IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
123 1 - 50 of 144
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Alvarez de Davila, Eliana
    et al.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hur står det till med arbetsmiljön i kretsloppet?2001Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Starka miljöskäl har stått i fokus vid kretsloppsanpassning av samhället medan arbetsmiljön ofta glömts bort. I denna rapport beskrivs hur kretsloppet ser ut idag och vad det innebär för arbetsmiljön. Rapporten omfattar följande delar: Processintegrerade åtgärder för att minska mängden och miljöbelastningen från avfall: * Insamling av avfall för återanvändning eller återvinning * Varor i kretsloppet, bl.a. vitvaror, bilar, däck och elektriska samt elektroniska produkter * Material i kretsloppet, bl.a. metaller, papper, kartong, wellpapp, plaster, glas och byggnadsmaterial. Nedan följer några generella slutsatser från denna förstudie Återvinningsarbetet karakteriseras av mycket manuellt arbete och låg teknologi. I Sverige innebär metoderna för sortering att det krävs omfattande manuellt arbete vid sortering av material. En ökad demontering av produkter utgör en påtaglig risk för belastningsskador p.g.a. repetitiva arbete samt brist på lämpliga hjälpmedel för bl.a. lyft och transport av produkter/material. Det kräver också tillgång till ergonomiskt anpassade verktyg och utrustning som minskar belastningen på bl.a. handleder. Manuell demontering innebär ofta arbetsmiljörisker i en eller annan form, eftersom produkter i allmänhet inte är utformade för att tas isär. De nya verksamheter som har skapats p.g.a. ett ökad kretsloppsarbete etableras ibland utan hänsyn till arbetsmiljön. Arbetet sker ibland i undermåliga och trånga lokaler med dålig ventilation, otillräcklig belysning eller hög ljudnivå. Det händer att man startar en verksamhet i provisoriska lokaler och att den dåligt genomtänkta arbetssituationen permanentas utan att man någon gång vidtar arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Det är vanligt att företagen anställer lågutbildad personal för återvinning av produkter/material. Dessa arbetskraft har ofta bristfällig kunskap om vad arbetet innebär och dålig kunskap i arbetsmiljöfrågor. I litteraturen finns få studier om arbetsmiljön vid kretsloppsarbeten. De flesta undersökningarna behandlar pappers- och plaståtervinning. I rapporten ges också förslag på intressanta områden för vidare forskning

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2. Alvarez de Davila, Eliana
    et al.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Frostling, Harald
    Vilket stöd behöver företag och organisationer inom kemikalieområdet? En förstudie. What support do companies and organisations need regarding chemicals. A pilot study2002Report (Other academic)
    Abstract [en]

    När det gäller användning av kemikalier finns det många olika lagar och regler som ska följas av de företag som hanterar kemikalier. Tillsynen sköts av flera myndigheter. Intervjuer har gjorts med företrädare för berörda myndigheter, för arbetsmarknadens parter, för tre mindre företag och organisationer som på olika sätt arbetar med frågor om kemikalier och arbetsmiljö. Studien visar att det finns behov av förbättringar på flera olika områden bl a * förbättrad samordning mellan de ansvariga myndigheterna Arbetsmiljöverket, Räddningsverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen * förbättrad kontroll av varuinformationsblad (säkerhetsdatablad) * mer av handfasta arbetsmaterial som hjälper speciellt mindre företag att leva upp till gällande regler. Detta anges som ett högprioriterat område * ett tydligare nätverk av experter inom kemikalieområdet, som kan bistå med expertkunnande till bl a arbetsmarknadens parter och till företag *flera av de insatser som behövs, skulle kunna samordnas via en arbetsmiljöportal

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3. Alvarez de Davila, Eliana
    et al.
    Birgersdotter, Lena
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tuttava på svenska. Ett arbetsmaterial om ordning och reda för småföretag2002Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Tuttava är en metod som utvecklats av Jorma Saari vid Insitutet för Arbetshygien i Helsingfors. Metoden syftar till ett effektivt arbete med ordning och reda på företag, för att på det sättet förebygga olycksfall. I detta projekt har Tuttava vidareutvecklats för att passa för små företag. Tester har gjorts på sex företag och mot bakgrund av resultaten i dessa företag har Tuttava-metoden vidareutvecklats. Metoden har visat sig ge en positiv effekt i de sex företagen, även om alla företag inte fullföljt arbetet med Tuttava. Speciellt positivt är att alla medarbetare engageras i arbetet med Tuttava och att man skapar en mer enhetlig syn inom företaget på ordning och reda. Dessutom förbättras samarbetet inom företaget. Utgående från testerna har två varianter av Tuttava utvecklats. Den ena varianten, Mikro-Tuttava, är enkel och anpassad för de minsta företagen eller arbetsplatserna. Den andra varianten, Stora Tuttava, är mer arbetskrävande och passar för lite större företag.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4. Alvarez, Eliana
    et al.
    Schmidt, Lisa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Styrmedel för att förbättra arbetsmiljö. Fallstudie: insamling av hushållsavfall. Instruments for control of the working environment. Case study: Collection of household waste2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Vilka styrmedel kan användas och är effektiva för att förbättra arbetsmiljön? Det är en intressant och samtidigt mycket komplex fråga som det forskats relativt lite om. Traditionella styrmedel för arbetsmiljön är lagstiftning och regelverk i form av Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa bygger på förutsättningen att arbetsgivare och anställda ska samverka för att tillsammans förbättra arbetsmiljön och följa de regler som finns. Vissa undantag finns dock, främst när det gäller byggnadsarbetsplatser där arbetsmiljöansvar lagts också på byggherrar och arkitekter även om dessa inte är arbetsgivare/anställda. Särskilt intressant att studera är om och hur arbetsmiljön styrs när förutsättningarna för arbetsmiljön påverkas av andra aktörer än arbetsgivare och anställda. Ett sådant exempel är insamling av hushållsavfall. I många kommuner har insamling av hushållsavfall lagts ut på entreprenad. Entreprenören (arbetsgivaren) har ingen eller begränsad möjlighet att påverka några av de faktorer som har stor betydelse för arbetsmiljön, till exempel hämtställets utformning och valet av insamlingssystem. Störst möjlighet att påverka förutsättningarna för arbetsmiljön har kommunen. Rapporten beskriver hur renhållningsarbetares arbetsmiljö styrs av kommuner, fastighetsägare och entreprenörer samt hur dessa uppfattar sitt arbetsmiljöansvar. Rapporten beskriver också hur befintliga styrmedel skulle kunna användas för att förbättra renhållningsarbetares arbetsmiljö. Parallellt med arbetet med denna rapport har en webbplats utvecklats, Hämta avfall.nu, www.hamtaavfall.nu. Där finns information om arbetsmiljö samt råd till olika aktörer om hur de kan arbeta med frågor om insamling av hushållsavfall inklusive hur olika styrmedel kan användas.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5. Ancker, Klas
    et al.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Damm inom konfektionsindustrin. Åtgärder för bättre arbetsmiljö.1992Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Dammhalterna i konfektionsindustrin är i regel låga.Besvärsupplevelser av textildamm är trots detta inte ovanligt. Dammhalten bör därför hållas så låg som möjligt. Detta kan ske genom - installation av rätt inställda punktutsug vid sy- och tillskärningsmaskiner - installation av tilluftsramper vid fasta arbetsplatser i kombination med utsug bakom de dammalstrande arbetsmomenten - avborstning och dammsugning av kanter på skurna tygbuntar före delning - att undvika avblåsning av damm från arbetskläder vid den egna arbetsplatsen - regelbunden städning och god allmän ordning. I rapporten beskrivs i åtgärdsblad mer i detalj olika åtgärder som kan vidtas vid de olika arbetsplaterna inom konfektionsindustrin.

  • 6. Ancker, Klas
    et al.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Återluft i kontorsfastigheter1996Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Intervjuer har gjorts med representanter för 75 slumpvis utvalda kontorsfastigheter i Sverige. Av dessa hade tretton, 17%, möjlighet att ventilera med återluft. Tolv av dem utnyttjade den möjligheten. Återluftsandelen varierade mellan 20 och 70 % vintertid och var lägre, ofta noll, under övriga årstider. I ett fall var återluftsandelen hög även sommartid, eftersom man ville undvika att få in lukter från närliggande verksamhet. Vid intevjuer och mätningar visade det sig att kunskaperna om återluften var bristfällig. I ett fall visste man inte alls hur stor återluftsandelen var. Endast i tre fall hade återluftsandelen mätts. Den metod som använts i två fall, mätning av temperaturer, visades dock vara osäker, med en onoggrannhet på upp till över 100% (i genomsnitt 24%). I samband med mätning av återluftsandelen visste man endast i fyra fall av nio vilken återluftsandel som var inställd.....

  • 7. Ancker, Klas
    et al.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Solyom, Peter
    Miljöteknisk utvärdering av ny tvätteknik för textilier. Emulsionstvätt som ersättning för kemtvätt.1991Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Emulsionstvätt är en ny teknik, som kan ersätta kemtvätt för industritvätt, men ej för garderobstvätt. Erfarenheterna från två företag som under en tid tvättat med emulsionstvätt är goda. En miljöteknisk utvärdering av den nya tvättekniken har gjorts, för att studera effekter dels på arbetsmiljön, dels på den yttre miljön. Generellt sett sker en god förbättring av arbetsmiljön vid övergång från konventionell kemtvätt med perkloretylen till emulsionstvätt. Halten luftföroreningar relativt gällande gränsvärden blir lägre med emulsionstvätt. Emulsionstvätten, som den fungerat vid de två företagen, har dock haft nackdelen att tvättvätskan blandats till vid företaget, vilket innebär risk, främst för stänk av alkali, som är frätande. Om emulsionstvätt ska börja användas i större skala, bör tvättvätskan säljas färdigblandad och sedan hanteras i slutna system. Tvättmaskinerna bör förses med ändamålsenliga punktutsug. Utsläppet av perkloretylen till luft elimineras. utsläppet av lösningsmedel (paraffinkolväten och liknande) har beräknats till mindre än 0,2 g/kg tvätt. Kemtvätt ger utsläpp av cirka 60-70 g/kg tvätt, från välskötta maskiner. Används aktivt kolfilter för rening av luften, blir utsläppet cirka 30 g/kg tvätt. Perkloretylen påverkar ozonskiktet, vilket emulsionstvättens lösningsmedel ej gör. Det minskade utsläppet av luftföroreningar motsvaras av ett ökat utsläpp av vattenföroreningar. Avloppsvattnet från emulsionstvätt innehåller mycket syreförbrukande substans och potentiellt bioackumulerbara ämnen. Varje tvätt beräknas ge ett utsläpp av minst 1 kg persistent organiskt material, varav cirka 60 g är potentiellt bioackumulerbart. Vattnet bör därför renas, innan det släpps ut till det kommunala nätet och den kommunala vattenreningen.

  • 8. Ancker, Klas
    et al.
    Bengtsson, Leif
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kartläggning av endotoxinhalten i arbetsmiljön vid olika processdelar inom massa- och pappersindustrin1992Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Luftburna endotoxiner har under senare år uppmärksammats som en arbetsmiljörisk och kan i halter över 0,02 µg/m3 (osäkert värde) ge besvär i form av försämrad lungfunktion hos vissa personer. Detta värde är något osäkert. Sämre lungfunktion har dock observerats vid halter mellan 0,1-0,2 µg/m3. Under 1990-91 har IVL gjort breda kartläggningar av endotoxiner i arbetsmiljön på fyra företag inom massa- och pappersindustrin. Utöver dessa mätningar har IVL tidigare gjort mätningar på uppdrag och även dessa har använts i denna sammanställning med företagens godkännanden. I pappers- och massaindustrin härstammar de luftburna endotoxinerna från Gramnegativa bakterier som lever i processvattnet eller i inkommande råmaterial. Av ekonomiska skäl förekommer allt oftare idag recirkulering av processvattnet. Vattnet får då en längre uppehållstid i processen och innehåller mera organiskt material. Båda dessa faktorer gynnar bakterietillväxten. Endotoxinerna i luften bärs av en vattenaerosol som genererats någonstans där processvattnet sprayas eller rörs om. För att minska halten luftburna endotoxiner kan man hämma bakterietillväxten i processvattnet med biocider eller med pH-justering. En minskad aerosolgenerering minskar också endotoxinhalten i luften.Vid tillfälliga underhålls- och reparationsarbeten kan exponeringen bli extra hög då uppehållstiden vid processen då är extra lång samt att man då ofta befinner sig närmre spridningskällorna. De processdelar som visade sig ha de högsta halterna luftburna endotoxiner fanns i renserier (medelvärde 0,050 µg/m3), utomhus vid luftade dammar (medelvärde 0,018 µg/m3) samt vid pappersmaskiner (medelvärde 0,026 ug/m3). De lägsta halterna uppmättes i blekerier (medelvärde 0,002 µg/m3) samt vid sedimenteringsbassänger utomhus (0,004 µg/m3). Dessa prover är tagna stationärt vid de olika processdelarna och är inte direkt jämförbara med de riktvärden som angetts, då ingen person uppehåller sig längre tid vid processen. Provtagning med personburen utrustning visade på exponeringar mellan 0,0005 ug/m3 (returpapperslager) och 0,063 µg/m3 (vid våtändan på pappersmaskin vid recirkulering av processvattnet). Dessa mätvärden är jämförbara med de riktvärden som angetts. Ingenting tyder på att personer med ordinarie arbete vid ett massa- och pappersbruk skulle exponerats för hälsovådliga halter luftburna endotoxiner. Vid mätningar gjorda med och utan recirkulering av vatten i en pappersmaskin var halten luftburna endotoxiner i genomsnitt 5 gånger högre vid recirkulering än utan. Variationen i halten endotoxiner från en dag till en annan,med tre veckors mellanrum, var vid mätning i ett renseri mellan 14 och 550 %, vid olika provtagningspunkter. Detta är inte en ovanlig variation vid arbetsmiljömätningar.

  • 9. Andersson, Kent
    et al.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bachs, Albert
    Brorström-Lunden, Eva
    Lundberg, Björn
    PAH i småföretag. Mätning av polycykliska aromatiska kolväten i arbetsmiljön.1985Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Arbetstagares exponering för 11 olika polycykliska aromatiska kolväten (PAH) bl.a. bensopyren har undersökts. Huvuddelen av de undersökta komponenterna är cancerogena och mutagena. Mätningarna som är av stickprovskaraktär har utförts inom följande branscher: bilverkstad, bussgarage, gjuterier (2st), grillrestaurang, rökerier (2st), sotning (2st) samt kreosotimpregnering (3st). Provtagningen har skett genom insamling av partiklar på glasfiberfilter. Totalt har 44 prov analyserats mha HPLC-fluorescensteknik. Vid kreosotimpregnering uttogs även prov på PAH i ångfasen. Insamling skedde på en polymer adsorbent, XAD-2. Resultaten visar att halterna av bensopyren genomgående är låga. I 33 av proven understeg halten 50 ng/m3 (1% av nivågränsvärdet).Totalhalten av de 11 st PAH-föreningar som analyserats varierar kraftigt men ligger vanligtvis mellan 30-300 ng/m3. Halter omkring 5000 ng/m3 förekommer. Bensopyren-halten utgör vanligen c:a 1-5 % av totalhalten identifierade PAH. Mätningar av ett 10-tal PAH-komponenter ger en bättre uppfattning och den totala PAH-belastningen i en arbetsmiljö jämfört med mätning av enbart bensopyren eftersom bensopyrens andel av den totala PAH-halten inte är konstant utan varierar stort.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Arbetshygienska mätningar vid träimpregnering - förslag till ledparametrar1986Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Arbetshygieniska mätningar vid tryckimpregnering kan bli omfattande, om man skall mäta samtliga ämnen med hygieniska gränsvärden. Nedan presenteras en strategi för förenklade mätningar,där en ledparameter valts ut för olika typer av impregneringsmedel. Förslag till ledparametrar: CCA-medel (koppar, krom, arsenik) - krom. 'ledparametergränsvärde' 50% av kromatgränsvärdet. CCB, CCP och CC-medel (koppar, krom och bor eller fosfor) - krom. Cuprinol Tryck - ammoniak. TBTO- och TBTN-medel (tennorganiska föreningar i lacknafta) - lacknafta. Kreosot - bifenyl och ev. naftalen. I rapporten anges lämpliga provtagnings- och analysmetoder för ledparametrarna.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Arbetsmiljön i små företag i kemisk- teknisk industri.1981Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Arbetsmiljön i 30 småföretag inom kemisk- teknisk industri har studerats. Problem som är beskrivna i denna rapport har uppdelats i 2 olika grupper. Den ena rör aspekter på organissationen inom fabriken och den andra relaterar till processen och maskinerna.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Arbetsmiljön i småföretag i industrihus.1983Report (Other academic)
    Abstract [en]

    17 företag lokaliserade i två byggnader har undersökts för att påvisa problem som ofta förekommer i företag som inryms i samma byggnad som andra. Det dominerande problemet är bristande ventilation. Det förekommer också problem med luftföroreningar som uppkommer då kemikalier transporteras inom byggnaden.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Arbetsmiljön i småföretag inom träindustrin.1981Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Arbetsmiljön i småföretag inom träindustrin har undersökts. Problem rörande kemiska hälsorisker, buller, ergonomiska problem, ljus, ventilation och klimat är undersökta och resultaten beskrivna.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Arbetsmiljöåtgärder vid skrotsmältning. Utformning av utsug för rökgaser och ventilering av travershytter.1988Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Vid skrotsmältning i stålverk exponeras personal för kemiska hälsorisker i form av bl a damm och bly. Även andra ämnen, t ex dioxiner förekommer i arbetsmiljön. Som ett underlag för det fortsatta miljö- och arbetsförbättrande arbetet inom stålverk, har några åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och/eller minska emissionerna till den yttre miljön utvärderats. Dessa åtgärder är - 'det slutna stålverket' där rökgaser från ugnen evakueras via takhuvar och andra utsug och renas i slangfilter innan de ventileras ut. * evakuering av rökgaser med takhuvar och en rörlig utsugshuv, s k VRO och rening av rökgaser i slangfilter. * ventilering av travershytter med uteluft istället för filtrerad luft från den omgivande lokalen. Åtgärderna har utvärderats med avseende på effekt på arbetsmiljö, funktion, driftserfarenheter, ekonomi och huruvida de är enkelt överförbara till andra stålverk. De två förstnämnda åtgärderna har även utvärderats ur miljösynpunkt.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Exposure, respiratory symptoms, lung function and inflammation response of road-paving asphalt workers2018In: Occupational and Environmental Medicine, ISSN 1351-0711, E-ISSN 1470-7926, Vol. 75, p. 494-500Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background Controversy exists as to the health effects of exposure to asphalt and crumb rubber modified (CRM) asphalt, which contains recycled rubber tyres.Objective To assess exposures and effects on airway symptoms, lung function and inflammation biomarkers in conventional and CRM asphalt road pavers.Methods 116 conventional asphalt workers, 51 CRM asphalt workers and 100 controls were investigated. A repeated-measures analysis included 31 workers paving with both types of asphalt. Exposure to dust, nitrosamines, benzothiazole and polycyclic aromatic hydrocarbon (PAH) was measured in worksites.

    Self-reported symptoms, spirometry test and blood sampling were conducted prework and postwork. Symptoms were further collected during off-season for asphalt paving.Results Dust, PAHs and nitrosamine exposure was highly varied, without difference between conventional and CRM asphalt workers. Benzothiazole was higher in CRM asphalt workers (p<0.001). Higher proportions of asphalt workers than controls reported eye symptoms with onset in the current job. Decreased lung function from preworking to postworking was found in CRM asphalt workers and controls. Preworking interleukin-8 was higher in CRM asphalt workers than in the controls, followed by a decrement after 4 days of working. No differences in any studied effects were found between conventional and CRM asphalt paving.

    Conclusion CRM asphalt workers are exposed to higher benzothiazole. Further studies are needed to identify the source of nitrosamines in conventional asphalt. Mild decrease in lung function in CRM asphalt workers and work-related eye symptoms in both asphalt workers were observed. However, our study did not find strong evidence for severe respiratory symptoms and inflammation response among asphalt workers

  • 16.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Handbok. Handledning för utarbetandet av hanterings- och skyddsinstruktioner. Tekoindustrin.1987Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Inom tekoindustrin används en mängd olika kemikalier. De varuinformationsblad som finns för varje enskild produkt och de gruppskyddsblad som finns för textilhjälpmedel, informerar om vilka risker som finns, då man kommer i kontakt med kemikalierna. Kunskap om riskerna förhindrar dock inte olycksfall och ohälsa. Utförliga hanterings- och skyddsinstruktioner behövs, som en beskrivning av hur kemikalierna ska hanteras vid olika arbetsplatser inom företaget och vilken skyddsutrustning som ska användas. För att hanterings- och skyddsinstruktioner ska vara till störst nytta, är det viktigt att de är detaljerade och anpassade till de olika arbetsmomenten vid arbetsplatsen.I denna handledning finns ett underlag som stöd för enskilda företags utarbetande av hanterings- och skyddsinstruktioner. Arbetsgången är 1) Identifiera vilka enhetsarbetsplatser som finns i företaget med hjälp av bilaga 2 2) Arbeta med en mall för varje enhetsarbetsplats 3) Kartlägg vid vilka arbetsmoment det finns risker och fyll i detta på mallens första sida 4) Utforma instruktioner om hur arbetet ska utföras och vilken skyddsutrustning som ska användas, för att minska riskerna och fyll i detta på mallens andra sida. I handledningen finns fyra exempel på färdiga hanterings- och skyddsinstruktioner.

  • 17.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Handledarmaterial. Systematiskt arbete med kemiska risker inom byggnadsämnesindustrin - en del av internkontrollen av arbetsmiljön1993Report (Other academic)
  • 18.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Handledning för inköp och användning av gasvarnare för toxiska gaser1990Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Gasvarnare används i många olika branscher för att varna för tillfälliga läckage eller andra utsläpp av gaser. Gasvarnare är speciellt avsedda för gaser som har kraftiga akuta effekter, t ex för att de är kraftigt irriterande till frätande eller för att de har en kraftig akut giftverkan. I rapporten ges råd och anvisningar om - i vilka situationer gasvarnare kan användas, - vilka olika typer av gasvarnare som finns, -vilka krav som kan ställas vid inköp av gasvarnare samt - var gasvarnare bör placeras. Gasvarnare är en viktig länk i en säkerhetskedja som ska fungera när det oväntade eller oförutsedda inträffar. Därför måste gasvarnare vara tillförlitliga. För detta krävs väl fungerande kontroll, kalibrering och underhåll av gasvarnare. I rapporten finns även råd om hur drift och underhåll av gasvarnare kan skötas.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kemiska hälsorisker vid skrotsmältning1987Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Kemiska hälsorisker vid skrotsmältning har undersökts genom att 1) samla in befintliga arbetshygieniska mätningar från landets stålverk samt 2) komplettera med mätningar på ämnen som företagen i ingen eller liten utsträckning mätt. Sådana parametrar var beryllium, kvicksilver, kolmonoxid och klorbensener. Den senare gruppen av ämnen har använts som en indikator på förekomst av klorerade dibensodioxiner och dibensofuraner. Stålverkens egna mätningar samt IVL's mätningar visar att -gränsvärdesöverskridanden för damm och bly förekommer. IVL's mätningar visar att -beryllium- och kvicksilverhalterna var låga och avsevärt under gällande hygieniska gränsvärden -CO-halten kan tidvis vara hög, högt uppe i ugnshallen. Mätresultaten härrör från ett företag och bör verifieras med mätningar vid andra företag -klorbensenmätningarna tyder på att halten klorerade dibensodioxiner och debensofuraner kan vara i nivå med maximalt tillåten dagsdos för oralt intag. Översättningen från klorbensener till dioxiner är dock osäker, varför dessa mätningar bör verifieras genom dioxinmätningar.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Manuell hantering av kemikalier. Åtgärder för bättre arbetsmiljö vid satsning, tappning och uppvägning av kemikalier1984Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Manuell hantering av kemikalier förekommer inom i stot sett all kemisk industri. Den manuella hanteringen leder ofta till exponering för kemiska hälsorisker i form av damm eller ångor från produkten och ibland i form av hudkontakt. Manuell hantering medför också tunga lyft. I denna rapport redovisas allämma principer för åtgärder för en bättre arbetsmiljö vid kemikaliehanteirng. I 72 st åtgärdsblad finns desutom konkreta åtgärder beskrivna. Som en hjälp för att snabbt finna en åtgärd som passar för ett specifikt problem, har ett söksystem till åtgärdsbladen konstruerats. De variabler som söksystemet bygger på utgår från produktionsförhållandena och är uppdelade på - typ av kemikalie (pulver eller vätska) - typ av hantering (tappning, satsning, uppvägning) - hanterade volymer (flera eller enstaka fat/säckar, delar av fat/säckar). Åtgärdsbladen syftar till att ge konkreta ideér till hur kemikaliehanteringsproblemen kan lösas. För ytterligare information finns på varje åtgärdsblad angivet företag som säljer ev utrustning elelr företag som genomfört åtgärden.

  • 21.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Målarnas arbetsmiljö. Pågående och planerade forskningsinsatser mot bakgrund av litteraturstudie och arbetsplatsbesök 1980/81.1981Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Arbetet syftar till att ge en så klar lägesbeskrivning som möjligt av målarnas arbetsmiljö, framförallt med tonvikt på problemorientering. Till grund för arbetet föreligger en litteraturstudie samt platsbesök på åtta företags arbetsställen i Stockholmregionen. Från samtliga företag föreligger en besiktningsrapport.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Populärversion. Handledning för utarbetandet av hanterings- och skyddsinstruktioner. Tekoindustrin.1987Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Inom tekoindustrin används en mängd olika kemikalier. De varuinformationsblad som finns för varje enskild produkt och de gruppskyddsblad som finns för textilhjälpmedel, informerar om vilka risker som finns, då man kommer i kontakt med kemikalierna. Kunskap om riskerna förhindrar dock inte olycksfall och ohälsa. Utförliga hanterings- och skyddsinstruktioner behövs, som en beskrivning av hur kemikalierna ska hanteras vid olika arbetsplatser inom företaget och vilken skyddsutr. som ska användas. För att hanterings- och skyddsinstruktioner ska vara till störst nytta, är det viktigt att de är detaljerade och anpassade till de olika arbetsmomenten vid arbetsplatsen. I denna handledning finns ett underlag som stöd för enskilda företags utarbetande av hanterings- och skyddsinstruktioner. Arbetsgången är 1) Identifiera vilka enhetsarbetsplatser som finns i företaget med hjälp av bilaga 1 2) Arbeta med en mall för varje enhetsarbetsplats 3) Kartlägg vid vilka arbetsmoment det finns risker och fyll i detta på mallens första sida 4) Utforma instruktioner om hur arbetet ska utföras och vilken skyddsutrustning som ska användas, för att minska riskerna och fyll i detta på mallens andra sida.I handledningen finns fyra exempel på färdiga hanterings- och skyddsinstruktioner.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Safety and health in micro and small enterprises in the EU: from policy to practice2017In: European Agency for Safety and Health at Work, ISSN 1831-9343Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Micro and small enterprises (MSEs) have difficulties managing occupational safety and health (OSH) and hence may experience poor OSH conditions and often lack systematic OSH management. The complex causes for this and the outcome in terms of work-related injuries and poor working environments are described in the first report from the Safe Small and Micro Enterprises (SESAME) project (EU-OSHA, 2016). The workplace view is described and discussed in another report from the SESAME project (EU-OSHA, forthcoming).

    Even if there are problems related to OSH, there are also many good examples on how to reach out to MSEs and improve OSH conditions and OSH management among MSEs. An inventory has been made of such good examples, and selections of the examples are described in this report in order to showcase these good examples.

    The descriptions of the good examples have been developed to serve as inspiration for stakeholders and intermediaries on how to reach out to and improve OSH in MSEs. The aim is also to provide sufficient information for an analysis of what kind of initiatives work, how the good examples have been or can be tailored to the target group and how they can be adapted to the needs, prerequisites and context of the target groups in order to answer the question ‘What works, for whom and under what circumstances?’ (Pawson and Tilley, 1997).

    The rich variety of good examples illustrates the wide range of available means to improve OSH. The examples vary in purpose and aim, methods, targeted sectors and actors, dissemination of knowledge, and sustainability, to mention some of the most important dimensions. The 44 good examples are grouped according to their main themes and approaches. Each theme is briefly commented on, in order to highlight other examples that apply a similar approach but are presented under other themes. They are also commented on to present different aspects on the themes.

    In the report from work package (WP)3 of the SESAME project, the experience and insights learned from the 44 good examples described below are included in the overall discussion of the findings from WP3 in order to get a deeper understanding of the mechanisms and dynamics behind the examples, what MSEs they are aimed at, what has been achieved and what mechanisms make them effective. This answers the core question ‘What works, for whom and under what circumstances?’. Based on this analysis, it is also discussed how these examples can be developed and improved in order to be more efficient and effective.

  • 24.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Safety and health in micro and small enterprises in the EU: from policy to practice: European Risk Observatory Report2017In: European Agency for Safety and Health at Work, ISSN 1831-9343Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This executive summary presents the findings from a research project investigating the policies, strategies, methods and tools used by intermediaries, authorities and occupational safety and health (OSH) institutions to reach out to and support micro and small enterprises (MSEs) in managing OSH, constituting part of the wider Safe Small and Micro Enterprises (SESAME) project.

    As found in the previous phases of the SESAME project, the institutional, socio-economic and regulatory context is found to have a strong impact on OSH in MSEs. Many MSEs face severe contextual challenges, such as competitive pressure, price competition and increasing fragmentation of production, although there is a huge variation among MSEs with regard to these factors. In addition, many MSEs often find themselves under pressure stemming from their weak position in the supply chain. These pressures translate into a vulnerable business model for many MSEs, with limited decision latitude and few economic and managerial resources that could be devoted to issues other than the survival of the business. Often these business vulnerabilities also put the workers in vulnerable positions, with non-standard employment, low levels of workplace training and precarious working conditions.

    The contextual factors, combined with few resources being devoted to topics such as OSH in MSEs, results in a large proportion of MSEs having a reactive approach to OSH, where they only rarely engage in proactive OSH initiatives and mainly react to incidents such as inspections, accidents or near accidents, or demands from employees or customers. Those external calls for action may lead to preventive actions to improve selected OSH factors, although they tend to focus mainly on safety and rarely on health issues. MSEs are often businesses struggling to survive, with little interest in OSH and often not reached by the more general OSH policies or by intermediaries. Even the more avid MSEs seem, in general, to be hard to reach, especially with general OSH information.

    The study consisted of two separate research tasks. Task 1 identified good examples of OSH measures aimed at MSEs. Based on the available literature, interviews with stakeholders and information about dissemination, and through the usage of the good examples and information obtained from MSEs, 44 examples were selected, described in detail and analysed in order to identify key success factors. Task 2 consisted of dialogue workshops (in six of the participating countries) and focus groups and/or interviews (in three countries). In the dialogue workshops and interviews, national intermediaries with relevance to the OSH setting in MSEs discussed approaches to OSH and identified barriers to and enablers for developing OSH in MSEs, sharing views and experiences based on their daily interaction with MSEs. The workshops engaged four different types of intermediaries including employer representatives, worker representatives, regulators and OSH advisors. The findings in this report are based on the descriptions of good examples and on the data collected in the workshops and interviews. The report also draws on the relevant research literature.

  • 25.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Strategies for success? Managing chemical risks in small workplaces: a review of Swedish practice2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report is part of the project Strategies for Success? Managing Chemical Risks in Small Workplaces: a Review of European Practice, funded by CEFIC, the European Chemical Industry Council. In this project a literature review was made of chemical risk management in SMEs in five European countries, Sweden, Great Britain, Germany, Austria and Spain was studied. The results from all the national studies have been analysed and discussed in a book entitled Within Reach? Managing Chemical Risks in Small Enterprises, to be published by Baywood Publishing Company. This report on chemical risk management in Sweden aims to give a broad overview of use of chemicals, risks and risk management in small and medium size enterprises in Sweden. The report also offers a background description of the structures that support and enforce chemical risk management in SMEs. Furthermore, the report discusses the development of chemical risk management in Swedish SMEs

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Åtgärder mot kemiska hälsorisker inom små och medelstora diversifierade, kemisktekniska företag.1981Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Rapporten är en studie av åtgärder mot kemiska hälsorisker inom kemisk industri.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Alvarez de Davila, Eliana
    Minska risken för allergier och eksem. Erfarenheter från ett åtgärdsinriktat informationsprojekt1998Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Tre broschyrer om åtgärder mot allergier och eksem har utarbetats. 'Minska risken för allergier och eksem. Restauranger och storkök.' 'Minska risken för allergi och eksem. Städning.' Och 'Minska risken för allergi och eksem. Städning och desinfektion inom sjukvården.' Samtliga har getts ut av Arbetarskyddsnämnden. Broschy-rerna har getts en pedagogisk utformning som ska underlätta att gå från läsande till att vidta åtgärder. Både tekniska aspekter och mer psykologiska aspekter (på hur man tar till sig riskinformation) har beaktats vid utformningen. En utvärdering av resultatet av broschyrerna och kompletterande informationsinsatser har gjorts. Utvärderingen visar att 24 % har eller ska använda broschyren, 24 % har tittat på dem, men ej arbetat med dem och 28 % har inte hunnit läsa dem. 24 % har skickat dem vidare till någon annan (öde därmed okänt). 17 % uppger att broschyren förbättrat medvetenheten om eksem och 7 % uppger att arbetsmetoder och/eller material har förändrats. Utvärderingen visar också att de som läst eller använt broschyrerna är positiva till dem. Flera efterfrågar t o m liknande broschyrer för andra arbetsmiljöproblem, bl a ergonomi. Syftet med projektet var att minska antalet fall av yrkesbetingade allergier och eksem i de tre grupperna. Med tanke på att endast 7% ändrat arbetsmetoder material har projektet inte nått syftet i den omfattning som vi önskat. Detta beror sannolikt på att insatserna när det gäller information underskattats. De broschyrer som utarbetats får dock klart godkänt i utvärderingen. Sannolikt är det så att problemet med eksem inte upplevs som så stort på arbetsplatserna, vilket gör att intresset för information och att vidta åtgärder inte är så stort. En fortsättning på projektet planeras därför, där betydligt större del av projektet inriktas mot information och personlig kontakt med målgrupperna för informationen

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Alvarez de Davila, Eliana
    Andersson, Kent
    Hinder för fungerande arbetsmiljöåtgärder. Erfarenheter från 16 ambitiösa men misslyckade tekniska åtgärder.1990Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Baserat på 16 fall av tekniska arbetsmiljöåtgärder som inte används, har slutsatser dragits om varför åtgärderna inte används och vad som kan göras för att i framtiden undvika att investera i arbetsmiljöåtgärder som inte används. Skälen till att arbetsmiljöåtgärderna inte används kan struktureras enligt en åtgärdstrappa, som beskriver vilka beslut som tas när arbetsmiljöåtgärder ska genomföras. Följande hinder för fungerande arbetsmiljöåtgärder har identifierats: Steg 1, känna till problemet. I en del fall analyseras inte risken speciellt noggrannt. Åtgärdsarbetet påbörjas med andra motiv än att minska en speciell risk. Om inte arbetsmiljöproblemet är noggrannt analyserat, blir åtgärdsarbetet svårt. Steg 2, acceptera problemet. I en del fall har företaget tvingats genomföra en åtgärd pga en föreskrift.Ibland lever man pliktskyldigast upp till föreskriften, men accepterar inte problemet. Motivationen att använda åtgärden minskar. Ibland har personalen inte samma uppfattning om risken som de som genomför åtgärden. Om personalen inte accepterar att det föreligger en risk är de knappast heller benägna att använda sig av åtgärden, om de kan välja att inte använda den. Steg 5, acceptera lösningen. I en del fall är den tekniska åtgärden tekniskt undermålig eller leder till problem vid användandet,som gör att personalen väljer att inte använda åtgärden. Det kan t ex vara att det tar extra tid att använda åtgärden, att man måste göra extra handgrepp som ytterligare kan öka monotonin i ett redan monotont arbete, att åtgärden stör arbetet, t ex genom att man ser sämre, att åtgärderna inte är anpassade till människans fysiska förutsättningar, t ex handstorlek, att åtgärden inte kan användas utan att arbetets organisation förändras eller att det tar lång tid att vänja sig vid åtgärden och att lära sig arbeta effektivt med den. Det räcker inte att personalen initierat åtgärden och deltagit i planeringen av den, för att dessa problem ska undvikas. Steg 8, genomföra åtgärden. Här kan tekniska brister i utformningen av åtgärden förekomma. Vanligast är dock att introduktionen av åtgärden är bristfällig. Detta förstärks för nyanställd personal, som lär sig arbetet av sina arbetskamrater och då också lär sig att inte använda åtgärden. Generellt sett gäller att ju fler frihetsgrader som finns i användandet av åtgärden och ju större krav användandet ställer på den enskilda användaren, desto större är risken för att åtgärden inte kommer att användas. För att minska risken för att tekniska arbetsmiljöåtgärder genomförs och sedan inte används, föreslås att speciellt vikt läggs vid att kontrollera punkterna under steg 1, 2, 5 och 8 ovan och att speciellt steg 5 detaljgranskas. För genomförda arbetsmiljöåtgärder som inte används, kan formulären i bilaga 2 användas för att analysera orsakerna till att åtgärderna inte används.

  • 29.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Alvarez de Davila, Eliana
    Östlund, Gabriella
    Arbetsskador i träindustrin. Vad beror de på och hur kan de minskas?2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Arbetsskadorna inom trä- och möbelindustrin har analyserats. - Den största delen är arbetsolyckor. Arbetsolyckorna är mellan 60 och 220 % fler än arbetssjukdomarna. Av de anmälda arbetssjukdomarna är cirka 70 % belastningsskador. - En stor del av arbetsolyckorna drabbar händer och fingrar och amputationsskadorna utgör en stor del av de godkända arbetsskadorna. - En analys av händelseförloppen visar att maskiner är involverade i cirka 60 % av arbetsolyckorna. Fall på samma nivå är den näst vanligaste olyckan. Maskinolyckorna är fyra gånger fler än fallolyckorna på samma nivå. - De flesta olyckorna sker vid såg, näst flest vid hyvel och på tredje plats finns fräsmaskiner. - Risken att drabbas av arbetsolycka är något större än genomsnittet för de allra yngsta och äldsta åldersgrupperna. Skillnaden är dock relativt liten. - Bristande kunskap eller bristande användning av den kunskap man har, har bidragit till nästa alla olyckor, t.ex. har operatören arbetat farligt nära det skärande verktyget, arbetat trots att skyddet inte fanns på plats, gjort ingrepp i maskinen när den var igång eller inte underhållit det skärande verktyget. - Brister i underhållet av maskiner samt brister i städning och underhåll av lokalerna har bidragit till en del av olyckorna. För att minska arbetsskadorna inom träindustrin, är det av stor vikt att förändra attityder och höja kunskapsnivån bland träarbetare. Vi rekommenderar att en utbildning utvecklas för träarbetares arbete med maskiner. En liknande utbildning, ett sk. maskinkörkort har redan utvecklats i Danmark och har enligt uppgift efter några års drift redan bidragit till att minska olyckorna i den danska träindustrin. Det danska maskinkörkortet kan användas som en utgångspunkt vid utveckling av ett svenskt maskinkörkort för träindustrin. Maskinkörkortet behöver kombineras med attitydpåverkande insatser.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Alvarez, Eliana
    Herlin, Rose-Marie
    Östlund, Gabriella
    Hur bedömer små företag risker i arbetsmiljön? Vilka arbetssätt och arbetsmaterial är effektiva? How do small companies assess risk in the working environment? What tools and way of working are effective?2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Arbetsmiljöarbetet bygger på att risker identifieras och värderas och att åtgärder vidtas som minskar riskerna. Om risker inte identifieras, allvarliga risker underskattas, små risker överskattas och inga eller undermåliga åtgärder vidtas, faller en stor del av arbetsmiljöarbetet. Det finns flera tecken på att riskbedömning är problematiskt och inte fungerar som önskat, speciellt i små företag. Hur små företag lyckas användas sex olika arbetsmetoder för kemisk riskbedömning har därför utvärderats. Utvärderingen visar att faktorer av stor betydelse för att småföretag ska använda en metod i arbetsmiljöarbetet och att kvalitén ska bli bra är: * att man själv kan välja metod och anpassa den till sin egen arbetsplats * att metoden är snabb att arbeta med, enkel att förstå, helst självinstruerande * att metoden är branschanpassad * att metoden gärna innehåller konkreta förslag på åtgärder * att metoden gärna täcker hela arbetsmiljöområdet och eventuellt även mer till exempel miljö Utvärderingen visar att bransch-checklistor har bäst förutsättningar att användas av många småföretag samt ge god kvalitet i riskbedömningen. Utvärderingen visar också att alla företag inte uppskattar samma metoder. En faktor som har särskild betydelse är att företag ogärna byter ut en befintlig metod, även om den inte håller så god kvalitet. Vi rekommenderar att bransch-checklistor fortsätter att utvecklas och anpassas efter de resultat som framkommit i utvärderingen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ancker, Klas
    Underhåll och byte av textila spärrfilter. Åtgärder för bättre arbetsmiljö.1992Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Stoftfilter är viktiga för den yttre mijön, för att hindra utsläpp av bl a stoft som innehåller olika typer av toxiska komponenter. För att stoftfiltren ska fungera väl, krävs att de underhålls. Vid detta underhåll exponeras personalen för stoftet. Arbetsmiljöproblemen kan bli stora, t ex om filtren innehåller bränd kalk, om stoftet är surt eller innehåller speciellt toxiska ämnen, t ex tungmetaller. Den kraftigaste exponeringen förekommer vid byte av filtermedia. Speciellt besvärligt är byte av filterslang, där slangar havererat och arbete måste göras från filtrens stoftsida. Byte av filterkassett är speciellt besvärligt i de fall då filtret innehåller speciellt toxiska ämnen som måste destrueras. I dessa fall måste filterduken kläs av den ställning som den sitter på och detta moment dammar speciellt mycket. För att minska riskerna vid unerhåll av textila spärrfilter i form av slangfilter, kassettfilter eller påsfilter, redovisas olika typer av tekniska lösningar för de olika filtertyperna. Några av åtgärderna har genomförts vid enskilda företag, andra redovisas som idéer om tekniska lösningar. Vid ett företag har en ny typ av jetpatronfilter skaffats som ett alternativ till kassettfilter. Dessutom har en speciell anordning testats för byte av påsfilter. Flera olika tekniska detaljförslag ges, som minskar inandning av och hudkontakt med damm vid underhåll av stoftfilter.

  • 32.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ancker, Klas
    Bengtsson, Leif
    Substitution av farliga kemikalier - lösningen på miljöproblemen? En diskussion med utgångspunkt i avvecklingen av freoner och andra lösningsmedel inom polyuretan-industrin.1993Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Effekterna av substitution har studerats inom polyuretanindustrin. Substitutionerna rör jäsmedel, släppmedel, lack, lim och antignisselmedel som tidigare innehöll CFC eller klorerade organiska lösningsmedel. Generellt sett har arbetsmiljön och den yttre miljön förbättrats, även om en del både önskade och oönskade bieffekter också uppkommit. En oacceptabet nackdel som substitutionerna lett till är en, om än liten, förbrukning av nonylfenoletoxylat, som finns med på Kemikalieinspektionens exempellista över miljöfarliga ämnen. De exempel som studerats gäller avveckling av mycket miljöfarliga ämnen. En hypotes är att ju mindre skillnaden är i risk mellan de gamla och nya kemikalierna, desto större är risken att olika bieffekter av förändringen tar loven av förbättringen. Man riskerar i dessa fall att istället få en försämring. För att på ett tidigt stadium identifiera positiva och negativa effekter av substitutioner och andra förändringar i produktionsmetoder och varor, är det en fördel om man så tidigt som möjligt, när förändringen börjar planeras, också kan utvärdera effekten av förändringarna. Utvärderingarna kan göras stegvis, och utvecklas i takt med att planeringen av förändringen blir alltmer detaljerad. Dessutom kan den färdiga förändringen följas upp efter en tid, för att identifiera olika bieffekter av förändringen som inte kunde förutsägas i samband med planeringen. Speciellt viktigt är det då att * utvärdera bieffekter som rör andra arbetsplatser * inte förutsätta att 'små' förändringar endast leder till små bieffekter. Effekterna av förändringen beror snarare på hur komplext det produktionssystem är som förändringen genomförs i. * inte förutsätta att förändringar på en viss typ av arbetsplats alltid kommer att samma bieffekter. Delvis kan effekterna variera, eftersom olika arbetsplatser sällan är identiska. *vidta åtgärder för att eliminera de allvarligaste negativa effekterna av förändringen * det är en fördel om ett livscykelperspektiv kan anläggas på förändringarna.

  • 33.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ancker, Klas
    Christensson, Bengt
    Isocyanater och bilglasarbete. Vilka är problemen och hur skyddar man sig?2002Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Bilglasarbete innebär arbete med lim som innehåller isocyanater. Exponering för isocyanater kan ske genom hudkontakt och inandning av isocyanater vid limning, genom inandning av isocyanater vid demontering av rutan, om ett verktyg som alstrar mycket värme används samt om limspill tas bort genom att upphettas. Mätningar har gjorts för att studera bildning av isocyanater då olika verktyg används för demontering av rutor. Vid demontering med två verktyg, Excalibur (ungefär samma som Equalizer) samt sågning med tvinnad guldtråd bildades isocyanater i låga halter. Därför rekommenderas att dessa verktyg ej används. Tidigare mätningar tyder på att limning av bilrutor inte utgör något problem när det gäller inandning av isocyanater. Däremot förekommer hudkontakt med limmet vid limning. All hudkontakt med PUR-lim ska undvikas, eftersom hudkontakt misstänks kunna ge astma. Blodprover har tagit på tolv bilglasarbetare för analys av omvandlingsprodukter av isocyanater. Halten i blodproverna låg under analysmetodens detektionsgräns. Intervjuer har gjorts med tio personer som anmält arbetsskada som kan bero på bilglasarbete. Åtgärder för att minska risken med isocyanater vid bilglasarbete beskrivs.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ancker, Klas
    Veibäck, Torgny
    Isocyanater från heta arbeten i bilverkstäder2000Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Förekomst av isocyanater i arbetsmiljön har studerats vid olika arbetsmoment och olika sätt att utföra arbetsmomenten i skadereparationsverkstäder. Ett stort antal mätningar har gjorts vid olika arbetsmoment. Mot bakgrund av erhållna resultat dras följande slutsatser. Speciellt vid svetsning och kapning förekommer exponeringar över gränsvärdet. Även vid andra arbetsmoment förekommer gränsvärdesöverskridande. Den isocyanat som förekommer i högst halter är isocyanatsyra, ICA. ICA har uppmärksammats först under det senaste året och ingår i standardanalysen (Skarping et al) sedan senvåren 2000. Kunskapen om hälsoriskerna med ICA saknas. Arbetarskydsstyrelsen har därför beslutat att tillsvidare använda samma gränsvärde för ICA som för övriga isocyanater. Eftersom ICA utgör merparten av identifierade isocyanater i många av proverna innebär detta att många mätningar som gjorts innan ICA kunde analyseras inte är tillförlitliga. Exponeringen för isocyanater varierar mycket vid ett och samma arbetsmoment, bl a beroende hur mycket reparatören andas in av rökplymen eller slipkvasten (den luftström som skapas av roterande verktyg). I rapporten föreslås åtgärder vid olika arbetsmoment, bl a svetsning och kapning. Ytterligare studier behövs för att kartlägga riskerna vid arbetsmoment där analys på ICA ej gjorts. Dessutom behöver effekten av åtgärdsidéer som presenteras i rapporten studeras.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Arnberg, Erik
    Arbetsmiljöåtgärder i småföretag1984Report (Other academic)
    Abstract [en]

    28 företag inom kemisk-teknisk industri i Stockholmstrakten har återbesökts, för att studera vilka åtgärder som vidtagits respektive ej vidtagits efter första besöket vid företaget. Vid det första besöket påpekades arbetsmiljöbrister och föreslogs arbetsmiljöåtgärder. Uppföljningen har dels visat att arbetsmiljöarbetet i det enskilda företaget är starkt beroende av kunskap och intresse hos företagsledning och personal. Vidare finns en sammanställning som visar hur olika förutsättningar hos företagen påverkar arbetsmiljöarbetet. En modell över hur besluten om åtgärder går till presenteras. I rapporten visas även att hindren för att genomföra olika typer av arbetsmiljöåtgärder kan variera avsevärt beroende på typ av åtgärd. I raporten sammanfattas slutsatserna i ett avsnitt där det skisseras hur företagens interna arbetsmiljöarbete, den externa arbetsmiljöstödet samt arbetsmiljöinformation och -utbildning bör utformas.

  • 36.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Arnberg, Erik
    Bjurström, Rasmus
    Arbetsmiljön i småföretag. Småföretagens förutsättningar och Sörmlandsprojektet, en metod för att utveckla och förbättra arbetsmiljöarbetet i små industriföretag.1989Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Arnberg, Erik
    Bjurström, Rasmus
    Sörmlandsprojektet. En metod att utveckla och förbättra arbetsmiljöarbetet i små industriföretag.1989Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Under en treårsperiod har metoder att utveckla småföretagens interna arbetsmiljöarbete testats i 24 företag i Sörmland. Metoderna utgår från småföretagens förutsättningar för arbetsmiljöarbetet och innebär att -företagen förses med checklistor, som de själva använder för att regelbundet kontrollera sin arbetsmiljö -företagen stöds i sitt arbetsmiljöarbete av skyddsingenjörer och regionala skyddsombud. Stödet grundas bl a på den s k åtgärdstrappan. Dessutom har utbildning av företagsledare och skyddsombud genomförts. Projektet har lett till ett ökat arbetsmiljöarbete enligt de metoder som utvecklats i projektet i en tredjedel av företagen. I en tredjedel av företagen har projektet delvis fungerat, men olika omvälvningar inom företagen har stört arbetsmiljöarbetet. I en tredjedel av företagen har projektet inte fungerat, främst beroende på att företagen saknat stöd från skyddsingenjörer och regionala skyddsombud. Vår slutsats är att de metoder som utvecklats inom projektet fungerar. Metoderna bör dock ses som en helhet och kan inte tillämpas enbert til en del. I företag som är inne i mågon typ av kris eller omvälvning är det svårt att få arbetsmiljöarbetet att fungera. I flera av företagen har pedagogiska åtgärdsinriktade mätningar visat sig ha en god effekt på företagens åtgärdsarbete.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Axelsson, Ulrik
    Birgersdotter, Lena
    Cerin, Pontus
    Miljö- och arbetsmiljötillsyn i små företag. En inledande studie2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Studiens övergripande mål är att ta fram ett underlag för fortsatt diskussion om lagar, föreskrifter och tillsyn på miljö- och arbetsmiljöområdet i småföretag. Detta inkluderar att identifiera förslag som dels kan underlätta lagefterlevnaden på miljö- och arbetsmiljöområdet och dels kan undanröja konkurrens-hinder till följd av lagstiftning. Ett annat viktigt mål är att identifiera förbättringsområden inom vilka tillsyn och lagefterlevnad kan förenklas utan försämrad arbetsmiljö/större miljöpåverkan. Studien är kvalitativ med syftet att öka förståelsen för hur lagefterlevnad och tillsyn i små företag funge-rar inom områdena miljö och arbetsmiljö. Olika aktörers perspektiv lyfts fram i studien och statistik över omfattningen av tillsyn redovisas. Djupintervjuer har gjorts med 13 företag och 14 tillsynspersoner från länsstyrelser, kommuner och Arbetsmiljöverket. Studiens företag är positivt inställda till tillsynsbesök. Tillsynspersonernas polisiära roll har tonats ned över tid och balanseras av insatser för att motivera företagen. Företagen upplever ett stöd från tillsyns-personerna att leva upp till lagkraven. Företagen uppfattar tillsynen som en slags besiktning som 'godkänner' att deras arbetsmiljö- respek-tive miljöarbete uppfyller alla gällande lagkrav. I själva verket gör tillsynspersonerna ett urval av vad de ska inspektera vilket inte fråntar företagen något ansvar för att själva kontrollera lagefterlevnad. Lag-stiftningen går mer och mer mot egen kontroll av lagefterlevnad, både inom arbetsmiljö och miljö. Denna typ av regler är inget som uppskattas av studiens små företag. Tillfrågade företag förutsätter att tillsynen är konkurrensneutral men det finns exempel på motsatsen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 39.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bengtsson, Leif
    Arbetsmaterial för betongvaruindustrin om kemiska risker i arbetsmiljön1992Report (Other academic)
    Abstract [en]

    IIVL har tidigare publicerat en studie av kemiska arbetsmiljöproblem och förslag till arbetsmiljöåtgärder inom fem delar av byggnadsämnesindustrin (betongvaruindustrin, kalkindustrin, byggkemiindustrin, takpappstillverkare och tegelbruk). Detta arbetsmaterial bygger på de tidigare undersökningarna och är ett enkelt redskap för företagen inom dessa branscher för att kontrollera de kemiska riskerna i arbetsmiljön. Arbetsmiljön ger även tips om olika åtgärder som kan lösa eventuella problem. Ett arbetsmaterial har tagits fram för var och en av de fem delbranscherna inom byggnadsämnesindustrin.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bengtsson, Leif
    Arbetsmaterial för byggkemi-industrin om kemiska risker i arbetsmiljön1992Report (Other academic)
    Abstract [en]

    IVL har tidigare publicerat en studie av kemiska arbetsmiljöproblem och förslag till arbetsmiljöåtgärder inom fem delar av byggnadsämnesindustrin (betongvaruindustrin, kalkindustrin, byggkemiindustrin, takpappstillverkare och tegelbruk). Detta arbetsmaterial bygger på de tidigare undersökningarna och är ett enkelt redskap för företagen inom dessa branscher för att kontrollera de kemiska riskerna i arbetsmiljön. Arbetsmiljön ger även tips om olika åtgärder som kan lösa eventuella problem. Ett arbetsmaterial har tagits fram för var och en av de fem delbranscherna inom byggnadsämnesindustrin.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bengtsson, Leif
    Arbetsmaterial för kalkindustrin om kemiska risker i arbetsmiljön1992Report (Other academic)
    Abstract [en]

    IVL har tidigare publicerat en studie av kemiska arbetsmiljöproblem och förslag till arbetsmiljöåtgärder inom fem delar av byggnadsämnesindustrin (betongvaruindustrin, kalkindustrin, byggkemiindustrin, takpappstillverkare och tegelbruk). Detta arbetsmaterial bygger på de tidigare undersökningarna och är ett enkelt redskap för företagen inom dessa branscher för att kontrollera de kemiska riskerna i arbetsmiljön. Arbetsmiljön ger även tips om olika åtgärder som kan lösa eventuella problem. Ett arbetsmaterial har tagits fram för var och en av de fem delbranscherna inom byggnadsämnesindustrin.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 42.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bengtsson, Leif
    Arbetsmaterial för takpappstillverkare om kemiska risker i arbetsmiljön1992Report (Other academic)
    Abstract [en]

    IVL har tidigare publicerat en studie av kemiska arbetsmiljöproblem och förslag till arbetsmiljöåtgärder inom fem delar av byggnadsämnesindustrin (betongvaruindustrin, kalkindustrin, byggkemiindustrin, takpappstillverkare och tegelbruk). Detta arbetsmaterial bygger på de tidigare undersökningarna och är ett enkelt redskap för företagen inom dessa branscher för att kontrollera de kemiska riskerna i arbetsmiljön. Arbetsmiljön ger även tips om olika åtgärder som kan lösa eventuella problem. Ett arbetsmaterial har tagits fram för var och en av de fem delbranscherna inom byggnadsämnesindustrin.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bengtsson, Leif
    Arbetsmaterial för tegelbruk om kemiska risker i arbetsmiljön1992Report (Other academic)
    Abstract [en]

    IVL har tidigare publicerat en studie av kemiska arbetsmiljöproblem och förslag till arbetsmiljöåtgärder inom fem delar av byggnadsämnesindustrin (betongvaruindustrin, kalkindustrin, byggkemiindustrin, takpappstillverkare och tegelbruk). Detta arbetsmaterial bygger på de tidigare undersökningarna och är ett enkelt redskap för företagen inom dessa branscher för att kontrollera de kemiska riskerna i arbetsmiljön. Arbetsmiljön ger även tips om olika åtgärder som kan lösa eventuella problem. Ett arbetsmaterial har tagits fram för var och en av de fem delbranscherna inom byggnadsämnesindustrin.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 44.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bergström, Rune
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bjurhem, Jan-Erik
    Carlsson, Helene
    Eriksson, Birgitta
    Filipsson, Staffan
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Martin, Joachim
    Tolf, Jonas
    Clarin, Lars
    Möjligheter och begränsningar avseende användning av slutningsåtgärder för metallhaltiga vatten1992Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Målsättningen för det här fleråriga projektet är att ta fram ett objektivt tekniskt/ekonomiskt underlag avseende olika separationsteknikers möjligheter och begränsningar att sluta en ytbehandlingsanläggning. Tyngdpunkten ligger på metallbeläggningssidan. I den första delen av projektet har vi på laboratoriet behandlat följande provvattentyper från ytbehandlare. - Sköljvatten från förkromning, förkoppring, förnickling och förzinkning - Totalavlopp efter konventionell fällning. Vi har behandlat vattnen med ett stort antal olika separationstekniker. Jonbyte, omvänd osmos, nanofiltrering, indunstning, elektrolys, elektrodialys, sulfidfällning, aktivt kol. Vad gäller avskiljningen av metall kan man konstatera att det går att producera ett vatten med mycket låga resthalter, framförallt med jonbyte, omvänd osmos och indunstning. Investeringskostnaden för dessa metoder ökar nu i nämnd ordning. Det finns många företag som använder separationstekniker i sina system (framför allt jonbyte). Emellertid används dessa oftast för att återanvända sköljvattnet. De metaller som uppkoncentreras fälls oftast ut som metallhydroxider. För att kunna återföra metaller och andra prestationskemikalier till processbadet krävs det att man uppnår rätt koncentration samtidigt som man inte ska återföra föroreningar till badet. Helst ska dessa blödas ut ur systemet. För de tekniker som studerats var avskiljningsförmågan för metall hög för alla metoder utom aktivt kol. För organiskt material var den hög för omvänd osmos och indunstning. För att kunna bedöma möjligheten att återföra koncentrat till baden krävs det kunskap om korrekt badsammansättning, tolerabla avvikelser samt innehåll i de koncentrat som ska återföras. I den här inledande delen av projektet kan vi konstatera att kunskapen kring dessa frågor många gånger är bristfällig. En genomgång av vilka kemikalier som kan finnas i sköljvattnen och vilka inneboende hälsorisker dessa besitter har sammanställts. Med utgångspunkt från detta har sedan tänkbara hälsorisker som kan uppstå vid slutning diskuterats. I etapp 2 kommer arbetsmiljöaspekterna att belysas ytterligare i samband med pilotkörningarna i fält. Jonbyte, omvänd osmos (RO) och indunstning kommer att utprovas under långvariga och realistiska omständigheter. Dessutom kommer Elektrodialys (ED) och elektrolys att utprovas på mer koncentrerade sparsköljar och koncentrat från de andra metoderna.

  • 45.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Birgersdotter, Lena
    Christensson, Bengt
    Varför vidtas (inte) arbetsmiljöåtgärder?. En systemanalys av åtgärder mot isocyanater i bilverkstäder2006Report (Other academic)
    Abstract [en]

    En uppföljande studie har gjorts av vad som hänt med de effektiva åtgärder som utvecklades för att minska riskerna med isocyanater från heta arbeten i bilverkstäder. Uppföljningen visar att alla åtta besökta verkstäder har förändrat sina arbetsmetoder och vidtagit åtgärder för att minska exponeringen för isocyanater. Detta resultat är mycket bra. Uppföljningen visar också på problem. Alla företag har vidtagit minst en åtgärd som minskar bildningen av isocyanater eller fångar in isocyanaterna nära källan. En del av de åtgärder som vidtagits, är mindre effektiva, t ex personlig skyddsutrustning och riskerar att glömmas bort eller väljs bort vid korta arbetsmoment. Studien visar också att flera aktörer utanför bilverkstäderna haft stor betydelse för åtgärdsarbetet, t ex företag som tillverkar och säljer verktyg, återförsäljare, generalagenter för bilmärken samt återförsäljarföreningar. Resultatet av projektet hade kunnat bli ännu bättre om fler av dessa aktörer i större utsträckning hade bidragit till att sprida kunskap om effektiva åtgärder istället för att prioritera personlig skyddsutrustning och andra mindre effektiva åtgärder. I framtida projekt som har som mål att företag ska införa arbetsmiljöåtgärder, bör större vikt läggas vid de utomstående aktörer som påverkar företagen i målgruppen och deras val av åtgärder. Tillverkare av verktyg och maskiner bedöms ha stor vikt och dessa kan bl a påverkas genom att Arbetsmiljöverket utövar marknadskontroll, genom samverkan med tillverkare och leverantörer i projekt samt genom information och jämförelse av maskiner och verktyg från olika leverantörer där arbetsmiljöaspekter på maskiner lyfts fram. Studien visar också på brister i företagens riskbedömningar, risker som blir speciellt påtagliga i ett småföretagsperspektiv.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Birgersdotter, Lena
    Christensson, Bengt
    Varför vidtas (inte) arbetsmiljöåtgärder?. En systemanalys av åtgärder mot isocyanater i bilverkstäder2006Report (Other academic)
    Abstract [en]

    En uppföljande studie har gjorts av vad som hänt med de effektiva åtgärder som utvecklades för att minska riskerna med isocyanater från heta arbeten i bilverkstäder. Uppföljningen visar att alla åtta besökta verkstäder har förändrat sina arbetsmetoder och vidtagit åtgärder för att minska exponeringen för isocyanater. Detta resultat är mycket bra. Uppföljningen visar också på problem. Alla företag har vidtagit minst en åtgärd som minskar bildningen av isocyanater eller fångar in isocyanaterna nära källan. En del av de åtgärder som vidtagits, är mindre effektiva, t ex personlig skyddsutrustning och riskerar att glömmas bort eller väljs bort vid korta arbetsmoment. Studien visar också att flera aktörer utanför bilverkstäderna haft stor betydelse för åtgärdsarbetet, t ex företag som tillverkar och säljer verktyg, återförsäljare, generalagenter för bilmärken samt återförsäljarföreningar. Resultatet av projektet hade kunnat bli ännu bättre om fler av dessa aktörer i större utsträckning hade bidragit till att sprida kunskap om effektiva åtgärder istället för att prioritera personlig skyddsutrustning och andra mindre effektiva åtgärder. I framtida projekt som har som mål att företag ska införa arbetsmiljöåtgärder, bör större vikt läggas vid de utomstående aktörer som påverkar företagen i målgruppen och deras val av åtgärder. Tillverkare av verktyg och maskiner bedöms ha stor vikt och dessa kan bl a påverkas genom att Arbetsmiljöverket utövar marknadskontroll, genom samverkan med tillverkare och leverantörer i projekt samt genom information och jämförelse av maskiner och verktyg från olika leverantörer där arbetsmiljöaspekter på maskiner lyfts fram. Studien visar också på brister i företagens riskbedömningar, risker som blir speciellt påtagliga i ett småföretagsperspektiv.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 47.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bjurström, Rasmus
    Kemikaliehantering inom byggnadsämnesindustrin. En granskning av metoder och förslag till arbetsmiljöåtgärder. Del 1. Tegelbruk.1989Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Dammhalterna vid olika arbetsmoment inom tegelbruk har mätts. Inga anmärkningsvärt höga dammhalter har uppmätts. Kvartshalter över halva gränsvärdet förekommer främst vid torrsopning, som bör undvikas. Dammsituationen kan förbättras om luftflödena i fabrikslokalen kontrolleras så att damm ej rivs upp och sprids i lokalen. Befintliga åtgärder kan förbättras genom att effektivare inkapsling och punktutsug som dras så nära intill källan som möjligt.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bjurström, Rasmus
    Kemikaliehantering inom byggnadsämnesindustrin. En granskning av metoder och förslag till arbetsmiljöåtgärder. Del 2. Betongvarufabriker.1989Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Den genomgång av olika enhetsarbetsplatser som gjorts visar på behov av insatser vid enskilda företag för att förbättra arbetsmiljön men också på behov av att utveckla ny teknik och att vidareutveckla och anpassa befintlig teknik, så att behoven i betongvarufabrikerna tillgodoses på ett bättre sätt. De områden där behov av teknikutveckling har identifierats är: 1) effektivare utsug på slipmaskiner alt. annan teknik för att rensa kanter på härdade betongprodukter, 2) vidareutveckla dammsugnings- och centralsugtekniken och ev utveckla den så att den också kan användas som punktutsug vid reparationsarbetsplatser i fabriken. Några övriga åtgärder som bör konrolleras vid de enskilda betongvarufabrikerna är: a) minska dammspridning från tippning till tippficka b) blandarstationerna bör ses över så att uppvägning och dosering inte dammar så kraftigt c) hudkontakt med formolja bör undvikas d) övergång till vattenbaserade retarders e) vattenbegjutning vid borrning och bilning f) truckar bör vara försedda med finfilter och klimataggregat g) svetsning bör utföras vid välventilerad arbetsplats. Punktutsug räcker bara om de används på rätt sätt h) städning bör göras med centralsug eller industridammsugare i) personal som arbetar med epoxi skall ha utbildning j) översyn av ventilationssystemen k) det bör kontrolleras att all cement, även importerad, innehåller järnsulfattillsats. De sistnämnda åtgärderna kan vidtas med känd teknik.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bjurström, Rasmus
    Kemikaliehantering inom byggnadsämnesindustrin. En granskning av metoder och förslag till arbetsmiljöåtgärder. Del 3. Byggkemiföretag.1989Report (Other academic)
    Abstract [en]

    En granskning av kemikaliehanteringen vid olika enhetsarbetsplatser inom byggnadsämnesindustrin har gjorts. Mätningar av dammhalt har gjorts med direktvisande instrument och företagens egna dammätningar har samlats in. Damm- och kvartshalter över halva gränsvärdet förekommer vid flera olika enhetsarbetsplatser. Vid säckfyllningsmaskiner dammar det relativt mycket, bl a beroende på att de normer som bör följas, bl a för fyllningshastighet, fyllnadsgrad, inte efterlevs. Dessutom finns brister i olika detaljer i maskinernas utformning samt i ventilationen, vilka inverkar på dammsituationen runt maskinerna. För den manuella hanteringen, t ex uppvägning och satsning av råvaror, förekommer problem med höga dammhalter. Även andra luftföroreningar kan förekomma. För dessa arbeten finns känd teknik som kan eliminera en stor del av problemen. Fyllning på storsäck är problematisk och bör studeras vidare. Underhåll av utrustning är viktigt för att undvika läckage och spridning av damm till arbetsmiljön.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bjurström, Rasmus
    Kemikaliehantering inom byggnadsämnesindustrin. En granskning av metoder och förslag till arbetsmiljöåtgärder. Del 4. Takpappstillverkning.1989Report (Other academic)
    Abstract [en]

    De kemiska riskerna vid takpappstillverkning kan främst hänföras till exponering för kvarts, som emanerar från strömaterialen sand eller skiffer. En stor del av det kvartshaltiga dammet frigörs vid ströverken. De åtgärder som är aktuella är punktutsug och i möjligaste mån inbyggnad av ströverken. Dessutom är oljering av skiffern viktig. En undermålig oljering kan leda till kraftigt förhöjda damm- och kvartshalter. Kraftigt dammande strömaterial kan även leda till höga kvartshalter vid upprullningen, varför ventilationstekniska åtgärder bör vidtas där. Två andra moment som kan ge förhöjd kvartsexponering respektive onödig spridning av kvarts är: -beströing av ändarna på kapade rullar med strömaterial, ofta returmaterial som därigenom innehåller extra mycket fint dammutmatning av returströmaterial till öppen behållare i lokalen. För dessa moment bör åtgärder vidtas för att minska dammalstringen och -spridningen. Siktar används för att sikta strömaterialet. Siktarna alstrar damm och god inbyggnad av dem i kombination med ett regelbundet och förebyggande underhåll samt ventilationsteknisk åtgärder är därför av vikt. Vid arbete intill sikten, som förekommer någon gång i veckan, bör personlig skyddsutrustning användas.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
123 1 - 50 of 144
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf