IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 44 of 44
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Viktor, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ekengren, Östen
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    WEBAP - Wave Energized Baltic Aeration Pump - final report2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in English.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Engqvist, Anders
    Alongi Skenhall, Sara
    Claeson, Lennart
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    WEBAP - Vågdriven syrepump för Östersjön2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektets huvudsakliga syfte har varit att utveckla och testa en metod för syresättning av djupvatten i Östersjön genom nedpumpning av syrerikt ytvatten med hjälp av vågdrivna syrepumpar. Inom projektet har två olika pilotanläggningar tagits fram, byggts och varit i drift mellan 2010 och 2013. En vågdriven pump (WEBAP I) testades under 2 år i Hanöbukten utanför Simrishamn och en elektrisk pump (WEBAP II) placerades i Kanholmsfjärden i Stockholms skärgård. Förutom tester for att undersöka den vågdrivna pumpens effektivitet och framtida utformning så har även effekterna av syresättning på omgivande vattens syre- och fosforkoncentrationer studerats under projektet. Med hjälp av modeller studerades uppskalning av tekniken samt beräkningar av åtgärdens klimatavtryck (carbon footprint) med hjälp av förenklad livscykelanalysmetodik (LCA). Projektet har tagit fram olika tekniska alternativ av syrepumpar för olika behov. Den vågdrivna syrepumpen använder sig direkt av vågorna som energi- och syreresurs vilket har flera fördelar, bland annat en enkel och robust konstruktion samt lokalt tillförd energi genom att vågor nyttjas. Den eldrivna pumpen är en nyutveckling som möjliggör att pumpning kan drivas av vind- och solenergi eftersom effektförbrukningen i pumpen är låg. De två testade systemen visade sig kunna pumpa ner stora mängder ytvatten, men ytterligare förbättringar och utveckling krävs för långsiktigt störningsfri funktion. Rapporten ger en del förslag till sådan utveckling.   

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3. Engqvist, Anders
    et al.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vattenutbyte i Björnöfjärdssystemet2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vattenutbytet för hela Björnöfjärdssystemet (uppdelat i sina tre delbassänger: Björnöfjärden, Säbyviken samt Torpe-Infjärden) har modellerats för 12-årsperioden 1993 till och med 2004 med CouBa -modellen. Drivningen har utformats som vattenstånds- och täthetsvariationer för den hydrauliska randen mot Nämdöfjärden, vinddriven vertikal omblandning samt sötvatten­tillrinning. Hypsografiska sund- och bassängdata har omformats till det format som modellen kräver, men har för övrigt inte modifierats t.ex. för den vassbeväxning som föreligger i sunden. Långtidsmedelvärdet för det utbytta volymflödet till hela Björnöfjärdsområdet har beräknats till 0,96 m3/s, vilket är i det närmaste identiskt med tidigare uppskattning baserad på massbalans för salt. Den genomsnittliga uppehållstiden för vattnet (AvA) i Björnöfjärds­systemet har på samma sätt beräknats till cirka 4,5 månad för ytvattnet respektive 3 månader för bottenvattnet. I jämförelse med majoriteten av Östersjöns kustområden är detta att betrakta som ett mycket långsamt vattenutbyte, vilket förklaras av de morfologiska förhållandena med ett smalt och grunt sund mellan Björnöfjärdssystemet och den utanförliggande Nämdöfjärden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4. Huser, Brian
    et al.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Almstrand, Robert
    Witter, Ernst
    Handbok för åtgärder mot internbelastning2023Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    För att uppnå god ekologisk status avseende övergödning i svenska sjöar och kustvatten räcker det i många fall inte att enbart minska belastningen av fosfor från externa källor såsom reningsverk, enskilda avlopp, jordbruk och industrier. Detta beror på att förhöjd internbelastning från sedimenten leder till att halterna av fosfor i vattnet hålls höga. För att minska dessa halter skulle även internbelastningen behöva åtgärdas. 

    Åtgärder mot internbelastning är inte en ersättning för åtgärder mot näringsläckage från land till vattenmiljön, eftersom den externa näringsbelastningen måste vara nere på en tillräckligt låg nivå för att en internbelastningsåtgärd ska bli långsiktigt effektiv.  Även om en framgångsrik åtgärd mot internbelastning resulterar i att fosforhalterna temporärt minskar, kommer den externa belastningen avgöra övergödningssituationen i vattenförekomsten på lång sikt. Det kan alltså vara nödvändigt att genomföra åtgärder mot både den externa och den interna belastningen till en och samma sjö.

    I vilken utsträckning det förekommer förhöjd internbelastning är inte känt i detalj, men i många av de hundratals sjöar och kustvatten påverkade av övergödning kan internbelastning potentiellt utgöra ett problem. Det vore en närmast oöverstiglig uppgift att i detalj undersöka i vilka av dessa vatten åtgärder mot internbelastning skulle vara effektiva, och i så fall vilka dessa åtgärder skulle vara. Mot den bakgrunden presenterar vi i denna handbok ett beslutsstöd som tagits fram av Brian Huser, Mikael Malmaeus, Magnus Karlsson och Ernst Witter med stöd från många partners inom LIFE IP-projektet Rich Waters samt från flera deltagande länsstyrelser i ett associerat projekt finansierad av Havs och Vattenmyndigheten (HaV). Robert Almstrand, Brian Huser och Magnus Karlsson författade handbokens bilaga ”Detaljerad beskrivning av åtgärder”.

    Beslutsverktyget är utformat för att kunna användas av vattenmyndigheter, länsstyrelser, kommuner, vattenorganisationer och andra aktörer för att avgöra i vilka fall internbelastning bör åtgärdas och i så fall hur. Det är tänkt att i ett första steg kunna användas med utgångspunkt i de data som redan används vid bedömningen av ekologisk status av sjöar och kustvatten. Användarna ska därefter stegvis kunna gå vidare med ytterligare analyser och utredningar i de fall där detta är motiverat. Förhoppningen är att arbetet med internbelastning ska bli hanterbar och att fokus i största möjliga utsträckning ska läggas på de vatten som verkligen behöver åtgärder.

    Handbokens syfte är att•beskriva problembilden bakom internbelastning av fosfor•vägleda om när det kan vara lämpligt att genomföra åtgärder mot internbelastning •informera om vilka åtgärder som används i dag och deras egenskaper•informera om hur åtgärder kan finansieras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Hållén, J.
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, J.M.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Johansson, N.
    Karlsson, O.M.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Johansson, Niklas
    Melica Biologkonsult.
    Using a dynamic mass balance model to predict fate and transport of PCBs in a polluted boreal lake in Sweden2022Inngår i: Science of the Total Environment, ISSN 0048-9697, E-ISSN 1879-1026, Vol. 853, s. 158522-158522, artikkel-id 158522Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In 2013, a screening survey including fish (European perch, Perca fluviatilis) from 20 locations in the Stockholm region of Sweden indicated exceptionally high levels of PCBs (>450 ng ΣPCB7/g ww) in Lake Oxundasjön. An extensive sampling program was launched to define the magnitude and area of impact of PCBs. Moreover, a dynamic mass balance model approach was applied to identify and quantify key transport processes and predict the long-term turnover of PCBs given various remediation scenarios.Based on the dating of sediment profiles, primary emissions of PCBs to Lake Oxundasjön have likely occurred from the end of the 1940s until 1980, reaching the lake via one of its tributaries. Presently, the main source of PCBs is diffusion from the lake sediments. From the lake outlet, >400 g ΣPCB7/yr are transported to LakeMälaren (the third largest lake in Sweden), supplying drinkingwater for parts of the Stockholm area. Remediation actions are necessary to reduce the PCB levels in fish below today's marketing limits and environmental quality standards.

    With natural recovery, our results indicate that the PCB levels in non-migratory fish from Lake Oxundasjön will be elevated for decades to come. The mass of PCBs stored in the lake sediments was estimated, and to our knowledge, Lake Oxundasjön is the most heavily PCB contaminated lake in Sweden. The system constitutes a unique opportunity to test and develop a mathematical mass balance model for PCBs, with substantial data acquired from different aquatic matrices. The model presented in the paper is applicable for risk assessments of PCBs, and the results contribute to the general understanding of the transport and turnover dynamics of PCBs in aquatic ecosystems.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Hållén, Joakim
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Dioxin and PCB concentrations in salmon and herring from the Baltic Sea – impact of cooking methods, uncertainty of chemical analyses and differences between parts of the fish2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A pilot study with the intention of examining how different preparation techniques of salmon and herring affects prevalence of dioxins and PCB has been conducted. For herring, smoking, frying and fermentation (fermented herring is a traditional Swedish dish) is tested. The salmon was prepared by hot-smoking, cold-smoking and curing. No clear results have emerged, but there was an early indication that by smoking herring and curing salmon, levels of dioxin-like compounds can be reduced. Future, more extensive studies are recommended.

    For salmon, it was tested how dioxins and PCB distributes between different parts of the fish, and how possible differences are connected to differences in fat content between the parts. Results indicate that levels of dioxin and PCB reduces gradually from the neck-part to the tail-part of the salmon. Also, these changes were shown to be strongly related to changes in fat content between the parts.

    To form an idea about how precise measurements of fat content, dioxins and PCB are, duplicated samples of muscle tissue from fish were sent to two independent accredited laboratories for analysis. Results from the lab-comparison enhanced the belief that chemical analyses of dioxins and PCB are connected to measurement error of a non-neglectable size. However, analysis of fat content seems to be related to less measurement error.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Hållén, Joakim
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Dioxiner i sediment och fisk från Vänern och Vättern2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Trots att halter av klorerade dioxinlika ämnen (dioxiner, furaner och dioxinlika PCB) gradvis har sjunkit sedan 1970-talet, begränsas fortfarande yrkesfisket i Vänern och Vättern efter feta fiskarter som lax, öring, röding och sik av förhöjda halter av dessa ämnen. Sedan 2015 löper ett kontrollprogram för yrkesfisket av sik i de bägge sjöarna i syfte att klarlägga under vilka förutsättningar det går att bedriva fiske efter sik som tillgodoser kraven på livsmedelssäkerhet. Bland de faktorer som undersöks ingår betydelsen av geografiskt läge för fångstplatsen och om det finns lokala variationer som kan kopplas till förorenade områden. Som ett led i detta och med syfte att belysa vilka halter av dioxinlika ämnen som förekommer i sediment i anslutning till cellulosaindustrier och på andra platser i Vänern och Vättern, hur haltutvecklingen sett ut i ett historiskt perspektiv samt eventuell samvariation mellan halter i fisk och sediment, genomfördes under 2015-2017 undersökningar av dioxinhalter i sediment och fisk från olika delar av Vänern och Vättern.

    Sediment insamlades från 10 platser i Vänern och 5 platser i Vättern i augusti 2015. I maj 2017 insamlades ytsediment i en transekt med ökande avstånd från Aspa bruk i norra Vättern. Sik tillhandahölls av yrkesfiskare runt Vänern och Vättern löpande under åren 2015-2017. Samband mellan analyserade halter av dioxiner och furaner (PCDD/F), dioxinlika PCB (dl-PCB) samt indikator-PCBer (ΣPCB7) i sediment och fisk utvärderades genom att studera variation mellan halter i olika delområden för Vänern och Vättern, samt med den multivariata analysmetoden PCA.

    Resultaten visade att i de delar av Vänern och Vättern som tidigare varit lokalt belastade av dioxiner och dioxinlika ämnen, har en minskning av belastningen skett. Sedimentprofiler visade alltjämt förhöjda men avsevärt lägre halter i nyligen avsatta ytsediment jämfört mot äldre djupsediment. Generellt var halterna i ytsediment låga i utsjön medan en gradient med högre halter in mot industrirecipienterna i sjöarnas norra delar kunde skönjas.

    Sambandsanalys med PCA för kongenmönster av PCDD/F och PCB visade att halterna i sediment från Vänern och Vättern huvudsakligen präglas av högklorerade PCDD/F och lågklorerade PCB medan fördelningen var omvänd i siken, med högre andel av lågklorerade PCDD/F och högklorerade PCB. Det förelåg inga uppenbara samband mellan kongensammansättning av PCDD/F och PCB i fisk och sediment, mest troligt som följd av skillnad mellan olika kongeners affinitet till partiklar samt fiskars förmåga att ta upp och omsätta olika kongener.

    Det undersökta provmaterialet av sik visade att halterna i den generellt fetare Vänernsiken i många fall överstiger EU:s gränsvärden för saluföring, medan halterna i den magrare Vätternsiken i princip genomgående klarade gränsvärdena. Att samtidigt halterna i ytsediment är både låga och förhållandevis likartade mellan de två sjöarna, samt att ingen tydlig geografisk gradient av halter i sik från sjöarna kunde urskiljas, är en indikation på att skillnaden i halter i sik mellan de två sjöarna har sin förklaring i fiskens fetthalt, snarare än dess geografiska härkomst och halter i ytsedimenten.

    Sammantaget pekar den utförda undersökningen mot att problematiken med förhöjda halter av klororganiska ämnen i fisk är storskaligt spridd till alla delar av sjöarna och inte avgränsad eller mer uttalad i anslutning till lokalt förorenade områden. Detta talar för att den huvudsakliga orsaken bakom dagens situation är storskalig atmosfärisk deposition av luftburna föroreningar snarare än tillförsel från lokalt förorenade sediment.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Hållén, Joakim
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Waldetoft, Hannes
    Viktor, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Dioxiner i fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Halter av många ”klassiska” föroreningar minskar i miljön. Alltjämt förekommer dock förhöjda halter av dioxiner och PCB i feta fiskarter från Östersjön, Vänern och Vättern. I detta projekt har en kartläggning och utvärdering av dioxinlika ämnen i sik, strömming, lax och öring utförts. Fisken har samlats in mellan 2014 och 2019, huvudsakligen av yrkesfiskare under ordinarie verksamhet vilket betyder att uppmäta halter genom analys av cirka 500 fiskprover väl speglar vad de produkter som når svenska konsumenter innehåller.

    Resultaten visar på förhållandevis stora variationer mellan olika fångstområden. Exempelvis är halterna av dioxinlika ämnen i sik från Vänern betydligt högre än de som uppmäts i sik från Vättern eller Östersjön. En starkt bidragande faktor till skillnader i halter av dioxinlika ämnen mellan olika områden är skillnader i fetthalt. Ju fetare fisken är desto högre blir föroreningshalterna. En annan faktor som visade sig betydelsefull är så kallad bioackumulation. Ju äldre och större en fisk är desto högre blir föroreningshalterna. Detta samband var mest tydligt i strömming. I lax konstaterades en avtagande trend i halter av dioxinlika ämnen sett över hela undersökningsperioden.

    Projektet har utförts inom ramen för IVL:s samfinansierade forskningsprogram med medfinansiering från Svenska Insjöfiskarnas Centralförbund och Norrlands kustfiskare.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fosfordynamik i Hjälmaren2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Halter av dioxiner och PCB:er i strömming längs Svealandskusten2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av dioxiner och PCB:er i strömming från Östersjön har under flera decennier varit en uppmärksammad miljöfråga och rönt mycket intresse från såväl myndigheter, forskare, yrkesfiskare som från allmänheten. Än finns kunskapsluckor att fylla. Baserat på provtagningar från senare år redovisas i denna rapport närmare hur situationen ser ut i strömming från Svealandskusten. Särskilt har geografiska och säsongsmässiga haltvariationer undersökts.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kontrollprogram för sikfisket i Vänern och Vättern2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan våren 2015 löper ett kontrollprogram för det yrkesmässiga fisket efter sik i Vänern och Vättern. Syftet med kontrollprogrammet är att klarlägga under vilka förutsättningar fiske kan bedrivas utan att EUs gränsvärden för saluföring med avseende på dioxinlika ämnen riskerar att överskridas. Bakgrunden är att Länsstyrelserna i regionen i början av 2015 fattade ett beslut om att alla som säljer sik från Vänern och Vättern är skyldiga att förvissa sig om att fisken innehåller lägre halter än gränsvärdena. De yrkesfiskare som valt att ansluta sig till kontrollprogrammet, vilket administreras av Sveriges Insjöfiskares Centralförbund, samlar på ett koordinerat sätt in sik inom ramen för ordinarie kommersiellt fiske. Den insamlade fisken överförs till IVL Svenska Miljöinstitutet i Stockholm som provbereder, ombesörjer kemiska analyser på ackrediterade laboratorier, sammanställer, utvärderar och tillgängliggör resultaten.

    Ett viktigt resultat som framkommit genom det första årets provtagningar är att det finns ett tydligt samband mellan sikens fetthalt och dess innehåll av dioxinlika ämnen. Sik med låg fetthalt har i samtliga fall klarat gränsvärdena för saluföring. I Vättern har samtliga tio analyserade samlingsprov på muskelkött haft låga fetthalter och halterna av dioxinlika ämnen underskridit gränsvärdena. I Vänern förelåg en stor spridning i fetthalter som varierade mellan 1,4 och 7,7 procent. Följaktligen varierade också innehållet av dioxinlika ämnen betydligt. I sikrom som har hög fetthalt överskreds gränsvärdena i samtliga analyserade prover. En enstaka analys av muskelkött från nordamerikansk sik visade på intermediära fett- och dioxinhalter.

    Statens Veterinärmedicinska Anstalt har på uppdrag av kontrollprogrammets projektorganisation genomfört en statistisk analys av sambandet mellan fetthalt och halt av dioxinlika ämnen i muskelkött från sik i de bägge sjöarna. Analysen visar, baserat på de data som nu föreligger, att det är rimligt att använda fetthalten som en indikator på innehållet av dioxinlika ämnen och att sik där fetthalten understiger 2 procent inom vedertagna statistiska marginaler klarar gränsvärdena för saluföring. Då fetthaltsbestämningar är betydligt enklare och mindre kostsamma att utföra jämfört med dioxinanalyser öppnar detta för möjligheter att förenkla livsmedelskontrollen.

    Till 2016 föreslås en del förändringar och revideringar av kontrollprogrammet. Bland annat föreslås att ett handhållet instrument, en så kallad FatMeter, testas för att undersöka möjligheterna att utifrån fetthalt selektera ut fisk som lämpar sig för försäljning. Vidare föreslås en del förändringar i provtagningsfrekvens och metodik i syfte att bättre kunna utvärdera olika omgivningsfaktorers betydelse. Kontrollprogrammet är till sin natur adaptivt och även 2016 är att betrakta som ett ”pilotår” även om de resultat som erhålles givetvis bör användas som beslutsunderlag och ligga till grund för råd och anvisningar till det yrkesmässiga fisket.

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kontrollprogram för sikfisket i Vänern och Vättern avseende dioxinlika ämnen2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Miljösituationen i skogsindustrirecipienter2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Undersökning av hälsofarliga ämnen i braxen - jämförelse mot andra arter och tolerabla intag2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Intresset för hållbart producerade livsmedel ökar i samhället. Braxen, en allmänt förekommande fiskart i insjö- och kustvatten, är i dagsläget en outnyttjad resurs som i liten grad används för mänsklig konsumtion. Flera initiativ har emellertid tagits för att återintroducera braxen på fiskmarknaden. IVL har mot bakgrund av detta analyserat förekomsten av potentiellt hälsofarliga ämnen i braxen från några kust-och insjölokaler.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Elving, Hannes
    Kvicksilver i sediment och fisk från Stockholms skärgård2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Relativt höga kvicksilverhalter har uppmätts i sediment och fisk i vattnen runt centrala Stockholm. På saltsjösidan överskrider i vissa fall de beräknade halterna i abborre och gädda av konsumtionsstorlek Livsmedelverkets riktvärden. I övriga delar av skärgården och östra Mälaren var emellertid kvicksilverhalterna betydligt lägre och på en nivå som kan anses naturlig för svenska vatten. Då kvicksilverflödet från Stockholm till den akvatiska miljön minskat avsevärt under senare tyder resultaten på att historiska utsläpp är bidragande till situationen. Det förelåg en signifikant korrelation mellan kvicksilverhalten i sediment och fiskmuskel i de undersökta kustområdena.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hållén, Joakim
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bryhn, Andreas
    Håkanson, Lars
    Jonsson, Per
    Rydin, Emil
    On the role of sedimentological processes controlling phosphorus burial in the coastal zone of the Baltic Sea2019Inngår i: Limnology and Oceanography, ISSN 0024-3590, E-ISSN 1939-5590Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hållén, Joakim
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Viktor, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Dioxiner i fet fisk - Hot och utvecklingsmöjligheter för svenskt småskaligt kust- och insjöfiske2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av miljöfarliga ämnen i den akvatiska miljön begränsar möjligheterna att utveckla svenskt småskaligt fiske. I ett försök att öka kunskapen om dioxiner och dioxinlika PCB:er i fångsterna i svenskt fiske startades våren 2017 ett nytt projekt (Dioxiner i fet fisk - hot och möjligheter för svenskt småskaligt kust- och insjöfiske). Projektet syftar till att hitta lösningar som på sikt minimerar föroreningsinnehåll i fiskets fångster. Inom projektet har under 2017 ett insamlingsprogram genomförts där man tagit prover från yrkesfiskets fångster i Bottniska viken, Stockholms skärgård, Vänern och Vättern. Halter av klorerade dioxiner och furaner samt PCB:er har analyserats i sik, strömming, lax och öring. Resultaten från projektet har utvidgats med data från tidigare pilotstudier från 2014-2016. De huvudsakliga resultaten från hittills genomförda datainsamlingar är:

    Sik – Halter i Vättern och Bottniska viken är förhållandevis låga och ligger i allmänhet långt under EUs gränsvärden för saluföring. I Vänern är halterna generellt sett högre och ofta över gränsvärden för saluföring men det finns också exempel på fångster med låga halter. Halterna beror främst av fetthalten. Vänersik är generellt fetare och har därför högre halt. Det fortsatta arbetet kommer att fokusera på att identifiera vilka sikbestånd i Vänern som har låga halter och hur fisket kan riktas mot dem.

    Lax – Det föreligger en variation mellan år. 2016 och 2017 har halterna i lekvandrande lax fångad i Bottniska viken i genomsnitt legat strax under gränsvärdet för saluföring. Även i lax föreligger en korrelation mellan dioxinhalter och fetthalt. Däremot syns inget samband till storlek.

    Strömming – Halterna ligger konsekvent under gränsvärdena i Bottenviken och Stockholms skärgård medan halterna ligger över gränsvärdena i södra Bottenhavet.

    Öring – Endast ett fåtal individer från Bottniska viken har analyserats. Dessa visar på lägre dioxinhalter och lägre fetthalter.

    Eftersom fetthalt var en så betydande faktor för halterna av dioxiner och dioxinlika PCB:er utvärderades möjligheten att använda en handhållen fetthaltsmätare. Fetthaltsmätning kan vara en potentiell metod för att sortera bort de fetaste och mest föroreningsbelastade individerna. Erfarenheterna hittills visar att mätning helst ska ske på färsk fisk och att handhavandet av instrumentet är viktigt. För sik och röding behöver den algoritm som används för att räkna ut fetthalt från vattenhalt vidareutvecklas. Betydelsen av mätosäkerhet har utvärderats, främst för sik där det fanns flest provresultat att tillgå. Mätosäkerheten var relativt konstant vid olika fetthalt och utgjorde en mindre del av den slumpmässiga variationen, ca 20 % av variansen. Att mätosäkerheten utgör en relativt liten del av den slumpmässiga variationen betyder att det bör vara möjligt att få ner variansen genom att analysera samlingsprover från fler individer vilket kan göra det möjligt att detektera mer komplexa samband.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Limited capacity to retain phosphorus in the Baltic proper offshore sediments2018Inngår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 47, s. 379-381Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Based on calculations using a phosphorus (P) budget model, Stigebrandt (2018) concludes that the P-concentration in the water column of the Baltic proper (BP) could be reduced by about 70% within 10–15 years if the deep bottoms were oxygenated. The calculations assume an annual influx from the sediment to the water column of almost 100 000 tonnes, which could be switched off if the sediments were oxidised.

    However, the P storage capacity is strictly limited to the uppermost oxidised layers of the sediment cores. Below the sediment redox cline, the total P-concentration levels out around 1000 mg kg-1 dw regardless of the oxygen conditions in the upper sediment layer. The maximum capacity of BP sediments to retain P from recent settling matter would be around 100 000 tonnes in total, assuming oxygenation of 50 000 km2 currently anoxic bottom.

  • 19.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Modellering av gödande ämnen i Björnöfjärdssystemet2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I detta projekt har omsättningen av gödande ämnen studerats i Björnöfjärdssystemet i Stockholms skärgård. Ett område där Stiftelsen BalticSea2020 bedriver ett arbete med att återställa ekosystemet till en naturlig näringsnivå utan övergödning och genom åtgärder i och kring fjärdarna. Syftet med föreliggande studie har varit att kartlägga flöden av fosfor, kväve, organiskt kol och syre för att på ett strukturerat sätt kunna bedöma och förutsäga effekter av olika åtgärder. Med hjälp av såväl nya som gamla data har massbalanser upprättats för fosfor, kväve och organiskt kol i fjärdsystemet, syrgashalten i bottenvattnet har beräknats med en statistisk modell. Storleksmässigt visar massbalansen att flödena av fosfor mellan sediment och vatten på årsbasis dominerar över externa inflöden, vilket också visar sig genom effekten av de simulerade åtgärder som testats i scenarierna. Behandling av sedimenten ger till synes större effekt på fosforhalten i vattenmassan än åtgärder i avrinningsområdet, även om en hundraprocentig reduktion av externa inflöden uppnår nästan samma effekt. En kombination av åtgärder ger naturligt nog störst effekt. Att behandla sedimenten ger enligt modellen ett långvarigt resultat – omkring halva effekten återstår efter 30 år. I grunden är dock åtgärder mot externa flöden nödvändiga för att komma åt övergödningsproblematiken och inte bara behandla symptomen. När det gäller övriga ämnen konstateras att kväveexporten ut ur systemet kommer att vara proportionell mot reduktionen i extern tillförsel. De minskningar av partikulärt kol i systemet som de simulerade åtgärderna väntas leda till, förväntas inte vara tillräckliga för att syresätta bottenvattnen i någon betydande omfattning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Optimerat utnyttjande av lax och strömming i Bottniska viken - förstudie med förslag till provtagningsprogram2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Lax och strömming från Östersjön har av tradition utgjort en del av stapelfödan i Sverige. Dessvärre har det faktum att denna fisk är fet och därmed innehåller många hälsobefrämjande fettsyror, som konsekvens att den också innehåller fettlösliga föroreningar, som genom olika processer tillförts Östersjöns ekosystem. Även om innehållet av föroreningar i Östersjöfisken, exempelvis klororganiska ämnen som DDT, PCB samt dioxiner och furaner, minskat kraftigt jämfört med situationen på 1960- och 70-talet så har likaledes kunskapen om ämnenas potentiellt negativa hälsoeffekter ökat i samhället. Därigenom uppstår dilemmat att söka klarlägga om riskerna med att äta östersjöfisken dominerar över de hälsobefrämjande egenskaperna eller vice versa. I Sverige är det myndigheten Livsmedelsverket som utifrån tillgängligt underlag har i uppdrag att göra denna risk-nyttobedömning, kontrollera vilka halter som förekommer i olika livsmedel och även utfärda rekommendationer om konsumtion bland olika befolkningsgrupper. Det finns även ett regelverk inom EU som bland annat är styrande för vilka föroreningshalter som får förekomma i livsmedel för att de skall få saluföras inom unionens territorium, vilket i hög grad påverkar det svenska yrkesfisket. Yrkesfiskare längs Norrlandskusten genomförde under hösten 2013 en egen undersökning av halter av klororganiska ämnen i egenfångad lax där halterna, i de flesta fall understeg de halter som vanligen redovisats inom Livsmedelsverkets dioxinkontroll och även de gränsvärden för saluföring som begränsar möjligheten till export. Mot bakgrund av detta ställdes en förfrågan till IVL Svenska Miljöinstitutet om att bistå i framtagandet av ett nytt provtagningsprogram för att söka klarlägga orsakerna till skillnaden i uppmätta halter och även utreda möjligheterna att minimera innehållet av föroreningar genom åtgärder inom fiske och beredning av konsumentprodukter. Under våren 2014 har en projektgrupp vid IVL bestående av Magnus Karlsson, Mikael Malmaeus, Tomas Viktor och Petra Wallberg arbetat med frågeställningen som även inkluderat en översiktlig genomgång av den komplexa problematik som föreligger runt förekomsten av dioxiner och andra klororganiska ämnen i fet Östersjöfisk. Föreliggande rapport utgör en redovisning av denna förstudie, som i första hand är tänkt som ett underlag för fortsatta fördjupade undersökningar. Projektet har haft en styrgrupp bestående av Gunnar Asplund, yrkesfiskare Rovögern; Thomas Innala, yrkesfiskare Haparanda, Ivar Sundvisson, Västernorrlands kustfiskareförening, Carl-Åke Wallin, yrkesfiskare Stocka samt Magnus Karlsson, IVL. Sammanträden med en referensgrupp bestående av ovan nämnda personer samt Marie Aune, Livsmedelsverket; Ingvar Bergdahl, Umeå universitet; Ingemar Berglund, Havs- och Vattenmyndigheten; Niklas Johansson, Melica biologkonsult samt Anna Rignell-Hydbom och Lars Rylander, Lunds universitet har utgjort en väsentlig del av förstudien. Författarna är dock ensamt ansvariga för rapportens innehåll.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åtgärder mot internbelastning av fosfor i Hjälmaren2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna utredning har kostnader, effekter, miljökonsekvenser, juridiska aspekter, konsekvenser för yrkes- och fritidsfisket, samt andra möjliga motstående intressen vid olika åtgärder för att minska internbelastningen av fosfor i Hjälmaren undersökts. Hjälmaren, Sveriges till ytan fjärde största sjö, anses övergödd men hyser till följd av näringsrikedomen också starka bestånd av gös, en för yrkes- och fritidsfisket viktig art. Att reducera läckaget av fosfor från Hjälmarens bottnar, så kallad internbelastning, till en önskad nivå beräknas kosta storleksordningen 1 miljard SEK. Utredningen har utförts i samarbete med Naturvatten i Roslagen på uppdrag av Hjälmarens vattenvårdsförbund.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Baresel, Christian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sivard, Åsa
    Ericsson, Tomas
    Grahn, Olle
    Kostnadseffektivitet i åtgärder mot övergödning i Östersjön - Fallstudie Gävle fjärdar2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I detta projekt har kostnadseffektivitetet och resursförbrukning i samband med olika åtgärder studerats i syfte att minska effekter av övergödning i kustzonen i Östersjön. Som studieområde valdes Gävle fjärdar, ett relativt inneslutet kustområde med tillförsel av näringsämnen från olika källor och med en vattenkvalitet som visar på näringsrika förhållanden. Studien har fokuserat på olika åtgärder för att minska tillförseln av fosfor. De landbaserade källor som undersökts är utsläpp från cellulosaindustrin Korsnäsverken och utsläpp från det kommunala reningsverket i Gävle. Därutöver har åtgärder i form av aluminiumbehandling av sedimenten, reduktionsfiske av vitfiskbestånd och syresättning av bottenvattnet utvärderats. För att klarlägga hur fosfor omsätts i det aktuella kustområdet genomfördes massbalansmodelleringar samt en kartering av fosforförrådet i fjärdarnas bottensediment. Det konstaterades att området återhämtat sig från en tidigare period med syrgasbrist och att sedimenten innehöll relativt stora mängder av fosfor. Med modellen simulerades hur olika reduktioner av fosfortillförseln påverkar de ekologiska förhållandena. En minskning av fosfortillförseln med cirka 15 ton/år identifierades som nödvändig för att åstadkomma en reell förändring av miljöförhållandena. Vid detta scenario skulle produktionen av växtplankton minska med storleksordningen 20 % och siktdjupet öka med cirka en halvmeter. Följderna av detta skulle sannolikt bli att utbredningen av påväxtalger ökar i vertikalled och att beståndet av gös skulle minska något till förmån för gädda och abborre. Potentialen och kostnaden för olika åtgärder har beräknats översiktligt. Den specifika kostnaden varierar mellan 400 och 10 000 kr/kg avskiljd fosfor. Den mest kostnadseffektiva åtgärden bedöms vara åtgärder för att förbättra fosforavskiljningen i det kommunala reningsverket. Störst potential för att minska fosfortillförseln har identifierates vid Korsnäsverken men där är också de specifika kostnaderna som högst. Både aluminiumbehandling av sediment och reduktionsfiske bedöms som relativt kostnadseffektiva åtgärder. Vid reduktionsfiske kan dessutom ytterligare positiva effekter tillkomma genom att näringsväven manipuleras på ett gynnsamt sätt. Aluminiumbehandling skulle permanent fastlägga betydande mängder av eljest mobil fosfor. Syresättning bedöms däremot inte vara något alternativ i det studerade fallet eftersom syrgasförhållandena i dagsläget är goda. Kostnadsnyttokalkylen för elektriskt drivna pumpar som transporterar ned ytvatten till botten indikerar emellertid att åtgärden i de fall syrgasbrist föreligger skulle vara en effektiv metod. För att åstadkomma en reduktion motsvarande det föreslagna lokala miljömålet fordras att flera åtgärder genomförs parallellt och den sammanlagda årliga kostnaden beräknas uppgå till cirka 60 Mkr. För att bedöma den potentiella miljöbelastningen som olika åtgärder ger upphov till genomförs en översiktlig livscykelanalys där koldioxidemissioner från respektive åtgärd uppskattas. Störst koldioxidemission erhålls vid kemisk fällning vid Korsnäsverken. Detta förklaras av hög kemikalieförbrukning och att metoden genererar stora mängder slam som förbrukar resurser vid kvittblivning. Reduktionsfiske ger en potentiell koldioxidbesparing om fångsten rötas till biogas.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jonsson, Per
    Rydin, Emil
    Sediment studies in the Stockholm archipelago 20082009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    A clear indication of improved benthic conditions was found when sediment investigations from the 1990s were repeated in the inner Stockholm archipelago during 2008. In a majority of the investigated areas the surface sediments were oxidized and signs of bioturbation were observed. In the 1990s these areas were dominated by black and laminated surface sediments. When comparing the interpretation of sediment status versus macrozoobenthos data a clear congruence was found. The magnitude of sediment phosphorus (P) turnover in the Stockholm archipelago was closely linked to the sediment accumulation rate. Improvement of the oxygen status in the surface sediment layer have resulted in a temporary accumulation of iron (Fe) bound P. This P might reach high concentrations, and represents a withdrawal of P that otherwise would support primary production. Whether this Fe-P mainly did precipitate in the water column and did settle to the sediment, or if it formed in the oxygenated surface sediment layer due to diffusion of dissolved P and Fe from deeper sediment layers remains uncertain.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindgren, Dan
    Modellering av fosforomsättningen i Östhammarsfjärden. Simulering av åtgärder mot internbelastning2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Effekten av att kemiskt behandla sedimenten i Östhammarsfjärden för att minska läckaget av fosfor från sedimenten har undersökts med hjälp av en massbalansmodell. Resultaten från simuleringarna visar att en fullskalig behandling av sedimenten sannolikt skulle ge en betydande minskning av fosforkoncentrationen i vattnet och därtill kopplad primärproduktion. Samtidigt kan det konstateras att det finns osäkerheter i bedömningen relaterat till mätosäkerheter i det empiriska underlaget och antaganden i modellen. Östhammarsfjärden och intilliggande Granfjärden har extremt höga halter av fosfor och klorofyll i vattenmassan trots att den landbaserade tillförseln inte är anmärkningsvärt hög.  En orsak till detta är den långsamma vattenomsättningen till följd av fjärdarnas avsnördhet. En annan trolig orsak är ett betydande utbyte av fosfor mellan vatten och sediment under vissa delar av året.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydin, Emil
    Jonsson, Per
    Bottenundersökningar i Upplands, Stockholms, Södermanlands och Östergötlands skärgårdar 2008-2009. Återbesök i 1990-talets studieområden2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    När sedimentundersökningar av ett stort antal fjärdar i Östersjöns skärgårdsområden genomfördes under 1990-talet konstaterades att högre djurliv saknades i en majoritet av de undersökta områdenas djupare liggande bottnar och att detta sannolikt hade sin förklaring i syrgasbrist. Detta tolkades huvudsakligen som en effekt av den storskaliga övergödningen av Östersjön som orsakat en förhöjd tillförsel av organiskt material till bottnarna. I denna studie har ett antal av de fjärdar som undersöktes under 1990-talet återbesökts och nya sedimentkärnor har insamlats under 2008 och 2009. Resultaten visar att i ett antal av de fjärdar där förekomsten av laminerade (varviga) sediment var påtaglig under 1990-talet, indikerande avsaknad av bottenfauna, har det skett en övergång till bioturberade och oxiderade sediment. Förändringen av redoxförhållandena skulle kunna förklaras av en eller flera av följande faktorer 1) successiv nedbrytning av historiska utsläpp av organiskt material, 2) minskad lokal tillförsel av näringsämnen resulterande i en minskad primärproduktion och sedimentation av organiskt material, 3) bioturbation genom kolonisation av den syretåliga och invaderande havsborstmasken Marenzelleria. Förändringarnas geografiska fördelning, samvariationen med bottenfaunans sammansättning och det faktum att inga betydande förändringar noterats i den överliggande vattenmassans syrgaskoncentrationer, där sådana data funnits att tillgå, talar för att expansionen av Marenzelleria är den viktigaste orsaken bakom förändringarna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Strand, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sivard, Åsa
    Integrerad akvakultur med cellulosaindustri2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns både på global nivå och inom Sverige ett ökande intresse att använda sig av vattenbruk för produktion av livsmedel. I Sverige odlas i relativt liten skala främst fisk, kräftor och musslor. Traditionell odling i dammar, sjöar, vattendrag och kustområden är behäftat med en potentiell negativ miljöpåverkan i form av lokala övergödningseffekter och spridning av antibiotika och andra läkemedelsrester i miljön. Rymlingar från kassodlingar kan också påverka de naturliga bestånden negativt. Det är ett av skälen till att intresset för landbaserad fiskodling i mer slutna system ökat under senare år.

    I processen att utvinna massa och papper från träråvara genereras ett överskott av lågvärdig värmeenergi och ett restutsläpp av näringsämnen och organiskt material som stimulerar produktionen av bland annat vitfisk i mottagande vattenrecipient. Detta är naturresurser som i dagsläget inte utnyttjas. I det följande redovisas en förstudie syftande till att översiktligt undersöka de tekniska förutsättningarna att lokalisera landbaserad fiskodling i anslutning till pappers- och massabruk och vilka marknads- och miljömässiga fördelar det skulle medföra genom att tillvarata överskottsresurser från vedråvaran.

    I studien har teoretiska beräkningar av förutsättningarna att samlokalisera ett vattenbruk utförts med tre exempelfabriker representerande olika typer av produktion: 1) Skärblacka bruk, blekt sulfatmassa; 2) Fiskeby board, returpappersbruk; 3) Bravikens pappersbruk, termomekanisk massa. De individuella förutsättningarna vid de olika bruken var avgörande för om det föreslagna processkonceptet är applicerbart. Generellt torde dock anläggningar som producerar kemisk massa vara mest lämpade att integrera med vattenbruk

    Ett teoretiskt maximum för optimalt utnyttjande av resurser i enlighet erhölls vid en produktionskapacitet i fiskodlingen på 0,4 % av produktionskapaciteten i skogsindustrint. Vid ett bruk som producerar 375 000 årston massa eller papper blir således den optimala fiskproduktionen 1 500 ton/år. Upp till storleksordningen 30 % av en skogsindustris behov av att dosera kväve skulle kunna ersättas med slam bestående av foderrester och fiskfekalier från vattenbruket, vilket innebär en besparing på upp till 100 000 kr/år.

    Den årliga kostnaden för ett vattenbruk som producerar 500-750 årston fisk har beräknats till 30-40 MSEK, vilket ger ett kilopris för den producerade fisken inom intervallet 50-60 kr. Exempel på arter som skulle kunna bli aktuella i en framtida odling är tilapia, abborre, jätteräka och afrikansk mal. Gemensamt för dessa är att de är så kallade varmvattenarter som behöver tillgång till uppvärmt vatten under större delen av året.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Viktor, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Miljösituationen förr och nu i skogsindustrirecipienter - Bakgrundsrapport2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Viktor, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen 20132014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vilka halter av olika miljöstörande ämnen förekommer i fisk på olika avstånd från Stockholm? Ökar eller minskar halterna över tid? Finns det ett samband mellan föreoreningshalter och fiskens hälsotillstånd? Överskrids miljökvalitetsnormer och/eller gränsvärden för saluföring? För att söka besvara dessa frågor insamlades abborre genom nätfiske hösten 2013 från ett tjugotal platser i en transekt från Stockholms ytterskärgård –över staden och några områden norr därom - samt vidare in i centrala Mälaren. I laboratoriet bestämdes ett antal morfologiska mått på fisken, vilka ger översiktlig information om hälsotillståndet, och muskelkött preparerades för kemiska analyser av olika föroreningar. I fisk från några områden insamlades även gallvätska för analys av förekomsten av läkemedelsrester. Abborre anses vara en relativt stationär art och de halter man mäter speglar miljötillståndet i fångstområdet. Abborre är dessutom en kommersiellt och för husbehovs- och fritidsfiske viktig art och det finns ett allmänt intresse att från konsumtionssynvinkel veta vilka halter av föroreningar den innehåller. För de flesta ämnen som har undersökts förelåg en gradient med låga halter i ytterområdena i Stockholms skärgård och Mälaren och ökande halter närmare Stockholm. Höga halter av kvicksilver uppmättes i några områden bland annat Brunnsviken och Lilla Värtan. Högsta halt av tributyltenn (TBT), en tennorganisk förening uppmättes utanför Beckholmen i Stockholms ström. Ett föreslaget gränsvärde för TBT på drygt 15 ?g/kg vv muskelvävnad överskrids på många platser. Osedvanligt och oväntat höga halter av PCB uppmättes i abborre från Oxundasjön. Kompletterande undersökningar med ett större material inkluderande gädda har senare bekräftat denna bild. Källan till denna PCB-kontaminering är okänd och föremål för fortsatta utredningar. Av övriga ämnen som förekom i förhöjda halter kan nämnas den fluorerade föreningen PFOS som förekom i halter runt 20 ?g/kg vv i många områden, vilket är storleksordningen dubbelt upp mot kommande miljökvalitetsnorm. I jämförelse mot äldre undersökningar utförda i början av 2000-talet har halterna av de flesta undersökta substanser minskat, kvicksilver undantaget. Det är dock vanskligt att dra långtgående slutsatser mellan två undersökningstillfällen då mellanårsvariationen kan vara betydande. Den bild som framträder är emellertid tydlig. När det gäller fiskens hälsotillstånd kan det utifrån undersökta biomarkörer inte dras några slutsatser om negativ påverkan i föroreningsbelastade områden. Även detta är en förbättring jämfört mot tidigare undersökningar, som dock utförts med betydligt fler biomarkörer. Läkemedelsrester i gallvätska detekterades i första hand i fisk från området utanför Käppalaverket och Mälaren väst om Stockholm. Ett oroande tecken är att den inflammationshämmande substansen Diklofenak och det lugnande medlet Oxazepam finns i mätbara koncentrationer i nära hälften av de fiskar som analyserats. I områden där det sker kommersiellt fiske i ytter- och mellanskärgård samt i Mälaren kan det konstateras att halterna av undersökta substanser generellt var låga och väl under gällande gränsvärden för saluföring. Resultaten från abborre kan anses generaliserbara för annan mager stationär fisk som gädda och gös men ej för migrerande feta arter som lax, öring och strömming.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Waldetoft, Hannes
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Skelettröntgen av abborrar från recipienten till Rönnskärsverken2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under 1970- och början av 1980-talet genomfördes en serie studier om fiskhälsa, där vattnen vid Rönnskärsverken användes som typområde för bedömning av påverkan av utsläpp från metallindustri. Studierna fokuserade på att undersöka eventuella samband mellan avloppsvattenutsläpp från Rönnskärsverken och ryggradsdeformationer, ryggradens mekaniska egenskaper (styrka, elasticitet, etcetera) och dess kemiska sammansättning. Observationer i fält indikerade en förhöjd frekvens av ryggradsskador på hornsimpa (Myoxocephalus quadricornis) utanför smältverket. Uppemot 40 % av de insamlade simporna hade någon form av skelettdeformation. Det visades även i experimentella studier i laboratoriemiljö att Rönnskärsverkens dåvarande utsläpp av metaller kunde framkalla en ökad förekomst av ryggradsskador i hornsimpa.

    Under den tid som förflutit sedan ovan nämnda undersökningar genomfördes har utsläppen från Rönnskärsverken minskat dramatiskt. Vid en ny fiskundersökning som genomfördes 2020 konstaterades att det allmänna hälsotillståndet och fortplantningsförmågan hos abborre (Perca fluviatilis) var god i recipienten, men att förhöjda halter av kvicksilver och vissa stabila organiska ämnen i fiskens muskelkött föreligger. Ett förhållandevis stort material av abborre hade samlats in från recipienten och referensområden i Bottenviken. Under 2021 fattades ett beslut att i överskottsmaterial från undersökningen, drygt 400 abborrindivider som sparats i frys, genomföra röntgenanalyser av skelettet med likartad metodik som användes vid de tidigare undersökningarna. Röntgenanalyser utfördes vid Naturhistoriska riksmuseet av ichthyolog Bo Delling, varefter bildmaterialet sammanställdes och överfördes till professor emeritus Bengt-Erik Bengtsson för tolkning.

    Resultatet från röntgenanalyserna pekar inte mot att frekvensen av skelettdeformationer i abborre är högre i recipienten jämfört med nordligt belägna referensområden i Bottenviken. Den totala skadefrekvensen på abborre i recipienten låg på 1,4 %, att jämföra mot 2,8 % i referensområdena. Bägge värdena är att betrakta som naturligt förekommande bakgrundsnivåer. Alltför långtgående slutsatser kan inte dras från en enstaka insamling, men resultaten från undersökningen pekar mot att miljöförhållandena i recipienten till Rönnskärsverken har förbättrats och att det är osannolikt att en förhöjd frekvens av skelettskador på fisk i den omfattning som tidigare konstaterats alltjämt föreligger.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Almemark, Mats
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Simon, Olle
    Sivard, Åsa
    Ericsson, Tomas
    Effekter av ytterligare reningssteg vid skogsindustrier2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna studie har konsekvenser av utbyggnad av ett tredje reningssteg vid två svenska massafabriker utvärderats ur olika aspekter. Beräkningar av utsläppsminskningar och kostnader för membranfiltrering, kemisk fällning respektive sandfilter har genomförts. Resultaten skiljer sig en del såväl mellan de två fabrikerna som mellan val av reningssteg. Analysen av de nya reningsstegens sammanlagda miljöpåverkan visar att de totala utsläppen av närsalter till miljön minskar i samtliga fall. Emellertid ökar miljöpåverkan i alla övriga undersökta påverkanskategorier till följd av bland annat ökad energiförbrukning och kemikalieanvändning vid drift och tillverkning och ökade slammängder vid de nya reningsanläggningarna. Ingen av de metoder som använts i denna studie för att jämföra olika påverkanskategorier ger något entydigt svar på frågan om nyttan är större än kostnaden, men enligt de flesta testade scenarier verkar de nya reningsstegen orsaka ungefär lika mycket miljöpåverkan i vissa avseenden som de gör nytta i andra. Tolkningen försvåras delvis av att den kompletterande reningens effekt på toxicitet inte kunnat bedömas. Resultaten visar emellertid att det är långt ifrån självklart att de nya reningsstegen leder till miljöförbättringar. En slutsats är därmed att tydligare ställningstaganden kring samhälleliga värderingar av olika miljömål efterfrågas

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Dioxinflöden i Kallrigafjärden2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Halten av dioxiner och furaner (PCDD/F) i fet fisk från Östersjön är ofta så pass förhöjd att fisken ej får saluföras inom EU. Situationen synes mer uttalad i Bottenhavet. Flera forskningsprojekt har initierats för att klarlägga de bakomliggande orsakerna till detta. I denna studie har vi undersökt tillförseln och omsättningen av dioxiner i kustområdet Kallrigafjärden i Norduppland längs södra Bottenhavskusten. Kallrigafjärden kan betraktas som ett bakgrundsområde utan någon känd tillförsel från punktkällor. Däremot mynnar två vattendrag i fjärden, Olandsån och Forsmarksån. Genom att mäta halten av PCDD/F vid fyra olika tillfällen under ett år i vattendragen, fjärden och utanförliggande havsområde (Öregrundsgrepen) har en massbalans för PCDD/Fs kunnat upprättas. Därutöver har också halterna av PCDD/Fs i sediment och fisk (abborre) från Kallrigafjärden undersökts. Studien har givit värdefull information om bakgrundsflöden av PCDD/Fs i kustzonen, vilket bland annat kan komma till användning vid framtida bedömningar av mer belastade områden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Puttonen, I.
    Kohonen, T.
    Lukkari, K.
    Mattila, J.
    Variations in the amount and composition of phosphorus in settling particles in the northern Baltic Sea archipelagos.2019Inngår i: Boreal environment research, ISSN 1239-6095, E-ISSN 1797-2469Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 33.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bottensedimentens roll för dioxinsituationen i industrirecipienter2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport sammanfattar resultat och slutsatser från en fältstudie av dioxiner och furaner (PCDD/F) i sediment, vatten och biota i ett antal industrirecipienter och referensområden i södra Bottenhavet samt ett kustområde i norra Östersjön. Projektet har syftat till att undersöka om och hur PCDD/F och i förlängningen andra organiska miljögifter lagrade i sediment i praktiken påverkar halter av dessa ämnen i stationär kustfisk. En större ambition har varit att belysa frågan om huruvida sedimentbundna PCDD/Fs via olika processer tillgängliggörs för ekosystemet. Inledningsvis studerades recipienterna till Norrsundets bruk och Iggesunds bruk samt referensområden detaljerat. Därefter har ytterligare 7 områden tillkommit i syfte att förbättra dataunderlaget. Utanför Norrsundet, Gävle, har en unik möjlighet funnits i och med att pappersmassabruket stängdes i december 2008 och den pågående belastningen på recipienten därmed upphörde. Iggesunds-recipienten var av intresse att studera då noggranna studier av PCDD/F i sediment genomfördes där på 1980-talet. Vi konstaterar att halterna av PCDD/F varierar en hel del mellan olika lokaler. I synnerhet Norrsundet uppvisar högre halter än övriga lokaler i flertalet matriser. Ett föreslaget men ej antaget gränsvärde för miljökvalitetsnorm i fisk enligt vattendirektivet är 0,23 pg/g TEQ. Det sistnämnda värdet överskreds i Iggesund och Norrsundet. Jämförelse med resultat från tidigare studier visar på minskande halter över tid, såväl i sediment som i fisk. Djupprofiler i sediment visar på betydligt högre halter en bit ner i sedimentet som reflekterar den historiska belastningen. I fisk noteras tydligt sjunkande halter av PCDD/F över tid från Norrsundet i ett längre perspektiv. Däremot syns ingen signifikant minskning i fisk efter att Norrsundets fabrik stängdes efter 2008 utan halterna ligger alltjämt högre än övriga provtagningslokaler.Även kongenmönster skiljer sig en hel del såväl inom som mellan matriser. Med statistiska metoder (PCA) kunde en generell åtskillnad mellan kongenprofiler i sediment, bottenfauna och fisk påvisas. Däremot visar metoden inte på någon typisk "skogsindustriprofil", varken i sediment eller i övriga matriser, utan bland de undersökta kongenerna så är variationen mellan lokalerna oförklarad. Samvariationen mellan sediment, bottenfauna och fisk är störst för kongener med troligt lokalt ursprung såsom exempelvis 2378-TeCDF, medan kongener knutna till atmosfärisk deposition (t ex 23478-PeCDF och OCDD) korrelerar dåligt mellan matriser. Beträffande den kongen som bidrar mest till toxiciteten i fet fisk i Bottenhavet, 23478-PeCDF, så konstaterades att lokalt opåverkade kustområden i allmänhet har lika höga halter som industrirecipienterna. Mätningar med passiva provtagare i porvatten och ovanliggande vatten talar för att det pågår ett diffusivt flöde från sediment till bottenvatten. Ytterligare en faktor som talar för att sedimenten spelar en roll för dioxinsituationen i Norrsundet är att halterna i fisk inte sjunkit signifikant under de tre år som fabriken varit stängd. Det finns för övrigt inga belägg för att Norrsundet som fabrik släppt ut mer PCDD/F än andra massafabriker. Mer troligt är att de geomorfologiska förhållandena i recipienten förklarar skillnaden gentemot andra platser — antingen genom att mer miljögifter ackumuleras eller att sedimenten av någon anledning i högre grad påverkar faunan. Sammantaget så är det sannolikt att sedimenten bidrar till halter av PCDD/F i Bottenhavets kustnära ekosystem, men betydelsen av denna påverkan är fortfarande oklar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malm, Jakob
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Dispersal model for wastewater - Development and evaluation of the MALMAK model2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    In this report the development of a model for simulation of waste water or cooling water dispersal is presented. The model, called MALMAK, is designed to provide information suitable for environmental impact assessments of the initial spreading of plumes around point sources. It works well with the limited information typically available for assessments of discharges to water recipients and does not require detailed monitoring of ambient conditions. The model development described in this report includes an algorithm for predicting the plume width from the momentum of ambient and effluent water, a new model interface and an inbuilt graphic module enabling simulation results to be directly represented in a digital map. The model has also been validated against empirical data and against a more complex hydrodynamic model and was found to give reasonable estimates of effluent concentrations in aquatic environments.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Viktor, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Återhämtning och kvarvarande miljöeffekter i skogsindustrins recipienter2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den svenska skogsindustrin har under de senaste mer än 100 åren genomgått omfattande tekniska förändringar samtidigt som produktionen ökat avsevärt. Utsläppen blev så småningom stora, vilket ledde till att vattenmiljön belastades med ämnen som orsakade övergödning och gifteffekter på organismer. Många tekniska åtgärder genomfördes därför specifikt för att minska miljöpåverkan. Den fortlöpande moderniseringen av anläggningarna, som syftade till effektivare produktion, bidrog ofta också till positiva konsekvenser i recipienterna. Sannolikt har ingen annan svensk industriell verksamhet med utsläpp till vatten genomgått lika stora förändringar.

    Beroende på skogsindustrins dominerande ställning och de tidigare grava effekterna på miljön har omfattande undersökningar och recipientkontroll genomförts vid anläggningarna. Branschen har dessutom drivit forskningsprojekt för att i första hand kunna värdera olika processtekniska lösningar ur miljösynpunkt. Den samlade mängden kunskap torde vara större än vad som finns tillgängligt för varje annan svensk industriverksamhet.

    Den tekniska utvecklingen har lett till väl dokumenterade förbättringar. Många effekter har eliminerats eller kraftigt reducerats. Trots detta bedöms vattenstatus vara otillräcklig i flertalet recipienter. Vilka enskilda åtgärder som kan vara effektiva och hur snabbt man i en given situation kan förvänta sig att en åtgärd ger avsedd effekt är svårt att bedöma. Detta medför betydande svårigheter och osäkerheter vid såväl myndigheternas och domstolarnas beslutsfattande som anläggningsinnehavarnas planering av miljöarbetet. Målet är att uppnå minst god ekologisk status inom en stipulerad tidsram. Risken är stor att man tvingas göra direkt felaktiga och mindre kostnadseffektiva insatser. Mot denna bakgrund formulerades ett forskningsprogram med mål att skapa ökad kunskap.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Rydstedt, Anton
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Junestedt, Christian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Koldioxidavtryck av olika åtgärder mot internbelastning av fosfor i sjöar2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Fosfor är ett essentiellt ämne för alla fotosyntetiserande organismer. I sjöar är det framförallt växtplankton som utgör basen för näringsväven. När tillförseln av fosfor till sjöar blir förhöjd, exempelvis genom kommunala och industriella avlopp eller näringsämnesläckage från jordbruksmark, ökar produktionen av växtplankton, ett fenomen benämnt övergödning. Övergödning av sjöar började i slutet av 1960-talet uppmärksammas som ett tilltagande miljöproblem och olika samhälleliga åtgärder vidtogs för att reducera tillförseln av fosfor, exempelvis genom att introducera fosforfällning vid de kommunala avloppsreningsverken.

    Åtgärderna har i många, men inte alla, fall varit effektiva. Ett skäl till att vissa sjöar fortsatt att uppvisa hög näringsrikedom, trots att den externa tillförseln av fosfor till sjön via tillrinnande vattendrag och direkta punktutsläpp reducerats, är så kallad internbelastning. Normalt sett sker en betydande fastläggning av fosfor i sjöars bottensediment i biologiskt otillgängliga former, men under vissa förhållanden blir denna process mindre effektiv och biotillgänglig fosfor fortsätter år efter år att cirkulera mellan vatten och sediment och stimulerar därmed algproduktionen. Under senare år har samhälleliga åtgärder mot denna internbelastning alltmer kommit att diskuteras och på sina håll har även konkreta åtgärder genomförts. 

    Med livscykelanalyser (LCA) kan effektiviteten i miljöskyddsåtgärder utvärderas utifrån deras sammanvägda miljöpåverkan med hänsyn tagen inte bara till deras positiva verkan på miljön utan även deras potentiellt negativa miljöpåverkan. I den här rapporten har olika åtgärder mot internbelastning av fosfor i sjöar utvärderats och hur dessa åtgärder bidrar till klimatpåverkan.

    Rapporten har finansierats med stöd av EU:s LIFE-program, inom ramen för LIFE IP Rich Waters

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Staffas, Louise
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pettersson, Eva
    Norrström, Hans
    Ericsson, Tomas
    Remberger, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Komplexbildare och miljömärkning av pappersprodukter2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver betydelsen av, användningen av och riskerna med komplexbildarna DTPA och EDTA vid tillverkning av massa och papper. Bakgrunden är de krav för miljömärkning som anges i Svanens kemikaliemodul för tillverkning av pappersprodukter, som gäller sedan 2014. Enligt dessa krav får kemikalier som klassas enligt vissa, specificerade, riskfraser/faroklasser inte användas i mängder överstigande 0,05 kg/ton om produkten ska kunna miljömärkas med Svanen. Ett undantag för DTPA och dess salter ges fram till juni 2016. Fram till dess ska företag, som använder DTPA och vill ha möjlighet att märka sina massa- och pappersprodukter med Svanen, ta fram underlag som visar varför man vill fortsätta med denna användning. Analyser av massa- och pappersprodukter med avseende på halt DTPA och EDTA redovisas. Resultaten visar att <2% av tillsatt komplexbildare återfinns i produkten. Undantaget är då DTPA tillsätts i slutet av processen i syfte att reducera uppkomst av lukt- och smak -genererande ämnen som kan förstöra det som förpackas i produkten. I den produkten återfinns all tillsatt DTPA i produkten. Beräkningar gjorda på tidigare kända resultat gällande förekomst av DTPA i vattenmiljö samt från studier av dos-effektsamband för fosterskador visar att lägsta dos som kan ge fosterskador motsvarar ett dagligt intag på 700 L av sjövatten i omedelbar närhet till ett pappersbruk. För EDTA är motsvarande volym större. Beräkningar gjorda på DTPA-halt i pappersprodukt för exponering för DTPA via intag av varm dryck ur pappersprodukt för livsmedelskonsumtion (pappersmugg) visar att möjlig dos via dessa exponeringsvägar ligger lång under de nivåer som antas ge fosterskador. Inga tekniskt möjliga alternativ till DTPA och EDTA finns idag trots intensiv forskning. Utbytbarheten mellan dessa två är inte total. Den ekonomiska konsekvensen av ett förbud mot DTPA i halter överstigande 0,05 kg/ton uppskattas till mellan 5 och 10 miljarder kronor för svensk pappers- och massa-industri. Studien rekommenderar därför ett fortsatt undantag för DTPA och dess salter i Svanens krav för miljömärkning av pappersprodukter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Staffas, Louise
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Remberger, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Chelators and eco-labelling of paper products2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    n the present report, DTPA and EDTA are described from several aspects: chelating functions, their role in the pulp and paper making process, degradation, effects in aquatic environment and teratogenic effect. Analyses of DTPA and EDTA in several pulp and paper products are presented. The results show that <2 percent of added chelating agent is found in the final products. An exception is when DTPA is added at the last stage of the process with the aim of reducing formation of odor and flavor generating substances that can harm what is packaged in the product. In this type of product, all added DTPA is found in the final product.

    Earlier performed studies on aqua-toxicity of DTPA and EDTA show no observed effects from the low amounts emitted to recipient from pulp and paper mills in Sweden. To protect pregnant women working in the pulp and paper mills, there are already regulations in place that include actions such as changing to work tasks not presenting certain risks. Exposure to DTPA and EDTA can easily be included among such risk factors. Calculations performed on earlier results regarding DTPA and EDTA in recipient water together with results from reproductive toxicity tests show that a volume of 700 L of water in immediate proximity to a mill effluent has to be ingested in order to pose any risk to the unborn child. Calculations based on DTPA content in paper-based food packaging (paper mug) regarding DTPA intake through hot beverage consumption show that such exposure is by far below levels supposed to present any risks to the unborn child.

    No technically feasible alternatives to EDTA and DTPA are available today – despite intense research. Furthermore, these two chelating agents are not completely exchangeable with each other. The economic consequence of a ban of DTPA above 0.05 kg/tonne in the production process is estimated to be between 5 and 10 billion SEK for the Swedish pulp and paper sector. Based on the above, the authors recommend that a continued exception for DTPA and its salts is given in the Nordic Ecolabel criteria for use of chemicals in pulp and paper products.

    Den här rapporten är endast på engelska. Men en svensk översättning är rapport B2245.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 39.
    Strandberg, Johan
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Edlund, Daniel
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Allard, Ann-Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Eliaeson, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Valley, Stephan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Utsläpp till ytvatten från gruvverksamhet - En handbok för beskrivning av påverkan på ytvatten2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Gruvdialogen där Boliden, Havs- och vattenmyndigheten, LKAB, Länsstyrelsen i Västerbotten, Naturvårdsverket, SGU och SveMin deltar är det långsiktiga målet att förbättra miljöprövningen av svenska gruvor. Deltagande organisationer är överens om att en förbättrad miljöprövning leder till förbättrad planeringsmöjlighet för industrin, bättre uppfyllande av industrins kunskapskrav och förenklad myndighetshandläggning; sammantaget ett bättre gemensamt resursutnyttjande och kortare ledtider. För att detta ska uppnås krävs både en större förståelse för och anpassning till respektive aktörers roller, behov och agerande i miljöprövningsprocessen samt en gemensam syn på nödvändig och rimlig omfattning på inlämnat beslutsunderlag i en prövningsprocess enligt miljöbalken. Förstudien i Gruvdialogen pekade ut utsläpp till vatten som ett sakområde som återkommer i samtliga gruvprövningar och som fram till idag ofta är föremål för frågor och kompletteringskrav från granskande myndigheter. Den här handboken ger ett underlag till hur en beskrivning av ett framtida utsläpp till ytvatten från gruvverksamhet kan tas fram. Gruvdialogen avser att följa upp hur tillämpbar handboken bedöms vara i konkreta fall och därefter utvärdera om den behöver revideras och eventuellt utvecklas ytterligare. Handbokens rekommendationer är inte rättsligt bindande. Att verksamhetsutövaren följer handboken är ingen garanti för att granskande myndigheter inte kommer att ha synpunkter på underlaget i ett enskilt mål. Det är alltid en bedömning i det enskilda fallet som måste göras. Likaså är det tänkbart att syftet med utsläppsbeskrivningen och miljökonsekvensbeskrivningen kan uppnås på annat vis eller med andra metoder än de som handboken föreslår.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Unsbo, Hanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Granberg, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Boltenstern, Mikaela
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Quantification and environmental pollution aspects of lost fishing gear in the Nordic countries2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The occurrence of abandoned, lost, and discarded fishing gear (ALDFG) in aquatic environments contributes both to environmental and socioeconomic impacts. In nature, discarded fishing gear contributes to pollution by macro- and microplastics and harmful chemicals as well as to the degradation of habitats. This study compiles information from the Nordic countries on the quantity and composition of lost fishing gear, originating mainly from sport- and recreational fishing activities. The study also considers the occurrence of harmful chemicals associated with the lost fishing gear and the potential impact of these chemicals on the aquatic environment. Suggestions on how to prevent further losses and mitigate negative impact of lost fishing gear are also provided. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Waldetoft, Hannes
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hållén, Joakim
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Esfahani, Bahare
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Viktor, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Örn, Stefan
    SLU.
    Carlsson, Gunnar
    SLU.
    Gunnerblad, Emma
    Norrtälje Vatten och Avfall.
    Biologiska effekter av mikroföroreningar2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Användningen av läkemedel och olika kemikalier är utbredd i samhället. Att kommunala reningsverk bidrar med utsläpp av dessa till vattenmiljön är väl känt. Kunskapen om vilka eventuella effekter detta leder till för akvatiska organismer i reningsverkens recipienter är däremot knapphändig. Denna rapport syftar till att öka kunskapsläget om sådana effekter. Biologiska tester på avloppsvatten och undersökningar av miljösituationen i recipienten har genomförts i anslutning till Rimbo reningsverk i Norrtälje kommun. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42. Waldetoft, Hannes
    et al.
    Hållén, Joakim
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kontrollprogram för fibersediment - bedömning av miljöpåverkan genom fiskundersökningar2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I takt med att utsläppskontrollen vid Sveriges industrier blivit allt bättre och utsläppen successivt minskat har intresset för historiska utsläpp och hur de eventuellt påverkar den omgivande miljön ökat. I detta projekt har en metod utvecklats att över tid kunna följa upp och övervaka miljötillståndet i vattenområden utanför skogsindustrier där det tidigare avsatts fibersediment och därtill associerade föroreningar.

    Genom att mäta halter av olika föroreningar i fisk i transekter ut från föroreningskällorna går det att bedöma graden av miljöpåverkan och hur stort påverkansområdet är. Om undersökningarna upprepas med vissa intervall går det även att bedöma om påverkan ökar eller minskar över tid. Genom att undersöka olika biomarkörer i fisken går det också att bedöma om det föreligger någon påverkan på fiskens hälsotillstånd och fortplantningsförmåga. Eftersom det finns många områden med förorenade sediment men begränsat med samhälleliga resurser för åtgärder bör den föreslagna undersökningsstrategin bli ett värdefullt verktyg för att kunna rangordna och prioritera mellan områden så att åtgärder genomföras där de gör mest nytta.

    Projektet har pågått mellan 2018 och 2020 och innefattat fältundersökningar och analyser av vildlevande fisk från ett tiotal skogsindustrirecipienter. Det har utförts inom ramen för IVL:s samfinansierade forskningsprogram med medfinansiering från Stiftelsen Skogsindustriernas Vatten- och Luftvårdsforskning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Waldetoft, Hannes
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hållén, Joakim
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Metodik för integrerad undersökning av hälsotillstånd och föroreningshalter i fisk från industrirecipienter2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En metodik för fiskundersökningar vid pappers-och massaindustrier testades även utan för ett metallsmältverk, Rönnskärsverken. Till metoden gjordes två tillägg. Det ena, att undersöka även något äldre fisk än vad som gjordes vid skogsindustrierna. Detta för att bättre kunna utvärdera reproduktionsförmågan. Det andra tillägget, att undersöka polybromerade flamskyddsmedel (PBDE), i och med att metallhaltigt elektronikskrot som kan innehålla PBDE återvinns vid Rönnskärsverken.

    Metoden, med de två tilläggen, fungerade väl. Bedömningen av fiskens hälsostatus kunde göras, även för reproduktionsförmågan, på tillräckligt stora stickprov. Utvärderingen av de persistenta organiska föreningarna (dioxiner, PCB, Hexaklorbensen, DDT och PBDE) visade på tydliga föroreningsgradienter, med generellt avklingande halter nedströms recipienten och i referensområdena. Därmed framkom att metodiken kan användas för att bilda en uppfattning om storleken av ett eventuellt påverkansområde.

    Utvärderingen av hälsostatus visade inte på nedsatt hälsotillstånd i fisken fångad vid recipientlokalerna. Däremot var halten av kvicksilver, bly och de organiska föreningar som undersöktes högre i fisken från recipientlokalerna jämfört med den från referenslokalerna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Waldetoft, Hannes
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kvicksilver, bly och kadmium i fisk och skaldjur från vattenområden av betydelse för det svenska yrkesfisket2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas hur halter av kvicksilver, kadmium och bly i svensk fisk och skaldjur förhåller sig till de saluföringsgränsvärden som finns inom EU. De arter som undersökts är abborre, gädda, gös, lake, sill/strömming, havskräfta, hummer och signalkräfta. De vattenområden som i huvudsak studerats är sådana med relevans för det svenska yrkesfisket. Resultaten visar på att det är för kvicksilver som saluföringsgränsvärdet riskerar överskridas, inte bly och kadmium. Risken för överskridande av gränsvärdet för kvicksilver gäller dock inte alla arter och vattenområden. Kvicksilverhalter omkring gränsvärdet visade sig framför allt förekomma i fisk från Norra Vänern och Gävlebukten, medan fisken från de flesta andra områden hade halter med god marginal till gränsvärdet. I sill/strömming var kvicksilverhalterna låga längs hela Sveriges kuststräcka. Fortsatta studier rekommenderas riktas mot fisk från Västerhavet i och med att underlaget för bedömning är begränsat därifrån. Regelbunden uppföljning av kvicksilverhalter i fisk från Norra Vänern och Gävlebukten rekommenderas också.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 44 of 44
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.44.0