IVL Svenska Miljöinstitutet

ivl.se
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansson, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Potter, Annika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Friedrichsen, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Brorström-Lundén, Eva
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Persistent organic pollutants in Swedish mosses2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    On behalf of the Swedish Environmental Protection Agency, IVL Swedish Environmental Research Institute led in 2015 a project aiming to examine the concentrations of persistent organic pollutants (POPs) in mosses.
    Samples of red-stemmed feathermoss (Pleurozium schreberi) and glittering wood moss (Hylocomium splendens) were collected at 83 rural sampling sites. Of these, 20 samples were analysed for the following groups: polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs), polychlorinated biphenyls (PCBs), selected organochlorine pesticides, polybrominated diphenyl ethers (PBDEs), hexabromocyclododecane (HBCD), dioxins and furans (PCDD/PCDFs), dioxin-like PCBs and perfluorinated alkylated substances (PFAS).
    The sampling sites were selected to cover the whole of Sweden, in both the north-south gradient and in the east-west gradient. The sites were also chosen to represent both eventually elevated concentrations as well as low concentrations of POPs. Information on locations of industrial activities, population density and monitoring stations for organic substances in air and precipitation (Swedish national monitoring programme) were also used for the selection of sampling sites.
    Generally, the concentrations of the analysed substances were very low, often close to or below the quantification limits for the analyses.
    Significant correlation was found between the concentrations of PAHs, dioxin/furans and dioxin like PCBs in the mosses and the distance to the closest industry, and also to the distance from the southernmost point in Sweden. p,p-DDE concentrations in mosses showed a correlation to the distance from the southernmost point in Sweden, with the highest concentrations in the south. No correlation was found between the concentrations of p,p-DDE (one of the DDTs) in mosses and distance to the closest industry.
    The concentrations of PAHs in mosses collected at sites located in the vicinity of three air monitoring stations (Råö, Aspvreten and Pallas) were in agreement with the concentrations of PAHs in air, with the highest concentrations in mosses and in air found in the south and the lowest in the north. Comparison between the PAH profile in air and in mosses showed a higher percentage of heavier PAHs in the mosses. This indicates a larger proportion of particular bounded PAHs in mosses.
    HBCDD and PFAS were not detected in any of the analysed moss samples, which is consistent with a similar study conducted in Norway.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Fredricsson, Malin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Brorström-Lundén, Eva
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Danielsson, Helena
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansson, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nerentorp, Michelle
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Potter, Annika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöberg, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nationell luftövervakning - Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 20172018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket ansvarar för den nationella övervakningen av luftens och nederbördens kvalitet i bakgrundsmiljö. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar till och med 2017 och regionala modellberäkningar till och med 2016, respektive 2017 för marknära ozon.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Fredricsson, Malin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Danielsson, Helena
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansson, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nerentorp, Michelle
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Potter, Annika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansson, Hans Christen
    Arenskoug, Hans
    Tunved, Peter
    Mellqvist, Johan
    Lindström, Bodil
    Nanos, Therese
    Andersson, Sandra
    Carlund, Thomas
    Leung, Wing
    IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Nationell luftövervakning: Sakrapport med data från övervakning inom Program-område Luft t.o.m 20192021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket, Luftenheten, ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2019 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2018. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Klemetz, Viktor
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Danielsson, Helena
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansson, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nerentorp, Michelle
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Potter, Annika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Segura Roux, Marta
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Söderlund, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Areskoug, Hans
    Hamzavi, Zahra
    Hansson, Christen
    Krejci, Radovan
    Mellqvist, Johan
    Lindström, Bodil
    Nanos, Therese
    Alpfjord Wylde, Helene
    Andersson, Camilla
    Andersson, Sandra
    Carlund, Thomas
    Leung, Wing
    Nationell luftövervakning: Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t. o. m. 20212023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL),

    Institutionen för Miljövetenskap vid Stockholms universitet (SU), Institutionen för Mark och Miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Chalmers tekniska högskola och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) till och med 2021 samt regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2020. 

    För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 20 och 45 år sedan, generellt skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö.

    Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.

    För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av marknära ozon överskrider i dagsläget MKN för hälsa vid ett flertal mätstationer i södra Sverige.

    För såväl partiklar (i form av PM2,5) och bensen (i urban bakgrund) är risken låg att haltnivåer överstiger miljömålens preciseringar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Nationell luftövervakning 2021
  • 5.
    Norström, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Remberger, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kaj, Lennart
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Potter, Annika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansson, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Palm Cousins, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Brorström-Lundén, Eva
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Results from the Swedish National Screening Programme 2008. Subreport 3. Biocider: Difenacoum2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    IVL Swedish Environmental Research Institute has performed a 'Screening Study' of difenacoum and related compounds as an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency. Difenacoum is used as a second generation anticoagulant rodenticides (SGAR). It is mainly used to control rodents around buildings and inside transport vehicles. Difenacoum is uptaken via ingestion and acts by disrupting the blood clotting process. In addition to difenacoum, the current study also includes another six substances with similar functions. The overall objectives of the study were to determine the concentrations of the selected substances in the Swedish environment. A sampling programme was developed and 60 samples were included in the study, representing surface water, sediment, fish, soil, in- and effluent water from sewage treatment plants, sludge, storm water, storm water and sludge, and eagle-owl tissues. All of the seven anticoagulant rodenticides were below detection limit in all abiotic samples and in fish. This shows that these substances are not widely distributed in the Swedish environment. However, difenacoum and three of the related compounds (coumatetralyl, bromadiolone and bromadifacoum) were found in three of the eagle-owl individuals. Coumatetralyl and bromadiolone were found in highest levels followed by difenacoum and the liver sampled contained higher concentrations compared to muscle samples. This shows that secondary poisoning of animals feeding on rodents not can be excluded. Additional studies focusing on areas with known usage could reveal if other non-target organisms other than eagle-owls are likely to be exposed to rodenticides. The study also confirms that the liver is the main target for retention of these rodenticdes.Version 2 april 2012

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6. Paulrud, Susanne
    et al.
    Peterson, Kjell
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Steen, Erica
    Potter, Annika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Johansson, Linda
    Persson, Henrik
    Gustafsson, Kristofer
    Johansson, Mathias
    Österberg, Stefan
    Munkhammar, Inger
    Användningsmönster och emissioner från vedeldade lokaleldstäder i Sverige2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet var att förbättra underlaget för framtida beräkningar av årliga emissioner från småskalig vedeldning i villor genom att dels mäta emissioner hemma hos dem som eldar med ved i braskaminer och spisinsatser, dels genom en enkätstudie undersöka hur ofta och på vilket sätt lokaleldstäder (kaminer, spisinsatser, öppen spis etc) eldas i Sverige. Procentuellt för alla regioner var fördelningen mellan olika slags lokaleldstäder: 44 % braskaminer, 23 % öppen spis, 23 % öppen spis med insats ,14 % värmeackumulerade ugnar och 12 % köksspisar (Summan av procenten blir inte 100 % eftersom en del fastigheter har flera olika typer av eldstäder) Mer än hälften av alla lokaleldstäderna var installerade före 1991. Uppmätta emissioner visade liten skillnad mellan kaminer och spisinsatser. Spisinsatserna hade något högre medelvärde för OGC, metan, NMVOC och stoft. Lägst emissioner hade de nya kaminerna och spisinsatserna med undantag av två fall. Emissionsdata varierade mellan 750-4700 mg/MJ för CO, 50-440 mg/MJ för OGC, 11-230 mg/MJ för metan, 20-260 mg/MJ för NMVOC, 0,5-17 mg/MJ för PAH och 20-180 mg/MJ för stoft.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Potter, Annika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Analys av kondensat från rökgaskondenseringsenhet från CleanBioHeat - Slutrapport av delprojekt inom GrönBostad Stockholm2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    CleanBioHeat har utvecklat en produkt, FGR®, som renar rökgaser från värmepannor samtidigt som den ger en ökad en värmeutvinning. Då den används på mindre pannor kan den hjälpa exempelvis kursgårdar/hotell, växthus och mindre fjärrvärmeanläggningar att minska sin miljöpåverkan. Vid reningen hamnar en del av partiklarna från luften istället i kondensvattnet och i detta projekt har IVL hjälpt CleanBioHeat med kemiska analyser för att bättre kunna bedöma om kondensaten är rena nog att släppas ut till dagvatten och sjöar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Potter, Annika
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Andersson, Jeanette
    Sjöblom, Ann
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Junedahl, Erika
    Palm Cousins, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Brorström-Lundén, Eva
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Cato, Ingemar
    Results from the Swedish National Screening Programme 2004. Subreport 3: Limonene2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Measurements of the terpene limonene were performed in 223 samples of air, sediment, sludge, water and biota from background and urban sites and from point sources. Both of the two optical isomers, d-limonene and l-limonene, were analyzed in all media. Since limonene is emitted from several plants, such as pine, it occurs naturally in the environment but is also used in houshold products and industrially. Air samples from industrial point sources indicated local emissions but limonene degrades quickly in the atmosphere. None of the background sediments and only two of the background water samples contained detectable concentrations of limonene. No limonene was detected in biota (fish) and the conclusion of the screening is that accumulation of limonene in the environment is of minor importance.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Potter, Annika
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Palm Cousins, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Brorström-Lundén, Eva
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Results from the Swedish National Screening Programme 2008. Subreport 3: Methyl tert-butyl ether (MTBE) and ethyl tert-butyl ether (ETBE)2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Methyl tert-butyl ether (MTBE) and ethyl tert-butyl ether (ETBE) are mainly used as additives to gasoline in order to enhance the combustion efficiency. As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, IVL has performed a screening study of MTBE and ETBE. The overall objective of the screening was to determine concentrations in a variety of media in the Swedish environment, in order to judge if the substances are commonly occurring in the Swedish environment. A further aim was to determine key sources and highlight major transport routes

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Brorström-Lundén, Eva
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Danielsson, Helena
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fredricsson, Malin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansson, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Potter, Annika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wängberg, Ingvar
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nationell luftövervakning - sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 20152016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket, Enheten för luft och klimat, ansvarar för den nationella övervakningen av luftens och nederbördens kvalitet i bakgrundsmiljö. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2015 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2014, respektive 2015 för marknära ozon. Den nationella luftövervakningen omfattar även viss mätverksamhet på Svalbard, men denna redovisas inte i föreliggande rapport. Den 1 januari 2016 flyttades verksamheten vid EMEP-stationen Vavihill, på Söderåsen i Skåne, till Hallahus, 1 km norr om den tidigare mätplatsen.

    För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 15 och 35 år sedan, generellt skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut man kommer.

    För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider i dagsläget MKN för hälsa. För såväl marknära ozon, partiklar (i form av PM2.5) och bensen (i urban bakgrund) finns risk för haltnivåer som överstiger miljömålens preciseringar.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Danielsson, Helena
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansson, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wängberg, Ingvar
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Potter, Annika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sakrapport 2013 - Data från övervakning inom Programområde luft till och med år 20132013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Swedish Environmental Protection Agency, the unit for Air Quality and Climate Change, is responsible for the national air quality and precipitation monitoring in rural background areas. The report presents the results from the activities within the National monitoring progamme for air pollutants regarding measurements (performed by IVL, ITM and SLU respectively) until 2013 and modelling (performed by SMHI) under 2012. This report is only available in Swedish.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Svensson, Annika
    Wängberg, Ingvar
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Brorström-Lundén, Eva
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansson, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Potter, Annika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rehngren, Erika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöblom, Ann
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Areskoug, Hans
    Kreuger, Jenny
    Södergren, Helena
    Andersson, Camilla
    Holmin Fridell, Sofi
    Nationell miljöövervakning - luft2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket, Enheten för luft och klimat, bedrivs mätningar av luftens och nederbördens sammansättning, främst i bakgrundsmiljö, inom olika mätprogram. IVL Svenska Miljöinstitutet har ansvar för genomförandet av merparten av verksamheten inom luftområdet. Därtill ombesörjer både Institutionen för Tillämpad Miljöteknik (ITM) vid Stockholms universitet och Institutionen för Mark och Miljö vid Sveriges lantbruks-universitet (SLU) delar av övervakningen. SMHI genomför, med hjälp av beräknings-modeller, en geografisk kartläggning av halter i luft och deposition av försurande och övergödande ämnen på nationell nivå. De samlade resultaten från mätningar till och med 2011 och beräkningar till och med 2010 redovisas i denna rapport. Det har generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö för flertalet av de luftförorenings-komponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen sedan mätningarna startade för mellan 10 och 30 år sedan. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponent och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut man kommer. För de flesta de ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider i dagsläget MKN för hälsa. För såväl ozon som för bensen (i urban bakgrund) finns risk för haltnivåer som överstiger miljömålens preciseringar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Sjöberg, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Svensson, Annika
    Wängberg, Ingvar
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Brorström-Lundén, Eva
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Potter, Annika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansson, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rehngren, Erika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Söderlund, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Areskoug, Hans
    Kreuger, Jenny
    Nationell Miljöövervakning - LuftData t.o.m. 20092011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverkets Miljöövervakningsenhet bedrivs mätningar av luftens och nederbördens sammansättning, främst i bakgrundsmiljö, inom olika mätprogram. IVL Svenska Miljöinstitutet har ansvar för genomförandet av merparten av verksamheten inom luftområdet. Därtill ombesörjer både Institutionen för Tillämpad Miljöteknik (ITM) vid Stockholms universitet och Institutionen för Mark och Miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) delar av övervakningen. De samlade resultaten från mätningarna till och med 2009 redovisas i denna rapport. Det har generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö för flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen sedan mätningarna startade för mellan 10 och 30 år sedan. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponent och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut man kommer. För de flesta de ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider i dagsläget MKN för hälsa. För såväl ozon som bensen (i urban bakgrund) och eten finns risk för haltnivåer som överstiger miljömålen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Strandberg, Johan
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Waldetoft, Hannes
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Giovanoulis, Georgios
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Egelrud, Liselott
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Thorsén, Gunnar
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Potter, Annika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Odour and ecotoxicity in water from fuels of varying content of non-fossil components: Odour threshold values, predictive modelling and ecotox data2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammansättningen av fordonsbränslen har förändrats sedan 2018 beroende på reduktionsplikten, som innebär att en ökande andel biobaserat innehåll måste blandas in i fossila bränslen. Eftersom egenskaper såsom lukt och ekotoxicitet är komplexa och beror av hur blandningar av ämnen är sammansatta, betyder det att gamla data inte är tillämpliga. Luktegenskaper är viktiga för dricksvattenproducenter, medan ekotoxiciteten är viktig för prioriteringen av saneringsinsatser vid spill. 

    Målen för den här studien har därför varit att: 1) kvantifiera innehållet i ett antal vanliga diesel- och bensinbränslen som säljs i Sverige, 2) kvantifiera lukttrösklar för dessa bränslen i dricksvatten, 3) undersöka ekotoxiciteten från HVO (hydrogenated vegetable oil) och diesel med RME-tillsats (rapsmetylester), samt 4) undersöka om det är möjligt att prediktera lukt i vatten baserat på koncentrationer i en bränsle/vatten-blandning. I studien har sammanlagt åtta bränslen testats, varav fyra stycken var dieselbränslen (HVO 100, MK1 diesel med HVO, MK1 diesel med RME och MK1 diesel) och fyra stycken innehöll bensin/etanol i olika omfattning (E85, E05, E10 med biobensin och E10). HVO 100 och MK1 diesel med RME användes för ekotoxtester på alger, bakterier, kräftdjur och nedbrytningstest. Bensin/etanol-bränslen löstes effektivare i vatten än dieselbränslen. Detta beror på att de innehåller en högre andel ämnen som är mer vattenlösliga, exempelvis etrar och lätta aromatiska föreningar, men också på inblandningen av etanol i bränslena. E85-bränslet gav de högsta koncentrationerna i vattenblandningen, trots att andelen bensin bara är 15 %. En liknande effekt på löslighet kunde obserververas för RME i dieselbränslena, om än inte i lika hög utsträckning. Luktegenskaperna hos bränslen i vatten bestämdes till absolut största delen av hur mycket etrar som lösts i vatten.

    I det 98 oktaniga E05 bränslet fanns högst koncentration i bränslet och den eter som fanns i E85 löstes effektivast i vatten, vilket gjorde att lukttrösklarna för dessa låg vid 0,0017 % inblandning av vatten/bränsleblandning i rent vatten för E05-bränslet och 0,0042 % för E85. Etrarna var så drivande för lukten att koncentrationen av dessa kunde prediktera lukten i en vattenlösning med god precision. De ekotoxikologiska testerna visade i regel mild eller ingen effekt från bränslena på de testade organismerna. Undantaget var för reproduktionen hos kräftdjur som stördes av MK1 diesel med RME. Den låga lösligheten hos de två testade dieselbränslena i vatten gav för låga koncentrationer av kolväten i bränsle-/vattenblandningen för att genomföra giltiga nedbrytningstester 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Söderlund, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Potter, Annika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 2011/122012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Urbanmätnätet, som är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges kommuner och IVL, har avslutat sitt 26:e och påbörjat sitt 27:e mätår. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2011 och vinterhalvår 2011/12 presenteras i denna rapport. Under år 2011 och vinterhalvåret 2011/12 deltog 28 kommuner i varierande omfattning. Totalt 14 kommuner valde att mäta hela år 2011. Mätningarna har innefattat dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), partiklar (PM10,PM2.5 och sot) samt månads-/veckoprovtagning med diffusionsprovtagare avseende NO2, SO2, ozon (O3) och lättflyktiga kolväten (VOC). Samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO2 underskred såväl miljökvalitetsnormen (MKN) (40 µg/m3) som övre utvärderingströskeln (ÖUT) (32 µg/m3) för årsmedelvärde. Endast i Örnsköldsviks gaturum överskreds under vinterhalvår 2011/12 fler än tillåtna antal dygn av ÖUT (48 µg/m3) för NO2 som dygnsmedelvärden. Samtliga kommuner uppvisade under år 2011 och vinterhalvår 2011/12 halter under MKN för PM10 som årsmedelvärde (40 µg/m3), i såväl urban bakgrund som gaturum. Av de deltagande kommunerna under 2011 var det tre kommuner, Örnsköldsvik, Ljungby och Sunne, där ÖUT som dygnsmedelvärde överskreds i gaturum. Knappt 60 % av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (50 ?g/m3) överträddes under 2011 och vinterhalvår 2011/12 inträffade under mars och april. Mätningar av PM2.5 har endast utförts i 4 kommuner under 2011 och ytterligare 2 under vinterhalvår 2011/12.   Årsmedelvärdena låg långt under den nedre utvärderingströskeln (NUT). Halterna av bensen i gaturum såväl som i urban bakgrund under 2011 och vinterhalvåret 2011/12 låg klart under NUT. Den genomsnittliga minskningen av bensen, för de 10 kommuner som mätt mer än 15 år, har varit cirka 70 % i urban bakgrund. Den nedåtgående trenden var som störst fram till början av 2000-talet, medan halterna de senaste åren i stort sett varit oförändrade. En kommun, Köping, valde att analysera sina PM10 – filter från vinterhalvår 2010/11 avseende PAH och metaller. Timrå valde att göra metallanalys på filter från vinterhalvår 2010/11. Samtliga uppmätta halter av benso(a)pyren och metaller ligger under NUT för årsmedelvärde. Timrå valde även att utföra mätningar av 1,3-butadien samt form- och acetaldehyd diffusivt under en vecka per månad under vinterhalvår 2011/12. Mätningarna indikerar att halterna är låga och sannolikt under preciseringarna för miljökvalitetsmålet. Från de månadsvisa mätningarna av SO2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO2 underskrider MKN för vinter- och årsmedelvärde (20 µg/m3) med god marginal.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf