The method for modeling material recycling can have a decisive impact on the environmental assessment of products if they have a high content of recycled material or if they are recycled after use. The recent EU guideline on Product Environmental Footprint includes a rather complex approach. In response to this, the Swedish Life Cycle Center gathered companies, researchers and authorities in this project aiming to collect and disseminate knowledge on existing approaches to allocation at open-loop recycling, to systematically assess these methods, test them in case studies, and to investigate to what extent consensus can be reached among the Swedish actors on how recycling should be modelled in an LCA. Information on twelve existing approaches is collected through a literature survey covering international standards, important guidelines and a selection of scientific papers. They are assessed with a set of indicators developed based on the view that methods for environmental systems analysis are good to the extent that they can be assumed to contribute to reduced environmental impacts or, at least, to reduced environmental impacts per functional unit. After case-studies and a debate, we present an application-dependent structure for requirements on the methods for modelling recycling in life cycle assessments.
A methodology for carbon sequestration in forests used for carton production has been developed and applied. The average Carbon Footprint of converted cartons sold in Europe has been calculated and summarised. A methodology for a EU27 scenario based assessment of end of life treatment has been developed and applied. The average Carbon Footprint represents the total Greenhouse Gas emissions from one average tonne of virgin based fibres and recycled fibres produced, converted and printed in Europe.
Användningen av livscykelanalys (LCA) kan delas in i utvärderingar av enskilda produkter och utvärderingar av sammansatta system med flera produkter. I det första fallet talar vi i detta projekt om en bokförings-LCA och i det andra fallet om en konsekvens-LCA . I båda fallen tillämpas ett livscykeltänkande. I en bokförings-LCA ingår bara direkta effekter inom den studerade produktens livscykel, medan en konsekvens-LCA även inkluderar effekter på angränsande produkter. Systemperspektiven kompletterar med andra ord varandra. Notera att i en LCA används begreppet produkt för alla nyttigheter som en process genererar oavsett om det är en tjänst, ett enskilt material, eller en komplex produkt såsom ett byggnadsverk. En bokförings-LCA kännetecknas av ambitionen att den beräknade miljöbelastningen för alla världens produkter ska kunna summeras och stämmer då med de globala utsläppen, det vill säga den så kallade 100%-regeln. I en konsekvens-LCA gäller inte detta utan här ges en beskrivning av vad som händer vid en förändring och vilka konsekvenser detta har på ett bredare, mer sammansatt system och dess miljöbelastning. I projektet och tidigare vetenskapliga studier konstateras det att dessa två systemsyner svarar på olika frågor och därmed kan existera parallellt, givet att det är tydligt vilken systemsyn som använts. Följande rekommendationer om användningen av de två systemsynerna, baseras på det arbete som gjorts i projektetet Robust LCA, och kan sammanfattas enligt nedan: Bokförings-LCA lämpar sig för att utvärdera och jämföra produkter där det är viktigt att entydiga svar erhålls och att miljöbelastning som beskrivs stämmer med de utsläpp som beslutsfattarna kan relatera till. Konsekvens-LCA inkluderar indirekta effekter och lämpar sig för att ge beslutsfattare insikt i hur deras beslut kan påverka samhällets miljöbelastning. I den LCA-typologi som tagits fram delas bokförings-LCA in i tillämpningsfall som här benämns Produkter respektive Material . På motsvarande sätt delas konsekvens-LCA delas in i Undvikna emissioner och Korg av funktioner . Sedan kan dessa varianter, beroende på vilken typ av konsekvenser som analyseras, utföras med en Antagen marginal , Driftsmarginal , Utbyggnadsmarginal eller Komplex marginal .
The main question handled in the project ‘Robust LCA’ is how to use LCA for a robust comparison of construction products or any construction works. The project is divided into two parts where the first part deals with a general introduction to methodology problems related to LCA and what we here call ‘choice of system perspective’. The latter aspect deals with the question when to use to use attributional or consequential LCA. An LCA typology is developed in this part of the project, where different ISO 14044 methodologies are classified. The typology also deals with what question these different methodologies address. The second part of the project, given in this report, deals with commonly methodology aspects that are important to find consensus about. These methodical aspects selected and handled here are based on a workshop result. Already existing standards is used as a baseline to describe the current best common practice. The main LCA methodology used as basis for this work is EN 15804, a so call ‘core PCR’, (product category rules) for all constructions products. However, since the common goal within an LCA case study is to use a harmonized method in the entirely study, such PCR are valid for all products and services used in the life cycle of any construction works. For instance, this implies that the impact from different energy wares is to be handled with the same methodology as used for the construction products. This PCR guide includes specifications to EN 15804, as well as the potential development for aspects that are not handled in this standard today. The outlined suggestions and recommendations are the result of a series of workshops, with delegates from different parties within the Swedish building material, construction and real estate sector, including civil engineering work. The PCR guides have been subject to an open consultation that was closed on the 20th of October 2013, where all parties have had the possibility to put forward their opinions. The final recommendation in this report is based on a common understanding within the project group and takes into account the submitted written contributions to the open consultation (version dated 2013-09-18). The recommendation therefore describes the current consensus in the Swedish group participating in this project. Moreover, the PCR Guide was also sent to some EPD program operators (EPD Norway, International EPD system, Institut Bauen und Umwelt (Germany)) and the working group behind EN 16485. This was done to create an opportunity to bring forward dissenting opinion to the specifications given here. Please note that this report shall not be regarded as a PCR, but as an inspiration for future development of such work.
Miljöanpassad offentlig upphandling (Green Public Procurement, GPP) är en möjlighet för den offentliga sektorn att ställa miljökrav så att upphandlingen även ska bidra till en bättre miljö.Projektet syftar till att öka marknadsimplementeringen av LCA för att åstadkomma resurseffektiva och miljöanpassade byggnader, sett över hela livscykeln. Projektet har pågått från 2015 till 2017. Det har bedrivits i dialogform med en större referensgrupp bestående av representanter från; Akademiska Hus, Boverket, Cementa, NCC, Peab, Riksbyggen, Skanska, Stålbyggnadsinstitutet, Svensk Betong, Svenskt Trä och Vacse. Denna dialog hölls i projektets inledning och resulterade i en detaljerad lista med rekommendationer för hur LCA bör tillämpas för byggnadsverk i upphandling (se bilaga 1). Utifrån dialogens rekommendationer har vi konkretiserat ett antal grundläggande rekommendationer för att ställa miljökrav med LCA i syfte att underlätta för fler kommuner, beställare och huvudmän för miljöcertifieringssystem för byggnader att tillämpa LCA på ett konkurrensneutralt, kostnadseffektivt och samtidigt robust sätt. Verktygslådans övergripande rekommendationer sammanfattas i följande rubriker: • Robust LCA • Marknadsdriven LCA • LCA för alla • LCA-trappan • Publik LCA-kvalitetsrapport och Q-metadata • Uppföljning av ställda LCA-krav Vidare ger rapporten förslag på hur LCA-krav kan formuleras och när i byggprocessen som kraven kan ställas, d.v.s. i planskedet, idéskedet, projekteringsskedet och vid entreprenadupphandling.
Målet med projektet robust LCA är att belysa hur LCA kan utföras med olika metodansatser i olika bedömningssituationer. Syftet är att ge förslag på metoder, anvisningar och handledning för hur LCA kan anpassas för att uppnå en ökad jämförbarhet mellan alla slags produkter, inklusive byggnader och andra konstruktioner. Med andra ord är ambitionen att utveckla och beskriva hur LCA kan göras mer entydig. Det skulle stärka dess användbarhet vid produktjämförelse och som ett verktyg i offentlig upphandling, i miljöklassningssystem med mera. En sådan utveckling bör gynna och stimulera en ökad användning av LCA på markanden. På samma sätt kan konkurrenskraften stärkas för de innovativa företag som ser miljöaspekter som en konkurrensfördel. Projektet är indelat i två delprojekt där denna rapport tillsammans med rapporten ”Typologi över LCA-metodik – två kompletterande systemsyner” (IVL rapport B2122), utgör avrapporteringen från projektets första del. Dessa underlagsrapporter vänder sig till en icke-LCA-expert såväl som till experten. Denna del av projektet utgör en introduktion till vad LCA är, dess historia, dess kopplingar till andra kommunikationsprodukter och en beskrivning av viktiga metodval som görs i en LCA och som påverkar resultatet. Den andra delen av projektet vänder sig till LCA-experten och har resulterat i en ”PCR-guide ...” med detaljerade metodanvisningar av sådant som är otydligt eller som vi anser behöver förbättras i de LCA-standarder som idag används i bygg- och fastighetssektorn (EN 15 804 och EN 15978) (IVL rapport B2101). För att beskriva resultatet av konsensusprocessen kommer styrgruppen att arbeta fram ett dokument som omfattar ett antal konkreta ställningstaganden, kopplat till användning av LCA i sektorn, med titeln; ”Policy-sammanfattning: Robust användning av LCA”. Projektet har bedrivits i dialogform med flera workshops där avsikten har varit att nå samsyn om en gemensam robust LCA-metodik som gör att den går att användas för att jämföra produkter, byggnadsverk med mera.
S´wash är ett idestödsprojekt finansierat av MISTRA, ett finansieringsstöd för att skapa innovativa forskningsprojekt med stor potential att förbättra miljön. S´wash har minskat vattenförbrukningen ned till endast 10,3 liter för en tvätt med tre kilos smutstvätt, en minskning med 79 procent jämfört med standardtvättmaskiner som används i de europeiska hushållen idag. Under projektets gång har ett stort antal tekniker och lösningar utvärderats för att finna lämpliga sätt att implementera dessa i en tvättmaskin. Två stycken prototyper byggdes av Asko och Electrolux för att utvärdera framtagna lösningar och idéer. Prototyperna baserades på standardtvättmaskiner men lösningarna är ännu inte redo för att tas in i produktion.
The project has studied aspects of introducing a biodegradable bag made of partly fossil biodegradable oils, starch and with dolomite content for collection of food waste. The report is aimed at organizations conducting collection, pretreatment and treatment of food waste, owners of anaerobic digestion facilities and producers of equipment for collection of food waste. The goal was to see if it is possible to develop a biobag with dolomite content that are user friendly, without risk for degradation at the customer, degradable in an anaerobic digester, in conformity with SPCR 120, workable within current pretreatment and with an overall environmental performance on the full life cycle comparable to alternative products such as paper or plastic bags. The project contains three main parts. Part 1 Five different levels of dolomite content have been developed where some hade starch from potatoes and some from maize. User trials have been performed in households and restaurants during the autumn of 2012 and spring of 2013. The households preferred the bio bag over the paper bag. The restaurants preferred the bag with 15 percent dolomite and considered the bags with 25 percent dolomite to have a lower strength. Pretreatment at NSR was performed with 45L bags with 25 percent dolomite. The new biobag got stuck in the machines. Analysis showed that the limits for SPCR120 was mostly achieved. Part 2 Part two investigated the degradability of the biobag with batch anaerobic digestion tests. The testing consisted of graft and substrate to mimic the conditions in an anaerobic reactor. The biodegradable bags were evaluated by comparing the weight loss after digestion at thermophile temperature. The analysed bags were treated as normally done with food waste in the collection areas. Tests showed no contribution to the methane from the biobags, i.e. there was practically no degradation. Biobag 0, 1, 2 and 3 showed no difference in weight. Biobag 3p and the paperbag showed a significant weight loss compared to the abiotic control. Part 3 The environmental assessment of the biobag with dolomite content was performed as a life cycle assessment and an expert judgement of land use related issues. The results show that the biobag with dolomite content has a comparable environmental impact to the paper bag and lower than the plastic bag. Effects on the food waste collection system are much more important than production of the bags from an environmental perspective. The land use shows that production of ingredients for the biobag should be produced in traceable supply chains to ensure that there is no competition with food production. For the scale of swedish food waste collection bags, the production of ingredients is fairly unproblematic.
ILCD står för International Reference Life Cycle Data System Handbook. Syftet med vår rapport är att beskriva uppkomsten och innehållet i ILCD-handboken och jämföra de rekommenderar som ges jämfört med god praxis inom livscykelanalys (LCA). Vi fångar också upp den första tillämpningen av handboken som är preliminära riktlinjer för "Environmental Footprints", och då speciellt "Product Environmental Footprints" (PEF). Riktlinjer för dessa Footprints finns i en preliminär "PEF Guide". Rapporten tar i första hand upp metodfrågor, krav och riktlinjer för miljöprofiler/footprints för produkter, men det finns även motsvarande riktlinjer för organisationer. ILCD-handboken är skriven för LCA-experter. För att branschföreningar, företag och myndigheter ska kunna utnyttja den här rapporten i sin pågående dialog med EU-kommissionen kring PEF-guiden har den skrivits för läsare som har en god kunskap eller åtminstone baskunskap om LCA-metodiken.
During 2010 and 2011, IVL has in a case study together with Geodis Wilson applied the so-called Sensitivity Model Prof. Vester (a system model for which IVL has acquired a license and which is characterized by a very broad approach) in the analysis of a transport flow (clothes) from Asia to Europe. The case study aims to identify relevant control parameters, which help the transport provider and the producer of clothes to optimize and adapt their transport flows according to changed conditions (economic, ecological, social) today and tomorrow.
This report presents the results from an ENTWINED ( www.entwined.se ) analysis of the climate impact associated with food consumption choices, with special focus on locally produced food. The purpose of the analysis was to analyze and compare the relative climate benefits of locally grown food with other consumption choices available to food consumers, and to propose policies that would enable a reduction in greenhouse gas emissions from food consumption. The results showed inter alia that a vegetarian and seasonally adjusted grocery bag had the lowest emissions of GHG of the bags studied. For non-vegetarian bags, the amount of beef in the bag was very influential for the level of GHG emissions. The impact of locally grown food choices was relatively small, and in one case of the sensitivity analysis negligible. Concluding results show that from a climate perspective it is more important to focus on what we eat rather than whether it is locally grown, has been transported a long distance, or how the food item was produced.