IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
1 - 44 of 44
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Almemark, Mats
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bergström, Rune
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Boman, Bengt
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Frostell, Björn
    Biologisk behandling av ett blekeriavlopp i kombination med ultrafiltrering1990Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Ett kombinerat klorstegs- och alkalistegsavlopp behandlades i laboratorieskala i en anaerob reaktor som på utflödessidan var kopplad till en ultrafilteranläggning på så sätt, att biomassa och högmolekylära föreningar kvarhölls och koncentrerades i reaktorn. Permeatet från ultrafiltret behandlades vidare i en aktvslamreaktor. Systemet visade goda behandlingsresultat, ca 80 % COD- och ca 80 % AOX-reduktion samt ca 90 % BOD7-reduktion. (Motsvarande resultat före aktivslambehandlingen var 63+-6 % för COD, 76+-2 % för AOX och 40-50 % för BOD7). Det intressantaste resultatet är emellertid observationen, att betydande andelar av de mängder organiska föreningar, som kvarhölls av ultrafiltreringsmembranet, deklorinerades och bröts ner i den anaeroba reaktorn, som även producerade biogas. Försök att driva systemet utan tillsats av närsalter ledde till en långsam utarmning av de biologiska reaktorernas innehåll av Kjeldahlkväve och totalfosfor.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ek, Mats
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Levlin, Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Trela, Jozef
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Plaza, Elzbieta
    Hammarby Sjöstadsverk. Uppstart av Försöks- och Demonstrationsanläggningen för Framtidens Kommunala VA-Teknik2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Sjöstadsverket är en unik resurs för att utveckla VA-forskning i Sverige och internationellt. Stockholm Vatten överlåter (1/1 2008) hela försöksanläggningen för fortsatt experimentell verksamhet inom VA-området till en FoU grupp ledd av IVL och KTH. Det primära målet är först att säkerställa kontinuiteten i driften och kostnader för detta ska täckas genom projektstöd från olika intressenter. Tanken är att all verksamhet skall finansierats genom olika projekt.Forskningsinriktningen kommer att beslutas av en FoU styrelse där finansiärerna sitter med. Tre huvudmål för drift av anläggningen har definierats: A. Utveckling och optimering av befintliga metoder och processkonfigurationer för resurseffektiv avloppsvattenrening. B. Utveckling av nya innovativa metoder och processkonfigurationer för förbättrad behandling av vattenfas samt sidoströmmar. C. Testning samt utvärdering av utrustningar för vattenreningsteknik, specifika komponenter och system med fokus på världsmarknaden. Relevanta projektförslag för svensk VA-teknik kan delas upp i åtta huvudområden: 1. Krav på ingående vatten, 2. Optimering av befintliga aeroba och anaeroba processer, 3. Kompletterande rening, 4. Processtyrning samt mätteknik, 5. Behandling av sidoströmmar, 6. Klimateffektiv behandlingsteknik, 7. Biogasproduktion, 8. Nya innovativa tekniker och processer. Från dessa huvudområden prioriterar Svenskt Vatten i samråd med ITT Flygt, NV och övriga FoU-styrelseledamöter vilka konkreta projekt som ska startas upp.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Filipsson, Staffan
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Jesper
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Friesen, Lisa Winberg von
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    The municipal wastewater treatment plant of the future – A water reuse facility2020Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In 2015 the municipality of Simrishamn, together with IVL decided to start a project for the design, implementation and evaluation of a full-scale plant for removal of micropollutants such as pharmaceuticals and hormone disturbing substances. This ambition came true within a VINNOVA funded programme, Challenge Driven Innovation and by a decision made by the City council for the investment in a full-scale demonstration plant. As the region, including Simrishamn municipality, have been facing water shortage in recent years, it was decided to also evaluate the possibility to reuse the treated water by infiltration to the ground water. For this, an advanced treatment was added to the existing wastewater treatment plant (WWTP).

    The evaluation of the implemented three parallel advanced treatment systems consisting of only activated carbon (GAC), ozonation combined with sand filter, and ozonation combined with activated carbon clearly shows an added removal effect for pharmaceuticals but also other pollutants.

    Evaluation of the reusability of the treated water also showed positive results. The removal of pharmaceuticals, endocrine disrupting substances and antibiotics was almost 100 % and indicates that the water could be reused, e.g. by recharging to the groundwater.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Magnus
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Viktor, Tomas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    WEBAP - Wave Energized Baltic Aeration Pump - final report2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report is only available in English.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lüdtke, Maximilian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Levlin, Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fortkamp, Uwe
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Slamavvattning i kommunala reningsverk2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Slamhanteringen på kommunala reningsverk står inför förändringar. Tekniska möjligheter att minska till exempel tungmetaller i avloppsslam har nått en gräns där ytterligare steg inte är rimliga. Även i uppströmsarbeten har problem att minska föroreningsnivåer för att klara framtida utsläppskrav för slam uppdagats. Eftersom krav på återvinning av näringsämnen samtidigt blir allt tydligare och intresset för att utnyttja slam som en energiresurs blir allt större, kommer olika andra slambehandlingsmetoder spela en allt viktigare roll i framtiden. De flesta av alternativen för slamhantering kräver ett behandlingssteg där vattenhalten i slammet minskas för att möjliggöra en vidarebehandling av slammet. Detta kan göras med olika metoder såsom gravimetrisk, mekanisk och termisk avvattning vilka presenteras i denna rapport. Möjligheter och potential, men även nackdelar med de olika teknikerna diskuteras. Eftersom vissa slamhanteringsmetoder som till exempel slamförbränning redan nu kan antas spela en viktig roll i framtidens slamhantering, så kommer även slamtorkningen få en viktig roll som ett nödvändigt försteg. Tyskland, som är EUs största slamaktör, samt andra länder, tas upp som ett exempel på hur slamhantering ser ut idag och hur utvecklingen kommer att ske i framtiden. Det är dock viktigt att nämna att Tyskland och andra länder har en egen utvecklad tradition vad gäller slamhanteringen och att den infrastruktur som finns därmed är utgångspunkten för deras vidareutveckling. Sverige har andra förutsättningar och därmed också möjligheter att utveckla egna strategier (Baresel m fl., 2014). Rapportens författare bedömer att det finns en del tekniker för slamavvattning som har en större potential än andra och som samtidigt är kompaktare och kräver mindre resurser för drift. Till dessa kan främst torkningstekniker räknas. Dessutom finns tekniker som än så länge mest finns på ritbordet och som därför är svåra att bedöma med avseende på kostnader och potential. Dessa borde testas i pilotskala för vidareutveckling.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Bergström, Rune
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Utvärdering av superkritisk koldioxid som rengöringsmetod för oljehaltigt gods2002Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Viking Sewing Machines AB, Husqvarna har ersatt triavfettning av pulverpressat sinter-stål med en ny typ av rengöringsutrustning, avfettning med koldioxid. Koldioxid i superkritisk form, högt tryck och hög temperatur, har egenskaper liknande ett lösningsmedel. Utrustningen levererades av Chematur Engineering och har varit i drift sedan våren 1999. Superkritisk koldioxid används bl.a inom livsmedelsindustrin. Rengöring av metaller är däremot en ny tillämpning, vilket, om den fungerar tekniskt, kan vara av stort intresse som en ersättning till tri eftersom den ej har dess nackdelar ur miljösynpunkt. Koldioxid avfettningen har utvärderats och jämförts med den gamla triavfettningen. Sammantaget så kan koldioxidtvätten medföra något högre tvättkostnader än med den gamla tritvätten, men samtidigt så bör tvättresultatet kunna bli bättre och dessutom blir det en minskning av miljöbelastningen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Bergström, Rune
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Martin, Joachim
    Behandling av skärvätskor och tvättvatten-sluten vattenhantering1996Report (Other academic)
    Abstract [en]

    IVL och Scania har i ett branschspecifiktprojekt med stöd från Naturvårdsverket undersökt olika behandlingsalternativ för förbrukade skärvätskeemulsioner och tvättvatten(avfettningsbad). I projektet undersöktes också möjligheten att minimera volymen av förbrukade vätskor. Försökskörningar utfördes i pilotskala vid Scania i Falun. Följande behandlingstekniker utprovades:Ultrafiltrering(UF) (tub- och hålfibermembran) och indunstning (tre olika typer/fabrikat). Målsättningen har varit attjämföra teknisk prestanda och kostnader för två behandlingsalternativ: 1. Indunstning +RO och 2. UF+RO. Indunstning har genomgående givit bättre reduktionsvärden än UF utom mineralolja. Med en slutpolering med RO uppnås höga reduktionsgrader oavsett om föregående behandling bestått av UF eller indunstning. Behandling av avfettningsbad/tvättvatten resulterade i med skärvätskan jämförbara avskiljningsgrader. Vid RO behandling av industningskondensaten erhölls högre kapaciteter(flux) än vid motsvarande behandling av UF permeaten. Säkerligen uppnås också bättre volymreduktion med tanke på de förhållandevis låga salthalterna i industningskondensaten. Maximal volymreduktion har dock ej fastställts vid försöken. Kostnaden har beräknats för de två behandlingsalternativen vid olika årliga behandlingsvolymer. Dessa kan jämföras med kostnaden för alternativt externt omhändertagande av förbrukade bad exempelvis SAKAB. Beräkningarna visar att det finns en brytpunkt för när det blir ekonomiskt fördelaktigt med internt omhändertagande. Utvärderingen av hanteringen av skärvätskor visar att den stora potentialen för kostnadseffektiva miljöförbättringar ligger i minskade förbrukade mängder. En ökad livslängd för baden kan uppnås genom bättre skötsel, exempelvis filtrering, och införande av centralsystem.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Bhasin, Aditi
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Almemark, Mats
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Arnberg, Ronny
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Johansson, Kristin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tjus, Kåre
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Framtida slamhantering – Förbränning kombinerat med fosforåtervinning ur askan2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det här projektet syftar till att ta fram ett underlag som belyser för– och nackdelar med förbränning av slam, betraktat ur ett helhetsperspektiv och baseras på försök i fullstor- och pilotskala. Livscykelanalys används för att utvärdera potentiell miljöpåverkan från behandling av slam, om man övergår från kompostering till förbränning (inklusive fosforåtervinning från askor).

    Prover av bottenaska, flygaska, rökgas och renat rökgaskondensat från alla försöken analyserades. De flesta utvärderingar av askorna, rökgasemission och kondensatsvatten visade att det finns en bra möjlighet att förbränna slammen i befintliga pannor. Massbalansberäkningar över förbränningsanläggningen visade att de flesta tungmetallerna hamnar i askor vid förbränningen.

    Resultat från livscykelanalys visade att ett teknikbyte från kompostering till samförbränning (som behandlingsmetod för rötat slam) innebär att man kan minska användningen av fossila energiresurser, minska klimatpåverkan och minska potentialen för toxisk påverkan på natur och människor utan att orsaka signifikant högre miljöpåverkan av annat slag. Resultat i studien visar, att den ovan formulerade slutsatsen är föga beroende av variabeln slambehandlingsmetod. Däremot gäller slutsatsen under studiens förutsättningar och är känslig för de randvillkor som räknas upp i rapporten.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9. Bjurhem, Jan-Erik
    et al.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fällningsförsök av ridåvatten från målerianläggningar1985Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Kemisk fällning av ridåvatten har utförts med olika fällningskemikalier. Ett av vattnen innehöll höga halter av krom, kromat, bly och zink samt höga halter av organiskt material. Laboratorieförsök visade att järnsulfat gav det bästa reningsresultatet. Resthalterna i klarvattenfasen blev för Cr 0,24, Cr6+

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10. Bjurhem, Jan-Erik
    et al.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sedimenterings- och filtreringsstegens dynamiska egenskaper inom järn- och stålindusrin.1986Report (Other academic)
    Abstract [en]

    IVL har studerat två järn- och stålföretag för att belysa dynamiken i utsläppen. Företagens egna utsläppsmätningar har jämförts med mätningar utförda av IVL och orsakerna till variationerna i utsläppen har studerats och analyserats. In- och utgående halter uppvisar en stor spridning under perioden. En statistisk bearbetning av analysdata från detta projekt och företagets tidigare värden visar att frekvensfördelningen oftast är skev till höger, dvs medelvärdet är större än medianvärdet. Vid de undersökta företagen är reduktionen av SÄ och mineralolja ojämn och begränsad över sedimenteringsstegen. Detta beror sannolikt på en för hög ytbelastning, vilket medför att sandfiltren utför den största avskiljningen. De statistiska jämförelsetal som används visar att spridningen är i stort sett oförändrad efter passage av sedimenterings- och sandfiltreringsstegen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11. Bjurhem, Jan-Erik
    et al.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ultrafiltrering av avfettningsbad1983Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Pilot/fullskaleförsök med ultrafiltrering av ett avfettningsbad har utförts på ett större verkstadsföretag. Både hålfiber- och rörmembran har på ett effektivt sätt avskiljt mineralolja och suspenderade ämnen. Badets livslängd har vid försöken förlängts 4 ggr. Återvinningen av fosfater och karbonater uppgår till 75-90%. Återvinningen av nonjontensider varierar mellan 3-30%. Baserat på det experimentella underlaget presenteras en ekonomisk kalkyl för ett 10 m3:s avfettningsbad (koncentration 5 g/l) vars livslängd förlängs från 1 dygn till 1 vecka. Pay-off tiden för denna investering uppgår till 2,1 år. Den dominerande besparingsposten utgörs av de återvunna kemikalierna. Exkluderat från beräkningarna är den besparing som erhålls då avfallsmängden minskar med 1.800 m3 per år.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12. Bjurhem, Jan-Erik
    et al.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Utvärdering av miljöanpassade fordonstvättar ur ett bredare perspektiv2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    IVL har studerat tre slutna system (inget vatten till avlopp), sju stycken anläggningar med 80 % vatten-recirkulering och ett system med låg recirkuleringsgrad utan kemfällning. Den sistnämnda klarade inte riktvärdet för zink men undersökningarna visar att alla de andra anläggningarna klarade utsläppskraven och även gav acceptabelt tvättresultat samt hög driftstillgänglighet för reningsanläggningarna. Bakterier förekommer rikligt i systemen och korrosionspåverkan noterades vid ett flertal anläggningar. Korrosionsproblematiken kan minimeras genom att använda korrosionståligt material och rostskyddsinhibitor. Arbetsmiljöaspekterna bör beaktas p.g.a. bakteriemängden och att flertalet tvättkemikalier kan irritera hud och ögon och i några fall även andningsorganen. Andningsskydd bör krävas vid manuell högtryckstvättning p.g.a. aerosoldimman. Riskerna med kemikaliehanteringen är låg om anvisningarna följs. System utan recirkulering medför stor vattenförbrukning, ökade utsläpp av metaller samt stora tensidutsläpp som kan leda till störningar vid de kommunala reningsverken. Eftersom organiska ämnen och metaller avskiljs i slammet bör slamhanteringen ske i central regi där effektivare reningsmetoder kan användas. Totalslutna anläggningar för fordonstvättar minskar färskvattenförbrukningen och kemikalieanvändningen drastiskt och minimerar risken att föroreningsutsläppen stör de kommunala reningsverkens funktion och då särskilt det känsliga kvävereningssteget. De bidrar även till att förbättra slamkvaliten så att målsättningen att utnyttja detta slam inom jord- och skogsbruk kan uppfyllas

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13. Carlsson, Helene
    et al.
    Tolf, Jonas
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rondahl, Lars
    Bjurhem, Jan-Erik
    Solyom, Peter
    Miljöteknisk utvärdering av alkalisk avfettning1992Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I projektet har arbetsmiljön vid alkalisk avfettning undersökts och membranfiltrering som reningsmetod för förbrukade bad testats. Projektet fokuserades på verkstads- och ytbehandlingsindustrin. Den största risken med alkalisk avfettning ur arbetshygienisk synpunkt är frätskador vid direkt kontakt med badvätska eller badkemikalier. Alkalihalten i luften är i allmänhet låg. Förstärkning av rengöringseffekten med ultraljud kan ge betydande bulleralstring, både i det hörbara området (resonanstoner) och i ultraljudsområdet. Ultraljudsanläggningar bör alltid bullerisoleras. Så kallad biologisk avfettning tycks inte ge upphov till spridning av bakterier, varken levande eller döda, till arbetsmiljön kring anläggningarna. Störningar uppstår i reningsanläggningar då alkaliska avfettningsbad sammanblandas med metallhaltiga vatten. Försöken i detta projekt visar att neutralisering av avfettningsbad ej bör utföras i samband med behandling av metallhaltiga vatten i en neutraliseringsanläggning. En översiktlig beskrivning av alternativa reningsmetoder presenteras samt en kort översikt av metoder för att minska uppkomsten av förbrukade avfettningsbad. Inom projektet har en kombination av ultrafiltrering och omvänd osmos testats på förbrukade avfettningsbad

  • 14. Cerin, Pontus
    et al.
    Axelsson, Ulrik
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Research, Development and Demonstration Strategies on Environmental Technology. Suggested foundations for a Formas-Vinnova strategy2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this report is to provide information for Formas and Vinnova to utilise in their development of a common strategy for their forthcoming environmentally adopted collaborative program. The structure of this report follows the assignment given by Formas and Vinnova to explore how three different aspects can and should influence the design of their forthcoming program. The three parts of the study, that each could constitute a report of its own, are: Definitions of environmental technology, Development trends in the world's vast latecoming economies and Comparative study on environmental policy-making processes for environmentally adopted solutions and technology transformation. When considering the size of the coming Formas-Vinnova programme for environmental technology the recommendation is to make the programme focused on e.g. technology development or demonstration projects. To gain greatest leverage it is vital to figure out how the programme can fit into the landscape of programs that support environmental technology in Sweden and thereby fill the gaps in support that Swedish environmental technology actors are experiencing today.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Alternativ teknik för behandling av metallhaltiga gruvvatten- adsorption, elektrolys, jonbyte, membranteknik, mikrobiell rening och vätskeextraktion1982Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Kemisk fällning och metallfastläggning i sandmagasin är idag de två helt dominerande behandlingsformerna för metallhaltiga gruvvatten. Föreliggande rapport behandlar den alternativa behandlingsteknik man kan tänka sig. När det gäller vätskeextraktion återstår det att kunna visa upp en tekniskt fungerande anläggning. Metoden kräver stora utrustningar och reagensvolymer, varför den blir kostnadskrävande. Membranteknik är en, på liknande vatten, mer utprovad teknik. Dess användning begränsas, liksom för jonbyte och vätskeextraktion, av att den producerar ett koncentrat som kräver ytterligare behandling.Behandlingskostnaden, för att enbart producera koncentratet, överstiger enligt litteraturen 3:50 kr/m3. Utvecklandet av mer selektiva jonbytare innebär att det skapas en potentiell möjlighet att enbart byta ut någon speciell metalljon ur ett sammansatt vatten. I nuläget är dock den praktiska erfarenheten av detta begränsad. Vad gäller elektrolys är forskningen inriktad på att ta fram celler med högre energiverkningsgrader. Få studier av adsorption och mikrobiella metoder redovisas. Detta gör det svårt att bedömma användbarheten av dessa. Den adsorption som uppträder vid metallfastläggning i sandmagasin studeras i ett annat IVL-projekt.

  • 16.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Biologisk oxidation av tiosalter1986Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Sjunkande pH-värden har rapporterats i recipienter nedströms utsläppspunkten från ett flertal svenska gruvor. Biologisk oxidation är en intressant behandlingsmetod. Laboratorieexperiment visar att oxidationen fortgår även vid temperaturer av 4-6 C. Oxidationshastigheten är emellertid väldigt låg.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kemisk fällning av metallhaltigt gruvvatten1986Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Sulfidmalmsbrytning medför att metaller och suspenderade ämnen frigörs. I denna rapport behandlas teknik för kemisk fällning av gruvvatten med olika fällningskemikalier liksom kostnaderna att kemiskt behandla gruvvatten. Såväl inhemska som utländska erfarenheter redovisas. Kalk är den billigaste och mest använda fällningskemikalien. Kalkfällning reducerar vanligen metallhalterna till

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metoder för att eliminera tiosalter i anriknings- och utskovatten.1983Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Det har under senare tid konstaterats att det sker en pH-sänkning i recipienten nedströms i vissa sandmagasin. Detta sker pga att i vattnet ingående tiosalter oxideras. I rapporten diskuteras några av de tänkbara behandlingsmetoderna. Vid biologisk oxidation utnyttjar man bakterier av släktet Thiobacillus för att oxidera tiosalterna. Tillväxt av bakterier har inträffat i några av IVL undersökta vatten. Därför förordas att som nästa steg i detta projekt undersöka om det är möjligt att upprätthålla den biologiska oxidationen även under svenska vinterförhållanden. De kemiska oxidationsmedel som diskuteras är ozon, klorbaserade och väteperoxid. De klorbaserade kemikalierna har den nackdelen att de kan bilda klorinerade organiska komponenter och kloraminer. Användandet av väteperoxid innebär inte några sådana problem men kemikaliekostnaden är något högre. För ozon gäller att oklarhet råder om vilken oxidationsreaktion som inträffar. Tekniken är i Sverige relativt oprövad. Detta innebär att kostnadsberäkningarna blir mycket osäkra. De övriga metoder som diskuteras är alla relativt oprövade och kostnadskrävande.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Regenereringsmetoder för betbad vid järn- och stålverk1989Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I projektet har vi överskådligt studerat olika återvinningstekniker för betbad inom järn- och stålindustrin. Återvinning av både bunden och fri syra kan erhållas med äldre metoder som rostning och destillation men även med det nyligen framtagna systemet Aquatech som bl a bygger på kombinationer av jonselektiva membran. Metoderna kräver dock stora investeringar.För återvinning av fri syra synes syraretardation och dialys vara intressantast framförallt för fluorvätesyra och salpetersyra. För båda metoderna finns ett flertal referensanläggningar. Syraretardation har nyligen installerats i stor skala i Sverige av SCANACON.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Teknik för rening av metallhaltiga gruvvatten. Litteraturstudie.1980Report (Other academic)
    Abstract [en]

    En sammanställning över metallinnehållet i delströmmar från 21 st sulfidiska icke-järnmalmsgruvor har genomförts. Zink och järn förekommer i de största mängderna.I övrigt förekommer Ag, As, Ba, Cd, Cr, Cu, Hg, Mn, Pb, Se och W i varierande mängder. I en litteraturundersökning studerades tekniskt/ekonomiskt följande reningstekniker: sand- och klarningsmagasin, hydroxidfällning, sulfidfällning, omvänd osmos (RO), elektrolys, jonbyte och vätske-vätske-extraktion (VVX). I nuläget används sandmagasin och/eller kemisk fällning. Trots detta blir utsläppshalterna ibland höga. RO, VVX och jonbyte provas i laboratorie och pilotskala. Tekniska svårigheter rapporteras. Elektrolys kräver med kommersiell teknik en uppkoncentrerad ström. De ekonomiska beräkningarna uppvisar en stor spridning. Detta beror dels på att beräkningarna gjorts utifrån laboratorieförsök dels på att gruvvattnen skiljer sig markant vad det gäller pH och metallinnehåll. I rapporten förordas att laboratorieförsök utförs med järnsulfidfällning. FeS-fällning innebär att H2S bildningen kontrolleras och att man förhoppningsvis erhåller ett slam av god kvalitet.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Ekengren, Östen
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bergström, Rune
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Förbättrat borttagande av komplexbundna metaller i industriella avloppsvatten med omvänd osmos1990Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Komplexbunden koppar förekommer bland annat i sköljvatten från mönsterkortsindustrin. Det är svårt att avskilja komplexbunden koppar med kemisk fällning. I det här projektet har vi därför undersökt möjligheterna att avskilja den komplexbundna kopparn med omvänd osmos. I laboratorieförsök utprovades några olika membran på sköljvatten från två företag i Stockholmsområdet. Kopparhalten i det behandlade vattnet var

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Ekengren, Östen
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bergström, Rune
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tjus, Kåre
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tolf, Jonas
    Möjligheter och begränsningar för miljöanpassad (avfallsminimerande) betning, avfettning och valsning inom järn & stålindustrin1997Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Denna utredning visar på möjligheter och begränsningar för införandet av miljöanpassad betning, avfettning och valsning. På betbadssidan finns det väl fungerande regenereringssystem för salt- och svavelsyra. För blandsyra däremot finns det i Sverige bara system för återvinning av fri syra. Utomlands finns det system för att återvinna bunden syra men alla system har tekniska komplikationer och/eller betydande kostnader. Man söker åtgärda detta genom att byta betningskemikalier eller att införa metoder där den bundna syran kan återvinnas. Alla betsystem har problem med att finna metoder för att behandla sköljvattnen på ett sådant sätt att syror och metaller återanvänds. Att återvinna metaller ur metallhydroxidavfallet är tekniskt/-ekonomiskt komplicerat men forskning pågår. Att kunna separera metallerna vid källan i en form så att de kan omsmältas är den på sikt intressantaste lösningen. Vad gäller avfettningsbaden har flera företag börjat införa teknik för att förlänga livslängden på baden. Rätt utfört ger det en kemikaliebesparing, minskad avfallsvolym samt en mer likformig rengöringsopera-tion. Sköljvattnen behöver också tas om hand både av miljö- och kvalitetsskäl. Införandet av motströms-sköljning och separat sköljvattenbehandling begränsas av att varje extra kar är stort och det helt enkelt inte finns plats för kompletteringar. Därför är det extra viktigt att beakta detta vid varje nybyggnation inom fabrikerna. De svenska företagen ligger i frontlinjen vad gäller införandet av avfallssnålare valsningssystem. Man studerar för närvarande själva valsningsoperationen i detalj vilket kan möjliggöra att processen kan följas på ett mer objektivt sätt. I ett längre tidsperspektiv kan man kanske använda de nuvarande slutbehandlingsmetoderna som kompletterande njurar i ett slutet valsningssystem där endast vissa koncentrat tas ut och några få tillsatser behövs

  • 23.
    Ekengren, Östen
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bjurhem, Jan-Erik
    Borttagande av klorerad organisk substans med membranteknik - Några inledande försök1987Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Trots att företagen vidtagit ett flertal interna åtgärder återstår fortfarande klorerad organisk substans (AOX) i avloppsvatten från massafabrikerna. De externreningsmetoder som används idag är luftad damm, aktiv slam, kemisk fällning, jonbyte och andra adsorptionsmetoder samt membranteknik. I den här rapporten presenteras resultat från inledande laboratorieförsök med den sistnämnda tekniken. Försöken har utförts med PCI-membran med cut-off från ca 1000 till 100 000. Med ett E-avlopp erhölls resultat som överensstämmer med vad som redovisats av andra forskare. Det innebär att en 70-80%-ig reduktion av klorerad organisk substans synes möjlig att erhålla med ett flux på ca 200 l/m2*h vid en volymreduktion på ca 20 ggr. Ett membran med större poröppninar, cut-off 100 000 gav något högre flux men hade försämrad avskiljningsegenskaper. Det ojusterade (C+D)-avloppet ställde till stora problem pga igensättningar av membran och diverse fel på utrustningen

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Ekengren, Östen
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bjurhem, Jan-Erik
    Kombination av ultrafiltrering och omvänd osmos-filtrering av blekeriavlopp1990Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Massaproducenterna har vidtagit ett flertal interna åtgärder vilket kraftigt reducerat utsläppen av klorerad organisk substans. Avloppsvatten från massafabrikerna innehåller därefter en begränsad mängd klorerad organisk substans. Som externreningsmetod används i Sverige framförallt den luftade dammen. Andra metoder som används är aktiv slam kemfällning, adsorptionsmetoder och membranteknik. Goda behandlingsresultat har tidigare redovisats vad avser mambranbehandling av det alkaliska E-steget. I det här projektet utförda försök bekräftar dessa goda resultat. I den är rapporten redovisas resultat från laboratorieförsök där en kombination av ultrafiltrering och omvänd osmos utprovats på olika delavlopp. För ett totalt blekeriavlopp ger en kombination avskiljningsvärden avseende COD och AOX på 85-92 % respektive 98-99,9 %. Filtratflödeskapaciteten för RO-membran var ca 15-65 l/m2*h då volymreduktionen var 80-96 %. Förutom tubmembran ingår även ett försök med spiralmembran.Även vid kombinationsbehandling av ett alkalisteg erhålles höga avskiljningsvärden och resthalter av COD på 50-100 mg/l samt AOX 0,01-0,9 mg/l

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Ekengren, Östen
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bjurhem, Jan-Erik
    Undersökning av permeat från ultrafiltrering av oljeemulsioner inom järn- och stålindustrin.1984Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Oljeemulsioner som behandlas med ultrafiltrering har undersökts vid tre järnverk. Permeatens egenskaper ur miljösynpunkt och behandlingsbarhet har kontrollerats. Membranen utgjordes av rörmembran och hålfibermembran. Analysresultaten visar att permeaten kan innehålla för höga halter av bl a BOD, COD, TOC, järn, nickel, fenol, fosfor och kväve för att helt invändningsfritt kunna släppas direkt till recipient. Analys av totalt organiskt kol (TOC) före och efter ett nedbrytningstest under 30 dagar visar att alla permeaten är lättnedbrytbara. Detta bekräftas av bakterietoxicitetstest. Permeaten kan därför ledas till kommunalt reningsverk.

  • 26.
    Ekengren, Östen
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bjurhem, Jan-Erik
    Bergström, Rune
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ultrafiltrering och omvänd osmosfiltrering av avfettningsbad1989Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I takt med att klorerade lösningsmedel allt mer byts ut mot alkaliska avfettningskemikalier ökar intresset för att kunna förlänga livstiden på dessa bad. I den här rapporten presenteras ett flertal försök med membranfiltrering som separationssteg. Användandet av tekniken möjliggör ett borttagande av emulgerad olja och partiklar från badet samtidigt som en stor del av tvättkemikalierna kan återanvändas. Avslutningsvis presenteras orienterande försök att slutbehandla baden med omvänd osmos.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Ekengren, Östen
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bjurhem, Jan-Erik
    Tolf, Jonas
    Martin, Joachim
    Bergström, Rune
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Utredning av förbättrad behandlingsteknik för tvättvatten från bilvårdsanläggningar1992Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Vid bilvårdsanläggningar bedrivs en omfattande tvättverksamhet som genererar förorenat tvättvatten. Dessa vatten innehåller förutom tvättkemikalierna, olja och smuts från vägar o.d. Normalt behandlas detta vatten i en gravimetrisk oljeavskiljare. Otaliga undersökningar har visat att utgående vatten håller högre halter än vad riktvärdet 100 mg/l petroliumkolväten anger. IVL har undersökt fyra alternativa behandlingstekniker för detta vatten - Mikroflotation, biologisk behandling, membranfiltrering samt spaltning med kemikalier i befintligt system. En mer fyllig redogörelse för behandlingsalternativen framgår av rapportens sammanfattning där bl. a avskiljningsgrad för vissa ämnen och inventeringskostnader anges. Man kan konstatera att alla behandlingsalternativen har god avskiljningsförmåga för petroliumkolväten. Organiska ämnen och metaller avskiljs i varierande grad. Kemisk spaltning ger troligen något sämre avskiljning än övriga undersökta behandlingsmetoder vid uppslutning av tvättsystemet.Komplettering av spaltningsutrustning till befintliga system har en mycket låg investeringskostnad och kräver litet utrymme. Tekniken bör därför studeras ytterligare vid ökad recirkuleringsgrad. Den största effekten nås nämligen genom recirkulering. Till exempel betyder en 80 procentig recirkulation av det behandlade vattnet att mängden utsläpp till ett kommunalt reningsverk reduceras med 80-98 % beroende på val av 'njure' och vilken analysparameter som avses.

  • 28.
    Ekengren, Östen
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tolf, Jonas
    Regenereringsmetoder vid blandsyrabetning1994Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Betning av rostfritt stål sker i flera steg med olika betmetoder. Den slutliga betningen sker i blandning av salpetersyra och fluorvätesyra, blandsyrabetning. För att upprätthålla en god betning av godset krävs att avverkad metall blöds ut från betbadet. Vid avblödningen av metall avgår även syra i fri form samt syra bunden till metall. Till viss del kan denna syra återvinnas genom införande av olika återvinningstekniker. För att klarlägga statusen för återvinningsteknik vid blandsyrabetning har detta projekt genomförts. Rapporten är baserad på litteraturuppgifter, information från leverantörer av utrustning och branchfolk. I rapporten beskrivs metoder för återvinning av fri syra samt metoder för återvinning av bunden syra. Metodbeskrivningarna omfattar reduktion av kväveoxider (NOx) genom tillsats av väteperoxid, syraretardation, diffusiondialys, indunstning/kristallisation, elektrokemiska metoder samt extraktion. I rapporten redovisas orienterande experimentella försök för att öka återvinningsgraden av bunden syra efter syraretardation med elektrodialys. Försöken tyder på möjlighet till att öka återvinningsgraden av bunden syra och nitrat. I det experimentella arbetet har försök utförts med att behandla utgående syra efter syraretardation med elektrodialys. Försöken tyder på möjlighet till att öka återvinningsgraden av främst nitrater. I försöken erhölls en återvinningsgrad av 60 respektive 70 procent av ingående nitratmängd. Däremot synes svårighet föreligga att uppnå ökad återvinningsgrad av bunden syra och metall med den teknik som utprovats. Det experimentella arbetet omfattar även test av påverkan av stabilisatortillsats på ett syraretardationsharts.

  • 29.
    Filipsson, Staffan
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bergström, Rune
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Martin, Joachim
    Möjligheter och begränsningar avseende användning av slutningsåtgärder för metallhaltiga vatten, delrapport nr 21996Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Årligen deponeras i dagsläget närmare 55 000 ton metallhydroxidslam samtidigt som stora mängder metaller och processkemikalier hamnar i våra vattendrag. I enlighet med Rio-konventionen har Sverige förbundits att verka för att ett resurssnålt och uthålligt samhälle införs. För att infria konventionen måste därför denna deponering och hantering upphöra. Ett alternativ till deponering är utvinning av metallerna ur hydroxidslammet. Det har dock i praktiken visat sig vara svårt att utvinna metaller som redan hårt bundits i ett hydroxidslam. Ett bättre alternativ är därför att återföra metaller och processkemikalier så nära källan som möjligt. För att undersöka möjligheterna till recirkulering av sköljvatten samt minskning av mängden avfall genom recirkulering eller koncentrering, har ett antal separationstekniker prövats i pilotskala vid Samhall JHP i Svenstavik. Resultaten av de utförda försöken har i de flesta fall varit positiva. Bl a har applicerbarheten av indunstarteknik för återvinning av processkemikalier ur skölj efter zinkatbad kunnat påvisats genom nogranna undersökningar av koncentrat. Även försök med jonbytesteknik för regenerering av betbad har fallit väl ut.

  • 30.
    Filipsson, Staffan
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bjurhem, Jan-Erik
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tjus, Kåre
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jonbytesbehandling av fosfateringssköljvatten1996Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I denna rapport beskrivs försök i lab- och pilotskala med jonbytesteknik för recirkulering av fosfateringssköljvatten. Dessutom har jonbytareluaten studerats för att undersöka hurvida dessa skulle kunna åteföras till fosfateringsbadet. Två olika sköjvatten från samma line har studerats. Det ena består av våthållningssköljvatten och innehåller relativt höga koncentrationer av badkemikalier och det andra består av övriga sköljsteg och innehåller låga koncentrationer av badkemikalier. Det senare sköljvattnet är fullt möjligt att recirkulera med hjälp av jonbytestekniken medan det med högre koncentrationer badkemikalier innebär en låg uppkoncentreringsfaktor varför det är tveksamt om det är realistiskt att behandla detta vatten med jonbytesteknik. Det är tveksamt om eluaten från regenereringarna av kat- och anjonbytarna är möjliga att återföra till fosfateringsbadet. Grundproblemet är att de kemikalier som används för regenerering inte får ackumuleras i badet. För att komma runt detta problem har två tekniker prövats. Den ena tekniken går ut på att använda fosforsyra för regenerering av den starkt sura katjonbytaren. Denna syra visade sig dock vara alltför svag för att en effektiv regenerering skulle erhållas. Den andra tekniken innebär att eluatet från anjonbytaren fick passera en katjonbyatare i syraform för att byta ut natrium från regenereringskemikalien som består av natriumhydroxid mot vätejoner. Denna teknik fungerade väl och skulle eventuellt kunna användas på motsvarande sätt för katjonbytareluatet. Ett annat problem vid återföring är den låga koncentrationen av badkemikalier i eluaten. Ett sätt att höja koncentrationen är att endast låta den mest koncentrerade delen återgå till badet. För att ytterligare öka koncentrationerna kan regenereringen utföras i motström mot behandlingsflödet. Om recirkulering av sköljstegen införes, tillföres inte kalcium samt dess motjoner vilket skulle innebära att betydligt större volymer skulle kunna behandlas före regenerering. Detta skulle i sin tur inte enbart minska drifts- och investeringskostnaderna utan även öka koncentrationerna av badkemikalier i eluaten vilket skulle kunna öka möjligheten att återföra dessa till fosfateringsbadet

  • 31.
    Filipsson, Staffan
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Avskiljning av bioackumulerbara och persistenta ämnen ur förorenat vatten med hjälp av sorptionsteknik1997Report (Other academic)
    Abstract [en]

    IVL har i ett flerårigt projekt utvecklat metoder för avskiljning av bioackumulerbara organiska ämnen ur vattenfas med hjälp av selektiv sorptionsteknik. Då denna teknik bygger på fysikalisk separation, avskiljs även de bioackumulerbara föreningar som är persistenta. Att tekniken är selektiv, innebär bland annat att både drifts- och investeringskostnaderna är relativt låga. Utvecklingsarbetet som varit framgångsrikt, startade med behandling av skogindustriella blekeriavlopp innehållande klororgainska föreningar. Genom att jämföra olika matriser hos polymera sorbenter, framkom att sorbenter med matris av polyfenol och styren har mycket hög affinitet och selektivitet för fenolära ämnen med hög bioackumulerbarhet. Avskiljningsgraden av de flesta analyserade klorfenolära föreningar med potentiell bioackumulerbarhet var över 90 %. Fortsatta långtidsförsök visade att sorbenterna med matris av polyfenol hade betydligt mindre kapacitetsförlust vid upprepade mättnads- och regenereringscykler jämfört med sorbenten med matris av styren. Då blekprocesserna inom skogsindustrin förändrades med minskade utsläpp av klorfenolära föreningar som följd, inriktades det fortsatta utvecklingsarbetet mot behandling av lakvatten från mark kontaminerad med klorfenolära ämnen. Detta är en applikation som bör ha mycket stort intresse med tanke på omfattningen av sådan mark. Som försöksvatten användes lakvatten från före detta BT Kemis tomt i Teckomatorp. Försöken med detta vatten har också varit framgångsrika med en mycket god selektivitet för de klorfenolära föreningarna som framförallt utgörs av klorerade fenoler och fenoxisyror. Detta innebar att en stor volym lakvatten kunde behandlas innan sorbenten blev mättad och behövde regenereras. Detta innebar i sin tur att koncentreringsfaktorn blev hög och att behandlingskostnaden vid en fullskaleinstallation därmed bör komma att understiga 30 kr/m3 lakvatten.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Filipsson, Staffan
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kretsloppsanpassad återvinning av metaller ur industriella avloppsvatten1998Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I och med undertecknandet av Rio-dokumenten, har Sverige förbundit sig att verka för ett uthålligt samhälle. Detta innebär bland annat att ändliga resurser som exempelvis metaller i betydligt större omfattning än hittills måste recirkuleras. I dagsläget deponeras årligen mer än 6000 ton metaller som ett svårhanterligt metallhydroxidslam härrörande från järn&stål- samt verkstadsindustrins neutralisationsanläggningar. Detta är inte en försumbar mängd vid sidan av de mängder som avgår från teknosfären via produkterna. I ekonomiska termer visar ett beräkningsexempel att kostnaderna för bildandet av metallhydroxidslam vid en medelstor ytbehandlingsanläggning, motsvarar drygt 1700 kr/kg utfälld zink. Ett annat exempel hämtat från en anläggning för tillverkning av rostfritt stål visar att kostnaden för bildandet av metallhydroxidslam är drygt 75 kr/kg ut-fälld legeringsmetall (krom, nickel molybden) inklusive värdet av metallerna men exklusive avskrivningskostnader. I denna studie som utförts inom ramen för IVLs delkollektiva program, Miljöanpassad teknologi, har IVL studerat tre processvägar som skulle kunna användas för att återföra metaller ur förbrukade processbad och sköljvatten tillbaka till kretsloppet. De studerade processvägarna var följande; * Avskiljning av metaller över ett jonbytarmaterial för engångsbruk * Plätering av metaller i komplexa blandningar genom elektrolys med diafragma-membran * Modifiering av metallhydroxidslam. Samtliga tre processvägar ska generera en produkt som kan återföra de avskilda metal-lerna till teknosfärens kretslopp. Studien visade att samtliga tre processvägar kan innebära lägre kostnader jämfört med exemplet konventionell fällning vid en medelstor ytbehandlingsanläggning och att de utgör intressanta utvecklingskoncept för återvinning av metaller ur både verkstads- och järn & stålindustrins metallinnehållande vatten.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Filipsson, Staffan
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sorptionsteknik för selektiv rening av förbehandlat blekeriavlopp. 2) Jämförelse av en adsorbent och en jonbytare genom långtidsförsök. 3) Undersökning av förbehandlingens betydelse för deaktivering av en fenolbaserad jonbytare genom långtidsförsök.1992Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Den för projektet uppsatta målsättningen att finna en sorbent med hög selektivitet för bioackumulerbara klorfenolära föreningar och ringa kapacitetsförlust för dessa under långtidsdrift har hittills infriats. Långtidsförsöken som presenteras i denna rapport har totalt omfattat behandling av mer än 400 000 bäddvolymer avloppsvatten fördelat på fyra sorbentkolonner vilka vardera genomgått 471 cykler á 8 timmar. Resultaten i delrapport 2 visar på klara skillnader mellan den undersökta adsorbenten och jonbytaren vid behandling av ultrafiltrerat E-stegsavlopp blandat med obehandlat (C+D)-steg. Över adsorbenten var avskiljningen av klorfenolära föreningar med potentiell bioackumulerbarhet 98 % under hela långtidsförsöket. Jonbytaren uppvisade dels lägre avskiljning av de klorfenolära föreningarna och dels större kapacitetsförlust för dessa. Resultaten i delrapport 3 visar att jonbytarens kapacitetsförlust inte ökade om ultrafiltrering av E-stegsavloppet uteslöts. Ultrafiltrering av hela avloppsvolymen ((C+D)+E-steget) innebar att kapacitetsförlusten för klorfenolära föreningar med potentiell bioackumulerbarhet upphörde. vid långtidsförsöken har varken motströmsregenerering eller regenerering vid förhöjd temperatur använts. Om dessa regenereringsmetoder används kan deaktiveringen förväntas ytterligare minska.

  • 34.
    Filipsson, Staffan
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sorptionsteknik för selektiv rening av förbehandlat blekeriavlopp. 4) Optimeringsförsök, upptag av genombrottskurvor och karakterisering av adsorptionsbehandlat avloppsvatten.1992Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Den från projektets start uppsatta målsättningen att med hög selektivitet avskilja hydrofoba klorfenolära föreningar utan kapacitetsfölust vid långtidsdrift har hittills infriats (delrapport (1, 2 och 4). Optimeringsförsöken med adsorbenten som beskrivs i delrapport 4 visade att både driftsekonomin och avskiljningen ytterligare kunde förbättras genom att istället för saltsyra använda det sura (C+D)-stegsavloppet för neutralisation av adsorbenten efter regenerering. Ett genombrottsförsök visade att selektiviteten för klorfenolära föreningar med potentiell bioackumulerbarhet är mycket god och att avskiljningen av dessa var >80 % upp till 250 bäddvolymer. Karakterisering av renat avlopp kunde tyvärr ej bekräfta om selektiviteten även är hög för andra potentiellt bioackumulerbara föreningar. Däremot visade ett toxicitetsförsök med embryo och yngel från sebrafisk på en fullständig avgiftning av avloppsvattnet genom adsorptionsbehandlingen.

  • 35.
    Filipsson, Staffan
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sorptionsteknik för selektiv rening av förbehandlat totalt blekeriavlopp. 1/ Jämförelse av olika matrismaterial1990Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Syftet med försöken var att undersöka hur sorbenternas matrismaterial påverkar selektiviteten för klorfenolära substanser gentemot TOC och AOX i ultrafiltrerat totalt (E+(C+D)) blekeriavlopp. Även minskningen i reningseffektivitet under upprepade mättnads- och reaktiveringscykler skulle undersökas. För en fenolbaserad anjonbytare var avskiljningen av de tio analyserade klorfenolära substanserna >95 % efter 60 cykler och med en fenolbaserad adsorbent >99 % efter 45 cykler. Även en styrenbaserad jonbytare uppvisade höga avskiljningsgrader av dessa substanser men denna sorbent tappade reningseffekt under försökets 48 cykler. Med en akrylbaserad jonbytare var avskiljningsgraden jämn men relativt låg under försökets 45 cykler. För att kunna dra säkrare slutsatser beträffande deaktivering av sorbenthartsen måste antalet mättnads- och reaktiveringscykler ökas betydligt. Då dessa inledande försök har utförts med mycket liten sorbentvolym (36 ml) bör även försök med betydligt större volym utföras. Detta tillsammans med en bättre karaktärisering av det renade avloppsvattnet kommer att ske i ett uppföljande projekt stött av STU.

  • 36.
    Fortkamp, Uwe
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Allard, Ann-Sofie
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Återvinning av färg och ridåvatten med ultrafiltrering1997Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Vid lackering av föremål i sprutboxar uppstår översprut som ofta fångas upp med hjälp av en vattenridå bakom föremålet. Blandningen av färg och ridåvatten behandlas i dag vanligtvis med hjälp av sedimentering eller fällning. Medan vattnet återanvänds blir färgslammet avfall. I projektet undersöktes möjligheten att återvinna både vattnet och färgen. En ny och lovande metod som nämndes i litteraturen är gelextraktion. Resultatet av ett förförsök med gelextraktion var dock inte tillfredsställande. En annan metod som också nämndes i litteraturen är membranteknik. Membranfiltrering är dessutom en beprövad teknik vid återvinning av färger från elektrodopplackering. Membranfiltering testades för olika färger i liten skala. Uppkoncentreringen och membranrengöringen fungerade för alla testade färger. I större skala undersöktes en dispersionsfärg och en emulsionsfärg. Under de testade förhållanden gick det något bättre att uppkoncentrera emulsionsfärgen men skillnaden gentemot dispersionsfärgen var bara liten. Det var möjligt att uppkoncentrera färgen till den ursprungliga torr-substanshalten i de utförda försöken. Färgkvalitén analyserades av färgtillverkaren (grov metod) och betecknades som bra. Ett viktigt moment i membranfiltrering är att rengöra membranen efter uppkoncentre-ringen. Det var möjligt att rengöra alla testade membran, men i flera fall var det komplicerat. Under de testade förhållanden hade ett keramiskt membran och ett polyaramidmembran jämförelsevis bra prestanda med avseende på flux och tvättbarhet. Biologiska undersökningar av färgen och ridåvattnet visade att det fanns relativt höga koncentrationer av olika mikroorganismer i både koncentratet (dvs färgen) och permeatet. Det kan eventuell medföra ett problem vid återvinning i fullstor skala. Processförfarandet och utformningen av systemet -inklusive kringutrustningen- är viktiga för uppkoncentreringsresultatet och membrantvättningen. Några punkter som kan nämnas i detta sammanhang är sedimentering av färgen, mikroorganismer, processutformning som underlättar tvättbarheten. Utrustningen måste vara anpassad till färgen. Exempelvis är vanliga plantätningar inte lämpliga för dispersionsfärg. För att kunna bedöma färgåtervinningen och uppskatta kostnaderna bättre är det viktigt att testa systemet under reala förhållanden. Bara i försök på plats kan det visa sig om mikroorganismerna är ett problem, om utformningen av systemet fungerar pålitlig och om färgkvalitén är tillräckligt även vid uppkoncentrering i industriskala. Dessutom underlättar försök i stor skala uppskattningar om ekonomiska besparingar genom att införa en återvinning av färg. Vidare har vi under projektet upptäckt två nya applikationer för membranfiltrering av färg. Man kan se metoden enbart som en avfallminimeringsmetod där man i ett njurförfarande bortför färgen i en enkel form till lägre kostnad. Den tredje applikationen är att behandla tvättvatten från färgtillverkning

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Fortkamp, Uwe
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Återvinning av färghaltiga vatten från färgtillverkning2001Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Vid tillverkning av färg uppstår vid tankrengöring vatten som innehåller färg. Vattnet måste behandlas innan den kan släppas ut respektive återanvändas. I den här rapporten beskrivs olika tekniker för behandling av färghaltiga vatten samt deras för- och nackdelar. Membranfiltrering undersöktes i praktiska försök för behandling av tvättvatten i laboratorieskala och pilotskala. Resultaten visar att det är möjligt att uppkoncentrera färgen från den undersökta tillverkningen hos Alcro-Beckers till en torrsubstanshalt på mer än 30 %. Permeatet kan, eventuellt efter förbehandling, återanvändas i processen och på så sätt minska färskvattenförbrukningen. För koncentratet är förbränning det mest intressanta alternativet för att utnyttja energiinnehållet i koncentratet och kunna deponera askan från förbränningen även i framtiden när det blir förbjudet att deponera organiskt material.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Fortkamp, Uwe
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Filipsson, Staffan
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tjus, Kåre
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bjurhem, Jan-Erik
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Avskiljning av metallfluorider vid blandsyrabetning - ökad förståelse av kemiska processer och framtagande av seperationsmetoder2002Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I projektet har avskiljning av metaller ur betbad för förbättrad och mer resurseffektiv betning undersökts för att återföra både syran och metallerna till kretsloppet. De kemiska processerna i betbad har undersökts med fokus på kristallisation som orsakar slamproblem och andra faktorer som kan störa betningsprocessen. Krisallisation kan samtidigt ses som en möjlig separationsprocess för att avskilja metaller från och förlänga livslängden för betbadslösningen. Flera parametrar har genomförts i laboratorieskala för att kunna bedöma teknikernas lämplighet för återvinning av betsyra och metaller. Undersökningarna har kunnat visa att badsammansättningen (salpetersyra, järnhalt och framför allt fluorvätesyrakoncentration) har stor betydelse för att kristallation ska kunna ske. Det befintliga underlaget är dock inte tillräckligt för att exakt kunna förutsäga när kristallation kan förväntas. Tekniker för avskiljning av kristaller, som t.ex. filterpress kopplat direkt till betbadet, bör undersökas närmare. Kunskapen om kristallisation i betbad behöver fördjupas för att kunns styra kristallationen.Det kan vara viktigt att kunna koncentrera järnfluoriderna innan kristallationen. Nanofiltrering är en teknik som kan åstadkomma detta. Metoden testades med positiva resultat i laboratorieskala med olika membran, vilket motiverar fortsatta försök i större skala.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 39.
    Fortkamp, Uwe
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Royen, Hugo
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Klingspor, Magnus
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Magnér, Jörgen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Membrane Distillation pilot tests for different wastewaters2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of the project was to evaluate membrane distillation as an alternative separation technology for different water purification applications. Membrane distillation (MD) is a unit operation that uses water repellent (hydrophobic) membranes as a barrier for contaminated water. The driving force for the process is the vapor pressure over the membrane achieved by applying a temperature differences between a warm and a cold side. The process takes place at temperatures below 100 °C and at ambient pressure.

    Pilot studies were performed at Hammarby Sjöstadsverk to test the separation of pharmaceutical residues from municipal wastewater after biological treatment as well as final treatment of flue gas condensate. In both cases, most target compounds were separated to a very high degree, often more than 90 %. The project also included energy studies that showed some potential for energy optimisation of the current equipment and provided input for energy efficient set-up, e.g. by using waste heat such as the return flow from district heating. Varying results for the single modules also indicated optimisation potential. The project was performed in cooperation between IVL Swedish Environmental Research Institute, Xzero AB as technology provider, and KTH (Royal institute of technology) for energy studies.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40. Karlsson, L-G
    et al.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tolf, Jonas
    Riskanalys avseende kemisk behandling av nickel och sexvärt krom1992Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I rapporten ges en allmän beskrivning av en teknisk riskanalys samt exempel på tillämpning av riskanalysmetodik inom ytbehandlingsindustrin. I denna förstudie har två typer av fel studerats som kan leda till överutsläpp från en kontinuerlig kromatreduktions- och neutralisationsanläggning. Problemställningarna som studerats är vad som inträffar om mätutrustning felkalibreras eller felindikerande mätelektroder används. I kromatreduktionen avses pH- samt redoxmätning och i neutralisationen pH-mätning. För att få en indikation av hur betydelsefulla felfunktionerna kan vara simulerades olika kombinationer av felen vid ett antal laboratorieförsök. Laboratorieförsöken visar att felaktiga indikeringar från mätutrustningar leder till förhöjda resthalter av såväl ofullständigt reducerad kromat som av de metaller som avses att fällas ut i neutralisationsanläggningen.

  • 41.
    Rahmberg, Magnus
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Björk, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Svenson, Anders
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Use of congener profiles to trace sources of chlorinated dibenzo-p-dioxins and dibenzofurans in environmental samples2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In this study different multivariate methods were used to link the content of dioxins and furans in biota to different sources. The data used in the study were mainly from already existing analysis off dioxins and furans but also some data has been generated by sampling and analysis within the project. Lack of data, especially from biological samples, limited the modelling to the set of 17 toxic congeners comprised of seven dioxins and 10 furans. Two different multivariate modelling methods were used, principal component analysis (PCA) and positive matrix factorisation (PMF) for the source apportionment. The PCA shows that herrings from the Bothnian Bay and Gulf of Finland has well defined pattern. The spread in pattern is larger for the Herrings caught in The Baltic proper and Bothnian bay. Also the age of the Herring effect the patterns, 2-year old Herring are well grouped and separated from older Herrings. When adding source samples (flue gas, combustion, background) to the PCA for biota the only well defined overlap were between biota and flue gas. The PMF model for Baltic Herring points to three significant sources. One of them is identified to be a background/combustion. One of the other sources is not fully identified but some parts of the pattern are likely flue gas. The last source can not be identified by use of data collected in this project.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 42.
    Tjus, Kåre
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bergström, Rune
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ek, Mats
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Biologisk gasrening i kombination med olika fysikaliska separationsmetoder. Sammanfattning och tre fallstudier2001Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Olika biologiska gasreningsmetoder har studerats i pilotskala vid tre olika industriella anläggningar. Rapporten innehåller en sammanfattande diskussion och de tre fallstudierna. Vid en lackfabrik behandlade man en luftström med blandade lösningsmedel, ca 0,3 g VOC/m3. Enbart ett biofilter med torv/barkblandning jämfördes med en kombination med biofilter och en regenerativ adsorptionsanläggning med hydrofob zeolit. Nattetid desorberades VOC från zeoliten med varm luft som cirkulerades över biofiltret. Enbart biofiltret gav ca 80% avskiljning av VOC, medan kombinationen gav ca 90%. Kostnaden beräknades till ca 70 kr/kg avskiljd VOC i båda fallen, exklusive byggnader, projektering, installation och personal. Uppvärmning av biofiltret kan vara en stor kostnad. Vid ett flexotryckeri behandlades luft med ca 1 g etanol/m3 i samma biofilter som ovan. Reningseffekten var ca 80%. Överbelastning gav problem med syrabildning och lågt pH. Kostnaden beräknades på samma sätt som ovan till ca 20 kr/kg VOC. Vid en återvinningsanläggning för lösningsmedelsrester provades ett biofilter med inert fyllning av lecakulor. Stora variationer i halt och sammansättning förekom. Reningsgraden var högst 50%. Försök med vattenskrubbning visade att bara mellan 50 och 65% av VOC var vattenlösligt, vilket säkert bidrog till den dåliga effekten i filtret. En enkel miljöanalys visade att kombinationen biofilter och sorbent i många fall kan förbättra miljönyttan med reningen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Tjus, Kåre
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fortkamp, Uwe
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Experimentell utvärdering av sorbent- och biofiltermaterial vid rening av flyktiga organiska ämnen1997Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Det finns ett behov att utvärdera kommersiella sorbenter för rening av flyktiga organiska ämnen exempelvis från lackering, träimpregnering, flexotryckning, valsverk etc. För att kunna utvärdera sorbenter har inom projektet följande utrustning byggts upp: 1) En mikrogravimetisk utrustning där små sorbentprovers termodynamiska egenskaper, såsom kinetik och jämviktsupptaget kan mätas. 2) En 1-liters kolonn i vilken upprepade adsorptionscykler kan genomföras 3) En biofilteranläggning i vilken olika biologiska material kan testas vid olika fukthalter och temperaturer. Den mätningsutrustning som använts för att mäta reningseffektiviteten har varit FID, flamjonisationsdetektor samt FTIR, fourier transformerad infrarödsteknik. Tre kommersiella kolsorbenter samt ett billigare kol från fiskrökerier har undersökts med avseende på adsorptionen av butanol, butyacetat, xylen samt även naftalen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 44. Tolf, Jonas
    et al.
    Fortkamp, Uwe
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekengren, Östen
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Blandsyraåtervinning med elektrodialysteknik - Pilotförsök1999Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Vid betning av rostfritt stål med blandsyra (HNO3 och HF) uppstår ett förbrukat betbad. För att öka livslängden av badet används syraretardation. Det leder till en biprodukt som innehåller fri syra. Laboratorieförsök i ett tidigare projekt visade möjligheten att återvinna syran med hjälp av elektrodialystekniken. I det här projektet genomfördes pilotförsök för att bekräfta resultaten och för att få data på återvinningsgrader i större skala. Försöken genomfördes vid KBR, Avesta Sheffield, Avesta med en elektrodialysanläggning hyrd från Osmota Membrantechnik GmbH. Under försöken uppstod problem pga läckage i elektrodsköljen och kort livslängd av anoderna. Flera olika anodmaterial testades, men ingen anod höll tillräckligt länge. Möjligtvis kan en elektrod med påvalsad platina fungera. Pga svårigheterna med anoderna kunde inte några längre försök genomföras, vilket försvårar utvärderingen. Membranen verkar dock klara miljön. Enligt försöken gav satsvisa försök en bättre återvinningsgrad (ca. 80% HNO3) än de kontinuerliga försöken (ca. 60% HNO3). Vid satsvis behandling av 1,5mn/h biprodukt krävs förmodligen en membranyta på 40m² anjonselektivt membran och 40m² katjonselektivt membran. Kostnaden för en sådan anläggning är mellan 1,3 och 2 MSEK. Driften kräver förmodligen cirka 2-2,5 kWh per återvunnen kg HNO3. För en säkrare bedömning av processen och bättre uppskattning av kostnaderna är försök med anoder som har tillräckligt livslängd nödvändiga.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 44 of 44
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf