IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
1 - 24 of 24
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Axelsson, Ulrik
    et al.
    Kumlin, Anna-Sofia
    Olshammar, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nydahl, Pernilla
    Arvidsson, Eva-Maria
    Olofsson, Conrad
    Ström, Alf
    Thorsén, Erkki
    Östman, Karin
    Axelsson, Helén
    Ekdahl, Åsa
    Strukturerad miljödatahantering inom järn- och stålindustri. Etapp 2; Miljöinformationssystem2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Det analysarbete som gjorts har i denna etapp har genomförts i samarbete med samma tre typföretag - Höganäs AB, Sandvik Materials Technology samt Ovako Steel AB - som i etapp 1. De tre företagen hanterar vardera en avsevärda mängd miljödata som idag finns utspridd inom organisationerna och lagras i olika system varför sammanställningar försvåras. Det betyder att den miljödata som mäts och beräknas lagras på ett sätt som innebär en irrationell hantering av den samlade miljöinformationen. Den analys som visar att det inom järn- och stålbranschen går att beskriva verksamhetsprocesser på ett enhetligt sätt och att miljödatan som företagen mäter, beräknar och lagrar överensstämmer i mycket stor grad. Baserat på detta har en branschgemensam miljödatastruktur varit möjlig att ta fram. Denna struktur är framtagen för att kunna lagra miljödata för utsläpp till luft, utsläpp till vatten, energianvändning och avfall. Utifrån den miljödatastruktur som arbetats fram och genom diskussioner med representanter för typföretagen i projektet har en översiktlig systemskiss för ett miljöinformationssystem inom järn- och stålindustrin tagits fram. Detta miljöinformationssystem kan vara generellt inom branschen och svara upp mot gemensamma krav på hantering av miljödata.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Magnér, Jörgen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Magnusson, Kerstin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tekniska lösningar för avancerad rening av avloppsvatten2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att beskriva vilka tekniska lösningar och dess effektivitet som finns för rening av avloppsvatten från oönskade ämnen som läkemedelsrester, mikroplaster, PFAS, andra organiska miljöföroreningar, tungmetaller, samt antibiotikaresistenta och andra skadliga mikroorganismer. Undersökningen har ett speciellt fokus på rening av läkemedelsrester och mikroplaster. De tekniker som beskrivs i rapporten är de som bedöms kunna vara tillgängliga att implementera till år 2018. Tekniker som ännu håller på att utvecklas och som inte bedöms vara tillgängliga till år 2018 beskrivs men mer översiktligt. I rapporten görs en samlad bedömning av de olika teknikerna med avseende på ett flertal aspekter så som reningseffektivitet, kostnad, miljöpåverkan, arbetsmiljörisker, energi- och råvaruåtgång, mm.

    Som effektiv rening avses här ett avlägsnande av föroreningar eller effekter från avloppsvatten så att utgående avloppsvatten till recipient helt saknar eller har en signifikant lägre halt av föroreningar eller effekter. Det bör noteras att fokus för bedömningen härvid ligger på just vattenfasen. En reningsprocess behöver dock inte innebära att en förorening bryts ner till ofarliga beståndsdelar utan föroreningen kan också övergå från t.ex. vattenfas till slamfas eller brytas ned till metaboliter, som i sig kan vara definierade som föroreningar. Rapporten försöker att redovisa alla dessa aspekter för genomgångna reningstekniker.

    Studien visar att kostnader för olika tekniker och anläggningsstorlekar varierar signifikant både mellan olika tekniker och olika reningsverksstorlekar. Olika teknikkombinationer tas upp och dess för- och nackdelar diskuteras. Studien poängterar att det är viktigt att välja reningsteknik utifrån målsättning och lokala förutsättningar, då varje reningsverk är unikt. Är målsättningen en effektiv rening av läkemedelsrester (>90%) genom ett kompletterande reningssteg som slutbehandling rekommenderas en kombination av ozonering och BAF med granulerat aktivt kol (GAK) som filtermaterial. Den totala miljöpåverkan för de olika teknikerna/-kombinationerna som behandlats i denna studie begränsas till framförallt energi- och kemikalieförbrukning men även risker för bildning av nya, eventuellt toxiska föreningar från reningsteknikerna behandlas.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    On the Importance of Sanitary Sewer Overflow on the Total Discharge of Microplastics from Sewage Water2019In: Journal of Environmental Protection, ISSN 2152-2197, E-ISSN 2152-2219, Vol. 10, p. 1105–1118-Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The paper provides an investigation and understanding of the significance of various wastewater flows on microplastics retainment and emission to the environment. WWTPs and sewer overflows as an important pathway of microplastics to the environment are assessed by considering the removal of microplastics in WWTPs with different treatment processes and several sewer overflow types and their contribution to microplastic loads to recipients. On the example of the Baltic Sea basin, presented results indicate a considerable discharge of microplastic from WWTPs despite the relatively good overall removal efficiency. Results show that the discharge of microplastics from sewer overflows can be in the same magnitude as from treated wastewater although the total flow is much lower than that of treated wastewater. Sewer overflow events frequently occur and are expected to increase due to climate change and urbanization, unless infrastructure is adapted. At the same time, sewer overflows are often neglected in conventional wastewater handling.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4. Ejhed, Helene
    et al.
    Magnér, Jörgen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Remberger, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Norström, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lilja, Karl
    Bibi, Momina
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karl-Axel Reimer, Södertälje kommun.
    Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och andra kemikalier2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns cirka 700 000 fastigheter med enskilda avlopp, varav cirka 75 % utgörs av markbaserade anläggningar där det renade avloppsvattnet direkt eller via grundvattnet når ytvattenrecipienter. Syftet med detta projekt har varit: att undersöka om halter av läkemedel och andra kemikalier från enskilda avlopp är detekterbara i en recipient med känd påverkan av enskilda avlopp, att kvantifiera spridning av ett antal substanser av läkemedel från enskilda avlopp samt att undersöka reningseffektivitet i enskilda avlopp avseende läkemedel och andra kemikalier. Projektet har genomförts i samarbete med Södertälje kommun.  Provtagning genomfördes i Lillsjön med tillflöden, i Hölö inom Södertälje kommun. Analyser genomfördes av vatten, sediment och biota av ett urval läkemedel- och andra hushållrelaterade kemikalier som perfluoroktansulfonsyra (PFOS) och etylendiamintetraättiksyra (EDTA). Provtagning genomfördes även av läkemedelsubstanser i inkommande och utgående vatten i två markbäddar. I den ena anläggningen tillsattes manuellt (spikades) en känd mängd läkemedelssubstanser och bromid som spårämne. I den andra anläggningen analyserades läkemedelsubstanser som användes av brukarna. Analyser genomfördes även av pH, total fosfor, "biochemical oxygen demand" (BOD) och totalt organiskt kol (TOC) för att kontrollera markbäddarnas funktion.  Analyserna av vatten och sediment i Lillsjön uppvisade endast små mängder läkemedelsrester, PFOS och EDTA. Läkemedelsrester påvisades dock i det tillflöde som sammantaget är mest befolkat med enskilda avlopp samt i ett utlopp med utsläpp från Hölö församlingshem, vilket visar att enskilda avlopp bidrar till spridning av läkemedelsrester till miljön. Markbäddarna uppvisade en god reduktion av de femton analyserade läkemedlen och låg generellt sett över den genomsnittliga reduceringsgraden avseende dessa ämnen i fyra stora svenska reningsverk. Undantagen var diklofenak och ketoprofen där reduceringsgraden var betydligt lägre än för de fyra svenska reningsverken. Orsaken tros vara problem att detektera substanserna i ingående avloppsvatten och att reduktionen därmed inte kunde bestämmas på ett rättvisande sätt.  Beräkning av total mängd som passerade användare med enskilda avlopp har beräknats baserat på nationell statistik om permanentboende med enskilda avlopp, statistik från Apotekens service avseende försåld mängd och uppmätt reduktion i markbäddarna. Enskilda avlopp står för en betydande del av avloppsflödet i Sverige. Cirka tio gånger större mängder av karbamazepin och diklofenak sprids från enskilda avlopp avseende hela Sverige än från Henriksdals reningsverk i Stockholm. Paracetamol är den substans som står för störst utsläpp enligt beräkningarna, cirka 12 ton år 2010.  Reduktion av läkemedelsubstanser i markbaserade anläggningar beror på utformning och skötsel av avloppsanläggningen. God syresättning och lång uppehållstid i markbaserade anläggningar är gynnsamma förutsättningar. Reduktionen sker dock inte i lika hög grad för samtliga substanser och anläggningar som brister i utformningen kan ge utsläpp till vattenmiljön och grundvatten, vilket har noterats i både denna studie och i internationell litteratur. Ytterligare studier behövs för att bestämma om substanserna bryts ner och hur de bryts ner i de enskilda avloppen. Risker med avseende på spridning av läkemedelsrester och andra kemikalier från enskilda avlopp bör undersökas vidare.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Ejhed, Heléne
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fråne, Anna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wrange, Anna-Lisa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Magnusson, Kerstin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mikroplast i Stockholms stad - Källor, spridningsvägar och förslag till åtgärder för att skydda Stockholms stads vattenförekomster2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta projekt har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Miljöförvaltningen, Stockholms stad i syfte att ta fram underlag till den handlingsplan för minskad spridning av mikroplast som miljöförvaltningen har fått ett uppdrag i Kommunfullmäktiges budget för 2018 att ta fram.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Ejhed, Heléne
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Förstudie om högre krav på service av små avlopp samt implementering av servicerapporteringssystem2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Antalet minireningsverk växer, särskilt i områden där hög skyddsnivå ska uppnås och antalet olika fabrikat av minireningsverk på marknaden är stor. Erfarenheter från tidigare projekt visar att enhetlig nationell vägledning av hur service och drift av minireningsverken ska genomföras och rapporteras är viktig för om funktionen av minireningsverken ska upprätthållas, men att sådan vägledning saknas. Kraven på servicen behöver förtydligas och rapporteringen av genomförd service behöver förenklas och vara mer enhetlig så att en likvärdig bedömning kan genomföras i olika kommuner. Olika anläggningar kan behöva olika service vilket behöver skrivas in tydligt i de villkor som gäller för tillståndet. Tyskland har lång erfarenhet av tillsyn, service- och driftorganisation och i Tyskland har de utvecklat ett Windowsbaserat rapporteringssystem som har varit i drift under många år, kallat DiWa (Digitales Wartungsprotokoll).

    Detta projekt är en förstudie som genom samverkan med kommuner, Havs- och vattenmyndigheten, Norska Driftassistansen samt PIA RWTH i Aachen, Tyskland och genom kontakt med dagens Svenska leverantörer av tillsynssystem som SOKIGO (ECOS ärendehanteringssystem) och EDP Consult (MiljöReda ärendehanteringssystem) samt WSP (utvecklingsprojekt registersystem) syftade till: - ett gemensamt ställningstagande avseende identifierade grundläggande krav på servicerapporters innehåll för att garantera funktion i små avlopp. - att undersöka vilket av alternativet som är lämpligast att arbeta vidare med: möjlighet till anpassning av DiWa, utveckling av befintliga kommunala ärendehanteringssystem eller framtagande av nytt system, och som är är förenligt med svensk reglering och svenska behov på servicerapportering.

    Projektet genomfördes i dialogform där deltagarna representerade olika intressentgrupper; tillsynsmyndigheter, serviceföretag, leverantörer av tillsynssystem, och experter, för att få ett helhetsperspektiv på hur olika aktörer ser på frågan. Projektet genomförde en workshop och ett flertal möten dit ett urval av representanter för identifierade intressentgrupper bjöds in.

    I workshopen diskuterades framförallt hur tillsynsmyndigheten följer upp genomförd service samt återkopplar då de små avloppsystemen inte fungerar i dagsläget och hur de skulle vilja att det fungerar i framtiden. Grundläggande information som behövs och är tillräcklig för att beskriva anläggningarnas funktion samt markering av om de inte fungerar föreslogs gemensamt under workshopen. Vidare diskuterades hur den grundläggande informationen ska rapporteras och var informationen bäst samlas.. I workshopen diskuterades också brister i dagens system, omsatt i behov av certifiering av serviceorganisationer, behov av ökad kunskap om förutsättningar i bland annat vattenkemi för att skapa god funktion i små avlopp hos teknikleverantörer, serviceföretag och tillsynsmyndigheter samt vilka åtgärder som behövs för att rätta till problem.

    Efterföljande möten med teknikleverantörer genomfördes för att utreda hur de gemensamma behoven av servicerapportering bäst kan tillgodoses med dagens tekniklösningar eller med utvecklingar av dem. Projektet har kommit fram till att det finns intresse, behov och möjligheter att skapa ett enkelt webbaserat centralt servicerapporteringssystem som kan ta in data från befintliga ärendehanteringssystem. Detaljnoggrannhet i servicerapporteringen föreslås baserat på samsyn kring ett exempel från Norge som presenterades under workshopen inom detta projekt.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Hackl, Roman
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Julia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Norén, Fredrik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Cultivating Ciona intestinalis to counteract marine eutrophication: Environmental assessment of a marine biomass based bioenergy and biofertilizer production system2017In: Renewable energy, ISSN 0960-1481, E-ISSN 1879-0682, Vol. 124, p. 109-113Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Eutrophication in the North and Baltic Seas is a major problem to the marine environment and the communities depending on it. To counteract this, the Swedish Marine and Water Authority suggested financial support for measures that increase the uptake of nutrients from the water by e.g. marine organisms and support for the utilization of these organisms as value added products. In Sweden the use of biogas to replace fossil transportation fuels is widely adopted. The domestic biogas production corresponded to approx. 1.95 TWh (approx. 7010 TJ) in 2015 of which approx. 63 % were upgraded for use as e.g. transportation fuel. Other uses are heat and electricity generation as well as industrial applications. To expand production, the biogas industry is searching for new substrates.

    In this paper the utilisation of the marine evertebrate organism Ciona intestinalis (tunicata), cultivated in the North Sea and used as feedstock for biogas and biofertilizer production is suggested and assessed. The greenhouse gas (GHG) emissions performance of the concept and it’s consequences on marine eutrophication are investigated applying life cycle assessment. Results show that at full scale biogas production from C. intestinalis reduces GHG emissions by more than 65 % compared to fossil transportation fuels. In addition, the results show that accounting for the system consequences of other products and services such as biofertilizer replacing mineral fertilizers and decreased marine eutrophication largely increase the environmental benefits provided by the concept. Approx. 3.7 g-Neq/MJbiogas of nitrogen are removed from the marine environment during the cultivation of C. intestinalis.

  • 8.
    Krång, Anna-Sara
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Edlund, Daniel
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hållén, Joakim
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Friesen, Lisa Winberg von
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sammanställning av kunskap och åtgärdsförslag för att minska spridning av mikroplast från konstgräsplaner och andra utomhusanläggningar för idrott och lek2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL har genom mätningar vid lekplatser och idrottsanläggningar med gjutet gummi påvisat höga halter mikroplast i närbelägna dagvattenbrunnar. Vidare spridning i vattenmiljön har dock ej undersökts. Därtill har nuvarande situation och kunskapsläge i Sverige sammanställts för anläggningar med gjutet gummi, konstgräsplaner och ridanläggningar. Syftet med studien är att öka kunskapen om de olika anläggningstyperna som källa till mikroplast och att ta fram åtgärdsförslag för att minska spridningen av mikroplast till miljön. Projekt har utförts på uppdrag av Naturvårdsverket.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Magnusson, Kerstin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Eliaeson, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fråne, Anna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Haikonen, Kalle
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stadmark, Johanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hultén, Johan
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Swedish sources and pathways for microplastics to the marine environment2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Swedish Environmental Protection Agency has been assigned to identify important sources of microplastics in the sea and to work for reducing the production and emission of microplastics from these sources. Within the scope of this governmental assignment, IVL Swedish Environmental Research Institute has been funded by the Swedish Environmental Protection Agency to review the sources of microplastics and the pathways microplastics take to reach the sea.

    A range of potential sources for microplastics and the pathways by which microplastics can reach the sea were selected for the review. The sources included both intentionally produced plastic pellets and plastic particles formed from fragmentation of larger plastic items. The pathways were primarily stormwater, wastewater and atmospheric deposition. For sea-based sources particles are discharged directly to the sea. Information was collected from scientific articles, reports and through personal communication with experts in relevant areas. Where the available data allowed, calculations were done to quantify the amounts of microplastics.

    The most important emissions for microplastics were found to be from road wear and abrasion of tyres. Approximately 13 000 tons of microplastics are released from tyres every year. Since data on microplastic content in stormwater from roads is very scarce it is however uncertain how much of these particles that is transported to water recipients and how much that is permanently deposited in the ground close to the road. The same is true for artificial turfs where the estimated loss was 2 300-3 900 tons per year, but data on the load reaching the sea is completely lacking. Loss of industrially produced plastic pellets in connection to manufacture and handling was estimated to amount to between 300 and 530 tons per year, but also here the volumes discharged to the sea are unknown. For several sources suspected to contribute with large amounts of microplastics to the sea, data is so scarce that no estimations on emissions could be done. This is for example the case for important categories related to waste management, recycling and littering.

    In summary it can be concluded that Swedish coastal waters receive substantial amounts of microplastics from both land-based and sea-based sources. Quantitative data is often scarce or completely lacking and it is not possible to summarize the total Swedish discharge of microplastics to the sea. An attempt to rank the sources according to their contribution was made but it should be kept in mind that data suffers from a large degree of uncertainty. Additional studies are needed to improve the bases for further assessments, in particular on microplastics in stormwater from different surfaces and sources.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansen, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lindblom, Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Norén, Katja
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Integrating ecosystem services in Swedish environmental assessments: an empirical analysis2018In: Impact Assessment and Project Appraisal, ISSN 1461-5517, E-ISSN 1471-5465Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Given the growing number of policies and laws that encourage inclusion of ecosystem services (ES) in processes, we have investigated environmental impact assessments (EIA) and strategic environmental assessments (SEA) conducted in Sweden in order to analyse whether ES may be integrated to enhance and improve environmental assessment of today. Representative Swedish environmental projects were reviewed. Three cases with different geographic and environmental settings were selected to allow us to study consideration of a wide range of different ES.

    We investigated the processes and discussions taking place using documentation from the cases. We formalized and labelled the expected impacts into an ES framework. Summarizing each case, we described conformities and divergences in explicit and implicit prioritizations between the actors. We discussed the benefits of integrating ES into current practices and possible improvements in the processes and methodologies. When ES could be integrated into EIAs and SEAs more aspects would be visualized and a larger stakeholder engagement stimulated leading to improved support for decision-making.

  • 11.
    Olshammar, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Twinbas2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    TwinBas was an EU-funded project 6th Framework Programme which aims at filling gaps in knowledge and methods in order to enable implementation of a harmonised Integrated Water Resources Management (IWRM) approach that addresses the European Water Initiative.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Olshammar, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Twinlatin2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The strategic objective of Twinlatin was to fill gaps in knowledge and methods in order to enable implementation of a harmonised IWRM approach in Latin American river basins, addressing the European Water Initiative and using the European Water Framework Directive as a guiding reference approach.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Olshammar, Mikael
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Baresel, Christian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Vattenskador orsakade av baktryck i avloppssystemet - erfarenheter, regler, hantering och tekniska lösningar2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De svenska försäkringsbolagens branschorganisation, Svensk Försäkring, har beräknat att de naturskaderelaterade vattenskadorna kostar de svenska försäkringsbolagen minst 300 miljoner kr årligen. De naturskaderelaterade vattenskadorna inkluderar direkta översvämningar och bakvattenskador där avloppsvatten strömmar in i fastigheter via avloppsenheter. Orsaken till dessa skador är vanligen höga vattenstånd, skyfall, eller brister i avloppsnätet på allmän eller privat mark. I Sverige uppskattar försäkringsbolagen att bakvattenskadorna står för ca 80% av de naturskaderelaterade vattenskadorna. De samhällsekonomiska kostnaderna för de naturskaderelaterade vattenskadorna är ännu högre pga. räddningsinsatser, oförsäkrad egendom, mm samt att ca 100 miljoner kr  tillkommer i form av kostnader för självrisker.Pågående klimatförändringar förväntas leda till att de naturskaderelaterade vattenskadorna ökar och för att motverka detta krävs anpassningsåtgärder på alla nivåer i samhället inkluderande; övergripande stadsplanering, hållbar dagvattenhantering, förbättrade avloppsledningssystem, samt åtgärder inom enskilda fastigheter.Denna rapport fokuserar på tekniska lösningar som kan skydda utsatta enskilda fastigheter mot bakvattenskador orsakade av baktryck i det spillvattenförande avloppsledningssystemet. De vanligaste tekniska lösningarna benämns backventiler och uppfordringsanordningar (pumpsystem). Rapporten beskriver erfarenheter, regler och lämplig användning av dessa.Projektets slutsats är att bakvattenskydd kan utgöra en kostnadseffektiv lösning för att skydda stora ekonomiska och ickemateriella värden i utsatta fastigheter. Detta förutsätter att teknikval baseras på risk, skyddsbehov och att installation och underhåll sker på rätt sätt.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Olshammar, Mikael
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Boltenstern, Mikaela
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Unsbo, Hanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Evaluate the amounts and composition of lost angling gear in the Baltic2023Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The occurrence of abandoned, lost, and discarded fishing gear (ALDFG) in aquatic environments contributes both to environmental and socioeconomic impacts. In nature, discarded fishing gear can release both macro- and microplastics as well as harmful chemicals and thereby contribute to pollution of water bodies and the degradation of habitats. This study is a further development of the project Quantification and environmental pollution aspects of lost fishing gear in the Nordic countries (Unsbo et al., 2022).

    The project intends to compile information from the HELCOM-countries on the quantity and composition of lost fishing gear, originating mainly from recreational fishing. The study also considers the occurrence of harmful chemicals associated with the lost fishing gear and the potential impact of these chemicals on the aquatic environment. Suggestions on how to prevent further losses and mitigate negative impact of lost fishing gear are also provided.

    The HELCOM-countries included in this report are Denmark, Estonia, Finland & Åland, Germany, Latvia, Lithuania, Poland, and Sweden. This study is based on several methodological approaches to obtain and compare data from different sources. It includes a literature survey, a stakeholder dialogue, an analysis of sales statistics from retailers and producers of fishing gear and national import and export statistics. A web-based questionnaire specifically directed towards gaining information from recreational fishers was developed and disseminated. The data generated from the questionnaire was then compared with official national statistics. 

    The quantity and composition of lost fishing gear are difficult to estimate mainly due to the general lack of data within this area. In this study, estimations of lost gear such as fishing line, baits and sinkers were calculated. It is, however, important to recognise that estimates of lost fishing gear in the HELCOM-countries are rough and based on many assumptions, combined with a low response rate on the questionnaire.Sweden, Finland, Denmark, and Estonia have national statistics on the number of recreational fishers available for the public. This group encompasses around 1.7 million persons in Sweden, 1.5 million in Finland, 0.3 million in Denmark as well as 68 000 in Estonia. The other countries do not have any national statistics on the number of recreational fishers.

    The following number of fishers were estimated for the other countries:  174 000 in Germany, 41 000 in Latvia, 60 000 in Lithuania, and 84 000 in Poland. The number of fishers were multiplied by the average amount of gear lost per person and year obtained from the questionnaire results. The estimated number of lost fishing gear by the HELCOM-countries thus amounts to 21 million baits, 9 million sinkers and 96 million metres of fishing line per year. The questionnaire generated 145 replies of which 94 respondents were from Sweden, 32 from Lithuania and 19 from Estonia.

    National statistics on imports, exports and industrial production do not specify the intended user of the specific fishing gear. However, due to the specificity in behaviours and equipment of the type of fisher, it can be assumed that some of the commodity codes are likely to correspond either to sport and recreational fishing or to commercial fishing. Based on this assumption, the project has estimated total annual losses in the Nordic countries of 337 tonnes fishhooks, 78 – 745 million meters fishing line. 

    Because of the large amount of fishing gear lost at sea, their presence is likely to have negative effects on aquatic ecosystems. Plastic additives and associated chemicals constitute a plethora of harmful substances that can leach from plastic materials. Fishing plummets made of lead are also problematic since lead is toxic. The use of lead in sinkers and plummets is already banned in Denmark and similar restrictions are likely to be introduced in all HELCOM-countries due to the possible coming proposal from the EU Commission (ECHA, 2022). 

    The most common types of plastic used in fishing gear are Polyethylene (PE), Polypropylene (PP) and Polyamide (PA or nylon). Some common additives in plastics are stabilizers, fillers, colorants, antioxidants, flame retardants and plasticizers. Even if harmful substances do exist in fishing gear it has not, within the framework of this study, been possible to quantify the annual amount released to the environment. The necessary information on additives and chemicals present in fishing gear has not been reported or has never been analysed.

    Producers and resellers of fishing gear, contacted in this study could not or were unwilling to share information about the chemical contents of their products even though REACH stipulates that suppliers should provide information about SVHC (substances of high concern) present in their products in concentrations over 0.1 % (weight by weight) within 45 days.  

    We suggest the following measures to reduce the occurrence and impacts of lost fishing gear; 1) municipalities and retailers should provide information on the topic to increase the awareness among fishers, 2) incitements to reuse, recycle or recover fishing gear should be improved, 3) better information on chemical substances present in fishing gear, 4) ban of harmful substances including lead in fishing gear and 5) conduct clean ups of hotspots which also will contribute to reduce new losses. Implementation of the EU Single-Use Plastics Directive and upcoming extended producer responsibility including fishing gear in the HELCOM-countries are important drivers supporting this positive development.

    In conclusion, the estimates presented here should be considered indicative of potential losses of fishing gear in the HELCOM-countries. By using two different and independent methods to collect data for estimating losses of fishing gear, we have aimed to shed light on the uncertainty in our estimates. Furthermore, we provide all assumptions and calculations for transparency. Even though the methods to some extent give similar results, the figures are overestimated due to our conservative assumptions based on the precautionary principle and better data is needed to provide more reliable decision support.  

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Olshammar, Mikael
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ek, Mats
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bark, Ulrika
    Underlag för val av policy för krav på kväverening i avloppsreningsverk i södra Sverige2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Projektets syftet var att undersöka alternativa sätt att för reningsverk med beaktande av retentionen uppfylla avloppsdirektivets (91/271/EEG) krav. Avsikten har inte varit att visa kostnaden för enskilda verk, utan bara ge en uppskattning av den totala kostnaden. Förenklingar och schabloner har använts som i enskilda fall kan ge mycket stora fel, medan summan av kostnaden för många verk hamnar i rätt storleksordning. Målsättningen har varit att för varje tillrinningsområde i södra Sverige till havsbassängerna Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerack, identifiera det mest kostnadseffektiva sättet att antingen nå kraven i direktivet enligt bilaga 1, tabell 2 för varje enskilt verk >10 000 pe eller att för hela avrinningsområdet nå 75 % reduktion beräknat på belastningen från samtliga verk (>25 pe) i området. Projektet har resulterat i uppskattade kostnader för att minska utsläppen av kväve från kommunala avloppsreningsverk i södra Sverige. Endast åtgärder vid verk med en belastning på minst 10 000 pe har beaktats. När det gäller val av insatser vid specifika verk är lokala betingelser helt avgörande, och detta är bara en grov uppskattning av de totala kostnaderna. Den enda generella synpunkt som kan ges är att det på grund av retentionen av kväve från inlandsverk är mer kostnadseffektivt att bygga ut kustverken om man vill minska belastningen på omgivande hav.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16. Olshammar, Mikael
    et al.
    Graae, Lisette
    Robijn, Ardo
    Nilsson, Fritjof
    Mikroplast från gjutet gummigranulat och granulatfria konstgräsytor2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet syftade till att öka kunskapen om spridningen av mikroplaster från gjutna gummiytor och granulatfria konstgräsytor genom att komplettera tidigare studier med nya mätningar och beräkningar. Ett mål var att komma närmare en kvantifiering av dessa källors bidrag till mikroplaster nationellt, samt att få en bättre förståelse för hur man kan förhindra att spridning av mikroplaster från dessa ytor sker. Spridningen av mikroplast från dessa material per ytenhet uppskattades till 0,4-20 g/m2 per år för konstgräs utan granulat och 0,6-48 g/m2 per år för gummiytor. Variationen mellan olika ytor är mycket stor och osäkerheten i både mätningar och analys hög. Detta är en spridning i samma nivå som en vägyta med en årsmedeldygnstrafik på 5,500–13,000 fordon, som beräknas sprida 56 g mikroplast/m2. Vissa konstgräsplaner släpper sina konstgräsfiber betydligt lättare än andra (ca 50 ggr lättare) och av denna anledning bör standardiserade metoder för att identifiera högutsläppande konstgräsplaner utvecklas. Välkonstruerade och välskötta granulatfria konstgräsytor har goda möjligheter att klara EUs kommande gränsvärde för spridning av mikroplast på 7 g/m2 per år.

    Utifrån kommunenkäter, leverantörsdata och GIS-analyser har Sveriges totala area platsgjutet gummi uppskattats till 1 200 000 m2, varav ca 550 000 m2 på lekplatser + ca 650 000 m2 på idrottsplatser. Sveriges totala yta konstgräs utan granulat har i tidigare studie undersökts i 15 städer och har i detta projekt utifrån befolkning uppskattats till totalt ca 447 000 m2. Med utgångspunkt från den beräknade gummiarean på lekplatser och idrottsplatser kombinerat med de uppmätta mikroplastutsläppen per år och kvadratmeter uppskattas de totala årliga utsläppen från Sveriges gummiytor till ca 16 ton/år. Motsvarande beräkning för konstgräsytor utan granulat ger ca 2 ton/år. Detta är sålunda avsevärt mindre utsläppskällor än t ex vägtrafiken (8 190 ton/år) eller konstgräsplaner med infill (676 ton/år) och ligger snarare i nivå med uppskattade mikroplastutsläpp från fiskenät och andra fiskeredskap (4-46 ton/år).

    Projektet tog också fram tekniska specifikationer för att begränsa spridningen av mikroplaster från ytor med gummigranulat

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Olshammar, Mikael
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Martinsson, Annika
    Kartläggning av svensk miljöövervakning och annan undersökningsverksamhet med bäring på havsmiljön2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    IVL Svenska Miljöinstitutet AB har på uppdrag av Havsmiljöutredningen (M 2006:05) genomfört denna studie som syftar till att kartlägga svensk miljöövervakning och annan undersökningsverksamhet med bäring på havsmiljön. Kartläggningen fokuserar i första hand på att beskriva aktörer, aktiviteter och dess kostnader på nationell och regional nivå. I möjligaste mån härrör informationen från år 2005. Projektet uppskattar den totala årliga kostnaden för den marina miljöövervakningen till någonstans mellan 40-50 miljoner kr. Av dessa kostnader går ca 90 % till att beskriva miljötillstånd och 10 % till att övervaka belastningen på havet (ej inkluderande kostnader för tillsynskontroll av punktkällor med direktutsläpp till havet). Kostnaden för Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram utgör den största delen av dessa kostnader, drygt 20 miljoner kr. I dessa kostnader ingår följande delprogram: - Embryonalutveckling hos vitmärla, trend- och områdesövervakning - Flodmynningar - Fria vattenmassan - Kustfisk hälsa, trend- och områdesövervakning - Kustfiskbestånd, trend- och områdesövervakning - Makrofauna mjukbotten, trend- och områdesövervakning - Metaller och organiska miljögifter i marin biota, trend- och områdesövervakning - Miljöprovbanken - Toppkonsumenter, trend- och områdesövervakning - Screening - Spridningsberäkningar med Sverigemodellen - Vegetationsklädda bottnar, trend- och områdesövervakning En översiktlig bedömning ger att kustkontrollprogrammens kostnader uppgår till ca 9 miljoner kr per år och att länsstyrelserna årligen avsätter ca 7 miljoner inom området Kust och Hav

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Olshammar, Mikael
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Moldan, Filip
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Flödesmätningar i Luossajoki och Rakkuri-systemet2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL har sedan hösten 2015 på uppdrag från LKAB mätt vattenflöden i sjön Ala Lombolos utlopp och sedan sommaren 2016 även vid sjöns inlopp, vilka ingår i Luossajokis avrinningsområde. Under 2017 installerade IVL utrustning för mätning av vattennivåer i sjön, Yli Lombolo, uppströms Ala Lombolo. Arbetet syftar till att generera högkvalitativt dataunderlag till ett prövotidsförfarande relaterat till ett miljötillstånd som LKAB erhållit för åtgärder i sjön Luossajärvi. Inom uppdraget ”Flödesmätningar i Rakkurijärvi” installerade IVL på uppdrag av LKAB under år 2016 tre stycken vattenföringsstationer: nedströms Mettä-Rakkurijärvis utlopp, 220 m uppströms vägbron, vid utloppet från Rakkurijärvi och vid Pahtohajåkk.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Olshammar, Mikael
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Westerberg, Ida
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Slutrapport för projektet "Verktyg och handlingsplan för kostnadseffektiva åtgärder för att minska övergödningen i Magelungen, Drevviken och Flaten"2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Syftet med projektet har varit att ta fram underlag till en handlingsplan med kostnadseffektiva åtgärder för att minska halterna av fosfor i Magelungen från höga till måttliga höga halter och i Drevviken från mycket höga till höga halter. För Flaten var målsättningen att bibehålla de numera låga fosforhalterna efter den större restaureringsinsatsen år 2000. Utifrån mätdata, kartmaterial samt klimatdata har en källfördelningsmodell byggts upp mha modellverktyget SWAT och databasen Watshman. Modelleringen av fosfor visar att enskilda avlopp samt vägar står för en stor del av belastningen på sjöarna inom Tyresåns sjösystem även om variationen mellan sjöarna är stor. En handlingsplan för att uppnå uppsatta mål för Magelungen och Drevviken bör därför fokusera på att reducera antalet enskilda avlopp eller förbättra reningen för dessa. Ytterligare dagvattenrening kan också vara en kostnadseffektiv metod att minska fosforbelastningen. För att uppnå uppsatta mål för sjöarna Magelungen och Drevviken räcker det nog dock inte med åtgärder i avrinningsområdena utan även direkt åtgärder i sjöarna kommer krävas. Flaten bedöms dock kunna bevara sin goda status med de åtgärder som redan är planerade.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Schernewski, Gerald
    et al.
    Leibniz Institute for Baltic Sea Research, Rostock, Germany.
    Radtke, Hagen
    Leibniz Institute for Baltic Sea Research.
    Hauk, Rahel
    Leibniz Institute for Baltic Sea Research.
    Baresel, Christian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Oberbeckmann, Sonja
    Leibniz Institute for Baltic Sea Research.
    Urban Microplastics Emissions: Effectiveness of Retention Measures and Consequences for the Baltic Sea2022In: Frontiers in Marine Science, E-ISSN 2296-7745Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Urban sources, wastewater treatment plants (WWTPs), untreated wastewater (not connected to WWTPs), and especially combined sewer overflow systems (CSS) including stormwater are major pathways for microplastics in the aquatic environment. We compile microplastics emission data for the Baltic Sea region, calculate emissions for each pathway and develop emission scenarios for selected polymer types, namely polyethylene (PE)/polypropylene (PP) and the polyester polyethylene terephthalate (PET). PE/PP and PET differ with respect to their density and can be regarded as representative for large groups of polymers. We consider particles between 20–500 μm with varying shapes.

    The emission scenarios serve as input for 3D-model simulations, which allow us to estimate transport, behavior, and deposition in the Baltic Sea environment. According to our model results, the average residence time of PET and PE/PP in the Baltic Sea water body is about 14 days. Microplastics from urban sources cause average concentrations of 1.4 PE/PP (0.7 PET) particles/m2 sea surface (20–500 μm size range) in the Baltic Sea during summer. Average concentrations of PET, resulting from urban sources, at the sea floor are 4 particles/m2 sediment surface during summer.

    Our model approach suggests that accumulation at the shoreline is the major sink for microplastic with annual coastal PE/PP and PET accumulation rates of up to 108 particles/m each near emission hot-spots and in enclosed and semi-closed systems. All concentrations show strong spatial and temporal variability and are linked to high uncertainties.

    The seasonality of CSS (including stormwater) emissions is assessed in detail. In the south-eastern Baltic, emissions during July and August can be up to 50% of the annual CSS and above 1/3 of the total annual microplastic emissions. The practical consequences especially for monitoring, which should focus on beaches, are discussed. Further, it seems that PET, PE/PP can serve as indicators to assess the state of pollution.

  • 21.
    Strandberg, Johan
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Huseby Karlsen, Reinert
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Valley, Stephan
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lind, Ewa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Adeoye Bello, Musbau
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Grundestam, Catharina
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lovisa Andersson, Sofia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fridén, Håkan
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Dricksvattenproduktion när spelreglerna ändras - Digitalisering och automation som hjälp för klimatanpassning2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    När klimatet ändras måste fortfarande en så kritisk funktion som dricksvattenproduktion fortgå, vilket innebär att produktionen behöver klara av en anpassning till nya villkor. En av grundförutsättningarna för att hantera förändring är att ha bättre kontroll på råvattentillgången. Processen blir genast mer komplex i och med detta, men genom moderna sensorer som kommunicerar realtidsdata och modeller som kan beräkna prognoser blir det görbart.

    Vattenverket i Rökebo utanför Sandviken har utgjort fallstudie i projektet. Här använder man både sjö- och grundvatten som råvattenkällor vilket möjliggör blandning i olika proportioner. Givet det klimatscenario som använts för beräkningarna, antas årsmedeltillrinningen till sjön Öjaren att öka med 15 % och grundvattenbildningen med 13 %. Mängderna kommer därmed inte vara något problem givet dagens uttag. Kvaliteten på sjövattnet, och i och med detta också det inducerade grundvattnet, kommer att bli sämre sett ur ett dricksvattenperspektiv.

    I projektet fanns tre olika tidsperspektiv, från det momentana till klimatförändringar på 50 års sikt. Vilket tidsperspektiv man än väljer är dock behovet av data centralt. Det kommer innebära att insamling och lagring av data måste struktureras, vilket är positivt för erfarenhetsåterföring och drift, men också kommer innebära att det arbete som krävs när man jobbar med dricksvattenproduktion kommer att ändras. Digitalisering kommer att bli en förutsättning för drift av en hållbar vattenproduktion.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Unsbo, Hanna
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Granberg, Maria
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Boltenstern, Mikaela
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Magnus
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Quantification and environmental pollution aspects of lost fishing gear in the Nordic countries2022Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The occurrence of abandoned, lost, and discarded fishing gear (ALDFG) in aquatic environments contributes both to environmental and socioeconomic impacts. In nature, discarded fishing gear contributes to pollution by macro- and microplastics and harmful chemicals as well as to the degradation of habitats. This study compiles information from the Nordic countries on the quantity and composition of lost fishing gear, originating mainly from sport- and recreational fishing activities. The study also considers the occurrence of harmful chemicals associated with the lost fishing gear and the potential impact of these chemicals on the aquatic environment. Suggestions on how to prevent further losses and mitigate negative impact of lost fishing gear are also provided. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Valley, Stephan
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sensorer för vattenkvalitet i miljöövervakning av vattendrag Hur användbara är de i praktiken?2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport utgör delredovisning av action C8 och action C9 inom Life IP-projektet Rich Waters. C8, där SLU deltar, omfattar mätning med sensorer i jordbruksvattendrag och C9, där IVL deltar, omfattar mätningar i dagvattenledningar. Rapporten sammanfattar praktiska erfarenheter av installationer och mätningar med sensorer i vattendrag och dagvattensystem.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24. Zakrisson, Jessica
    et al.
    Ekstrand, Sam
    Olshammar, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fosfor- och kvävemodellering för avrinningsområden i relation till EU:s vattendirektiv (C21/02). Fallstudie Sagån2003Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Utvecklingsprojektet Fosfor- och kvävemodellering för avrinningsområden i relation till EU:s vattendirektiv (C21/02) har drivits av IVL under 2002-2003. Projektets övergripande målsättning har varit att mot bakgrund av tidigare pilotstudier skapa ett operativt generellt verktyg för hantering av vattenkvalitetsfrågor i avrinningsområden. IVL började under 1999-2000 utveckla ett GIS-baserat verktyg för källfördelningsberäkningar och åtgärdsanalyser på regional och lokal nivå i avrinningsområden. Verktyget, WATSHMAN (Watershed Management System), utvecklades med delar av Svartåns avrinningsområde som testområde. Systemet vidareutvecklades under 2001-2003 i ett samfinansierat projekt mellan Västerås Stad, Tyresåsamarbetet och Naturvårdsverket då implementeringen för Svartån förbättrades, samtidigt som systemet även implementerades för Tyresåns avrinningsområde i Stockholms län. Inom detta projekt har den tidigare framtagna modell- och systemstrukturer för fosfor- och kvävemodellering vidareutvecklats bl a med avseende på scenarioanalyser och mät- och indatahantering. Fosforindexmetoden (PI-metoden) har prövats för att titta på platsspecifika åtgärder mot fosforläckage från jordbruksmark. En metodik för lokal anpassning av Watshman har tagits fram och slutligen har Watshman implementerats för Sagåns avrinningsområde

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 24 of 24
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf