IVL Swedish Environmental Research Institute

Slips, trips and falls are the most common kind of occupational injury in health care as well as in many other sectors. During the years 2008-2012, 38 % of all occupational accidents (in all sectors) were slips, trips and falls. Around half of these accidents lead to medical disability. Slips, trips and falls are most prevalent among elderly. Around 30 % of all work-related slips, trips and falls take place in health and social care (AFA Försäkring 2014). In health care, slip, trips and falls on the same level (not from heights) cause both long sick-leaves and medical disabilities. Slips, trips and falls occur both indoors and outdoors, in the wintertime outdoors often due to ice and snow.

The long-term aim of this project is to reduce occupational slips, trips and falls in health care. For this initial study, the aim has been to increase the understanding of why slips, trips and falls happen and on the basis of that understanding, develop an intervention strategy. Our intention is to apply this knowledge gained and develop, implement and evaluate a multifactorial intervention strategy together with some workplaces within health care in a following project.

As a part of this project, interviews were made with employees in health care who had reported accidents due to slips, trips and falls. In addition, workplaces in health care and other sectors, which have been working with prevention of slips, trips and falls, were visited an people involved in this work were interviewed. The results from the interviews and work place visits were analysed, compiled and used as a basis for discussions at a workshop with representatives from the health care sector. Strategies to reduce slips, trips and falls were discussed. In this report, the conclusions we have drawn on possible actions to reduce slips, trips and falls are presented.

One conclusion from the project is that slips, trips and falls is perceived as a non-issue in health care, despite the fact that these accidents constitute a large share of reported and approved occupational injuries. In health care, many other issues compete for attention and time. An intervention strategy to reduce slips, trips and falls need to adapt to this. It is recommended to focus on the main causes of slips, trips and falls and to apply preventive measures that can be implemented without too much inconvenience.

The measures proposed are divided on different actors and it is important that these actors all contribute. It is recommended to discuss the following measures and adapt the implementation of them to the local conditions:

Ø A checklist for the maintenance department including what needs to be checked and managed. One example of what could be included is slip-resistant surfaces in staircases.
Ø A mobile app to facilitate for employees to report problems, in order to fix identified problems rapidly, e.g. problems with to slippery pathways due to snow and ice.
Ø Clear routines on how to deal with spillages on the floor (needs to be done rapidly) and routines for cleaning in order to avoid wet floors.
Ø Clear routines to keep passageways as clean as possible from objects that may cause trips.
Ø Equip personnel walking outdoors, e.g. to and from patients who are cared for in their homes with shoes that reduce the risk of slipping, e.g. shoes with a non-slip sole or retractable spikes.

Anlitande av entreprenörer ökar inom industrin. Denna studie visar vilka hinder och möjligheter som finns för en god och säker arbetsmiljö för entreprenörsanställda inom stål, pappers- och massa- och gruvindustrin.
Upphandling, formulering av uppdrag och val av entreprenör har stor betydelse för säkerhet och arbetsmiljö.

Faktorer som har stor betydelse för de olyckor som inträffar är:
- Bristande arbetsmiljökunskap. Ansvaret för detta ligger på arbetsgivaren som råder över arbetet, vilket ofta är entreprenörerna. Kundföretaget råder över arbetsstället och ansvarar för frågor som rör samordning, men inte sådant som enbart rör entreprenörens arbetsmiljö.
- För att arbetet ska bli säkert, kan inte ansvaret för att identifiera risker och åtgärder ligga på enskilda medarbetare. Det behövs instruktioner och vägledning och en tydlighet när det gäller vilka arbetssätt som är säkra.
- Tillsyn och arbetsledning inkluderar uppföljning och feedback, vilket är nödvändigt för att göra det tydligt att överenskomna regler och rutiner ska följas.

För att få ovanstående att fungera, behöver det finnas former och forum för kommunikation.

Ytterligare en komponent är att kundföretaget dagligen behöver ha kontroll på vilka entreprenörer som finns på plats och vilka arbetsuppgifter de ska utföra.

Anlitande av entreprenörer ökar inom industrin. Denna studie visar vilka hinder och möjligheter som finns för en god och säker arbetsmiljö för entreprenörsanställda inom stål, pappers- och massa- och gruvindustrin. Upphandling, formulering av uppdrag och val av entreprenör har stor betydelse för säkerhet och arbetsmiljö. Faktorer som har stor betydelse för de olyckor som inträffar är: - Bristande arbetsmiljökunskap. Ansvaret för detta ligger på arbetsgivaren som råder över arbetet, vilket ofta är entreprenörerna. Kundföretaget råder över arbetsstället och ansvarar för frågor som rör samordning, men inte sådant som enbart rör entreprenörens arbetsmiljö. - För att arbetet ska bli säkert, kan inte ansvaret för att identifiera risker och åtgärder ligga på enskilda medarbetare. Det behövs instruktioner och vägledning och en tydlighet när det gäller vilka arbetssätt som är säkra. - Tillsyn och arbetsledning inkluderar uppföljning och feedback, vilket är nödvändigt för att göra det tydligt att överenskomna regler och rutiner ska följas. För att få ovanstående att fungera, behöver det finnas former och forum för kommunikation. Ytterligare en komponent är att kundföretaget dagligen behöver ha kontroll på vilka entreprenörer som finns på plats och vilka arbetsuppgifter de ska utföra.

Rapporten beskriver hur byggarbetsmiljösamordnare i planering- och projekteringsfas (Bas-P) och i utförandefas (Bas-U) fungerar idag, drygt tio år efter att de införts och regleras i svensk arbetsmiljölagstiftning. Syftet med rollerna är att säkerställa att arbetsmiljöfrågor hanteras under hela byggprocessen.Bas-P ska samordna, planera och ta fram lösningsförslag innan byggproduktionen och Bas-U ska samordna, tillämpa och säkerställa att arbetsmiljörisker hanteras under byggproduktionen. Dessutom ska överlämning av underlag ske från Bas-P till Bas-U.

Analysen visade att vanligast är det med 1–2 dagars utbildning för Bas-uppdraget. Önskemål gällande utbildningsinnehållet är mer praktiska övningar och diskussioner om olika lösningsförslag samt anpassning för respektive Bas-roll. Merparten av Bas-Ps arbetstid består av möten, arbete med riskanalyser och checklistor. Motsvarande för Bas-U är riskanalyser, möten, arbetsmiljöplan, skyddsronder och arbetsplatsintroduktioner. Bas-uppdraget kombineras ofta med en annan roll, vilket upplevs ha fördelar som att kunna ha en helhetssyn på projektet och där nackdelar är att intressekonflikter kan uppstå vid prioritering.

En enkät besvarades av 303 personer (Bas-P=17%, Bas-U=71% och Bas-P/U=12%) och 28 personer med olika befattningar/roller djupintervjuades. I en innehållsanalys identifierades tio temaområden som möjliggör/underlättar respektive hindrar/försvårar i Bas-rollen och i uppdraget. Sammanfattningsvis är en övergripande förutsättning som påverkar Bas-uppdraget att det finns kunskap om arbetsmiljöansvaret på alla nivåer i organisationen, under alla delar av byggprocessen. Ytterligare förutsättningar som påverkar är tid, ekonomi och innehåll i kravspecifikation för Bas-uppdraget samt entreprenadavtalsformer.

Slutligen diskuteras förbättringsområden, förslag och rekommendationer för framtidens byggarbetsmiljösamordnare (Bas 2.0), med fokus på kunskap, arbetsmiljöplan och kommunikation, samspelet mellan Bas-P och Bas-U samt projekt- och verksamhetsstyrning.

Kommunala hemsjukvårdsverksamheter har speciella förutsättningar som bidrar till möjligheten att arbeta integrerat.
Några hinder/svårigheter och möjligheter:

• Ansvar och arbetsuppgifter för olika specialistområden upplevs begränsa möjligheterna att ”gå utanför ramarna”.
• Verksamheten organiseras i vad som brukar kallas stuprör, dvs. funktion för funktion eller område för område.
• En vanlig föreställning är att arbetsmiljölagen är underordnad andra lagar så som exempelvis Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen vilket bidrar till att arbetsmiljölagen inte prioriteras lika högt.
• Eftersom varje ledningssystem har fokus på ett område, kan det i praktiken vara svårt att se hur och även varför de ska integreras. Om ledningssystemet istället bygger på en helhetssyn på verksamheten (ett verksamhetsledningssystem), är det lättare att ha fokus på och även mer naturligt att inkludera de områden som är relevanta, t.ex. arbetsmiljö, patientsäkerhet, kvalitet eller miljö.
• Igenkänningen i att patientsäkerhet och arbetsmiljö ”är olika sidor av samma mynt”, kan vara en bra ingång till diskussionen om integrering.
• Flera samverkansformer där det går att bygga vidare på ett helhetsperspektiv och tydliggöra sambandet mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet och utveckla arbetet med integrering.
• Flera samverkansformer där det går att bygga vidare på ett helhetsperspektiv och tydliggöra sambandet mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet och utveckla arbetet med integrering.
• Gröna korset är ett inspirerande exempel för att arbeta integrerat och bör kunna användas också inom hemsjukvård.
• Rapporteringssystem för avvikelser, exempelvis IA-systemet (KIA) möjliggör att rapportera avvikelser i både arbetsmiljö och patientsäkerhet och kan vara en del i integreringen.