IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
1 - 31 of 31
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ferm, Martin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Johansson, Christer
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Samband mellan kväveoxider och ozon i tätorter. Haltmätningar med diffusionsprovtagare2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Trafikens NO-emission ger primärt ingen negativ inverkan på människors hälsa i gaturummet. Det är först när den oxiderats till NO2 som den kan ha en negativ hälsopåverkan. Oxidationen tar några minuter och då har kväveoxiden hunnit spädas ut. Eftersom oxidationen huvudsakligen sker med hjälp av ozon så får man en lika stor minskning av ozonhalten som man får en ökning av NO2 -halten. Nettoeffekten på hälsan beror då på vilken av de två gaserna NO2 och O3 som är hälsofarligast. En liten del av trafikens kväveoxidemission sker direkt i form av NO2. Den tar inte bort någon ozon och emitteras nära människor i gaturummet. På längre avstånd från källorna (utanför tätorten) bidrar kväveoxiderna både till ozonbildning, eutrofiering och försurning. Under de senaste åren har NO2-halterna inte sjunkit med tiden trots att bilparken förnyats och emissionen av NOx därmed minskat. Gamla mätningar gjorda med passiva provtagare har här utvärderats igen för att se hur halterna påverkas av emissionens NO2-andel samt provtagarnas placering. Halterna av kvävedioxid och ozon har mätts med hjälp av diffusionsprovtagare i och utanför några svenska tätorter tillhörande Urbanmätnätet (ett samarbete mellan landets kommuner och IVL sedan 1986). NO2-halterna är högst på senvintern/våren och O3-halterna är högst på våren både i tätorterna och på bakgrundsstationerna. Medelozonhalten är inte så mycket lägre i tätorten än vid bakgrundsstationen beroende på att reaktionen med NO inte är momentan, samt att markinversioner, vilka minskar ozonhalten, är vanligare på bakgrundsstationerna än i tätorterna. I Stockholm och andra större städer minskar inte NO2-halten i takt med att bilparken förnyats. Detta beror sannolikt till stor del på att trafikarbetet ökat samt att ozonhalterna ökat inne i städerna så att en större del av utsläppt NO oxideras till NO2 samt att NO2-andelen i utsläppen kan ha ökat.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Fredricsson, Malin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ferm, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftkvaliteten i Sverige 2014 och vintern 2014/152015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2014 och vinterhalvår 2014/15 presenteras i denna rapport.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Fredricsson, Malin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tang, Lin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftkvaliteten i Sverige 2015 och vintern 2015/16 - Mätningar inom Urbanmätnätet2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under år 2015 och vinterhalvåret 2015/16 deltog 21 kommuner, i varierande omfattning, med mätningar av luftföroreningar inom Urbanmätnätet. Totalt 16 kommuner valde att mäta hela året 2015. Mätningarna innefattade dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), och partiklar (PM10, PM2.5 och sot) samt månads-/veckomedelvärden av partiklar, NO2, SO2, ozon (O3) och lättflyktiga kolväten (VOC). I en kommun utfördes timvisa mätningar av kväveoxider (NOx, NO+NO2).

    Samtliga uppmätta årsmedelvärden för NO2 underskred såväl miljökvalitetsnormen (MKN) (40 μg/m3) som övre och nedre utvärderingströskeln (ÖUT, NUT) (32 μg/m3 respektive 26 μg/m3) för årsmedelvärde, undantaget Örnsköldsvik där ÖUT tangerades. I Örnsköldsvik överträddes även MKN för dygnsmedelvärde (60 μg/m3) med 24 dygn jämfört med tillåtna 7 under ett kalenderår, och MKN för timmedelvärde (90 μg/m3), under 318 timmar jämfört med tillåtna 175 timmar under ett kalenderår.

    Under år 2015 uppvisade samtliga kommuner halter under MKN för PM10 som årsmedelvärde (40 μg/m3) i såväl urban bakgrund som gaturum. MKN för dygnsmedelvärden av PM10 (> 50 μg/m3 under fler än 35 dygn) överträddes under 2015 i Visby och ÖUT (> 35 μg/m3 under fler än 35 dygn) överskreds i Örnsköldsvik. De flesta tillfällena med överskridande av MKN för dygnsmedelvärden (50 μg/m3) inträffade under perioden februari - april. För PM2.5 låg samtliga årsmedelvärden långt under NUT (12 μg/m3), och endast i Tingsryd överskreds miljökvalitetsmålets precisering för PM2.5 (10 μg/m3) för kalenderåret 2015. Halterna av bensen, i gaturum såväl som i urban bakgrund, låg klart under MKN (5 μg/m3), ÖUT (3.5 μg/m3) och NUT (2 μg/m3) för kalenderår 2015. Miljökvalitetsmålets precisering (1 μg/m3) tangerades i Karlstad och Örnsköldsvik.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Fredricsson, Malin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tang, Lin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Urbanmätnätet – 30 års mätningar av luftkvalitet2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De första luftkvalitetsmätningarna i svenska tätorter gjordes i slutet av 1950-talet i Göteborg av Cyrill Brosset på Svenska Silikatforskningsinstitutet, och sedermera IVL. Intresset för luftfrågor hade då vuxit, inte minst som en följd av den omfattande smogen i London 1952, då flera tusentals människor dog i förtid. Luftföroreningsproblemen var vid denna tid främst kopplade till svaveldioxid och sot, som därmed ansågs mest intressant att kartlägga. De främsta källorna till problemen avseende dessa föroreningar var energiproduktionens vanligen små anläggningar med låga skorstenar samt att bränslena hade högt svavelinnehåll.

    En enormt omfattande databas av resultat från dessa mätningar har skapats och tillgången till dessa mätdata har varit av mycket stor betydelse som underlag för beslutsfattare i utvecklingen av regelverk och emissionsbegränsande åtgärder i Sverige. Urbanmätnätet har från början varit starkt kopplat till metodutveckling, men även till forskning kring förståelsen av uppkomsten av luftföroreningar, källors betydelse, vilka processer som styr, samt vilken betydelse de har för människors hälsa. Sedan energiproduktionen mer och mer gått över till fjärrvärme, bergvärme med mera och svavelinnehållet i bränslen har minskat kraftigt, har halterna av svaveldioxid i tätorter minskat och ligger i dag generellt långt under miljökvalitetsnormen. Avseende utsläpp av svavel har därmed fokus numera flyttats från landbaserade källor till sjöfart, där omfattande utsläppsbegränsande åtgärder vidtas.

    Mätmetoderna för svaveldioxid och sot var till en början endast manuella, det vill säga provtagning och analys görs var för sig. I samband med att det europeiska samarbetsprojektet OECD-, sedermera EMEP-projektet1, startade uppstod ett behov av att harmonisera och göra metoderna mer robusta. Ett omfattande metodutvecklings- och kvalitetssäkringsarbete drog igång i samarbete mellan de nordiska länderna och standardmetodik för provtagning och analys togs fram. Den mätmetod för dygnsmedelvärden av svaveldioxid och sot, som använts inom Urbanmätnätet sedan starten.

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Grennfelt, Peringe
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sjöberg, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Inventering av historiska luftkvalitetsdata från svenska tätorter - Del 32023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Data från tätortsmätningar avseende luftkvalitet från 1960 till början av 1980-talet, som arkiverats vid IVL Svenska Miljöinstitutet, har på uppdrag av Naturvårdsverket inventerats och delvis digitaliserats.

    Arbetet har hittills gjorts i tre etapper, och i rapporten redovisas vad som hittills gjorts samt exempel på hur data kan utnyttjas för olika typer av utvärderingar, till exempel exponeringssituationer och trendanalyser. Digitaliseringen har hittills främst inriktats mot sot och svaveldioxid. Även halter av tungmetaller och svavel på partiklar har digitaliserats men i mindre utsträckning. 

    Utvärderingen har hittills visat att mätningar förekommit på cirka 80 orter och oftast med många mätstationer i varje ort. Mätningarnas tidsmässiga omfattning har varierat från några månader till många år. 

    Halterna var under 1960- och första hälften av 1970-talet avsevärt högre än idag, inte minst för svaveldioxid. Extrema situationer med dygnsmedelvärden på över 400 µg/m3 svaveldioxid uppmättes i bl.a. Göteborg och i flera industriorter med ogynnsamma spridningsförhållanden. 

    Fortsatt arbete med digitalisering kommer bland annat innefatta kvävedioxid. 

    Download full text (pdf)
    Inventering av historiska luftdata från svenska tätorter
  • 6.
    Gustafsson, Malin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Peterson, Kjell
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Diffusa partikelemissioner från trafik i bygg- och industriverksamheten2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De partikelhalter som förekommer i utomhusluften i tätorter idag är i många fall skadliga, i synnerhet för känsliga personer, och kan orsaka bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägsproblem. Partiklar i utomhusluft uppkommer på såväl naturlig väg som antropogent, det vill säga genom mänsklig verksamhet. Emissionerna från fasta anläggningar (till exempel energiproduktion) och fordonsavgaser är relativt väldefinierade. Däremot är kunskapen om emissioner från diffusa källor, såsom barlagda ytor, materialupplag, stenkrossar och uppvirvling av damm från arbetsmaskiner, mycket bristfällig. Byggarbetsplatser inkluderar ofta aktiviteter och källor som genererar diffusa partikelemissioner.

    Byggarbetsplatser är generellt temporära, men när de förekommer i tätbebyggda områden kan de orsaka både negativa effekter på luftkvalitet samt nedsmutsningsproblem. Diffusa partikelemissioner från fordon och transporter inne på en byggarbetsplats kan vara en stor källa till partikelhalter. Även fordon som kör ut från en arbetsplats kan vara en stor källa till spridning av partiklar till följd av damm och smuts som följer med på smutsiga däck. I denna studie har emissionsfaktorer tagits fram för fordonstrafik på en asfaltsyta respektive en grusad väg på en byggarbetsplats där materialhantering och – upplag förekom. Även inverkan av fordonshastighet på de diffusa partikelemissionerna och effektiviteten av bevattning av vägytan som damningsreducerande åtgärd har studerats. Vidare har studier gjorts avseende de diffusa partikelemissionernas storleksfördelningar, liksom avseende hur byggdammet kan spridas ut på allmän gata från en utfart från byggarbetsplatser.

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Kindbom, Karin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Haeger-Eugensson, Marie
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kartläggning och beräkning av potentiella och faktiska utslää av HFC, FC och SF6 i Sverige2001Report (Other academic)
    Abstract [en]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet AB genomfört en kartläggning av förekomst, samt beräkning av potentiella och faktiska emissioner, av fluorerade växthusgaser i Sverige. Beräkningar har innefattat perioden 1990-1999, samt prognoser för åren 2005, 2010, 2015 och 2020. Kartläggningen och beräkningarna innefattar ofullständigt halogenerade fluorkolväten (HFC), fullständigt halogenerade fluorkolväten (FC) och svavelhexafluorid (SF6). I inventeringen har ingått en rad olika branscher, produktgrupper eller användningsområden, såsom kyl-, frys- och elektronikindustri, aluminiumtillverkning, magnesiumgjutning, elektrisk isolering, isolerglas samt joggingskor. Beräkningarna visar att de faktiska emissionerna ökat med 50% i Sverige mellan 1990 och 1999, från ca 0.52 till 0.78 miljoner ton CO2-ekvivalanter

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Magnusson, Kerstin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Friesen, Lisa Winberg von
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Atmosfäriskt nedfall av mikroskräp2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nedfall av luftburna mikroskopiska skräppartiklar undersöktes på elva lokaler runt om i Sverige. Luftdeponerade plastfibrer, plastfragment, gummipartiklar från fordonsdäck och bomullsfibrer kunde påvisas vid de flesta av provtagningsplatserna, även de som låg på långt avstånd från större tätorter. Studien visar att lufttransport kan vara en betydelsefull spridningsväg för mikroskräp

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Svensson, Annika
    Wängberg, Ingvar
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Potter, Annika
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rehngren, Erika
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Areskoug, Hans
    Kreuger, Jenny
    Nationell Miljöövervakning - LuftData t.o.m. 20092011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverkets Miljöövervakningsenhet bedrivs mätningar av luftens och nederbördens sammansättning, främst i bakgrundsmiljö, inom olika mätprogram. IVL Svenska Miljöinstitutet har ansvar för genomförandet av merparten av verksamheten inom luftområdet. Därtill ombesörjer både Institutionen för Tillämpad Miljöteknik (ITM) vid Stockholms universitet och Institutionen för Mark och Miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) delar av övervakningen. De samlade resultaten från mätningarna till och med 2009 redovisas i denna rapport. Det har generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö för flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen sedan mätningarna startade för mellan 10 och 30 år sedan. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponent och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut man kommer. För de flesta de ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider i dagsläget MKN för hälsa. För såväl ozon som bensen (i urban bakgrund) och eten finns risk för haltnivåer som överstiger miljömålen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brodin, Yngve
    Luftkvalitet i tätorter 20042005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Denna rapport bygger på mätningar av luftkvaliteten från et sextiotal svenska tätorter. Data redovisas särskilt för vintern 2003/2004 och året 2003. Vi gör jämförelser med utvecklingen sedan 1980-talet och bedömer vart utvecklingen är på väg. Flera kommuner har omfattande mätningar av luftförorenignar. Tre av dessa, en stor (Göteborg), en medelstor (Landskorna) och en mindre (Lycksele) redovisar sina erfarenheter i denna rapport. Luftkvaliteten i svenska tätorter har endast svagt förbättrats under de senaste fem till sex åren. Detta kan troligen främst förklaras av utvecklingen för utsläpp och annan påverkan från vägnätet, energianvändning och energiporduktion (t ex vedeldning). Luftföroreningar i tätorter bedöms orsaka för tidig död för tusentals personer i Sverige. Störst hälsoproblem orsakar marknära ozon och partiklar.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lagerström, Malin
    Brodin, Yngve
    Luftkvalitet i tätorter2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Sedan många år tillbaka genomförs mätningar av luftkvaliteten i svenska tätorter. Mätningarna har visat att halterna av alla allvarliga luftföroreningar, utom ozon, minskat kraftigt sedan 1980-talet. Förbättringarna har huvudsakligen berott på minskade utsläpp från vägtrafik, industri och energiproduktion i Sverige och utomlands. Resultaten i denna rapport visar dock att sedan slutet av 1990-talet sker inte längre någon minskning av luftföroreningar i svenska tätorter. Halterna under vintern 2002/2003 var högre än på flera år. Mätningarna vintern 2002/2003 visar att nästan hälften av de svenska tätorterna har en oacceptabel luftkvalitet och riskerar att inte klara miljökvalitetsnormerna för ett eller flera ämnen. Det är framför allt normerna för partiklar och kvävedioxid som är svårast att nå till den tid respektive norm ska vara uppnådd. Även halten av VOC (här i form av bensen) kan bli svår att nå för flera kommuner. För ozon finns ännu ingen norm, men halterna i många tätorter överskrider det svenska miljömålet för år 2010. Det är med andra ord de fem luftföroreningarna ozon, partiklar, kvävedioxid, VOC och PAH (polycykliska aromatiska kolväten) som orsakar betydande problem för luftkvaliteten i svenska städer, medan problemen med kolmonoxid, svaveldioxid och tungmetaller numera på de flesta håll är små.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brodin, Yngve
    Luftkvalitet i tätorter 20052006Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Denna rapport bygger på mätningar av luftkvaliteten från ett sextiotal svenska tätorter. Data redovisas särskilt för vintern 2004/2005 och året 2004. Vi gör jämförelser med utvecklingen sedan 1980-talet och bedömer vart utvecklingen är på väg. Ingen tydlig förbättring av luftkvaliteten i svenska tätorter har skett sedan slutet av 1990-talet. Under denna period har halterna av partiklar (PM10) och ozon, de två luftföroreningar som orsakar mest hälsoproblem i Sverige, som helhet varit tämligen oförändrade. Beräkningar tyder på att fler än 5 000 personer per år i Sverige får en för tidig död på grund av luftföroreningar. En hel del åtgärder görs för att minska utsläpp av luftföroreningar. För att vi ska klara miljökvalitetsnormer och miljömål för luftföroreningar krävs dock kraftfullare åtgärder i Sverige och i våra grannländer

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Analys avseende utvärdering av luften i Sverige utifrån kraven i EU:s luftkvalitetsdirektiv2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas en analys av luftkvalitetssituationen inom Sveriges sex zoner, en klassificering av zonerna utifrån utvärderingströsklarna, en kartläggning av vilka stationer som finns inom zonerna samt identifiering av hur många mätstationer som krävs för respektive zon enligt gällande direktiv för övervakning av luftkvalitet (2008/50/EG, 2004/107/EG). Utifrån detta presenteras också ett förslag på utvärderingsstrategier för de sex zonerna.
    År 2011 fastställdes nya bestämmelser (2011/850/EG) (Implementing Provisions on Reporting (IPR)) för rapportering av luftkvalitetsdata och information enligt direktiven (2008/50/EG, 2004/107/EG). IPR trädde i kraft 2014 och innebär avsevärt ökade rapporteringskrav för Sverige. Bland annat innebär de nya kraven att utvärderingsstrategierna för Sveriges sex zoner, enligt luftkvalitetsdirektivet, för det kommande året ska rapporteras tillsammans med detaljerade metadata för alla stationer som ingår i dessa strategier senast i december varje år.
    EU:s gränsvärden överskrids i Sverige för luftföroreningarna partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2). Gränsvärdet för kolmonoxid (CO) har också överskridits under vissa år på grund av ett årligt bilevenemang i Stockholm, men generellt sett är halterna av CO i Sverige mycket låga. För övriga luftföroreningar förekommer främst halter under NUT, vilket innebär att luftkvalitetsövervakningen kan utföras genom objektiv skattning och/eller modellberäkningar. Enligt det framtagna förslaget på utvärderingsstrategier för rapportering till EU framgår att antalet befintliga stationer, med några undantag, räcker för att uppfylla de krav som ställs. För NO2 i zon 2 (Mellansverige) behövs dock ytterligare 3 stationer. I denna studie har emellertid ej tagits hänsyn till om modellberäkningar eller indikativa mätningar utförts, vilket kan medföra upp till 50 % reduktion av det antal mätstationer som krävs.

    Även kraven på fördelning mellan stationer i urban bakgrund och gaturum uppfylls för Sveriges rapportering i enlighet med förslag på utvärderingsstrategi. Däremot uppfylls inte kravet på fördelningen mellan PM10- och PM2.5 – stationer fullt ut. Kvoten mellan antalet mätstationer för PM10 och PM2.5 är enligt förslaget 2.7, jämfört med kravets 2.0, vilket innebär att antalet PM10-stationer som föreslås rapporteras är för många i förhållande till PM2.5. Generellt är det dock för halterna av PM10 det föreligger risk för överskridanden av EU-direktiv och utvärderingströsklar i Sverige, medan halterna av PM2.5 är låga. Därmed bedöms det relevant att antalet stationer för PM10 är något högre än för PM2.5 vid Sveriges rapportering till EU.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftkvaliteten i Sverige 2007 och vintern 2007/08. Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Urbanmätnätet är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges Miljökontor och IVL. URBANprojektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Urbanmätnätet startade vintern 1985/86 och den 22:a mätsäsongen (2007/08) har avslutats. Resultaten från kalenderår 2007 och vinterhalvår 2007/08 presenteras i denna rapport. Under vinterhalvåret 2007/08 deltog totalt 30 kommuner i Urbanmätnätet och 10 kommuner deltog med mätningar under hela 2007. Mätningarnas omfattning har bland annat varit dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO2) i totalt 19 tätorter. I 7 av de totalt 30 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i 2 tätorter även svaveldioxid (SO2) som dygnsmedelvärde. I 20 kommuner genomfördes mätningar av VOC och dygnsvisa mätningar av partiklar, PM10, varav en kommun, Kävlinge, även mätte PM2.5. Förutom dessa mätningar utfördes en rad diffusionsmätningar av SO2, NO2 och O3 under såväl vintern 2007/08 som sommar och år 2007. Dygnsvisa mätningar av PM10 utfördes under hela 2006 i totalt 7 tätorter. Miljökvalitetsnormen (MKN) för NO2 för såväl års- (40 Gg/m3) som dygnsmedelvärde (60 Gg/m3, som får överskridas max 7 dygn/år) underskreds i samtliga mätpunkter i urban bakgrund under vinterhalvåret 2007/08. NO2-halterna har uppvisat en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 1986/87. En linjär regressionsanalys visar att trenden för den 'nationella' tidsserien är en årlig minskning med i genomsnitt 0.6 Gg/m3, baserat på de 13 kommuner som deltagit med mätningar minst totalt 20 vinterhalvår. För en medeltätort innebär den genomsnittliga årliga minskningen en haltminskning av NO2 sedan 1986/87 med ca 50 %. Från de månadsvisa mätningarna av SO2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO2 underskrider miljökvalitetsnormen för vinter- och årsmedelvärde (20 Gg/m3) med god marginal. Miljömålet för SO2 som årsmedelvärde, 5 Gg/m3, överskreds i Trelleborg under vinterhalvåret 2007/08. Samtliga kommuner ligger klart under MKN för PM10 som årsmedelvärde (40 Gg/m3) baserat på vinterns samt hela 2006 års mätningar. Däremot har de flesta kommunerna problem att klara den övre utvärderingströskeln (ÖUT) för årsmedelvärdet (14 Gg/m3). Två kommuner överskrider sannolikt MKN som dygnsmedelvärden för PM10 i gaturum. Jönköping överskred under år 2007 MKN under 35 dygn, vilket är samma antal som är tillåtet att överskrida enligt MKN, och Örnsköldsvik hade 28 dygns överskridanden under perioden december 2007 - april 2008. Övriga kommuner, förutom Värnamo, Timrå, Jokkmokk och Lycksele, överskred antalet tillåtna dygn över 30 Gg/m3 (ÖUT) redan under vinterhalvåret såväl i urban bakgrund som i gaturum och mätkrav föreligger därmed för dessa kommuner. Halterna i urban bakgrund såväl som gaturum ligger klart under MKN och ÖUT för bensen under vinterhalvåret 2007/08 och år 2007. Ett stort antal kommuner överskrider dock miljömålet redan i urban bakgrund. I alla kommunerna har bensenhalten minskat sedan mätningarna började 1992/93. En linjär regressionsanalys för bensen, utifrån de 7 kommuner som mätte VOC vintern 2007/08 och som har mätt VOC under 13-16, år ger en genomsnittlig årlig minskning på 0.36 Gg/m3. För en svensk medeltätort ger detta en minskning av bensen med ca 80 %.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftkvaliteten i Sverige 2008 och vintern 2008/09. Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Urbanmätnätet är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges Miljökontor och IVL. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Urbanmätnätet startade vintern 1985/86 och den 23:e mätsäsongen (2008/09) har avslutats. Resultaten från kalenderår 2008 och vinterhalvår 2008/09 presenteras i denna rapport. Under vinterhalvåret 2008/09 deltog totalt 30 kommuner i Urbanmätnätet och 17 kommuner deltog med mätningar under hela 2008. Mätningarnas omfattning har bland annat varit dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO2) i totalt 17 tätorter. I 8 av de totalt 30 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i 3 tätorter även svaveldioxid (SO2) som dygnsmedelvärde. I 27 kommuner utfördes mätningar av PM10, varav en kommun, Kävlinge, även mätte PM2.5. Dygnsvisa mätningar av PM10 utfördes under hela 2008 i totalt 14 tätorter. I 17 kommuner genomfördes mätningar av VOC. Förutom dessa mätningar utfördes en rad diffusionsmätningar av SO2, NO2 och O3 under såväl vintern 2008/09 som sommar och år 2008. Miljökvalitetsnormen (MKN) för NO2 för såväl års- (40 µg/m3) som dygnsmedelvärde (60 µg/m3, som får överskridas max 7 dygn/år) underskreds i samtliga mätpunkter i urban bakgrund under vinterhalvåret 2008/09. Däremot överskreds den övre utvärderingströskeln (ÖUT) som dygnsmedelvärde i Örnsköldsvik och riskerar att överskridas i Timrå och Karlstad. NO2-halterna har uppvisat en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 1986/87. En linjär regressionsanalys visar att trenden för den 'nationella' tidsserien är en årlig minskning med i genomsnitt 0.6 µg/m3, baserat på de 14 kommuner som deltagit med mätningar under minst 20 vinterhalvår. För en medeltätort innebär den genomsnittliga årliga minskningen en haltminskning av NO2 sedan 1986/87 med ca 50 %. Från de månadsvisa mätningarna av SO2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO2 underskrider miljökvalitetsnormen för vinter- och årsmedelvärde (20 µg/m3) med god marginal. Inte heller miljömålet för SO2 som årsmedelvärde, 5 µg/m3, överskreds i någon kommun. De kommuner som uppvisade de högsta halterna av SO2 var hamnkommunerna Trelleborg och Ystad som bägge uppvisade ett års- och vinterhalvårsmedelvärde på 3 µg/m3. Samtliga kommuner ligger klart under MKN för PM10 som årsmedelvärde (40 µg/m3) baserat på vinterns samt hela 2008 års mätningar. Däremot har de flesta kommunerna problem att klara den övre utvärderingströskeln (ÖUT) för årsmedelvärdet (14 µg/m3). En kommun överskred MKN som dygnsmedelvärden för PM10 i gaturum, Jönköping, under år 2008. De flesta övriga kommuner överskred antalet tillåtna dygn över 30 µg/m3 (ÖUT) redan under vinterhalvåret såväl i urban bakgrund som i gaturum och mätkrav föreligger därmed för dessa kommuner. Vid jämförelse av uppmätta halter av PM10 med utvärderingströsklarna för PM10 i förslaget om ny förordning kan man konstatera att endast ett fåtal kommuner riskerar att överskrida de föreslagna övre utvärderingströsklarna. För de nio kommuner som mätt PM10 i urban bakgrund under minst sju av de nio pågående åren kan man se en tendens till viss haltminskning. Halterna i urban bakgrund såväl som gaturum ligger klart under MKN och ÖUT för bensen under vinterhalvåret 2008/09 och år 2008. De flesta kommuner ser också ut att klara miljömålet. I alla kommunerna har bensenhalten minskat sedan mätningarna började 1992/93. En linjär regressionsanalys för bensen, utifrån de 7 kommuner som mätte VOC vintern 2008/09 och som har mätt VOC under minst 15 vinterhalvår, ger en genomsnittlig årlig minskning på 0.38 µg/m3. För en svensk medeltätort ger detta en minskning av bensen med ca 80 %

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftkvaliteten i Sverige 2009 och vintern 2009/10. Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Urbanmätnätet är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges Miljökontor och IVL. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Urbanmätnätet startade vintern 1985/86 och den 24:e mätsäsongen (2009/10) har avslutats. Resultaten från kalenderår 2009 och vinterhalvår 2009/10 presenteras i denna rapport. Under vinterhalvåret 2009/10 deltog totalt 34 kommuner i Urbanmätnätet och 14 kommuner deltog med mätningar under hela 2009. Mätningarnas omfattning har bland annat varit dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO2) i totalt 15 tätorter. I 7 av de totalt 30 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i en tätort även svaveldioxid (SO2) som dygnsmedelvärde. I 28 kommuner utfördes mätningar av PM10, och i 2 kommuner Kävlinge och Svedala, mättes PM2.5. Dygnsvisa mätningar av PM10 utfördes under hela 2009 i totalt 13 tätorter. I 24 kommuner genomfördes mätningar av VOC. Förutom dessa mätningar utfördes en rad diffusionsmätningar av SO2, NO2 och O3 under såväl vintern 2009/10 som sommar och år 2009. Miljökvalitetsnormen (MKN) för NO2 för såväl års- (40 µg/m3) som dygnsmedelvärde (60 µg/m3, som får överskridas max 7 dygn/år) underskreds i samtliga mätpunkter i urban bakgrund under vinterhalvåret 2009/10. Däremot överskreds den övre utvärderingströskeln (ÖUT) som dygnsmedelvärde i Örnsköldsvik och Kalix. NO2-halterna har uppvisat en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 1986/87. En linjär regressionsanalys visar att trenden för den 'nationella' tidsserien är en årlig minskning med i genomsnitt 0.6 µg/m3, baserat på de 15 kommuner som deltagit med mätningar under minst 20 vinterhalvår. För en medeltätort innebär den genomsnittliga årliga minskningen en haltminskning av NO2 sedan 1986/87 med ca 50 %. Från de månadsvisa mätningarna av SO2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO2 underskrider miljökvalitetsnormen för vinter- och årsmedelvärde (20 µg/m3) med god marginal. Inte heller miljömålet för SO2 som årsmedelvärde, 5 µg/m3, överskreds i någon kommun. Endast en kommun, Uppsala, riskerar att överskrida ÖUT för PM10 som årsmedelvärde (28 µg/m3) medan övriga kommuner ligger klart under baserat på vinterns samt hela 2009 års mätningar. Ingen kommun överskred MKN som dygnsmedelvärden för PM10 i gaturum under år 2009. De flesta kommuner överskred antalet tillåtna dygn över 25 µg/m3 (NUT) i gaturum och mätkrav föreligger därmed för dessa kommuner. Halterna i urban bakgrund såväl som gaturum ligger klart under MKN och ÖUT för bensen under vinterhalvåret 2009/10 och år 2009 och endast en överskred den nedre utvärderingströskeln (2 µg/m3). Ett antal kommuner, främst i gaturum, har dock svårt att klara miljömålet (1 µg/m3). I alla kommunerna har bensenhalten minskat sedan mätningarna började 1992/93. En linjär regressionsanalys för bensen, utifrån de 11 kommuner som mätte VOC vintern 2009/10 och som har mätt VOC under minst 15 vinterhalvår, ger en genomsnittlig årlig minskning på 0.2 µg/m3. För en svensk medeltätort ger detta en minskning av bensen med ca 70 %.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 2010/11 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Urbanmätnätet, som är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges Miljökontor och IVL, har nyligen avslutat sitt 25:e mätår. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2010 och vinterhalvår 2010/11 presenteras i denna rapport.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/132013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Urbanmätnätet, som är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges kommuner och IVL, har avslutat sitt 27:e och påbörjat sitt 28:e mätår. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2012 och vinterhalvår 2012/13 presenteras i denna rapport. Under år 2012 och vinterhalvåret 2012/13 deltog 31 kommuner i varierande omfattning. Totalt 21 kommuner valde att mäta hela år 2012. Mätningarna har innefattat dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), partiklar (PM10,PM2.5 och sot) samt månads-/veckoprovtagning med diffusionsprovtagare avseende NO2, SO2, ozon (O3) och lättflyktiga kolväten (VOC). Samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO2 underskred såväl miljökvalitetsnormen (MKN) (40 µg/m3) som övre utvärderingströskeln (ÖUT) (32 µg/m3) för årsmedelvärde. I gaturum i Arvika och Kiruna överskreds NUT som dygnsmedelvärde (36 µg/m3) under 42 respektive sju dygn, jämfört med tillåtna sju under ett kalenderår. Samtliga kommuner uppvisade under år 2012 och vinterhalvår 2013/13 halter under MKN för PM10 som årsmedelvärde (40 µg/m3), i såväl urban bakgrund som gaturum. Av de deltagande kommunerna under 2012 var det två kommuner; Sunne och Örnsköldsvik, där ÖUT som dygnsmedelvärde överskreds respektive tangerades i gaturum. Drygt 85 procent av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (50 ?g/m3) överträddes under 2012 och vinterhalvår 2012/13 inträffade under mars och april. Mätningar av PM2.5 under 2012 visar att årsmedelvärdena låg långt under den nedre utvärderingströskeln (NUT). Halterna av bensen i gaturum såväl som i urban bakgrund under 2012 och vinterhalvåret 2013/13 låg klart under NUT. Den genomsnittliga minskningen av bensen, för de 10 kommuner som mätt mer än 15 år, har varit cirka 70 procent i urban bakgrund. Den nedåtgående trenden var som störst fram till början av 2000-talet, medan halterna de senaste åren i stort sett varit oförändrade. Två kommuner, Jönköping och Ystad, valde att analysera sina PM10 – filter från vinterhalvår år 2012 avseende metaller. Jönköping valde även att göra analys avseende PAH på filtren från 2012. Samtliga uppmätta halter av benso(a)pyren och metaller ligger under NUT för årsmedelvärde. Från de månadsvisa mätningarna av SO2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO2 underskrider MKN för vinter- och årsmedelvärde (20 µg/m3) med god marginal.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftkvaliteten i Sverige. Sommaren 2000 och vintern 2000/01. Resultat från mätningar URBAN-projektet. Bilagor2001Report (Other academic)
    Abstract [en]

    URBAN-projektet bygger på samarbete mellan ett antal kommuner och IVL. Urbanmätnätets 15:e mätsäsong (2000/01) har avslutats och resultaten presenteras i denna rapport. En nyhet under det gångna vinterhalvåret har varit dygnsprovtagning av PM10, vilket 14 kommuner valde att mäta. En av målsättningarna med URBAN-projektet är att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. I takt med förändrade krav, exempelvis införandet av nya miljökvalitetsnormer (MKN), ändrar också Urbanmätnätet successivt utförande. Nya komponenter kommer att införas och andra kanske försvinner eller mäts med lägre tidsupplösning. Under juni 2001 antogs en ny förordning om MKN för luft i vilken PM10 ingår. Ännu har dock ingen MKN för bensen fastställts. Hittills har mätstrategin inom URBAN-projektet i huvudsak anpassats efter gränsvärden satta för vinterhalvår, något som nu ses över. MKN baseras på årsmedelvärden, vilket gör att sommarmätningar sannolikt kommer krävas i större omfattning. De urbana bakgrundsmätningarna kommer även att behöva kompletteras med gaturumsmätningar eftersom MKN ska vara uppfyllda överallt där människor vistas. Genom den samverkan som sker mellan kommunerna inom Urbanmätnätet utgör de resultat som genereras ett bra underlag som kan nyttjas på ett för alla optimalt sätt

  • 20.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2001 och vintern 2001/02. Resultat från mätningar inom URBAN-projektet2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Urbanmätnätets 16:e mätsäsong (2001/02) har avslutats och resultaten presenteras i denna rapport. En av målsättningarna med URBAN-projektet är att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. I takt med förändrade krav, exempelvis införandet av nya miljökvalitetsnormer (MKN), ändrar också Urbanmätnätet successivt utförande. Nya komponenter kommer att införas och andra kanske försvinner eller mäts med lägre tidsupplösning. Under juni 2001 antogs en ny förordning om MKN för luft i vilken PM10 ingår. En MKN för bensen är ute på remiss och förväntas antas under året. Genom den samverkan som sker mellan kommunerna inom Urbanmätnätet utgör de resultat som genereras ett bra underlag som kan nyttjas på ett för alla optimalt sätt. Under det gångna året har en del, till URBAN-projektet angränsande, projekt pågått. Åtta Urban kommuner har i samarbete med IVL utfört en inledande värdering av sin luftkvalitet med avseende på miljökvalitetsnormer. En rapport har sammanställts på så sätt att den kan bli en vägledning för andra kommuner i deras luftkvalitetsutvärdering. Vidare startade Bio-Hälsa-Miljö projektet sina mätningar av bland annat pm10, PM2.5 och VOC under detta vinterhalvår. Fem Urban kommuner (Uppsala, Östersund, Lycksele, Värnamo och Landskrona) har deltagit i projektet. Mätningarna fortsätter ytterligare ett vinterhalvår. Mätningar med IVL:s PM1-provtagare har under sommaren 2002 startat ibland annat Värnamo. Mätningarna där pågår parallellt med mätningar av PM10 och PM2.5. Några av Urban kommunerna valde under det gångna vinterhalvåret att mäta i gaturum istället eller parallellt med den urbana bakgrunden.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2002 och vintern 2002/03. Resultat från mätningar inom URBAN-projektet2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Urbanmätnätet bygger på samarbete mellan ett antal Miljö- och Hälsoskyddskontor och IVL. URBAN-projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Urbanmätnätets 17:e mätsäsong (2002/03) har avslutats och resultaten presenteras i denna rapport. Mätningarnas omfattning har bland annat varit dygnsmedelvärden av NO2 i totalt 34 tätorter, i 23 av de 34 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i 3 tätorter även SO2. I 29 kommuner genomfördes dygnsvisa mätningar av PM10. I 38 tätorter genomfördes veckovisa diffusionsmätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC). Förutom dessa mätningar utfördes en rad diffusionsmätningar av SO2, NO2 och O3 under såväl vintern 2001/02 som sommaren 2002. Samtliga kommuners halter av NO2 i urban bakgrund under vinterhalvåret 2002/03 underskrider miljökvalitetsnormen (MKN) för dygn. I kommuner där halten i den urbana bakgrunden ligger över den övre utvärderingströskeln (ÖUT) för NO2 på dygnsbas (Östersund, Köping, Kalix, Arvika och Uppsala) är bedömningen att risk för överskridanden av miljökvalitetsnormen i gaturum föreligger. I de tätorter där gaturumsmätningar har skett (Kristianstad, Landskrona, Mariestad och Örebro) ligger dock halterna under ÖUT. NO2 -halterna har haft en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 1986/87. En linjär regressionsanalysen visar att trenden för en genomsnittlig svensk tätort är en årlig minskning med 0.7 µg/m3, baserat på de 11 kommuner som deltagit i Urbanmätnätet samtliga vinterhalvår sedan start. Från de dygnsvisa mätningarna av SO2 framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO2 underskrider MKN med god marginal. Detsamma gäller för de uppmätta dygnsmedelvärdena. Tio av de deltagande kommunernas halter av PM10, som 90-percentil för dygn under vinterhalvåret, ligger över MKN. Fyra av dessa motsvarar gaturumsmätningar (Kristianstad, Mariestad, Örebro och Landskrona) medan sex är att betrakta som urban bakgrund. Halten av PM10 under vinterhalvåret ligger över den övre utvärderingströskeln i samtliga kommuner utom Strömsund. Totalt överskreds MKN (50 µg/m3) vid cirka 400 tillfällen under perioden oktober-april, varav 80 % av dessa tillfällen inträffade under februari, mars och april. Samtliga orter uppvisar ett vinterhalvårsmedelvärde för bensen i urban bakgrund som underskrider miljökvalitetsnormen. Två kommuner (Växjö och Arvika) ligger över den övre utvärderingströskeln i urban bakgrund. Samtliga kommuner överskrider miljömålet (1 µg/m3.) I alla kommunerna har bensenhalten minskat sedan mätningarna började 1992/93 En linjär regressionsanalys för bensen ger en genomsnittlig årlig minskning på 0.55 µg/m3 under de elva år som bensenmätningar pågått inom Urbanmätnätet.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2003 och vintern 2003/04. Resultat från mätningar inom URBAN-projektet2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Urbanmätnätets 18:e mätsäsong (2003/04) har avslutats och resultaten presenteras i denna rapport. Projektet har med åren skapat ett ovärderligt underlag med information om luftkvalitet i svenska tätorter och materialet har bland annat använts i forskningsprojekt och inom den nationella rapporteringen av luftkvalitet. En av målsättningarna med URBAN-projektet är att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. I takt med förändrade krav, exempelvis införandet av nya miljökvalitetsnormer (MKN), ändrar också Urbanmätnätet successivt utförande. Nya komponenter kommer att införas och andra kanske försvinner eller mäts med annan tidsupplösning. En MKN för ozon antogs i augusti 2004. Enligt MKN har kommunerna ansvaret att övervaka luftkvaltiteten i sin kommun. De kommuner som ingått i Urbanmätnätet har tagit sitt ansvar och genom den samverkan som sker mellan kommunerna inom Urbanmätnätet utgör de resultat som genereras ett bra underlag som kan nyttjas på ett för alla optimalt sätt. Sedan Urbanmätnätet startade har nästan en tredjedel av landets kommuner utfört mätningar/modelleringar av sin luftkvalitet. Naturvårdsverket har under 2004haft ett regeringsuppdrag att utarbeta ett förslag om att underlätta och samordna kontrollen av miljökvalitetsnormen för utomhusluft. I Naturvårdsverkets utredning föreslås att Länsstyrelserna får ansvar för samordning av kontrollen av luftkvaliteten i länet inklusive luftkvaliteten i tätorter och att de också får en skyldighet att upprätta ett regional luftövervakningsprogram. Samråd om programmet skall ske med kommuner i länet. Kommunerna får dock ett fortsatt ansvar för kontrollen av luftkvaliteten i tätorter för att bedöma om MKN uppfylls. En viktig förändring för kommunerna är att kontrollen regleras av ett regionalt luftövervakningsprogram.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2004 och vintern 2004/05. Resultat från mätningar inom URBAN-projektet2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Urbanmätnätet är ett samarbete mellan ett antal Miljökontor och IVL. URBAN-projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Urbanmätnätets 19:e mätsäsong (2004/05) har avslutats och resultaten presenteras i denna rapport. Mätningarnas omfattning har bland annat varit dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO2) i totalt 23 tätorter, i 10 av de de totalt 35 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i 1 tätorter även svaveldioxid (SO2) som dygnsmedelvärde. I 28 kommuner genomfördes dygnsvisa mätningar av partiklar PM10 och VOC. Förutom dessa mätningar utfördes en rad diffusionsmätningar av SO2, NO2 och O3 under såväl vintern 2004/05 som sommaren 2004. Samtliga kommuners halter av NO2 i urban bakgrund under vinterhalvåret 2004/05 underskrider miljökvalitetsnormen (MKN) för dygn i såväl urban bakgrund som gaturum. NO2 -halterna har haft en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 1986/87. En linjär regressionsanalysen visar att trenden för en genomsnittlig svensk tätort är en årlig minskning med 0.63 µg/m3, baserat på de 9 kommuner som deltagit i Urbanmätnätet samtliga vinterhalvår sedan start. Från de dygnsvisa mätningarna av SO2 framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO2 underskrider MKN med god marginal. Detsamma gäller för de uppmätta dygnsmedelvärdena. Samtliga kommuners halter av PM10, som 98-percentil för dygn under vinterhalvåret, ligger över ÖUT, undantaget Timrå. Två av dessa motsvarar gaturumsmätningar (Kristianstad och Landskrona) medan övriga är att betrakta som urban bakgrund. Totalt överskreds MKN (50 µg/m3) vid cirka 170 tillfällen under perioden oktober-april. Inga kommunerna överskred dock MKN med fler än de tillåtna 35 dygnen under vinterhalvåret. Samtliga orter uppvisar ett vinterhalvårsmedelvärde för bensen i urban bakgrund som underskrider miljökvalitetsnormen och den övre utvärderingströskeln. De flesta kommuner överskrider dock miljömålet (1 µg/m3). I alla kommunerna har bensenhalten minskat sedan mätningarna började 1992/93 En linjär regressionsanalys för bensen ger en genomsnittlig årlig minskning på 0.46 µg/m3 under de tretton år som bensenmätningar pågått inom Urbanmätnätet

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2006 och vintern 2006/07. Resultat från mätningar inom URBAN-projektet2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Urbanmätnätet är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges Miljökontor och IVL. URBAN-projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Urbanmätnätet startade vintern 1985/86 och den 21:a mätsäsongen (2006/07) har avslutats. Resultaten presenteras i denna rapport. En nyhet från och med Urbanmätnätets 21:a upplaga var att baspaket för mätningar under 12-15 månader erbjöds utöver de vanliga baspaketen baserade på vinterhalvår. Totalt valde 6 kommuner den möjligheten. Under vinterhalvåret 2006/07 deltog totalt 33 kommuner i Urbanmätnätet. Mätningarnas omfattning har bland annat varit dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO2) i totalt 15 tätorter. I 7 av de totalt 33 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i 1 tätort även svaveldioxid (SO2) som dygnsmedelvärde. I 26 kommuner genomfördes dygnsvisa mätningar av partiklar PM10 och i 25 mättes VOC. Förutom dessa mätningar utfördes en rad diffusionsmätningar av SO2, NO2 och O3 under såväl vintern 2006/07 som sommaren 2006. Dygnsvisa mätningar av PM10 utfördes i urban bakgrund under hela 2006 i Karlshamn och Burlöv samt i gaturum i Landskrona. Under sommaren 2006 mätte även Höganäs PM10 och VOC mättes i Burlöv och Landskrona. Miljökvalitetsnormen (MKN) för NO2 för såväl års- (40 µg/m3) som dygnsmedelvärde (60 µg/m3, som får överskridas max 7 dygn/år) underskreds i samtliga mätpunkter i urban bakgrund under vinterhalvåret 2006/07. NO2-halterna har uppvisat en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 1986/87. En linjär regressionsanalys visar att trenden för den 'nationella' tidsserien är en årlig minskning med i genomsnitt 0.56 µg/m3, baserat på de 15 kommuner som deltagit med mätningar minst totalt 15 vinterhalvår. För en medeltätort innebär den genomsnittliga årliga minskningen en haltminskning av NO2 sedan 1986/87 med ca 40 %. Från de månadsvisa mätningarna av SO2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO2 underskrider miljökvalitetsnormen för vinter- och årsmedelvärde (20 µg/m3) med god marginal. Miljömålet för SO2 som årsmedelvärde, 5 µg/m3, överskreds i Trelleborg under vinterhalvåret 2006/07. Samtliga kommuner ligger klart under MKN för PM10 som årsmedelvärde (40 µg/m3) baserat på vinterns samt hela 2006 års mätningar. Däremot har de flesta kommunerna problem att klara den övre utvärderingströskeln (ÖUT) för årsmedelvärdet (14 µg/m3). Dygnsmedelvärdena under vinterhalvåret 2006/07 tyder inte på någon risk för överskridanden av miljökvalitetsnormen för dygn, 50 µg/m3 som får överksridas maximalt 35 dygn per helår. För de tre kommunerna; Landskrona, Burlöv och Karlshamn, som mätt PM10 under hela 2006 ligger halterna under miljökvalitetsnormen. Samtliga kommuner förutom Hammarö, Motala och Tidaholm överskred antalet tillåtna dygn över 30 µg/m3 (ÖUT) redan under vinterhalvåret såväl i urban bakgrund som gaturum och mätkrav föreligger därmed för dessa kommuner. Halterna i urban bakgrund såväl som gaturum ligger klart under MKN och ÖUT för bensen under vinterhalvåret, då halterna normalt är som högst. Ett stort antal kommuner överskrider dock miljömålet redan i urban bakgrund. I alla kommunerna har bensenhalten minskat sedan mätningarna började 1992/93. En linjär regressionsanalys för bensen, utifrån de 12 kommuner som mätte VOC vintern 2006/07 och som har mätt VOC under 12-15, år ger en genomsnittlig årlig minskning på 0.26 µg/m3. För en svensk medeltätort ger detta en minskning av bensen med drygt 60 %.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mätningar av vedeldningsrelaterade luftföroreningar i Umeå 2012/132016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Resultat från mätningar av vedeldningsrelaterade luftföroreningar, jämförelse mellan platser med olika eldningsbehov och vanor samt mellan olika vedeldningsrelaterade luftföroreningar. Mätningar har, i varierande omfattning, utförts vid fyra platser i Umeå avseende partiklar (PM2.5 och sot), polyaromatiska kolväten (PAH), organiskt och elementärt kol (OC/EC) samt ”black carbon” (BC).

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Söderlund, Karin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ferm, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sjöberg, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Utredning avseende indikatorer för luft2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En miljöindikator har som syfte att beskriva ett tillstånd i miljön, dels genom att beskriva en trendutveckling, dels genom att visa hur situationen är i förhållande till uppsatta miljömål/gällande miljökvalitetsnormer. För uppföljning av miljömålet Frisk luft behövs en vidareutveckling och förbättring av de indikatorer som används idag, dels till Naturvårdsverkets De Facto på nationell bas, dels till Länsstyrelsernas samverkansorgan avseende miljömålssystemet (RUS)(www.rus.lst.se) på läns- och kommunnivå. I föreliggande rapport, framtagen av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket, görs en sammanställning av olika indikatorer, nationella och internationella samt en översyn av nuvarande indikatorer och datatillgång. Dessutom ges förslag på format för framtida indikatorer. Indikatorer är tänkta att kunna användas av en rad olika aktörer med olika kunskapsnivåer och olika intressen. Utgångspunkten och ambitionen har därför varit att eftersträva ett lagom antal indikatorer som ska vara relevanta, kunna illustrera trender, vara lätta att förstå och omfatta tillräckligt med underlagsdata för att vara trovärdiga. Sammanfattningsvis föreslås beräkningen av indikatorer främst baseras på: års- eller vinterhalvårsmedelvärden för trenduppföljning dygns- eller timmedelvärden för uppföljning av miljökvalitetsmål/-normer urbana bakgrundshalter för trender gaturumshalter för korttidsmedelvärden användning av samtliga tillgängliga mätdata, med avseende på såväl stationsantal som startår (förutsatt tillräckligt antal stationer) befolkningsviktade medelvärden regional uppföljning, baserad på zonindelning

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Söderlund, Karin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Malin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tang, Lin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftkvaliten i Sverige 2013 och vintern 2013/2014 - Mätningar inom Urbanmätnätet2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Söderlund, Karin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kindbom, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kartläggning av emissioner från arbetsfordon och arbetsredskap i Sverige1999Report (Other academic)
    Abstract [en]

    På uppdrag av Naturvårdsverket och Statistiska Centralbyrån har IVL kartlagt beståndet av mobila arbetsmaskiner, dvs arbetsfordon och arbetsredskap, i Sverige. Totalt innefattar materialet av arbetsfordon ca 353 000 dieseldrivna och 142 000 bensin eller gasoldrivna enheter. Bensindrivna fordon domineras helt av snöskotrar, ca 130 000 enheter, för fritids- och yrkesbruk. Materialet av arbetsredskap är till antalet ca 2 miljoner i inventeringen, varav ca 95% är bensindrivna. Gräsklippare är här till antalet störst med ca 1.2 miljoner enheter. Emissionsberäkningar har utförts för CO, NMVOC, NOx, partiklar, SO2, CO2, NH3, CH4 och N2O. Beräkningarna bygger på inventeringsunderlaget och generellt har emissionsfaktorer för dieselmotorer, 2-takts- och 4-takts bensinmotorer samt gasolmotorer hämtats från Corinairs Emission Inventories Guidebook (Samaras, Z. 1994). Justeringar av faktorerna har gjorts för anpassning till den bättre bränslekvaliten som finns i Sverige. I princip har de större fordonen inventerats branschvis medan redskapen kartlagts efter typ av redskap. De branscher och sektorer som ingår i inventeringen är; hamnar, jordbruk, järn- och stålindustri, Banverket, Luftfartsverket, skogsindustrin, skogsbruket, Försvaret, entreprenad verksamhet, gruvor samt hushåll, samhälle och diverse.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Söderlund, Karin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Potter, Annika
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 2011/122012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Urbanmätnätet, som är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges kommuner och IVL, har avslutat sitt 26:e och påbörjat sitt 27:e mätår. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2011 och vinterhalvår 2011/12 presenteras i denna rapport. Under år 2011 och vinterhalvåret 2011/12 deltog 28 kommuner i varierande omfattning. Totalt 14 kommuner valde att mäta hela år 2011. Mätningarna har innefattat dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), partiklar (PM10,PM2.5 och sot) samt månads-/veckoprovtagning med diffusionsprovtagare avseende NO2, SO2, ozon (O3) och lättflyktiga kolväten (VOC). Samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO2 underskred såväl miljökvalitetsnormen (MKN) (40 µg/m3) som övre utvärderingströskeln (ÖUT) (32 µg/m3) för årsmedelvärde. Endast i Örnsköldsviks gaturum överskreds under vinterhalvår 2011/12 fler än tillåtna antal dygn av ÖUT (48 µg/m3) för NO2 som dygnsmedelvärden. Samtliga kommuner uppvisade under år 2011 och vinterhalvår 2011/12 halter under MKN för PM10 som årsmedelvärde (40 µg/m3), i såväl urban bakgrund som gaturum. Av de deltagande kommunerna under 2011 var det tre kommuner, Örnsköldsvik, Ljungby och Sunne, där ÖUT som dygnsmedelvärde överskreds i gaturum. Knappt 60 % av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (50 ?g/m3) överträddes under 2011 och vinterhalvår 2011/12 inträffade under mars och april. Mätningar av PM2.5 har endast utförts i 4 kommuner under 2011 och ytterligare 2 under vinterhalvår 2011/12.   Årsmedelvärdena låg långt under den nedre utvärderingströskeln (NUT). Halterna av bensen i gaturum såväl som i urban bakgrund under 2011 och vinterhalvåret 2011/12 låg klart under NUT. Den genomsnittliga minskningen av bensen, för de 10 kommuner som mätt mer än 15 år, har varit cirka 70 % i urban bakgrund. Den nedåtgående trenden var som störst fram till början av 2000-talet, medan halterna de senaste åren i stort sett varit oförändrade. En kommun, Köping, valde att analysera sina PM10 – filter från vinterhalvår 2010/11 avseende PAH och metaller. Timrå valde att göra metallanalys på filter från vinterhalvår 2010/11. Samtliga uppmätta halter av benso(a)pyren och metaller ligger under NUT för årsmedelvärde. Timrå valde även att utföra mätningar av 1,3-butadien samt form- och acetaldehyd diffusivt under en vecka per månad under vinterhalvår 2011/12. Mätningarna indikerar att halterna är låga och sannolikt under preciseringarna för miljökvalitetsmålet. Från de månadsvisa mätningarna av SO2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO2 underskrider MKN för vinter- och årsmedelvärde (20 µg/m3) med god marginal.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Söderlund, Karin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sjöberg, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Luftkvalitet i tätorter 2001/022003Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I föreliggande rapport redovisas halter i urban bakgrundsluft (tätortsmiljö) för kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), sot, partiklar (PM10) och lättflyktiga kolväten (VOC) från totalt 46 kommuner varav 38 ingått i Urbanmätnätet samt halter i gaturum av NO2, PM10 och kolmonoxid (CO). Dessutom redovisas halter i bakgrundsluft på landsbygd från det nationella övervakningsnätet. Rapporten syftar främst till att ge en bild av den nuvarande luftkvalitetssituationen i förhållande till aktuella och inom en snar framtid kommande miljökvalitetsnormer för utomhusluft, samt att redogöra för trender för de aktuella komponenterna. Halterna av SO2, NO2, sot och bensen minskar fortfarande i svenska tätorter även om den årliga minskningstakten avtar. Trafikens minskade utsläpp, bland annat till följd av införandet av katalysatorer på personbilar, är en orsak till detta. Halter som bedöms skadliga för hälsan (enligt tagna eller föreslagna miljökvalitetsnormer) överskrids för NO2, PM10 och bensen, men ej för SO2 och CO. För NO2 överskrids miljökvalitetsnormen för dygn respektive timme endast i Göteborg och Stockholm. Halterna av PM10 ligger i de flesta tätorter över den övre utvärderingströskeln i urban bakgrund. De högsta halterna i urban bakgrund uppmättes under vinterhalvåret 2001/02 i de värmländska orterna Arvika och Grums. Bland de mätningar av PM10 som utfördes i gaturum överskreds miljökvalitetsnormen för dygn i Uppsala, Kristianstad och Stockholm. För bensen överskreds den föreslagna miljökvalitetsnormen i urban bakgrund i 20% av de kommuner som medverkade i Urbanmätnätet

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Söderlund, Karin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sjöberg, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lövblad, Gun
    Åtta kommuners inledande värdering av luftkvaliteten i förhållande till miljökvalitetsnormer2003Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Föreliggande rapport beskriver åtta olika kommuners i arbete att genomföra en första värdering av sin luftkvalitet. Projektet har utförts i samarbete med kommunerna; Arvika, Burlöv, Karlshamn, Karlskoga, Katrineholm, Strömsund, Tranås och Östersund samt Naturvårdsverket och IVL. Utifrån dessa kommuners haltmätningar har en inledande värdering av luftkvaliteten jämfört med miljökvalitetsnormer (MKN) gjorts. Erfarenheter vid inventeringarna av uppmätta halter och emissioner ligger till grund för de rekommendationer och slutsatser som återfinns i denna rapport. Rapporten kan således ge andra kommuner vägledning i deras inledande värdering av luftkvaliteten.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 31 of 31
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf