IVL Svenska Miljöinstitutet

ivl.se
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Axelsson, Ulrik
    et al.
    Kumlin, Anna-Sofia
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nydahl, Pernilla
    Arvidsson, Eva-Maria
    Olofsson, Conrad
    Ström, Alf
    Thorsén, Erkki
    Östman, Karin
    Axelsson, Helén
    Ekdahl, Åsa
    Strukturerad miljödatahantering inom järn- och stålindustri. Etapp 2; Miljöinformationssystem2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det analysarbete som gjorts har i denna etapp har genomförts i samarbete med samma tre typföretag - Höganäs AB, Sandvik Materials Technology samt Ovako Steel AB - som i etapp 1. De tre företagen hanterar vardera en avsevärda mängd miljödata som idag finns utspridd inom organisationerna och lagras i olika system varför sammanställningar försvåras. Det betyder att den miljödata som mäts och beräknas lagras på ett sätt som innebär en irrationell hantering av den samlade miljöinformationen. Den analys som visar att det inom järn- och stålbranschen går att beskriva verksamhetsprocesser på ett enhetligt sätt och att miljödatan som företagen mäter, beräknar och lagrar överensstämmer i mycket stor grad. Baserat på detta har en branschgemensam miljödatastruktur varit möjlig att ta fram. Denna struktur är framtagen för att kunna lagra miljödata för utsläpp till luft, utsläpp till vatten, energianvändning och avfall. Utifrån den miljödatastruktur som arbetats fram och genom diskussioner med representanter för typföretagen i projektet har en översiktlig systemskiss för ett miljöinformationssystem inom järn- och stålindustrin tagits fram. Detta miljöinformationssystem kan vara generellt inom branschen och svara upp mot gemensamma krav på hantering av miljödata.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Magnér, Jörgen
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Magnusson, Kerstin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tekniska lösningar för avancerad rening av avloppsvatten2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att beskriva vilka tekniska lösningar och dess effektivitet som finns för rening av avloppsvatten från oönskade ämnen som läkemedelsrester, mikroplaster, PFAS, andra organiska miljöföroreningar, tungmetaller, samt antibiotikaresistenta och andra skadliga mikroorganismer. Undersökningen har ett speciellt fokus på rening av läkemedelsrester och mikroplaster. De tekniker som beskrivs i rapporten är de som bedöms kunna vara tillgängliga att implementera till år 2018. Tekniker som ännu håller på att utvecklas och som inte bedöms vara tillgängliga till år 2018 beskrivs men mer översiktligt. I rapporten görs en samlad bedömning av de olika teknikerna med avseende på ett flertal aspekter så som reningseffektivitet, kostnad, miljöpåverkan, arbetsmiljörisker, energi- och råvaruåtgång, mm.

    Som effektiv rening avses här ett avlägsnande av föroreningar eller effekter från avloppsvatten så att utgående avloppsvatten till recipient helt saknar eller har en signifikant lägre halt av föroreningar eller effekter. Det bör noteras att fokus för bedömningen härvid ligger på just vattenfasen. En reningsprocess behöver dock inte innebära att en förorening bryts ner till ofarliga beståndsdelar utan föroreningen kan också övergå från t.ex. vattenfas till slamfas eller brytas ned till metaboliter, som i sig kan vara definierade som föroreningar. Rapporten försöker att redovisa alla dessa aspekter för genomgångna reningstekniker.

    Studien visar att kostnader för olika tekniker och anläggningsstorlekar varierar signifikant både mellan olika tekniker och olika reningsverksstorlekar. Olika teknikkombinationer tas upp och dess för- och nackdelar diskuteras. Studien poängterar att det är viktigt att välja reningsteknik utifrån målsättning och lokala förutsättningar, då varje reningsverk är unikt. Är målsättningen en effektiv rening av läkemedelsrester (>90%) genom ett kompletterande reningssteg som slutbehandling rekommenderas en kombination av ozonering och BAF med granulerat aktivt kol (GAK) som filtermaterial. Den totala miljöpåverkan för de olika teknikerna/-kombinationerna som behandlats i denna studie begränsas till framförallt energi- och kemikalieförbrukning men även risker för bildning av nya, eventuellt toxiska föreningar från reningsteknikerna behandlas.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    On the Importance of Sanitary Sewer Overflow on the Total Discharge of Microplastics from Sewage Water2019Ingår i: Journal of Environmental Protection, ISSN 2152-2197, E-ISSN 2152-2219, Vol. 10, s. 1105–1118-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The paper provides an investigation and understanding of the significance of various wastewater flows on microplastics retainment and emission to the environment. WWTPs and sewer overflows as an important pathway of microplastics to the environment are assessed by considering the removal of microplastics in WWTPs with different treatment processes and several sewer overflow types and their contribution to microplastic loads to recipients. On the example of the Baltic Sea basin, presented results indicate a considerable discharge of microplastic from WWTPs despite the relatively good overall removal efficiency. Results show that the discharge of microplastics from sewer overflows can be in the same magnitude as from treated wastewater although the total flow is much lower than that of treated wastewater. Sewer overflow events frequently occur and are expected to increase due to climate change and urbanization, unless infrastructure is adapted. At the same time, sewer overflows are often neglected in conventional wastewater handling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4. Ejhed, Helene
    et al.
    Magnér, Jörgen
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Remberger, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Norström, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lilja, Karl
    Bibi, Momina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karl-Axel Reimer, Södertälje kommun.
    Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och andra kemikalier2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns cirka 700 000 fastigheter med enskilda avlopp, varav cirka 75 % utgörs av markbaserade anläggningar där det renade avloppsvattnet direkt eller via grundvattnet når ytvattenrecipienter. Syftet med detta projekt har varit: att undersöka om halter av läkemedel och andra kemikalier från enskilda avlopp är detekterbara i en recipient med känd påverkan av enskilda avlopp, att kvantifiera spridning av ett antal substanser av läkemedel från enskilda avlopp samt att undersöka reningseffektivitet i enskilda avlopp avseende läkemedel och andra kemikalier. Projektet har genomförts i samarbete med Södertälje kommun.  Provtagning genomfördes i Lillsjön med tillflöden, i Hölö inom Södertälje kommun. Analyser genomfördes av vatten, sediment och biota av ett urval läkemedel- och andra hushållrelaterade kemikalier som perfluoroktansulfonsyra (PFOS) och etylendiamintetraättiksyra (EDTA). Provtagning genomfördes även av läkemedelsubstanser i inkommande och utgående vatten i två markbäddar. I den ena anläggningen tillsattes manuellt (spikades) en känd mängd läkemedelssubstanser och bromid som spårämne. I den andra anläggningen analyserades läkemedelsubstanser som användes av brukarna. Analyser genomfördes även av pH, total fosfor, "biochemical oxygen demand" (BOD) och totalt organiskt kol (TOC) för att kontrollera markbäddarnas funktion.  Analyserna av vatten och sediment i Lillsjön uppvisade endast små mängder läkemedelsrester, PFOS och EDTA. Läkemedelsrester påvisades dock i det tillflöde som sammantaget är mest befolkat med enskilda avlopp samt i ett utlopp med utsläpp från Hölö församlingshem, vilket visar att enskilda avlopp bidrar till spridning av läkemedelsrester till miljön. Markbäddarna uppvisade en god reduktion av de femton analyserade läkemedlen och låg generellt sett över den genomsnittliga reduceringsgraden avseende dessa ämnen i fyra stora svenska reningsverk. Undantagen var diklofenak och ketoprofen där reduceringsgraden var betydligt lägre än för de fyra svenska reningsverken. Orsaken tros vara problem att detektera substanserna i ingående avloppsvatten och att reduktionen därmed inte kunde bestämmas på ett rättvisande sätt.  Beräkning av total mängd som passerade användare med enskilda avlopp har beräknats baserat på nationell statistik om permanentboende med enskilda avlopp, statistik från Apotekens service avseende försåld mängd och uppmätt reduktion i markbäddarna. Enskilda avlopp står för en betydande del av avloppsflödet i Sverige. Cirka tio gånger större mängder av karbamazepin och diklofenak sprids från enskilda avlopp avseende hela Sverige än från Henriksdals reningsverk i Stockholm. Paracetamol är den substans som står för störst utsläpp enligt beräkningarna, cirka 12 ton år 2010.  Reduktion av läkemedelsubstanser i markbaserade anläggningar beror på utformning och skötsel av avloppsanläggningen. God syresättning och lång uppehållstid i markbaserade anläggningar är gynnsamma förutsättningar. Reduktionen sker dock inte i lika hög grad för samtliga substanser och anläggningar som brister i utformningen kan ge utsläpp till vattenmiljön och grundvatten, vilket har noterats i både denna studie och i internationell litteratur. Ytterligare studier behövs för att bestämma om substanserna bryts ner och hur de bryts ner i de enskilda avloppen. Risker med avseende på spridning av läkemedelsrester och andra kemikalier från enskilda avlopp bör undersökas vidare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Ejhed, Heléne
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fråne, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wrange, Anna-Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Magnusson, Kerstin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mikroplast i Stockholms stad - Källor, spridningsvägar och förslag till åtgärder för att skydda Stockholms stads vattenförekomster2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta projekt har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Miljöförvaltningen, Stockholms stad i syfte att ta fram underlag till den handlingsplan för minskad spridning av mikroplast som miljöförvaltningen har fått ett uppdrag i Kommunfullmäktiges budget för 2018 att ta fram.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Ejhed, Heléne
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Förstudie om högre krav på service av små avlopp samt implementering av servicerapporteringssystem2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Antalet minireningsverk växer, särskilt i områden där hög skyddsnivå ska uppnås och antalet olika fabrikat av minireningsverk på marknaden är stor. Erfarenheter från tidigare projekt visar att enhetlig nationell vägledning av hur service och drift av minireningsverken ska genomföras och rapporteras är viktig för om funktionen av minireningsverken ska upprätthållas, men att sådan vägledning saknas. Kraven på servicen behöver förtydligas och rapporteringen av genomförd service behöver förenklas och vara mer enhetlig så att en likvärdig bedömning kan genomföras i olika kommuner. Olika anläggningar kan behöva olika service vilket behöver skrivas in tydligt i de villkor som gäller för tillståndet. Tyskland har lång erfarenhet av tillsyn, service- och driftorganisation och i Tyskland har de utvecklat ett Windowsbaserat rapporteringssystem som har varit i drift under många år, kallat DiWa (Digitales Wartungsprotokoll).

    Detta projekt är en förstudie som genom samverkan med kommuner, Havs- och vattenmyndigheten, Norska Driftassistansen samt PIA RWTH i Aachen, Tyskland och genom kontakt med dagens Svenska leverantörer av tillsynssystem som SOKIGO (ECOS ärendehanteringssystem) och EDP Consult (MiljöReda ärendehanteringssystem) samt WSP (utvecklingsprojekt registersystem) syftade till: - ett gemensamt ställningstagande avseende identifierade grundläggande krav på servicerapporters innehåll för att garantera funktion i små avlopp. - att undersöka vilket av alternativet som är lämpligast att arbeta vidare med: möjlighet till anpassning av DiWa, utveckling av befintliga kommunala ärendehanteringssystem eller framtagande av nytt system, och som är är förenligt med svensk reglering och svenska behov på servicerapportering.

    Projektet genomfördes i dialogform där deltagarna representerade olika intressentgrupper; tillsynsmyndigheter, serviceföretag, leverantörer av tillsynssystem, och experter, för att få ett helhetsperspektiv på hur olika aktörer ser på frågan. Projektet genomförde en workshop och ett flertal möten dit ett urval av representanter för identifierade intressentgrupper bjöds in.

    I workshopen diskuterades framförallt hur tillsynsmyndigheten följer upp genomförd service samt återkopplar då de små avloppsystemen inte fungerar i dagsläget och hur de skulle vilja att det fungerar i framtiden. Grundläggande information som behövs och är tillräcklig för att beskriva anläggningarnas funktion samt markering av om de inte fungerar föreslogs gemensamt under workshopen. Vidare diskuterades hur den grundläggande informationen ska rapporteras och var informationen bäst samlas.. I workshopen diskuterades också brister i dagens system, omsatt i behov av certifiering av serviceorganisationer, behov av ökad kunskap om förutsättningar i bland annat vattenkemi för att skapa god funktion i små avlopp hos teknikleverantörer, serviceföretag och tillsynsmyndigheter samt vilka åtgärder som behövs för att rätta till problem.

    Efterföljande möten med teknikleverantörer genomfördes för att utreda hur de gemensamma behoven av servicerapportering bäst kan tillgodoses med dagens tekniklösningar eller med utvecklingar av dem. Projektet har kommit fram till att det finns intresse, behov och möjligheter att skapa ett enkelt webbaserat centralt servicerapporteringssystem som kan ta in data från befintliga ärendehanteringssystem. Detaljnoggrannhet i servicerapporteringen föreslås baserat på samsyn kring ett exempel från Norge som presenterades under workshopen inom detta projekt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Hackl, Roman
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansson, Julia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Norén, Fredrik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Cultivating Ciona intestinalis to counteract marine eutrophication: Environmental assessment of a marine biomass based bioenergy and biofertilizer production system2017Ingår i: Renewable energy, ISSN 0960-1481, E-ISSN 1879-0682, Vol. 124, s. 109-113Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Eutrophication in the North and Baltic Seas is a major problem to the marine environment and the communities depending on it. To counteract this, the Swedish Marine and Water Authority suggested financial support for measures that increase the uptake of nutrients from the water by e.g. marine organisms and support for the utilization of these organisms as value added products. In Sweden the use of biogas to replace fossil transportation fuels is widely adopted. The domestic biogas production corresponded to approx. 1.95 TWh (approx. 7010 TJ) in 2015 of which approx. 63 % were upgraded for use as e.g. transportation fuel. Other uses are heat and electricity generation as well as industrial applications. To expand production, the biogas industry is searching for new substrates.

    In this paper the utilisation of the marine evertebrate organism Ciona intestinalis (tunicata), cultivated in the North Sea and used as feedstock for biogas and biofertilizer production is suggested and assessed. The greenhouse gas (GHG) emissions performance of the concept and it’s consequences on marine eutrophication are investigated applying life cycle assessment. Results show that at full scale biogas production from C. intestinalis reduces GHG emissions by more than 65 % compared to fossil transportation fuels. In addition, the results show that accounting for the system consequences of other products and services such as biofertilizer replacing mineral fertilizers and decreased marine eutrophication largely increase the environmental benefits provided by the concept. Approx. 3.7 g-Neq/MJbiogas of nitrogen are removed from the marine environment during the cultivation of C. intestinalis.

  • 8.
    Krång, Anna-Sara
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Edlund, Daniel
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hållén, Joakim
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Friesen, Lisa Winberg von
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sammanställning av kunskap och åtgärdsförslag för att minska spridning av mikroplast från konstgräsplaner och andra utomhusanläggningar för idrott och lek2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    IVL har genom mätningar vid lekplatser och idrottsanläggningar med gjutet gummi påvisat höga halter mikroplast i närbelägna dagvattenbrunnar. Vidare spridning i vattenmiljön har dock ej undersökts. Därtill har nuvarande situation och kunskapsläge i Sverige sammanställts för anläggningar med gjutet gummi, konstgräsplaner och ridanläggningar. Syftet med studien är att öka kunskapen om de olika anläggningstyperna som källa till mikroplast och att ta fram åtgärdsförslag för att minska spridningen av mikroplast till miljön. Projekt har utförts på uppdrag av Naturvårdsverket.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Magnusson, Kerstin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Eliaeson, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fråne, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Haikonen, Kalle
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stadmark, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hultén, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Swedish sources and pathways for microplastics to the marine environment2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The aim of the report is to identify and quantify the most important land- and sea-based sources for microplastics found in the marine environment. It is also part of the aim to identify and quantify the most important pathways by which the microplastics reach the sea.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansen, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Norén, Katja
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Integrating ecosystem services in Swedish environmental assessments: an empirical analysis2018Ingår i: Impact Assessment and Project Appraisal, ISSN 1461-5517, E-ISSN 1471-5465Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Given the growing number of policies and laws that encourage inclusion of ecosystem services (ES) in processes, we have investigated environmental impact assessments (EIA) and strategic environmental assessments (SEA) conducted in Sweden in order to analyse whether ES may be integrated to enhance and improve environmental assessment of today. Representative Swedish environmental projects were reviewed. Three cases with different geographic and environmental settings were selected to allow us to study consideration of a wide range of different ES.

    We investigated the processes and discussions taking place using documentation from the cases. We formalized and labelled the expected impacts into an ES framework. Summarizing each case, we described conformities and divergences in explicit and implicit prioritizations between the actors. We discussed the benefits of integrating ES into current practices and possible improvements in the processes and methodologies. When ES could be integrated into EIAs and SEAs more aspects would be visualized and a larger stakeholder engagement stimulated leading to improved support for decision-making.

  • 11.
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Twinbas2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    TwinBas was an EU-funded project 6th Framework Programme which aims at filling gaps in knowledge and methods in order to enable implementation of a harmonised Integrated Water Resources Management (IWRM) approach that addresses the European Water Initiative.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Twinlatin2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The strategic objective of Twinlatin was to fill gaps in knowledge and methods in order to enable implementation of a harmonised IWRM approach in Latin American river basins, addressing the European Water Initiative and using the European Water Framework Directive as a guiding reference approach.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Olshammar, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Baresel, Christian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vattenskador orsakade av baktryck i avloppssystemet - erfarenheter, regler, hantering och tekniska lösningar2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De svenska försäkringsbolagens branschorganisation, Svensk Försäkring, har beräknat att de naturskaderelaterade vattenskadorna kostar de svenska försäkringsbolagen minst 300 miljoner kr årligen. De naturskaderelaterade vattenskadorna inkluderar direkta översvämningar och bakvattenskador där avloppsvatten strömmar in i fastigheter via avloppsenheter. Orsaken till dessa skador är vanligen höga vattenstånd, skyfall, eller brister i avloppsnätet på allmän eller privat mark. I Sverige uppskattar försäkringsbolagen att bakvattenskadorna står för ca 80% av de naturskaderelaterade vattenskadorna. De samhällsekonomiska kostnaderna för de naturskaderelaterade vattenskadorna är ännu högre pga. räddningsinsatser, oförsäkrad egendom, mm samt att ca 100 miljoner kr  tillkommer i form av kostnader för självrisker.Pågående klimatförändringar förväntas leda till att de naturskaderelaterade vattenskadorna ökar och för att motverka detta krävs anpassningsåtgärder på alla nivåer i samhället inkluderande; övergripande stadsplanering, hållbar dagvattenhantering, förbättrade avloppsledningssystem, samt åtgärder inom enskilda fastigheter.Denna rapport fokuserar på tekniska lösningar som kan skydda utsatta enskilda fastigheter mot bakvattenskador orsakade av baktryck i det spillvattenförande avloppsledningssystemet. De vanligaste tekniska lösningarna benämns backventiler och uppfordringsanordningar (pumpsystem). Rapporten beskriver erfarenheter, regler och lämplig användning av dessa.Projektets slutsats är att bakvattenskydd kan utgöra en kostnadseffektiv lösning för att skydda stora ekonomiska och ickemateriella värden i utsatta fastigheter. Detta förutsätter att teknikval baseras på risk, skyddsbehov och att installation och underhåll sker på rätt sätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Olshammar, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Boltenstern, Mikaela
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Unsbo, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Evaluate the amounts and composition of lost angling gear in the Baltic2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fritids- och sportfiske bidrar till nedskräpning i våra vatten. Projektet har undersökt kvantiteter och sammansättning av förlorade fiskeredskap i Östersjön inklusive ryssjor, burar, tinor och handhållna fiskeredskap inklusive fiskedrag, beten, tyngder, sänken med motsvarande krokar och fiskelinor i syfte att föreslå lämpliga åtgärder för att minska förlusterna.

    Projektet har även undersökt eventuellt toxiska ämnen som kan förekomma i fiskeredskap och dess påverkan på miljön.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Olshammar, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ek, Mats
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bark, Ulrika
    Underlag för val av policy för krav på kväverening i avloppsreningsverk i södra Sverige2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektets syftet var att undersöka alternativa sätt att för reningsverk med beaktande av retentionen uppfylla avloppsdirektivets (91/271/EEG) krav. Avsikten har inte varit att visa kostnaden för enskilda verk, utan bara ge en uppskattning av den totala kostnaden. Förenklingar och schabloner har använts som i enskilda fall kan ge mycket stora fel, medan summan av kostnaden för många verk hamnar i rätt storleksordning. Målsättningen har varit att för varje tillrinningsområde i södra Sverige till havsbassängerna Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerack, identifiera det mest kostnadseffektiva sättet att antingen nå kraven i direktivet enligt bilaga 1, tabell 2 för varje enskilt verk >10 000 pe eller att för hela avrinningsområdet nå 75 % reduktion beräknat på belastningen från samtliga verk (>25 pe) i området. Projektet har resulterat i uppskattade kostnader för att minska utsläppen av kväve från kommunala avloppsreningsverk i södra Sverige. Endast åtgärder vid verk med en belastning på minst 10 000 pe har beaktats. När det gäller val av insatser vid specifika verk är lokala betingelser helt avgörande, och detta är bara en grov uppskattning av de totala kostnaderna. Den enda generella synpunkt som kan ges är att det på grund av retentionen av kväve från inlandsverk är mer kostnadseffektivt att bygga ut kustverken om man vill minska belastningen på omgivande hav.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16. Olshammar, Mikael
    et al.
    Graae, Lisette
    Robijn, Ardo
    Nilsson, Fritjof
    Mikroplast från gjutet gummigranulat och granulatfria konstgräsytor2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektet syftade till att öka kunskapen om spridningen av mikroplaster från gjutna gummiytor och granulatfria konstgräsytor genom att komplettera tidigare studier med nya mätningar och beräkningar. Ett mål var att komma närmare en kvantifiering av dessa källors bidrag till mikroplaster nationellt, samt att få en bättre förståelse för hur man kan förhindra att spridning av mikroplaster från dessa ytor sker. Spridningen av mikroplast från dessa material per ytenhet uppskattades till 0,4-20 g/m2 per år för konstgräs utan granulat och 0,6-48 g/m2 per år för gummiytor. Variationen mellan olika ytor är mycket stor och osäkerheten i både mätningar och analys hög. Detta är en spridning i samma nivå som en vägyta med en årsmedeldygnstrafik på 5,500–13,000 fordon, som beräknas sprida 56 g mikroplast/m2. Vissa konstgräsplaner släpper sina konstgräsfiber betydligt lättare än andra (ca 50 ggr lättare) och av denna anledning bör standardiserade metoder för att identifiera högutsläppande konstgräsplaner utvecklas. Välkonstruerade och välskötta granulatfria konstgräsytor har goda möjligheter att klara EUs kommande gränsvärde för spridning av mikroplast på 7 g/m2 per år.

    Utifrån kommunenkäter, leverantörsdata och GIS-analyser har Sveriges totala area platsgjutet gummi uppskattats till 1 200 000 m2, varav ca 550 000 m2 på lekplatser + ca 650 000 m2 på idrottsplatser. Sveriges totala yta konstgräs utan granulat har i tidigare studie undersökts i 15 städer och har i detta projekt utifrån befolkning uppskattats till totalt ca 447 000 m2. Med utgångspunkt från den beräknade gummiarean på lekplatser och idrottsplatser kombinerat med de uppmätta mikroplastutsläppen per år och kvadratmeter uppskattas de totala årliga utsläppen från Sveriges gummiytor till ca 16 ton/år. Motsvarande beräkning för konstgräsytor utan granulat ger ca 2 ton/år. Detta är sålunda avsevärt mindre utsläppskällor än t ex vägtrafiken (8 190 ton/år) eller konstgräsplaner med infill (676 ton/år) och ligger snarare i nivå med uppskattade mikroplastutsläpp från fiskenät och andra fiskeredskap (4-46 ton/år).

    Projektet tog också fram tekniska specifikationer för att begränsa spridningen av mikroplaster från ytor med gummigranulat

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Olshammar, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Martinsson, Annika
    Kartläggning av svensk miljöövervakning och annan undersökningsverksamhet med bäring på havsmiljön2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet AB har på uppdrag av Havsmiljöutredningen (M 2006:05) genomfört denna studie som syftar till att kartlägga svensk miljöövervakning och annan undersökningsverksamhet med bäring på havsmiljön. Kartläggningen fokuserar i första hand på att beskriva aktörer, aktiviteter och dess kostnader på nationell och regional nivå. I möjligaste mån härrör informationen från år 2005. Projektet uppskattar den totala årliga kostnaden för den marina miljöövervakningen till någonstans mellan 40-50 miljoner kr. Av dessa kostnader går ca 90 % till att beskriva miljötillstånd och 10 % till att övervaka belastningen på havet (ej inkluderande kostnader för tillsynskontroll av punktkällor med direktutsläpp till havet). Kostnaden för Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram utgör den största delen av dessa kostnader, drygt 20 miljoner kr. I dessa kostnader ingår följande delprogram: - Embryonalutveckling hos vitmärla, trend- och områdesövervakning - Flodmynningar - Fria vattenmassan - Kustfisk hälsa, trend- och områdesövervakning - Kustfiskbestånd, trend- och områdesövervakning - Makrofauna mjukbotten, trend- och områdesövervakning - Metaller och organiska miljögifter i marin biota, trend- och områdesövervakning - Miljöprovbanken - Toppkonsumenter, trend- och områdesövervakning - Screening - Spridningsberäkningar med Sverigemodellen - Vegetationsklädda bottnar, trend- och områdesövervakning En översiktlig bedömning ger att kustkontrollprogrammens kostnader uppgår till ca 9 miljoner kr per år och att länsstyrelserna årligen avsätter ca 7 miljoner inom området Kust och Hav

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Olshammar, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moldan, Filip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Flödesmätningar i Luossajoki och Rakkuri-systemet2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    IVL har sedan hösten 2015 på uppdrag från LKAB mätt vattenflöden i sjön Ala Lombolos utlopp och sedan sommaren 2016 även vid sjöns inlopp, vilka ingår i Luossajokis avrinningsområde. Under 2017 installerade IVL utrustning för mätning av vattennivåer i sjön, Yli Lombolo, uppströms Ala Lombolo. Arbetet syftar till att generera högkvalitativt dataunderlag till ett prövotidsförfarande relaterat till ett miljötillstånd som LKAB erhållit för åtgärder i sjön Luossajärvi. Inom uppdraget ”Flödesmätningar i Rakkurijärvi” installerade IVL på uppdrag av LKAB under år 2016 tre stycken vattenföringsstationer: nedströms Mettä-Rakkurijärvis utlopp, 220 m uppströms vägbron, vid utloppet från Rakkurijärvi och vid Pahtohajåkk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Olshammar, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Westerberg, Ida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Slutrapport för projektet "Verktyg och handlingsplan för kostnadseffektiva åtgärder för att minska övergödningen i Magelungen, Drevviken och Flaten"2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet har varit att ta fram underlag till en handlingsplan med kostnadseffektiva åtgärder för att minska halterna av fosfor i Magelungen från höga till måttliga höga halter och i Drevviken från mycket höga till höga halter. För Flaten var målsättningen att bibehålla de numera låga fosforhalterna efter den större restaureringsinsatsen år 2000. Utifrån mätdata, kartmaterial samt klimatdata har en källfördelningsmodell byggts upp mha modellverktyget SWAT och databasen Watshman. Modelleringen av fosfor visar att enskilda avlopp samt vägar står för en stor del av belastningen på sjöarna inom Tyresåns sjösystem även om variationen mellan sjöarna är stor. En handlingsplan för att uppnå uppsatta mål för Magelungen och Drevviken bör därför fokusera på att reducera antalet enskilda avlopp eller förbättra reningen för dessa. Ytterligare dagvattenrening kan också vara en kostnadseffektiv metod att minska fosforbelastningen. För att uppnå uppsatta mål för sjöarna Magelungen och Drevviken räcker det nog dock inte med åtgärder i avrinningsområdena utan även direkt åtgärder i sjöarna kommer krävas. Flaten bedöms dock kunna bevara sin goda status med de åtgärder som redan är planerade.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Schernewski, Gerald
    et al.
    Leibniz Institute for Baltic Sea Research, Rostock, Germany.
    Radtke, Hagen
    Leibniz Institute for Baltic Sea Research.
    Hauk, Rahel
    Leibniz Institute for Baltic Sea Research.
    Baresel, Christian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Oberbeckmann, Sonja
    Leibniz Institute for Baltic Sea Research.
    Urban Microplastics Emissions: Effectiveness of Retention Measures and Consequences for the Baltic Sea2022Ingår i: Frontiers in Marine Science, E-ISSN 2296-7745Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Urban sources, wastewater treatment plants (WWTPs), untreated wastewater (not connected to WWTPs), and especially combined sewer overflow systems (CSS) including stormwater are major pathways for microplastics in the aquatic environment. We compile microplastics emission data for the Baltic Sea region, calculate emissions for each pathway and develop emission scenarios for selected polymer types, namely polyethylene (PE)/polypropylene (PP) and the polyester polyethylene terephthalate (PET). PE/PP and PET differ with respect to their density and can be regarded as representative for large groups of polymers. We consider particles between 20–500 μm with varying shapes.

    The emission scenarios serve as input for 3D-model simulations, which allow us to estimate transport, behavior, and deposition in the Baltic Sea environment. According to our model results, the average residence time of PET and PE/PP in the Baltic Sea water body is about 14 days. Microplastics from urban sources cause average concentrations of 1.4 PE/PP (0.7 PET) particles/m2 sea surface (20–500 μm size range) in the Baltic Sea during summer. Average concentrations of PET, resulting from urban sources, at the sea floor are 4 particles/m2 sediment surface during summer.

    Our model approach suggests that accumulation at the shoreline is the major sink for microplastic with annual coastal PE/PP and PET accumulation rates of up to 108 particles/m each near emission hot-spots and in enclosed and semi-closed systems. All concentrations show strong spatial and temporal variability and are linked to high uncertainties.

    The seasonality of CSS (including stormwater) emissions is assessed in detail. In the south-eastern Baltic, emissions during July and August can be up to 50% of the annual CSS and above 1/3 of the total annual microplastic emissions. The practical consequences especially for monitoring, which should focus on beaches, are discussed. Further, it seems that PET, PE/PP can serve as indicators to assess the state of pollution.

  • 21.
    Strandberg, Johan
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Huseby Karlsen, Reinert
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Valley, Stephan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lind, Ewa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adeoye Bello, Musbau
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Grundestam, Catharina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lovisa Andersson, Sofia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fridén, Håkan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Dricksvattenproduktion när spelreglerna ändras - Digitalisering och automation som hjälp för klimatanpassning2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När klimatet ändras måste fortfarande en så kritisk funktion som dricksvattenproduktion fortgå, vilket innebär att produktionen behöver klara av en anpassning till nya villkor. En av grundförutsättningarna för att hantera förändring är att ha bättre kontroll på råvattentillgången. Processen blir genast mer komplex i och med detta, men genom moderna sensorer som kommunicerar realtidsdata och modeller som kan beräkna prognoser blir det görbart.

    Vattenverket i Rökebo utanför Sandviken har utgjort fallstudie i projektet. Här använder man både sjö- och grundvatten som råvattenkällor vilket möjliggör blandning i olika proportioner. Givet det klimatscenario som använts för beräkningarna, antas årsmedeltillrinningen till sjön Öjaren att öka med 15 % och grundvattenbildningen med 13 %. Mängderna kommer därmed inte vara något problem givet dagens uttag. Kvaliteten på sjövattnet, och i och med detta också det inducerade grundvattnet, kommer att bli sämre sett ur ett dricksvattenperspektiv.

    I projektet fanns tre olika tidsperspektiv, från det momentana till klimatförändringar på 50 års sikt. Vilket tidsperspektiv man än väljer är dock behovet av data centralt. Det kommer innebära att insamling och lagring av data måste struktureras, vilket är positivt för erfarenhetsåterföring och drift, men också kommer innebära att det arbete som krävs när man jobbar med dricksvattenproduktion kommer att ändras. Digitalisering kommer att bli en förutsättning för drift av en hållbar vattenproduktion.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Unsbo, Hanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Granberg, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Boltenstern, Mikaela
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Quantification and environmental pollution aspects of lost fishing gear in the Nordic countries2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av övergivna, förlorade och kasserade fiskeredskap (ALDFG) i vattenmiljöer bidrar både till miljömässiga och socioekonomiska effekter. I naturen bidrar kasserade fiskeredskap till förorening av makro- och mikroplaster och skadliga kemikalier samt till försämring av livsmiljöer. Denna studie sammanställer information från de nordiska länderna om mängden och sammansättningen av förlorade fiskeredskap, som huvudsakligen kommer från sport- och fritidsfiske. Studien tar också hänsyn till förekomsten av skadliga kemikalier i samband med de förlorade fiskeredskapen och den potentiella påverkan av dessa kemikalier på vattenmiljön. Förslag på hur man kan förhindra ytterligare förluster och mildra de negativa effekterna av förlorade fiskeredskap ges också.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Valley, Stephan
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sensorer för vattenkvalitet i miljöövervakning av vattendrag Hur användbara är de i praktiken?2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport utgör delredovisning av action C8 och action C9 inom Life IP-projektet Rich Waters. C8, där SLU deltar, omfattar mätning med sensorer i jordbruksvattendrag och C9, där IVL deltar, omfattar mätningar i dagvattenledningar. Rapporten sammanfattar praktiska erfarenheter av installationer och mätningar med sensorer i vattendrag och dagvattensystem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24. Zakrisson, Jessica
    et al.
    Ekstrand, Sam
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fosfor- och kvävemodellering för avrinningsområden i relation till EU:s vattendirektiv (C21/02). Fallstudie Sagån2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utvecklingsprojektet Fosfor- och kvävemodellering för avrinningsområden i relation till EU:s vattendirektiv (C21/02) har drivits av IVL under 2002-2003. Projektets övergripande målsättning har varit att mot bakgrund av tidigare pilotstudier skapa ett operativt generellt verktyg för hantering av vattenkvalitetsfrågor i avrinningsområden. IVL började under 1999-2000 utveckla ett GIS-baserat verktyg för källfördelningsberäkningar och åtgärdsanalyser på regional och lokal nivå i avrinningsområden. Verktyget, WATSHMAN (Watershed Management System), utvecklades med delar av Svartåns avrinningsområde som testområde. Systemet vidareutvecklades under 2001-2003 i ett samfinansierat projekt mellan Västerås Stad, Tyresåsamarbetet och Naturvårdsverket då implementeringen för Svartån förbättrades, samtidigt som systemet även implementerades för Tyresåns avrinningsområde i Stockholms län. Inom detta projekt har den tidigare framtagna modell- och systemstrukturer för fosfor- och kvävemodellering vidareutvecklats bl a med avseende på scenarioanalyser och mät- och indatahantering. Fosforindexmetoden (PI-metoden) har prövats för att titta på platsspecifika åtgärder mot fosforläckage från jordbruksmark. En metodik för lokal anpassning av Watshman har tagits fram och slutligen har Watshman implementerats för Sagåns avrinningsområde

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf