IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 41 of 41
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Boström, Curt-Åke
    et al.
    Iverfeldt, Åke
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Palm, Viveka
    Sjöberg, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Svanberg, Per-Arne
    Ljungqvist, L
    Regionala spridningsbilder av kväveoxider, ozon och kolväten1996Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Miljövårdsenheten vid Länsstyrelsen i Stockholms län har i samarbete med IVL genomfört ett projekt där diffusionsprovtagare, s k passiva mottagare, använts för att mäta och beskriva haltförhållanden i luft över hela länet och i olika miljöer. Naturvårdsverket har finansierat projektet med medel för specialprojekt, och därtill har Vägverket, Region Stockholm bidragit med medel. Syftet med projektet har främst varit att testa om diffusionsprovtagare är lämpliga hjälpmedel för att kartera halter av luftföroreningar över stora ytor som har en komplex blandning av emissionskällor. Samtidigt har en test av provtagarnas mätsäkerhet och mätnogrannhet skett. Om mätningarna lyckades skulle detta ge ett dataunderlag som möjliggjorde jämförelser mellan mätpunkter i hela länet...

  • 2.
    Gustafsson, Tomas
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Swedish air pollutant emission scenarios to 20502015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    This study has been part of the CLEO (Climate Change and Environmental Objectives) research program funded by the Swedish Environmental Protection Agency. The main aim of the study was to assess influences on air pollutant emissions (mainly particulate matter, PM) by increased substitution of fossil fuels with biomass fuels for combustion in 2050, by analyzing various emission scenarios. Based on scenarios from the CLEO project Strategies for future forest management an analysis if future increase in biomass fuel demand could be met by domestically harvested forest biomass output is also made. The emission scenarios in this study are based on scenarios for fuel consumption developed during the Swedish Roadmap 2050 project and from the IEA NETP Carbon-Neutral high Bioenergy Scenario, in combination with Swedish national emission factors and emission factors corresponding to Best Available Technology.

    In addition, emission data from EU Commission baseline projection has been used. Generally, the results in this study show that PM emissions 2007-2030 decrease significantly in all scenarios due to an expected reduction in the domestic transport sector. Moreover, this study indicates that PM emission trends 2030-2050 largely will depend on the end use sector, the combustion and emission abatement technology, and the type and quality of biomass used in Sweden. In particular, this applies to the small scale combustion sector. However, the level of PM2.5 emissions estimated for Sweden from this sector are uncertain - largely related to the emission measurement method used to derive the Swedish national EFs and the lack of sufficiently detailed knowledge of the type and extent of use of existing small scale combustion appliances in Sweden. The analysis made in this study indicates that there is a theoretical potential to fulfill most of the needs at a high biomass use scenario by increased harvesting of biomass in Sweden by 2050.

    Den här rapporten finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Gustafsson, Tomas
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Så kan framtidens utsläppsprognoser tas fram - En användarmanual för framställning av utsläppsprognoser av luftföroreningar och växthusgaser2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Beslut om åtgärder för att begränsa utsläppen av luftföroreningar och växthusgaser bör baseras på bästa möjliga underlag. Det finns därför ett stort behov av välgrundade nationella prognoser och scenarier för emissioner av växthusgaser och luftföroreningar. Förutom som tillförlitligt underlag till nationellt och regionalt arbete med strategier och åtgärder för minskade utsläpp ska prognoserna utgöra underlag för internationella rapporteringskrav.

    Sverige rapporterar regelbundet nationella prognoser av växthusgaser och luftföroreningar till EU och FN i enlighet med internationella krav. De nationella officiella prognoserna fungerar också som grund för framtagning av prognoser och scenarier för andra ändamål och användningsområden. Till exempel används nationella prognoser av luftföroreningar som underlag för att följa upp och utvärdera nationella och regionala miljömål, men även som stöd vid validering av IIASA1:s prognoser av luftföroreningar under internationella förhandlingar inom EU och CLRTAP2.

    För närvarande finns dock ingen nationellt sammanhållen utgångspunkt, behovsanalys, plan för kommunikation, utvärdering eller analys av känsligheter och osäkerheter i framtagna prognoser. Det skulle därför behövas en systematisk och konsistent process för att ta fram robusta, relevanta och väldokumenterade prognoser som dels uppfyller de internationella rapporteringskraven, dels kan användas i andra, såväl internationella, nationella som regionala sammanhang.

    Syftet med detta arbete inom SCAC (Swedish Clean Air and Climate Research Program) har varit att utveckla ett systematiskt angreppssätt för hur framtidens utsläppsprognoser av luftföroreningar och växthusgaser kan tas fram för att kunna tillgodose olika behov. Utgångspunkten har varit att tydliggöra vad som utgör grunden i ett väl fungerande system för framtagning och användning av utsläppsprognoser.

    Resultatet presenteras i form av en användarmanual, som kan fungera som inspiration och vägledning för framtida prognossystem. Manualen bygger på fem grundläggande frågeställningar som kan användas för att identifiera och vidareutveckla element i ett väl fungerande prognossystem. Med tanke på hur generella frågeställningarna är ser vi potentialen i att användarmanualen kan användas även inom andra områden som berör framställning av utsläppsinventeringar.

    De idéer och rekommendationer vi har kommit fram till har tagits fram i samarbete med en referensgrupp bestående av ett antal nationella intressenter (representanter från Naturvårdsverkets arbetsgrupper för Klimat respektive Luft, Energimyndigheten, Trafikverket, SCB, SMHI och Länsstyrelsen i Västra Götaland).

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Gustafsson, Tomas
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Munthe, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjödin, Åke
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gao, Si
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mercury management in non-ferrous metal industry in China – a baseline study2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The Non-Ferrous metal (NFM) industry (producing e.g. Copper, Zink and Lead) is a major source of mercury emissions to the atmosphere. In 2011 there were over 8 000 smelters for NFM in China with varying production capacity and technological status. Emissions of mercury are controlled by mercury contents in ores or concentrates, the process technology used in the specific plant, the presence of air pollution control technologies, or mercury capture technologies. The development of emission inventories is thus complex and requires large amounts of information. In this report available information on China´s NFM sector is presented along with a summary of existing emission estimates for mercury. Finally, recommendations for improvement of these emission inventories are provided.

    This study was initiated within the framework of the bilateral environmental cooperation agreement between Sweden and China, the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) and the Ministry of Environmental Protection in China (MEP). The two authorities started cooperating on mercury, in conjunction with the first international negotiating meeting on a global binding instrument on mercury, held in Stockholm in June 2010. In 2012, IVL Swedish Environmental Research Institute was appointed to lead a base-line study with the aim to compile available information on mercury emissions from the non-ferrous metal industry in China, along with information on abatement measures other sector information.

    Den här rapporten finns endast på engelska.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5. Hansson, H-C
    et al.
    Johansson, Christer
    Nyqvist, Gunnar
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åström, Stefan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moldanova, Jana
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Black carbon — Possibilities to reduce emissions and potential effects2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The present report emerge from the Swedish EPA project ?Black carbon — possibilities to reduce emissions and potential effects? to obtain an overall assessment of the opportunities and costs for reducing emissions of "soot" (black carbon - BC) in Sweden and its effects on health, ecosystems and climate. The basic analytical methods and techniques are described and reviewed. Existing and upcoming standards are described. The national BC emission inventory has been evaluated through a thorough basic review of the underlying data and processes as well as comparison with other inventories. The report identifies scientific and technological needs (such as methods for emission estimates and emission measurement) needed to implement mitigation measures and assess its impact.The following major conclusions emerge from this report concerning BC and Organic Carbon (OC);Standardized sampling, measurement and analytic methods for BC and OC are underway. Some major networks have already developed standardized methods giving high quality data. A more general standardization will ensure comparability between networks. So future measurements will have less uncertainty and data should be comparable. However this also means that historic data always shall be used with caution. The total BC and OC emissions reported by different inventories agree fairly well, e.g. results from the GAINS scenario estimates and national inventory agree within 30 — 40 % but estimates of major source types can differ with more than a factor 2. This must be investigated as such errors can affect the mitigation policy. Investigations have been started.There is a great need for national projections for 2020 and 2030 for BC but also the other related climate forcing air pollutants.Other climate forcing air pollutants are besides BC and other particle components and ozone. Besides that they affect climate they have a short life time in the atmosphere, thus called Short Lived Climate Forcing compounds (SLCF). Included in the SLCFs are also methane as it affects ozone chemistry even though it has an intermediate atmospheric life time. Inventories and projections on national policy implementation plans have to be developed keeping in mind that climate and health effects depend not on one component only, e.g. soot but rather a mix of different components. The climate effects can be best reduced by a decrease of CO2 and SLCF, while health effects can be reduced by reduced emissions of particles and ozone precursors. The inventories thus have to include the emissions of all these components for all available reduction technologies to facilitate the development of the best abatement strategy. The analysis shows that all techniques involving combustion should be reviewed concerning emissions of all mentioned components.It is clearly shown that regulation of SLCF can give co-beneficial effects on climate, health and ecosystem. However it cannot replace the abatement of long-lived climate forcers but rather increase the climate response to the abatements. The reductions needed for 2050 and beyond have to be large. Combustion is the basic process in the major common sources 6 for CO2, O3-precursors and particles including BC. Combustion has to be questioned as a part of future sustainable transport systems, energy and heat production.The Swedish abatement costs for different SLCF abatement options varied strongly, in the hypothetical scenarios. However the same abatement options show up as the most cost effective in all scenarios. The three most cost effective options covered about 30% of the present emissions. The most cost effective measures found, e.g. decreasing BC emissions from power production and renewing of domestic fuel wood boilers, are found to be in the same range as CO2 ETS price projected for Sweden in 2020. The cost estimates were in line with other studies. Still, the measures studied represent only a very small fraction of all options available to reduce BC emissions. The cost effectiveness of more alternatives in both the mobile and stationary sectors should be assessed. Fuel efficiency improvements, fuel shifts, as well as scrapping schemes are all potentially interesting options. In conclusion, the options analyzed in this study are found to be effective complements, both from health and climate point of view.

  • 6.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    van Loon, Maarten
    Tarrason, Leonor
    Vestreng, Vigdis
    Torseth, Kjetil
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Aas, Wenche
    Base cations deposition in Europe2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The support from the Nordic Council of Ministers, the Working Group for Air and Sea Pollution, has significantly contributed to the development of unified calculations of base cation deposition across Europe with the EMEP model. Previous estimates of base cation deposition in Europe have mainly been based on empirical approaches of varying quality depending on country. The results of the model calculations will be used by CLRTAP and EU to assess the need for reduction of emissions of acidifying air pollutants in agreement with the Gothenburg protocol and NEC. The EMEP model has been extended to calculate the deposition of four base cations; calcium (Ca2+), magnesium (Mg2+), potassium (K+) and sodium (Na+). Natural emissions (from sea salt and wind blown dust) as well as anthropogenic emissions (from combustion and industrial processes) have been considered. Base cations are assumed to behave in a similar manner as primary particles in the atmosphere, and hence the transport and deposition of base cations are considered in the same way as primary particles in the EMEP model. The result of the EMEP modelling was compared with wet deposition fluxes derived from the EMEP and ICP-Forest network, and throughfall measurements from the ICP-Forest network, to assess the robustness of the model calculations. This comparison showed encouraging results. However, it was recognised that the EMEP model can be developed further, particularly regarding the estimates of base cation sources, to correctly quantify the base cation deposition in Europe. Furthermore, to provide a confident assessment of the results of the EMEP model, it is of great importance to further develop and improve the measurement methodologies and the methods applied to estimate dry deposition.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Policy Brief: Emissions of Short-Lived Climate Pollutants (SLCP) Emission factors, scenarios and reduction potentials2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Residential wood combustion is a major source of PM2.5 and BC emissions. In general, older technologies give higher emissions than modern. Poor combustion increases emission levels significantly. Scenarios using the new emission factors show that reduced emissions can be achieved by modern technologies and improved user skills in operating the combustion equipment.

    Full realization of a modelled technical SLCP reduction strategy in 2030 in the Nordic countries, covering all SLCP sources, would save 60 000 life years in Europe and reduce the climate impact by 14 million tons CO2 eq.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Kindbom, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Emissionsprognoser och scenarier: Behovsanalys - SCAC arbetspaket 2:12015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Kindbom, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Känslighetsanalys som verktyg i arbetet med utsläppsprognoser2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Beslut om åtgärder för att begränsa utsläppen av luftföroreningar och växthusgaser bör baseras på bästa möjliga underlag. Det finns därför ett stort behov av välgrundade nationella prognoser för emissioner av växthusgaser och luftföroreningar. Förutom tillförlitligt underlag till nationellt och regionalt arbete med strategier och åtgärder för minskade utsläpp skall prognoserna utgöra underlag för internationella rapporteringskrav.

    Det svenska prognossystemet utgår från en rad myndigheter och andra aktörer som bidrar med olika typer av underlagsdata och information, gör beräkningar, sammanställer och rapporterar resultat. Bland dessa aktörer görs redan en hel del känslighetsanalyser kring utsläppsprognoser och –scenarier, men det finns ytterligare utvärderingsmöjligheter. Flera av de aktörer som bidrar till arbetet med att ta fram prognoser har deltagit i en referensgrupp till projektet. Referensgruppens två främsta önskemål var att kunna använda känslighetsanalys för att förbättra kommunikationen av hur ”säkra” prognosresultaten är och få en bättre förståelse för vad som är ”stort och smått”.

    Under denna studie har det visat sig att önskvärd samordning mellan olika aktörer inom det nationella prognossystemet i vissa fall inte är tillräckligt utvecklad. Det innebär att det finns risk för inkonsekvenser, t.ex. att grundläggande antaganden om framtida samhällsutveckling som görs av en aktör i en del av prognossystemet inte får genomslag hos andra aktörer. Det kan i sin tur leda till att resultaten blir mindre robusta och användbara än önskat. Ett exempel är att de som är ansvariga för luftföroreningar på Naturvårdsverket hittills inte har deltagit i diskussioner med Energimyndigheten om vilka alternativa energiscenarier som ska tas fram som underlag för en känslighetsanalys. Det har inneburit ett fokus på klimatfrågor, medan luftföroreningsspecifika frågeställningar, t.ex. kring framtida partikelutsläpp, inte har beaktats i de grundläggande energiscenarierna. Det innebär en onödig brist i underlag för känslighetsanalyser med fokus på luftföroreningar. En slutsats är därför att en ökad samordning av insatser mellan Naturvårdsverkets arbetsgrupper för Klimat respektive Luft, och även mellan olika myndigheter, är viktigt i arbete med känslighetsanalyser.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Kindbom, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åström, Stefan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Potentials for reducing the health and climate impacts of residential biomass combustion in the Nordic countries2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Residential biomass combustion is a major source of PM2.5 and SLCP (Short Lived Climate Pollutants) emissions in the Nordic countries. SLCPs and PM2.5 have impact on climate, environment and health. To develop strategies for reducing emissions and the associated impacts, reliable information on current emissions and how they can be reduced by measures such as upgrading or exchange of combustion technologies is essential.

    There are uncertainties in the underlying data used in the emission inventories for residential biomass combustion. Detailed enough knowledge on the amount and moisture content of biomass fuel used in different combustion technologies is needed, as well as knowledge about user related factors such as combustion behaviour.

    There are similarities between Denmark, Finland and Sweden, but also some significant differences in national equipment and use patterns in addition to activity data collection procedures. Differences related to information on activity data are mainly in the status of knowledge and the type and sources of information available and/or used. In general for all three countries, procedures to regularly update information on technologies, user behaviour and fuel amounts combusted in each technology are needed to be able to prepare reliable emission inventories and to reflect future changes. As the current data collection procedures in the countries have evolved somewhat differently, but all with the same ultimate objective of good enough data for emission inventory purposes, lessons can be learnt from each other, as appropriate.

    The scenario results suggest that there is a realistic and technical potential to reduce the adverse health effects and, to some extent, the climate impact from future residential biomass combustion in Denmark, Finland and Sweden by reducing emissions of SLCPs and PM2.5. The level of used amounts of wood, penetration of modern technology in residential biomass combustion and the user behaviour in managing the combustion process all have significant impacts on the emission levels in the three Nordic countries. The amount of biomass fuel combusted was not investigated in this study and the total amount of biomass was kept constant in all scenarios. Find the result in the study in the report.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Kindbom, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Haeger-Eugensson, Marie
    Söderlund, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kartläggning och beräkning av potentiella och faktiska utslää av HFC, FC och SF6 i Sverige2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet AB genomfört en kartläggning av förekomst, samt beräkning av potentiella och faktiska emissioner, av fluorerade växthusgaser i Sverige. Beräkningar har innefattat perioden 1990-1999, samt prognoser för åren 2005, 2010, 2015 och 2020. Kartläggningen och beräkningarna innefattar ofullständigt halogenerade fluorkolväten (HFC), fullständigt halogenerade fluorkolväten (FC) och svavelhexafluorid (SF6). I inventeringen har ingått en rad olika branscher, produktgrupper eller användningsområden, såsom kyl-, frys- och elektronikindustri, aluminiumtillverkning, magnesiumgjutning, elektrisk isolering, isolerglas samt joggingskor. Beräkningarna visar att de faktiska emissionerna ökat med 50% i Sverige mellan 1990 och 1999, från ca 0.52 till 0.78 miljoner ton CO2-ekvivalanter

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Kindbom, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lövblad, Gun
    Deposition av försurade ämnen i tätort1995Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tre års mätningar av koncentration och deposition av oorganiska komponenter i krondropp och nederbörd i centrala Göteborg presenteras. Provtagningen har skett månadsvis och resultaten från centrala tätorten jämförs med andra tätortsmätningar samt med mätningar från områden utanför tätorten. Syftet med mätningarna har varit att ta fram depositionsdata för att kunna studera sambandet mellan nederbördens kvalitet, grundvattnets sammansättning och korrosion i mark. Resultaten visar att nederbörd insamlad i centrala Göteborg är mindre sur än i områden utanför tätorten.Koncentrationen av baskatjoner, särskilt kalcium, är högre i nederbörd inne i tätorten. Skillnaden mellan nederbördens sammansättning och depositionens storlek i centrala Göteborg jämfört med mätpunkter utanför staden var för övriga analyserade komponenter inte avgörande.

  • 13.
    Kindbom, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lövblad, Gun
    Sjöberg, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sulphur and Nitrogen Compounds in Air and Precipitation in Sweden 1980 - 19921994Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Trend studies have been made on air and precipitation monitoring results from five Swedish EMEP-stations covering the period from 1980 to 1992. Linear regression calculations on yearly average show a statistically significant decrease of sulphur dioxide in air at all stations.

  • 14.
    Kindbom, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mawdsley, Ingrid
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Emission factors for SLCP emissions from residential wood combustion in the Nordic countries2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    As a first step a Background analysis was performed. That report assesses and summarises current Nordic knowledge, emission inventories and emission levels, and lays the basis for the emission measurement program which was performed in this second phase of the project. In order to improve the national emission inventories of SLCP, and reduce uncertainties, a better understanding of the emission factors for residential wood combustion is essential. Apart from emission factors, also national activity data on wood combustion technologies, fuel consumption and combustion conditions are important.

    This project contributes to a better knowledge base for emission factors for PM2.5, EC, OC, CH4, NMVOC and CO from residential wood combustion, as well as ratios for increased emissions at “bad combustion conditions” which can be weighted into the national emission factors, depending on national circumstances. Emission measurements were conducted on residential wood burning appliances, boilers and stoves, representative for the Nordic countries. There are substantial differences in the stock of residential wood burning technologies between the five Nordic countries, but the common technologies in all countries were covered. Measurements were made using EN standards for boilers and for stoves, and also the Norwegian standard for stoves. Sampling for PM2.5, EC and OC were in all cases done in a dilution tunnel (i.e. sample including condensables) and not in hot flue gases.

    The technologies tested were grouped according to similarities in technology and emission levels when developing the emission factors. In a national emission inventory, lack of very detailed activity data on technologies is the common situation, why the emission factor results were adapted accordingly. Generally the older technologies exhibited higher emission levels than more modern types of equipment. For example, the traditional log wood boilers had emission levels that were in the order of 5–10 times higher (depending on pollutant) than for the modern log wood boilers or pellet boilers. Among the stoves the difference was not as large, with up to 2 times higher emission levels from the traditional tiled and masonry stoves, and an older type iron stove, compared to the modern wood stoves.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Kindbom, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Munthe, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hur påverkas kvicksilver i miljön av olika energialternativ? -En förstudie fokuserad på biobränslen1998Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sverige står inför en framtida förändring av energisystemet där inhemska biobränslen (avverkningsrester, energiskog, andra åkergrödor samt sorterat avfall) bedöms få ökad betydelse. Ett ökat biobränsleutnyttjande i form av avverkningsrester innebär en ökad betydelse. Ett ökat biobränsleutnyttjande i form av avverkningsrester innebär en betydande omställning av svenskt skogsbruk. Bortförsel av biomassa (grenar, toppar) från skogen innebär en bortförsel av näringsämnen som måste kompenseras genom återföring av förbränningsaska. Omfattande utredningar och forskningsprojekt har genomförts för att utreda miljökonsekvenser av det nya energisystemet. Studierna har till stora delar inriktats på näringsämnesbalansen i skogsekosystemet men även omfattningen av tungmetaller har studerats. Askåterföring innebär således att tungmetaller som tidigare varit bundna i vegetation återförs till skogsmarken.Kvicksilver är, till skillnad från de flesta andra metaller, flyktigt och emitteras därför till luft vid förbränning. För att utreda hur omsättningen av kvicksilver påverkas av en framtida omställning av energisystem har IVL genomfört en förstudie på uppdrag av ELFORSK och Naturvårdsverket.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Kindbom, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Munthe, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Product-related emissions of Mercury to Air in the European Union2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Mercury emissions to air from the use of mercury in products have been estimated for the EU for the year 2005. A simple model for distribution and emissions described in Munthe and Kindbom (1997) has been used with minor modifications. Data on consumption of mercury in the EU in 2005 was obtained from Maxson (2006) and amounted to 125 tonnes in technical products. Estimates of emissions of mercury from dental amalgam were derived from information on cremations in European countries and average contents of amalgam fillings. Annual emissions of mercury to air from product use in EU27 have been estimated to be in the range 10-18 tonnes (best estimate 14 tonnes) from technical products and to 2-5 tonnes from cremation, in total 12-23 tonnes. Of the mercury consumed in technical products, 11% was calculated to be emitted to air, 31% to end up in safe storage while 58% would still be accumulated in society or disposed of in landfills. From the share still accumulated in society, as well as from the already land filled amounts, further emissions of mercury to air may occur in the longer term. Emissions from technical products are calculated based on the consumption of mercury in 2005. Emissions occurring in the same year but caused by consumption in the previous 10 years were derived using the consumption in 2005 and assuming the same patterns of distribution and emissions. The latest available estimates of total anthropogenic emissions of mercury in EU27 refer to the year 2000 and are in the order of 140-190 tonnes, probably to have declined to 2005. Based on these figures the contribution to anthropogenic mercury emissions to air in EU from product use and cremation in 2005 is at least 6-16%. In the previous report (Munthe and Kindbom, 1997) product related air emissions of 72 tonnes were estimated for Europe in the mid 1990ns, corresponding to 18% of the total air emissions. A significant decrease of emissions has thus occurred which is in line with a decreasing use of mercury in technical products, more efficient collection of remaining products and better emission control. However, the calculations show that the use of mercury in products still contributes significantly to total air emissions of mercury in the EU.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Kindbom, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöberg, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lövblad, Gun
    Beräkning av ackumulerad syrabelastning från atmosfären till de svenska ekosystemen. Delrapport 1: Emissioner av svavel, kväve och alkaliskt stoft i Sverige 1900-1990.1993Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten utgör en första delrapport inom projektet 'Ackumulerad syrabelastning från atmosfären till svenska ekosystem' och redovisar utsläppen av svavel, kväveoxider, ammoniak och alkaliskt stoft i Sverige under nittonhundratalet. Syftet med beräkningarna är att de ska ligga till grund för en uppskattning av den totala ackumulerade syrabelastningen på de svenska ekosystemen. Utsläpp från energiproduktion, trafik, industriella processer, samt djurhållning har uppskattats. Resultaten visar utvecklingen för de olika sektorernas utsläpp till luft och den stora ökning som ägt rum för utsläppen av svavel och kväve sedan 1950-talet.

  • 18.
    Kindbom, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöberg, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Munthe, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lövblad, Gun
    Luft- och nederbördskemiska stationsnätet inom PMK. Övervakning av svavel- och kväveföreningar, baskatjoner, tungmetaller och kvicksilver1995Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I rapporten redovisas resultat från mätningar av nederbördens sammansättning och av halter i luft inom Luft- och nederbördskemiska nätet under 1994. Mätprogrammet har omfattat provtagning och analys av nederbörd vid 34 stationer, varav 6 stationer också haft luftprovtagning. Vid 4 stationer vardera har nederbördsprover för analys av tungmetaller respektive kvicksilver samlats in månadsvis. Nederbörden har analyserats med avseende främst på svavel- och kväveföreningar samt baskatjoner. Analyser av 11 olika tungmetaller, respektive av metylkvicksilver och totalkvicksilver har skett i de för detta ändamål insamlade nederbördsproverna. Luftprovtagningen har omfattat månadsvis provtagning av svaveldioxid samt partikulärt sulfat, ammonium och partikelbundna baskatjoner. Vid samtliga sex stationer med luftprovtagning har nu provtagning av svaveldioxid med diffusionsprovtagare ersatt den tidigare våtkemiska metoden. Resultaten från nederbördsprovtagningen visar att årsmedelkoncentrationen 1994 av såväl SO4-Sex som NO3-N, NH4-N och H+ var något lägre i södra och mellersta Sverige än under de tre senaste åren, medan halterna i de norra delarna av landet var på samma nivå som tidigare.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Kindbom, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöberg, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Munthe, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Peterson, Kjell
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Persson, Christer
    Roos, E
    Bergström, Rune
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nationell miljöövervakning av luft- och nederbördskemi 19961998Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport redovisas resultat från 1996 års mätningar av luftens och nederbördens sammansättning i bakgrundsmiljö i Sverige. Rapporten redovisar mätresultat från de båda nationella övervakningsnäten EMEP-nätet och Luft- och nederbördskemiska nätet. I rapporten redovisas även de spridnings- och depositionberäkningar som gjorts med Sverigemodellen. Samtliga mätningar drivs av IVL, på uppdrag av Naturvårdsverket, med undantag av ozonmätningarna i Aspvreten som genomförs av ITM. Modellberäkningarna med Sverigemodellen utförs av SMHI. Verksamheten finansieras av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket. Mätningarna har under 1996 omfattat dygnsprovtagning av svaveldioxid, kvävedioxid och partikelbundet sulfat i luft vid sex EMEP-stationer, av sot vid fem stationer samt dygnsprovtagning av totalnitrat och totalammonium vid fyra av stationerna. Månadsprovtagning av lufthalter av svaveldioxid och kvävedioxid har skett vid tolv stationer i landet. Registrering av halter av marknära ozon har skett på timbasis vid sammanlagt sex stationer. Nederbördsprovtagning, dygnsvis med lock-provtagare, har utförts hela året vid en station och veckovis vid tre stationer. Månadsprovtagning av nederbörd med öppna insamlare har skett vid 28 stationer. Nederbördsproverna har analyserats med avseende på pH, sulfat, nitrat, ammonium, klorid, kalcium, magnesium, natrium, kalium och konduktivitet. Vid fyra stationer vardera har nederbörd samlats in för analys av tungmetaller respektive av total-kvicksilver och metylkvicksilver. Genomgående visar mätresultaten ett spridningsmönster med högre halter och deposition i södra Sverige och avtagande värden mot norr. Över södra Halland, inre Skåne och östra Blekinge, där den största totaldepositionen av svavel (exkl. havssalt) uppträdde, var den maximala beräknade depositionen knappt 900 mg S/m2. I Göteborgstrakten erhölls den största totaldepositionen för oxiderat kväve, ca 800 mg N/m2, medan depositionen av reducerat kväve var störst över inre Skåne, ca 850 mg N/m2. En beräknad luftföroreningsbudget för 1996 visar en nettoimport av föroreningar till Sverige, liksom under tidigare år. Importen var för svavel och reducerade kväveföreningar 4-5 gånger så stor som exporten, medan importen av oxiderat kväve endast var ca 10% större än exporten. Årsmedelhalten av marknära ozon var, liksom tidigare år, högst i Esrange i norr, 67 µg/m3. Antalet tillfällen med timmedelhalter överskridande 120, 150 respektive 180 µg/m3 var generellt högre än 1995 men lägre än 1994. Det högsta uppmätta timvärdet under året var 210 µg/m3 i Vavihill i juni månad. Halter i nederbörd och deposition av tungmetaller och kvicksilver uppvisar, med smärre undantag, sjunkande gradienter från söder till norr i landet

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Kindbom, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöberg, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Munthe, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Peterson, Kjell
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Persson, Christer
    Ullerstig, Anders
    Nationell miljöövervakning av luft- och nederbördskemi1997Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport redovisas resultat från 1995 års mätningar av luftens och nederbördens sammansättning i bakgrundsmiljö i Sverige. Rapporten redovisar mätresultat från de båda nationella övervakningsnäten EMEP-nätet och Luft- och nederbördskemiska nätet. I rapporten redovisas även de spridnings- och depositionberäkningar som gjorts med MATCH-modellen, med 1995 års mätresultat som grund. Tidigare år har mätresultat och modellberäkningar rapporterats i tre skilda rapporter, men har här samlats i en rapport. Samtliga mätningar drivs av IVL, på uppdrag av Naturvårdsverket, med undantag av ozonmätningarna i Aspvreten som genomförs av ITM. Modellberäkningarna med MATCH-Sverige har utförts av SMHI. Verksamheten finansieras av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket. I rapportens bilagor redovisas provtagnings- och analysmetoder, mätprogram och kvalitetssäkringsrutiner utförligt. Denna samlade redovisning av information rörande mätverksamheten är tänkt att fungera som referens till kommande årsrapporter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Kindbom, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Skårman, Tina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Improved emission inventories of SLCP2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in English.

  • 22.
    Kindbom, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stripple, Håkan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lövblad, Gun
    Sammanvägd miljöpåverkan från produktion och användning av produkterna2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet visar hur miljökonsekvenser från produktion kan bedömas tillsammans med miljökonsekvenser från användningen av de produkter som tillverkas, och det mervärde som kan erhållas. I projektet har Skandinaviska Raffinaderi AB i Lysekil använts som exempel. Vid europeiska raffinaderier pågår planering för förändrad produktionen av bensin och diesel till, ur miljöhänseende, förbättrade kvaliteter, vilket samtidigt kommer att innebära ökade emissioner till luft vid produktionen. För att väga samman och värdera miljöpåverkan från produktion med miljöpåverkan av produktanvändning har tre olika metoder använts: Beräknad nettoförändringen i utsläpp till luft, Beräknad exponering på människors hälsa och ekosystem för luftföroreningar, och Beräknat bidrag till överskridande av normer och kritiska nivåer. Tyngdpunkten på utvärdering och bedömning ligger på svenska förhållanden. I samtliga fall är emissioner från förbränning av produkterna betydligt högre än beräknade emissioner från raffinaderiet. Men nettoemissionen, det vill säga de samlade utsläppen från produktion och användning, minskar i framtiden jämfört med nu

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Kindbom, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Svensson, A
    Sjöberg, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Persson, Christer
    Nationell miljöövervakning av luft- och nederbördskemi 1997, 1998 och 19992001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport redovisas resultat från 1997, 1998 och 1999 års mätningar av luftens och nederbördens sammansättning i bakgrundsmiljö i Sverige. Rapporten redovisar mätresultat från de båda nationella övervakningsnäten EMEP och Luft- och nederbördskemiska nätet. I rapporten redovisas även de spridnings- och depositionsberäkningar som gjorts med Sverigemodellen för 1997 och 1998. Samtliga mätningar drivs av IVL medan modellberäkningarna med Sverigemodellen utförs av SMHI

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Kindbom, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Svensson, Annika
    Sjöberg, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Trends in air concentration and deposition at background monitoring sites in Sweden - major inorganic compounds heavy metals and ozone2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    This report describes concentrations in air of sulphur compounds, soot, nitrogen compounds and ozone in Sweden between 1985-1998. Time trends of concentration in precipitation and deposition of sulphate, nitrate, ammonium, acidity, base cations and chloride in six different regions covering Sweden are evaluated during the period 1983-1998. Trends of heavy metals in precipitation have been analysed for the period 1983-1998 and the change in heavy metal concentration, 1975-1995, in mosses is described. Data used in the trend analyses originates from measurements performed at six Swedish EMEP stations and from approximately 25 stations within the national Precipitation Chemistry Network. Two different statistical methods, linear regression and the non-parametric Mann Kendall test, have been used to evaluate changes in annual mean values

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Kindbom, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Yaramenka, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Helbig, Tobias
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mawdsley, Ingrid
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Measures to reduce emissions of Short-Lived Climate Pollutants (SLCP) in the Nordic countries2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A number of measures to abate emissions of SLCPs are, to varying degrees, already in place in the Nordic countries. National emission projections, taking existing legislation and measures into account, show that total emissions of black carbon (BC) and methane (CH4) are expected to decrease to 2030. In the future, residential biomass combustion and transport will be important sources of BC, as will agriculture and waste management for CH4-emissions. The objective in this part of the project was to identify efficient additional measures to reduce emissions of SLCPs beyond the current emission projections.

    The assessment primarily covers BC and CH4, but as BC is part of emitted particulate matter (PM2.5) and many measures are focusing on PM2.5, reduction of PM2.5 emissions is also included in the analysis. Both technical measures, such as filters or improved technologies, and non-technical measures, such as promoting behavioural changes favouring reduced emissions are discussed in this report.

    A combined SLCP analysis using the GAINS model (and based on the ECLIPSE project results for the Nordic countries) was carried out and additional technical measures for reduced SLCP emissions in the individual Nordic countries were assessed. The analysis shows that in order to reach the modelled technical emission reduction potential for black carbon, measures within the residential wood combustion sector should be prioritized. Among the efficient technical measures are replacement of older boilers and heating stoves with new appliances, installation of ESP (electrostatic precipitator) and high-efficiency dedusters, and fuel switch from wood logs to pellets. According to the model results, these measures would provide the highest reduction potential for BC for Denmark, Finland and Sweden, while for Norway good practice in flaring in oil and gas industries has the highest reduction potential. In Iceland the introduction of EUR 6/VI on 100% of road diesel transport is most important.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Kindbom, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Yaramenka, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wisell, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjödin, Åke
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åström, Stefan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar (SLCP)2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    IVL has on commission from the Swedish Cross-Party Committee on Environmental Objectives (Miljömålsberedningen) compiled information on present and future emissions of Short-Lived Climate Pollutants (SLCP) in Sweden, as well as performed an analysis of further emission reduction potentials and associated costs in 2030. Main results from the study: According to the Swedish emission projections, which take current legislation into account, the national total emissions of all SLCPs will be lower in 2030 compared to today. The trend, however, is different for different sources. Emissions from road traffic are expected to decline significantly. From other mobile sources reductions are also expected, but to a lesser extent than from road traffic. Emissions from residential combustion of biomass are expected to remain at about the same level as at present, why these emissions in relative terms will increase in importance. Mobile sources and residential combustion, which produce emissions from combustion of fuels, emit all SLCPs except HFCs. The agricultural sector is the main emission source for CH4 both today and in the future. For NMVOC emissions from the “solvent and product use” sector is the dominating source. CH4 from the agricultural sector, as well as NMVOC from product and solvent use, are both reduced only slightly to 2030 according to the projections. Emissions of CH4 and NMVOC from other sources are projected be reduced to a greater extent. Agriculture will thus be of relatively greater importance for emissions of CH4 in the future, as will solvent and product use for NMVOC emissions. Emissions of HFCs are expected to decline significantly in the future and there is most likely no cost-effective potential for further reductions of HFC emissions. There is currently no comprehensive Swedish analysis available of cost-effective measures to reduce emissions of SLCP in Sweden 2030. Best available knowledge suggests that there will be technical emission reduction measures available, with a potential to reduce emissions in 2030 beyond currently projected emissions. This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Lindblad, Maria
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åström, Stefan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Samhällsekonomisk konsekvensanalys för Sverige av ett reviderat Göteborgsprotokoll till år 20202013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet AB har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en samhällsekonomisk konsekvensanalys som syftar till att belysa effekter på svensk ekonomi av de scenarier som tagits fram till förhandlingarna inom FN:s Luftvårdskonvention (CLRTAP) angående en revision av Göteborgsprotokollet. Scenarierna analyserades i flera moment med olika fokus. Enkelt beskrivet analyserades: vilka tekniska åtgärder som inkluderades i scenarierna; hur åtgärdskostnader fördelades mellan sektorer; hur stor den monetariserade hälsonyttan skulle bli i scenarierna. Dessutom analyseras eventuell påverkan på Svenska sektorers internationella konkurrenskraft. Jämförelsen mellan de två huvudscenarier som analyserats, BL-scenariot och MID-scenariot, visade att de Europeiska utsläppsnivåerna i MID scenariot skulle innebära bland annat 300 färre antal luftföroreningsrelaterade dödsfall i Sverige år 2020. Detta och andra hälsoeffekter skulle innebära en årlig monetär samhällsnytta motsvarande ca 249 miljoner €2005. När dessa kostnader jämförs med skillnaden i åtgärdskostnad mellan BL- och MID-scenariot, 14 miljoner €2005 årligen, så ges en nettonytta på 235 miljoner €2005 per år för Sverige, och en nyttokostnadskvot på 18. De åtgärder som specificeras i MID-scenariot är endast riktade mot stationära källor och i stort sett endast utsläppsrening (viss förbränningsmodifikation tas hänsyn till). Det finns även andra åtgärder tillgängliga år 2020 som skulle kunna vara mer kostnadseffektiva än de åtgärder som ligger till grund för MID-scenariot, till exempel inom vägtransporter. Då de exportinriktade sektorerna i Sverige främst exporterar till andra CLRTAP-länder, bedömde vi att den internationella konkurrenskraften inte borde påverkas nämnvärt.    Denna rapport är en reviderad version av en rapport som ursprungligen skrevs under hösten 2011, och i rapporten betraktas därför hösten 2011 som nutid.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Munthe, John
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Arnell, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moldan, Filip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åström, Stefan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansen, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jutterström, Sara
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblad, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tekie, Haben
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kronnäs, Veronika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimatförändringen och miljömål2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Forskningsprogrammet CLEO, Climate change and Environmental Objectives, startades 2010 efter en utlysning från Naturvårdsverket där man efterfrågade forskning med en övergripande målsättning att få: * En analys och kvantifiering av hur förändringar i klimatet, såsom temperatur, nederbörd och avrinning, påverkar förutsättningarna att nå de miljömål som påverkas av långväga transporterade luftföroreningar * En beskrivning och analys av synergier och målkonflikter av åtgärder, både nationellt och internationellt, för att minska utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar för att nå uppsatta miljömål. * Förbättrad kunskap om grundläggande processer för att ta fram tillförlitliga prognoser och scenarier för utvecklingen mot miljömålen, förbättrade indata till existerande modeller samt bättre sammanlänkning av modeller för klimat, luft och ekosystem.

    Programmet har fokuserat på miljömålen Frisk luft, Bara Naturlig Försurning, Ingen övergödning och i viss mån Giftfri miljö. Då målsättningen var att ta fram resultat som är relevanta för pågående arbete med miljömålen och för långsiktiga överväganden så har CLEO arbetat med framtidsscenarier som både fokuserat på en relativt nära framtid (2030), och i vissa avseenden ett längre tidsperspektiv (2100).

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Munthe, John
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Current and future levels of mercury atmospheric pollution on a global scale2016Inngår i: Atmospheric Chemistry And Physics, ISSN 1680-7316, E-ISSN 1680-7324, Vol. 16, s. 12495-12511Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    An assessment of current and future emissions, air concentrations, and atmospheric deposition of mercury worldwide is presented on the basis of results obtained during the performance of the EU GMOS (Global Mercury Observation System) project. Emission estimates for mercury were prepared with the main goal of applying them in models to assess current (2013) and future (2035) air concentrations and atmospheric deposition of this contaminant. The combustion of fossil fuels (mainly coal) for energy and heat production in power plants and in industrial and residential boilers, as well as artisanal and small-scale gold mining, is one of the major anthropogenic sources of Hg emissions to the atmosphere at present. These sources account for about 37 and 25 % of the total anthropogenic Hg emissions globally, estimated to be about 2000 t. Emissions in Asian countries, particularly in China and India, dominate the total emissions of Hg. The current estimates of mercury emissions from natural processes (primary mercury emissions and re-emissions), including mercury depletion events, were estimated to be 5207 t year−1, which represents nearly 70 % of the global mercury emission budget. Oceans are the most important sources (36 %), followed by biomass burning (9 %). A comparison of the 2035 anthropogenic emissions estimated for three different scenarios with current anthropogenic emissions indicates a reduction of these emissions in 2035 up to 85 % for the best-case scenario.

    Two global chemical transport models (GLEMOS and ECHMERIT) have been used for the evaluation of future mercury pollution levels considering future emission scenarios. Projections of future changes in mercury deposition on a global scale simulated by these models for three anthropogenic emissions scenarios of 2035 indicate a decrease in up to 50 % deposition in the Northern Hemisphere and up to 35 % in Southern Hemisphere for the best-case scenario.

    The EU GMOS project has proved to be a very important research instrument for supporting the scientific justification for the Minamata Convention and monitoring of the implementation of targets of this convention, as well as the EU Mercury Strategy. This project provided the state of the art with regard to the development of the latest emission inventories for mercury, future emission scenarios, dispersion modelling of atmospheric mercury on a global and regional scale, and source–receptor techniques for mercury emission apportionment on a global scale.

  • 30.
    Munthe, John
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Short Lived Climate Pollutants - method development for emission inventories of Black Carbon2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    There is an increasing attention and interest in the role of Black Carbon (BC) in climate change and the possibilities to slow down the on-going temperature increase by reducing emissions of BC and other so called Short Lived Climate Pollutants (SLCP). Reduced emissions of SLCP, and in particular BC, will give a more rapid response in climate change in comparison to reducing CO2 emissions, due to the shorter life time of these species in the atmosphere. Furthermore, BC is a component of emitted particulate matter (PM), and recently national reduction targets for emissions of PM2.5 in 2020 were included in the amended CLRTAP Gothenburg protocol, agreed in May 2012. In the amended protocol text, a general recommendation is given that sources with the largest emitted fractions of BC should be prioritised when implementing emission reduction actions for PM2.5. Currently PM2.5, but not BC, is included in the emission reporting program under the UNECE Convention on Long Range Transboundary Air Pollution (CLRTAP). The national Swedish inventory of PM2.5, and other air pollutants, is performed and reported on an annual basis. The current project builds on present knowledge and established structures regarding emission inventory work and the aim is to improve earlier preliminary estimates of total Swedish BC emissions, which for 2005 were estimated to 5.1 kton. Available estimates of BC emissions for Sweden indicate that stationary biomass combustion and emissions from diesel vehicles and machinery are the most important sources, together contributing in the order of 75-80% of national BC emissions. As the emissions of BC are calculated as a fuel- and technology specific fraction of emitted PM2.5, the quality and accuracy of the PM2.5 emission estimates are crucial for reliable estimates of BC emissions. This study includes and presents, for important Swedish BC sources, the results of a literature review of emission factors and emissions of PM2.5 and of published data on the BC content in PM2.5. Example calculations of emissions of PM2.5 and of BC for stationary biomass combustion and for mobile diesel combustion are made based on the different sets of emission factors reviewed. The review of emission factors for PM2.5 for stationary biomass combustion shows that the emission factors are highly variable, particularly for residential sources. The variability is due to operational factors but importantly also due to the sampling method applied for the PM emission measurements that are used in developing emission factors. The differences in emissions of PM between hot flue gas measurements and measurements performed after cooling of the flue gases in a dilution tunnel have been reported to be between 2-10 times. This of course also affects the subsequent estimates of BC as a fraction of PM2.5. A comparison of emission factors for PM2.5 and for BC between the Swedish national factors, factors from the EMEP/EEA Air Pollutant Emission Inventory Guidebook and from IIASA shows large differences, especially for small scale biomass combustion. The Swedish emission factors are based on hot flue gas measurements, which give lower results, while the emission factor data in the EMEP/EEA Guidebook generally are based on measurements in dilution tunnel, resulting in higher numbers. Example calculations of Swedish emissions, using different sets of PM2.5 and BC factors for stationary biomass combustion and for diesel vehicles and machinery, show that this can result in substantially different estimates. For stationary biomass combustion the differences are most pronounced for residential/small scale technologies, but also for power plants. For mobile diesel combustion the estimated BC emissions can differ about a factor of 2 for heavy duty vehicles and for off-road vehicles and machinery depending on choice of factors. The review of available emission factors for PM2.5 and BC, as well as the differences in the examples calculated for Swedish emissions, show that further work is needed to assess the representativeness of published factors for Swedish conditions, in order that a future national total emission inventory of BC will be as accurate and with as low uncertainty as possible. Reliable source specific emission data for BC are essential as background information when assessing and prioritising sources for implementing emission reduction actions.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Munthe, John
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Parsmo, Rasmus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Yaramenka, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Technical Background Report to the Global Mercury Assessment 20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A joint UN Environment and AMAP report that presents the latest and comprehensive information of global mercury emissions and releases to the environment, information on atmospheric and aquatic chemistry and fate and transport of mercury. The report is a fully referenced scientific background report for the Global Mercury Assessment 2018.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Munthe, John
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moldan, Filip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åström, Stefan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansen, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jutterström, Sara
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblad, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kronnäs, Veronika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimatförändringen och miljömålen2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Munthe, John
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moldan, Filip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åström, Stefan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansen, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jutterström, Sara
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblad, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimatförändringen och miljömålen - Sammanfattning och slutsatser2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Munthe, John
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pleijel, Karin
    Schager, Peter
    Peterson, Kjell
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Emissioner av kvicksilver från krematorier - spridning, miljöeffekter och effekter av selentillsats1997Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Effekter av selentillsatser studerades genom rökgasmätningar av kvicksilver i krematoriet, Sköns församling. Mätningar genomfördes under 3 dagar och totalt genomfördes 18 kremeringar. Utsläppen av kvicksilver uppmättes och jämfördes med tillförd mängd kvicksilver vid varje enskild kremering för att möjliggöra beräkning av avskiljningsgrad. Vid 10 kremeringar tillfördes selenampuller i samband med införsel av kistan. Avskiljningen varierade kraftigt under mätserien men inget direkt samband mellan selentillsats och avskiljningsgrad kunde påvisas. Eventuella effekter av selentillsatsen doldes av de kraftiga förbränningsbetingelserna vid varje enskild kremering. Betydande problem vid provtagning av rökgaserna har upptäckts. Problemen uppstår vid tillsatser av selen som sublimerar i provtagningsutrustningen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35. Persson, Christer
    et al.
    Robertsson, Lennart
    Grennfelt, Peringe
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lövblad, Gun
    Svanberg, Per-Arne
    Luftföroreningsepisoden över södra Sverige1987Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Utgående från föroreningsdata från stationer inom IVLs så kallade urbanmätnät för tätortsluft och det så kallade EMEP-nätet för bakgrundsluft samt meteorologisk information har IVL och SMHI i samarbete utvärderat luftföroreningssituationen i Sverige under de sex första dygnen av februari 1987. Under perioden 2-4 februari inträffade över södra Sverige en av de kraftigaste episoder av förorenad luft som över huvud taget registrerats i Sverige. Vid detta tillfälle nådde svaveldioxidhalten i Skåne värden omkring 300 µg/m3 såväl i bakgrundsområden som i tätorter. Svaveldioxidhalten var i tätorter utefter västkusten 10-20 gånger högre och i bakgrundsluften 40-50 gånger högre än medelbelastningen på motsvarande platser. Förutom höga halter av svaveldioxid uppträdde även förhöjda halter av sot och kvävedioxid. De meteorologiska transportberäkningarna visar att mycket stora svavelutsläpp i Centraleuropa hade påverkat den luft som strömmade in över sydligaste Sverige under perioden 2-4 februari. Emissionerna av svaveldioxid och sot i Centraleuropa var extremt höga pga det mycket kalla vädret. Nattemperaturer på -15ºC till -20ºC förekom allmänt. Under perioden rådde mycket stabil skiktning i de lägre delarna av atmosfären med liten omblandning och dålig utspädning av luftföroreningarna som följd. De höga halterna av svaveldioxid och sot som uppträdde över södra Sverige var till största delen (ca 90 % eller mer) orsakade av den långväga föroreningstransporten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Peterson, Kjell
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lövblad, Gun
    Atmosfärkemisk övervakning vid IVLs stationer inom EMEP1995Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport redovisas resultaten från 1994 års mätningar av luftens och nederbördens sammansättning i bakgrundsmiljö vid de sex svenska EMEP-stationerna. Samtliga mätningar drivs av IVL, förutom de i år redovisade ozonmätningarna vid Aspvreten som genomförs i ITM`s regi. Verksamheten sker inom naturvårdsverkets program för övervakning av miljökvalitet (PMK). Vid samtliga stationer har dygnsmedelvärden av halter i luft av svaveldioxid kvävedioxid och partikelbundet sulfat uppmätts. Dessutom har dygnsprovtagning av sot, totalnitrat och totalammonium i luft skett vid fem av mätplatserna, där också nederbördsprover insamlats dygnsvis. Nederbörden har analyserats med avseende på pH, konduktivitet, sulfat, nitrat, klorid, ammonium, kalcium, magnesium, natrium och kalium. Förutom kontinuerlig registrering av ozonhalter vid fyra av EMEP-stationerna har ozonmätningar dessutom genomförts på ytterligare två platser. Tillgängligheten i mätdata var god under året. För flertalet av stationerna var bortfallet högst ett par procent (1 procent motsvarar knappt 4 dygn) för luftkomponenterna. Till följd av ibland små nederbördsmängder kunde fullständig analys endast göras för 83% av dessa prover. Jämfört med tidigare år under 1990-talet var halterna i luft och nederbörd under 1994 på samma nivå eller något lägre för samtliga uppmätta komponenter. Till följd av den extremt varma och soliga sommaren förekom under juli och augusti en högre ozonbelastning än 'normalt' främst i de södra delarna av landet. Även som årsmedelvärde var ozonbelastningen i södra Sverige genomgående högre än 1993, men på i stort sett samma nivå som 1992. I Vindeln har årsmedelhalten av ozon varit mer eller mindre konstant under de tre senaste åren, medan årsmedelhalten av ozon i Esrange under 1994 var cirka 8 µg/m3 högre än de två tidigare åren.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Söderlund, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kartläggning av emissioner från arbetsfordon och arbetsredskap i Sverige1999Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket och Statistiska Centralbyrån har IVL kartlagt beståndet av mobila arbetsmaskiner, dvs arbetsfordon och arbetsredskap, i Sverige. Totalt innefattar materialet av arbetsfordon ca 353 000 dieseldrivna och 142 000 bensin eller gasoldrivna enheter. Bensindrivna fordon domineras helt av snöskotrar, ca 130 000 enheter, för fritids- och yrkesbruk. Materialet av arbetsredskap är till antalet ca 2 miljoner i inventeringen, varav ca 95% är bensindrivna. Gräsklippare är här till antalet störst med ca 1.2 miljoner enheter. Emissionsberäkningar har utförts för CO, NMVOC, NOx, partiklar, SO2, CO2, NH3, CH4 och N2O. Beräkningarna bygger på inventeringsunderlaget och generellt har emissionsfaktorer för dieselmotorer, 2-takts- och 4-takts bensinmotorer samt gasolmotorer hämtats från Corinairs Emission Inventories Guidebook (Samaras, Z. 1994). Justeringar av faktorerna har gjorts för anpassning till den bättre bränslekvaliten som finns i Sverige. I princip har de större fordonen inventerats branschvis medan redskapen kartlagts efter typ av redskap. De branscher och sektorer som ingår i inventeringen är; hamnar, jordbruk, järn- och stålindustri, Banverket, Luftfartsverket, skogsindustrin, skogsbruket, Försvaret, entreprenad verksamhet, gruvor samt hushåll, samhälle och diverse.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Yaramenka, Katarina
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mawdsley, Ingrid
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åström, Stefan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Particle emissions in Belarus and in the Nordic countries - Emission inventories and integated assessment modelling of black carbon and PM2.52018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The overall goal of the project is to stimulate decision-makers in Belarus to prioritize abatement measures aimed at black carbon in their efforts to reduce emissions of PM2.5, as encouraged in the Gothenburg protocol under the UNECE CLRTAP. To reach this purpose and in order to build up scientific basis necessary for further policy development, a comprehensive analysis of PM2.5 and BC emissions, emission reduction potentials and cost-effective abatement measures in Belarus has been conducted.

    The report presents two main parts of the conducted analysis: a part focused on the emission inventories, and a part summarizing the results of the integrated assessment modelling. The main focus is on analysis for Belarus; however, a range of modelling results have been obtained for the three participating Nordic countries – Denmark, Finland and Sweden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 39.
    Åström, Stefan
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblad, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Estimating air pollution emission abatement potential in Sweden 20302013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The two principal aims with this project was to adjust the discrepancy between Swedish official air pollution emission projections and scenarios for Sweden developed by other international institutions, and to analyse the emission abatement potential in Sweden by 2030. Data used to support the Swedish official emission projections was collected and reformatted to enable a comparison with scenario data for Swedish emissions developed by IIASA. The results of this comparison were discussed with IIASA during the bilateral consultation carried out as a part of the on-going revision of the EU Thematic Strategy for Air Pollution. In parallel to this consultation, the potential for further emission abatement in Sweden by 2030 was analysed by interviewing representatives of power plants and large industrial facilities. The comparison with IIASA emission scenarios for Sweden identified that much of the differences between Swedish projections and IIASA emission scenarios originate from the transport sector, small scale domestic combustion in households, as well as from burning of agricultural waste. The potential for NOx emission abatement was estimated for the sectors: power plants; refineries; pulp & paper industries; and the iron & steel industry. If all plants in these sectors were to use the best available technology in 2030, NOx emissions could be reduced by some 13 kton NOx, or ?38% of the 35 kton emissions projected from these sectors by 2030. Abatement costs could in this project only be estimated for 2.3 kton. For these, the abatement cost would be ?170 million Swedish crowns per year.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Åström, Stefan
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    EUA-BCA   Stakeholder Analysis Report2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The stakeholder analysis was done to identify which stakeholders would be important in the process to Increase coordination of Arctic black carbon policies and to some extent to Facilitate early emission reductions of black carbon affecting the Arctic. The analysis included 95 Arctic-relevant stakeholders, categorised in six groups: Intergovernmental organisations, National authorities, Indigenous people’s organisations, Expert and working groups, Non-governmental organisations, and Industry. 

     The analysis supporting the results above was made by quantitatively ranking each stakeholder over three dimensions: Power, Interest, and Network capacity. The stakeholder analysis indicates that there are some stakeholders that appear more important to include in the process to increase coordination of Arctic black carbon policies and to facilitate early emission reduction of black carbon affecting the Arctic.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Åström, Stefan
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblad, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kindbom, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Compilation of data for Sweden to the GAINS model2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The purpose with the project was to create a robust system for development of national emission scenarios in the GAINS model that are consistent with Swedish official emission inventories and emission projections. Such a system required a structured compilation of information sources as well as a systematic method for re-formatting data. The basis for the data compilation was the data used in the official Swedish emission inventory and emission projections. These data sometimes needed to be complemented for more detailed information from official sources such as the Swedish Transport Administration, Swedish Energy Agency, and the Swedish Environmental Protection Agency. Following this a data conversion tool was developed. After introducing Swedish data and projections into the GAINS model we could compare and analyse differences between emissions in the Swedish scenario in the GAINS model and the emissions in the official Swedish national reporting. The results showed that emissions were suitably aligned for SO2, while NOx and PM2.5 emissions differed. All in all, this project describes the process of developing a scenario for Sweden in the GAINS model based on national data. Special attention, and a systematic approach, is needed in the re-aggregation and re-allocation of fuels and sectors from a Swedish format to a GAINS model format. Further development of the approach used during re-allocation and re-aggregation of data is needed, as well as increased national knowledge regarding the current and expected use of air pollution emission control technologies in Sweden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 41 of 41
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.44.0