfallet till barrskog. Det är även första gången som tidsserier för totalt kvävenedfall baserat på mätdata tagits fram.

    Den geografiska gradienten i det totala kvävenedfallet till barrskog över Sverige var likartad för alla år, med de högsta värdena i sydväst, och minskande mot nordost. Den kritiska belastningsgränsen för kvävenedfall till barrskog, 5 kg/ha/år, överskrids årligen i södra halvan av Sverige. Förutom att tidsserier visas för Sverige som helhet har även Sverige delats in i tre områden (norra, sydöstra och sydvästra Sverige) och det totala kvävenedfallet till barrskog har minskat signifikant sedan 2001 i samtliga tre områden och för Sverige som helhet. Minskningen är i samma storleksordning som minskningen av rapporterade utsläpp av oorganiskt kväve från EU28.

    Det totala kvävenedfallet till barrskog beräknades baserat på månadsvisa mätningar från tio mätplatser inom Krondroppsnätet och Krondroppsnätet-NV runt om i Sverige. Beräkningarna av det totala kvävenedfallet baserades på mätningar av nedfall med nederbörden till öppet fält, nedfall som krondropp samt mätningar av torrdeposition med strängprovtagare placerade under ett tak. Detta kombineras med ytterligare mätningar av våtdeposition till öppet fält vid ett större antal mätplatser inom Krondroppsnätet och Krondroppsnätet-NV i Sverige. Skälet till att det inte räcker med nedfall via krondropp är att en del kväve tas upp direkt i trädkronorna, vilket leder till en underskattning av kvävenedfallet beräknat som krondropp.

    Metodiken för att beräkna det årliga totala kvävenedfallet över Sverige 2001-2016 kan sammanfattas i fem steg: 1. Våtdepositionen beräknades för samtliga mätplatser med mätningar över öppet fält. 2. Torrdepositionen vid de 10 platserna med samtliga mättyper uppvisade en geografisk gradient, som användes för att beräkna torrdeposition på andra platser med enbart mätningar av våtdeposition. 3. För perioden 2008-2013, då mätningar med strängprovtagare saknades, beräknades torrdepositionen genom en linjär tidsmässig interpolation. 4. Totaldepositionen beräknades genom att summera torrdepositionen och våtdepositionen. 5. Slutligen gjordes en geografisk interpolering baserad på samtliga mätplatsers totaldeposition, för att ta fram en heltäckande karta för Sverige. Resultaten redovisas för 2001-2016 dels som årliga kartor över Sverige med den totala kvävenedfallet till barrskog, dels som tidsserier med årliga areaviktade medelvärden för totaldepositionen av kväve för hela Sverige samt för tre olika områden av Sverige.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ferm, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hultberg, Hans
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Akselsson, C.
    Total deposition of inorganic nitrogen to Norway spruce forests – Applying a surrogate surface method across a deposition gradient in Sweden.2019Inngår i: Atmospheric Environment, ISSN 1352-2310, E-ISSN 1873-2844, Vol. 217, artikkel-id 116964Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 50.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pleijel, Håkan
    Danielsson, Helena
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Belhaj, Mohammed
    Andersson, Mikael
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige i relation till föreslagna miljömål2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De ekonomiska kostnader som kan uppstå genom inverkan av ozon nära marken på produktionen i jord- och skogsbruk i Sverige har utvärderats. Beräkningarna har utgått från fyra olika scenarier för ozonförekomst: 1. Nuvarande ozonbelastning. 2. En ozonbelastning motsvarande ett förslag till kortsiktigt målvärde inom miljömålet Frisk Luft, att ozonbelastningen inte skall överskrida AOT40 20 000 mg m-3 till år 2015. 3. En ozonbelastning motsvarande ett förslag till långsiktigt målvärde inom miljömålet Frisk Luft, att ozonbelastningen inte skall överskrida AOT30 18 000 mg m-3. 4. En prognos för framtida ozonförekomst för år 2020 baserat på AOT40. Skillnaden i de årliga ekonomiska kostnaderna mellan nuvarande ozonbelastning och scenariot för år 2020, 150 MSEK, kan ses som en grov uppskattning av den ekonomiska vinst som uppstår vad gäller inverkan av ozon på växtligheten i Sverige, om det föreslagna kortsiktiga målvärdet klaras över hela landets areal.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
12345 1 - 50 of 204
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.41.0