IVL Swedish Environmental Research Institute

This report is only available in English.

IVL has performed a 'screening study' of sucralose on commission from the Swedish EPA. Sucralose is a chlorine containing derivative of sucrose, manufactured by selectively substituting three hydroxyls with chlorine. The substance is used as a sweetener in food products; on a weight basis it tastes ca. 600 times sweeter than the parent compound. The objectives of the study were to determine the concentrations of sucralose in media in the Swedish environment related to wastewater effluents and to highlight important transport pathways. In total 57 samples were analysed representing wastewater and sludge from sewage treatment plants as well as surface waters.

IVL has performed a 'screening study' of sucralose on commission from the Swedish EPA, reported in two consecutive parts. Sucralose is a chlorine containing derivative of sucrose, manufactured by selectively substituting three hydroxyls with chlorine. The substance is used as a sweetener in food products; on a weight basis it tastes ca. 600 times sweeter than the parent compound. The objectives of the study were to determine the concentrations of sucralose in media in the Swedish environment such as biota, wastewater effluents and to highlight important transport pathways. In total 84 samples were analysed. This report constitutes part 2 of the study.

Halter av många ”klassiska” föroreningar minskar i miljön. Alltjämt förekommer dock förhöjda halter av dioxiner och PCB i feta fiskarter från Östersjön, Vänern och Vättern. I detta projekt har en kartläggning och utvärdering av dioxinlika ämnen i sik, strömming, lax och öring utförts. Fisken har samlats in mellan 2014 och 2019, huvudsakligen av yrkesfiskare under ordinarie verksamhet vilket betyder att uppmäta halter genom analys av cirka 500 fiskprover väl speglar vad de produkter som når svenska konsumenter innehåller.

Resultaten visar på förhållandevis stora variationer mellan olika fångstområden. Exempelvis är halterna av dioxinlika ämnen i sik från Vänern betydligt högre än de som uppmäts i sik från Vättern eller Östersjön. En starkt bidragande faktor till skillnader i halter av dioxinlika ämnen mellan olika områden är skillnader i fetthalt. Ju fetare fisken är desto högre blir föroreningshalterna. En annan faktor som visade sig betydelsefull är så kallad bioackumulation. Ju äldre och större en fisk är desto högre blir föroreningshalterna. Detta samband var mest tydligt i strömming. I lax konstaterades en avtagande trend i halter av dioxinlika ämnen sett över hela undersökningsperioden.

Projektet har utförts inom ramen för IVL:s samfinansierade forskningsprogram med medfinansiering från Svenska Insjöfiskarnas Centralförbund och Norrlands kustfiskare.

Förekomsten av miljöfarliga ämnen i den akvatiska miljön begränsar möjligheterna att utveckla svenskt småskaligt fiske. I ett försök att öka kunskapen om dioxiner och dioxinlika PCB:er i fångsterna i svenskt fiske startades våren 2017 ett nytt projekt (Dioxiner i fet fisk - hot och möjligheter för svenskt småskaligt kust- och insjöfiske). Projektet syftar till att hitta lösningar som på sikt minimerar föroreningsinnehåll i fiskets fångster. Inom projektet har under 2017 ett insamlingsprogram genomförts där man tagit prover från yrkesfiskets fångster i Bottniska viken, Stockholms skärgård, Vänern och Vättern. Halter av klorerade dioxiner och furaner samt PCB:er har analyserats i sik, strömming, lax och öring. Resultaten från projektet har utvidgats med data från tidigare pilotstudier från 2014-2016. De huvudsakliga resultaten från hittills genomförda datainsamlingar är:

Sik – Halter i Vättern och Bottniska viken är förhållandevis låga och ligger i allmänhet långt under EUs gränsvärden för saluföring. I Vänern är halterna generellt sett högre och ofta över gränsvärden för saluföring men det finns också exempel på fångster med låga halter. Halterna beror främst av fetthalten. Vänersik är generellt fetare och har därför högre halt. Det fortsatta arbetet kommer att fokusera på att identifiera vilka sikbestånd i Vänern som har låga halter och hur fisket kan riktas mot dem.

Lax – Det föreligger en variation mellan år. 2016 och 2017 har halterna i lekvandrande lax fångad i Bottniska viken i genomsnitt legat strax under gränsvärdet för saluföring. Även i lax föreligger en korrelation mellan dioxinhalter och fetthalt. Däremot syns inget samband till storlek.

Strömming – Halterna ligger konsekvent under gränsvärdena i Bottenviken och Stockholms skärgård medan halterna ligger över gränsvärdena i södra Bottenhavet.

Öring – Endast ett fåtal individer från Bottniska viken har analyserats. Dessa visar på lägre dioxinhalter och lägre fetthalter.

Eftersom fetthalt var en så betydande faktor för halterna av dioxiner och dioxinlika PCB:er utvärderades möjligheten att använda en handhållen fetthaltsmätare. Fetthaltsmätning kan vara en potentiell metod för att sortera bort de fetaste och mest föroreningsbelastade individerna. Erfarenheterna hittills visar att mätning helst ska ske på färsk fisk och att handhavandet av instrumentet är viktigt. För sik och röding behöver den algoritm som används för att räkna ut fetthalt från vattenhalt vidareutvecklas. Betydelsen av mätosäkerhet har utvärderats, främst för sik där det fanns flest provresultat att tillgå. Mätosäkerheten var relativt konstant vid olika fetthalt och utgjorde en mindre del av den slumpmässiga variationen, ca 20 % av variansen. Att mätosäkerheten utgör en relativt liten del av den slumpmässiga variationen betyder att det bör vara möjligt att få ner variansen genom att analysera samlingsprover från fler individer vilket kan göra det möjligt att detektera mer komplexa samband.

This report is only available in Swedish.

Vilka halter av olika miljöstörande ämnen förekommer i fisk på olika avstånd från Stockholm? Ökar eller minskar halterna över tid? Finns det ett samband mellan föreoreningshalter och fiskens hälsotillstånd? Överskrids miljökvalitetsnormer och/eller gränsvärden för saluföring? För att söka besvara dessa frågor insamlades abborre genom nätfiske hösten 2013 från ett tjugotal platser i en transekt från Stockholms ytterskärgård –över staden och några områden norr därom - samt vidare in i centrala Mälaren. I laboratoriet bestämdes ett antal morfologiska mått på fisken, vilka ger översiktlig information om hälsotillståndet, och muskelkött preparerades för kemiska analyser av olika föroreningar. I fisk från några områden insamlades även gallvätska för analys av förekomsten av läkemedelsrester. Abborre anses vara en relativt stationär art och de halter man mäter speglar miljötillståndet i fångstområdet. Abborre är dessutom en kommersiellt och för husbehovs- och fritidsfiske viktig art och det finns ett allmänt intresse att från konsumtionssynvinkel veta vilka halter av föroreningar den innehåller. För de flesta ämnen som har undersökts förelåg en gradient med låga halter i ytterområdena i Stockholms skärgård och Mälaren och ökande halter närmare Stockholm. Höga halter av kvicksilver uppmättes i några områden bland annat Brunnsviken och Lilla Värtan. Högsta halt av tributyltenn (TBT), en tennorganisk förening uppmättes utanför Beckholmen i Stockholms ström. Ett föreslaget gränsvärde för TBT på drygt 15 ?g/kg vv muskelvävnad överskrids på många platser. Osedvanligt och oväntat höga halter av PCB uppmättes i abborre från Oxundasjön. Kompletterande undersökningar med ett större material inkluderande gädda har senare bekräftat denna bild. Källan till denna PCB-kontaminering är okänd och föremål för fortsatta utredningar. Av övriga ämnen som förekom i förhöjda halter kan nämnas den fluorerade föreningen PFOS som förekom i halter runt 20 ?g/kg vv i många områden, vilket är storleksordningen dubbelt upp mot kommande miljökvalitetsnorm. I jämförelse mot äldre undersökningar utförda i början av 2000-talet har halterna av de flesta undersökta substanser minskat, kvicksilver undantaget. Det är dock vanskligt att dra långtgående slutsatser mellan två undersökningstillfällen då mellanårsvariationen kan vara betydande. Den bild som framträder är emellertid tydlig. När det gäller fiskens hälsotillstånd kan det utifrån undersökta biomarkörer inte dras några slutsatser om negativ påverkan i föroreningsbelastade områden. Även detta är en förbättring jämfört mot tidigare undersökningar, som dock utförts med betydligt fler biomarkörer. Läkemedelsrester i gallvätska detekterades i första hand i fisk från området utanför Käppalaverket och Mälaren väst om Stockholm. Ett oroande tecken är att den inflammationshämmande substansen Diklofenak och det lugnande medlet Oxazepam finns i mätbara koncentrationer i nära hälften av de fiskar som analyserats. I områden där det sker kommersiellt fiske i ytter- och mellanskärgård samt i Mälaren kan det konstateras att halterna av undersökta substanser generellt var låga och väl under gällande gränsvärden för saluföring. Resultaten från abborre kan anses generaliserbara för annan mager stationär fisk som gädda och gös men ej för migrerande feta arter som lax, öring och strömming.

Den svenska skogsindustrin har under de senaste mer än 100 åren genomgått omfattande tekniska förändringar samtidigt som produktionen ökat avsevärt. Utsläppen blev så småningom stora, vilket ledde till att vattenmiljön belastades med ämnen som orsakade övergödning och gifteffekter på organismer. Många tekniska åtgärder genomfördes därför specifikt för att minska miljöpåverkan. Den fortlöpande moderniseringen av anläggningarna, som syftade till effektivare produktion, bidrog ofta också till positiva konsekvenser i recipienterna. Sannolikt har ingen annan svensk industriell verksamhet med utsläpp till vatten genomgått lika stora förändringar.

Beroende på skogsindustrins dominerande ställning och de tidigare grava effekterna på miljön har omfattande undersökningar och recipientkontroll genomförts vid anläggningarna. Branschen har dessutom drivit forskningsprojekt för att i första hand kunna värdera olika processtekniska lösningar ur miljösynpunkt. Den samlade mängden kunskap torde vara större än vad som finns tillgängligt för varje annan svensk industriverksamhet.

Den tekniska utvecklingen har lett till väl dokumenterade förbättringar. Många effekter har eliminerats eller kraftigt reducerats. Trots detta bedöms vattenstatus vara otillräcklig i flertalet recipienter. Vilka enskilda åtgärder som kan vara effektiva och hur snabbt man i en given situation kan förvänta sig att en åtgärd ger avsedd effekt är svårt att bedöma. Detta medför betydande svårigheter och osäkerheter vid såväl myndigheternas och domstolarnas beslutsfattande som anläggningsinnehavarnas planering av miljöarbetet. Målet är att uppnå minst god ekologisk status inom en stipulerad tidsram. Risken är stor att man tvingas göra direkt felaktiga och mindre kostnadseffektiva insatser. Mot denna bakgrund formulerades ett forskningsprogram med mål att skapa ökad kunskap.

Projektet RE-PATH syftar till att undersöka spridning och effekter av PFAS-ämnen (främst PFOS) från brandskum (AFFF) i området runt Göteborg Landvetter Airport och Stockholm Arlanda Airport. Denna rapport sammanfattar tredje årets mätningar som bekräftar att koncentrationerna av PFOS (perfluoroktansulfonat) fortfarande är förhöjda i vatten och fisk från lokaler i nära anslutning till flygplatsområdena. Det finns ett samband mellan koncentrationen av PFOS i undersökta ytvatten nedströms och avståndet till källan, d.v.s. respektive brandövningsplats. I området nedströms Göteborg Landvetter Airport är halter av PFOS fortsatt höga och späds först ut när vattnet når Västra Ingsjön, dock är halterna fortfarande högre än opåverkade sjöar. Halterna i fisk från Lilla Issjön belägen direkt söder om flygplatsen är många gånger högre jämfört med fisk från Västra Ingsjön. Vid Stockholm Arlanda Airport är PFOS-halten högst i Kättstabäcken, som tillsammans med vatten från Halmjön når Mälaren. Fisken från Halmsjön är kraftigt kontaminerad, jämfört med en närbelägen sjö utanför avrinningsområdet. Även då de förhöjda halterna i Märstaån späds ut i Mälaren innehåller både vatten och fisk förhöjda halter PFOS vid mynningen i Mälaren. Halterna av PFOS i abborre och mört korrelerar med PFOS-koncentrationen i vattnet. Inga skillnader i halter i fisk har kunnat kopplas till kön eller ålder. Bioackumuleringsförsök med sebrafisk och guldfisk visar på upptag av PFOS över gälarna och att ingen utsöndring skedde på den tid försöket pågick.Effektstudier på yngel från åkergroda och abborre visar att fluorfritt brandskum är mindre toxiskt jämfört med fluorinnehållande skum. Kläckningsfrekevensen för naturligt lagd abborrom från de påverkade sjöarna studerades men inga skillnader kunde påvisas jämfört med bakgrundssjöarna.

Projektet RE-PATH syftar till att undersöka effekter och spridning av PFAS-ämnen (främst PFOS) från brandskum (AFFF) i området runt Göteborg Landvetter Airport och Stockholm Arlanda Airport. PFOS (perfluoroktansulfonat) klassas som ett PBT-ämne. Det bryts inte ned i naturen, bioackumuleras i näringskedjan och är giftigt för vattenlevande organismer.Denna rapport sammanfattar andra årets mätningar som bekräftar förra årets resultat att koncentrationerna av PFOS var förhöjda i vatten och fisk från lokaler i nära anslutning till flygplatsområdena. I ytvatten föreligger en stark korrelation mellan PFOS-halt och avståndet till källan som är respektive brandövningsplats och provtagningslokal. Vid Göteborg Landvetter Airport och området nedströms uppmättes höga halter av PFOS i dammarna på flygplatsområdet och koncentrationerna är fortsatt höga längs med avrinningsområdet söderut. Halterna i fisk från Lilla Issjön belägen direkt söder om flygplatsen är många gånger högre jämfört med fisk från Västra Ingsjön som är belägen längre nedströms. Vid Stockholm Arlanda Airport är PFOS-halten i vatten och fisk från Halmsjön kraftigt förhöjd, jämfört med en närbelägen sjö utanför avrinningsområdet. De höga koncentrationerna i vatten från Halmsjön späds ut i Märstaån men halten vid mynningen i Mälaren är fortfarande förhöjd, liksom halterna i fångad fisk. Halterna av PFOS i abborre och mört korrelerar med PFOS-koncentrationen i vattnet. Inga skillnader i halter i fisk har kunnat kopplas till kön eller ålder. Abborrhonor där flera organ har analyserats visar högst anrikning av PFOS i lever och hjärta/blod följt av gälar och gonad, det senare visar på en möjlig utsöndringsväg av PFOS för honor när de leker.Effektstudier på yngel från åkergroda och abborre visar att PFOS-fritt brandskum är något högre toxicitet jämfört med AFFF. Detta indikerar att det är andra komponenter i skummet som ger det största bidraget till den uppmätta toxiciteten mot vattenlevande organismer. PFAS-ämnen förekommer i för låg halt i AFFF för att bidra till en betydande toxicitet.

Projektet RE-PATH syftar till att undersöka spridning och effekter av PFAS-ämnen (främst PFOS) från brandskum (AFFF) i området runt Göteborg Landvetter Airport och Stockholm Arlanda Airport. I denna rapport sammanfattas fjärde årets mätningar som bekräftar att koncentrationerna av PFOS (perfluoroktansulfonat) fortfarande är förhöjda i vatten och fisk från lokaler i nära anslutning till flygplatsområdena. Det finns ett samband mellan koncentrationen av PFOS i undersökta ytvatten nedströms och avståndet till respektive brandövningsplats. I området nedströms Göteborg Landvetter Airport är halter av PFOS fortsatt höga och späds först ut när vattnet når Västra Ingsjön. Halterna är dock fortfarande högre än i opåverkade sjöar vilket också gäller fisken i denna sjö. Av vattendragen vid Stockholm Arlanda Airport är PFOS-halten högst i Kättstabäcken, som tillsammans med vatten från Halmsjön når Mälaren. Fisken från Halmsjön är kraftigt kontaminerad, jämfört med en närbelägen sjö utanför avrinningsområdet. Uppskattningar baserade på flödesmätningar vid Broby F samt uppmätta PFOS-halter visar att det i genomsnitt rinner ut cirka 2 kg PFOS årligen från flygplatsområdet som så småningom kan nå Mälaren. En dynamisk massbalansmodell har använts för att beräkna hur lång tid det tar för mark och vatten på Arlandaområdet att nå bakgrundsnivåer av PFOS om inga saneringsåtgärder införs. Arbetet har bland annat inneburit att uppskatta vattenflödena inom området och hur de är kopplade till varandra samt att beräkna den totala mängd PFOS som tillförts marken historiskt. Resultaten visar att minst 38 kg PFOS har använts genom tiderna och den största kvarvarande mängden PFOS ligger lagrad i marken men det finns även kvar i grundvattnet. I Halmsjön finns den huvudsakliga andelen PFOS i vattenmassan. Modellen simulerar att med dagens minskningstakt kommer det ta ca 60 år för Halmsjön att nå bakgrundsnivåer.

Due to the historical usage of aqueous film forming foams (AFFF) which contained per- and polyfluorinated alkylated substances (PFAS) at fire drills at Göteborg Landvetter Airport and Stockholm Arlanda Airport, elevated PFAS concentrations were found in surface waters and fish in the vicinity of these airports. As a result of these findings, Swedavia Swedish Airport and IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd IVL initiated the co-financed project Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic, Terrestrial and Human Populations in the vicinity of international airports (RE-PATH) to study the long-term consequences of the releases of PFAS from firefighting training sites.

Since the project start in 2009, about 700 samples have been collected and analysed for their PFAS content. Toxicity tests have been performed to investigate potential influence of PFAS on reproduction, immobility and hatching frequency. The sediment-water balance has been studied to elucidate whether the PFAS accumulated in sediments contributes substantially to the water concentrations. The bioaccumulation and depletion potential was studied in goldfish, zebrafish and in crayfish. Furthermore, the load of perfluorooctane sulfonate (PFOS) to Lake Mälaren was estimated and compared to releases via other sources. A mass balance model was developed to investigate the distribution and the rate of decline of PFOS-levels in the environment around Stockholm Arlanda Airport. In this final report, the results from 2009 to 2014 are summarised. More details on methods and results are given in individual reports and publications (Woldegiorgis et al., 2010, Norström et al., 2011, Norström& Viktor, 2012, Norström et al., 2013, Ahrens et al., 2015). The main conclusions from the project are: Firefighting training sites are significant point sources contributing to the environmental contamination of PFAS in Sweden. Individual firefighting training sites contribute only by a small fraction of the total load of PFAS to the Swedish environment, but can locally cause elevated concentrations of PFOS in fish and water by up to a factor of 100, in comparison to reference areas.

Den här rapporten finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten.

I det kontrollprogram som har följt efter muddringen i Södertälje kanal har analyser gjorts av metaller och PAH i bottenvatten och sediment. Toxiciteten av ämnen i vattenfasen utlösta från sedimenten mot aborryngel, paddyngel, pungräka och dammsnäcka har analyserats. Dessa organismer ger en god bild av effekterna i ekosystemet eftersom de representerar djurgrupperna; fisk, groddjur, kräftdjur och snäckor. För att studera hur föroreningarna har påverkat toxiciteten i området har en multivariat utvärdering gjorts för att hitta eventuella korrelationer mellan toxicitet och föroreningar utlösta i vattenfasen. Datamaterialet baseras på sedimentdata från 5 provtagningspunkter varav 4 provtagningspunkter är belägna i Hallsfjärden, söder om Södertälje, och en referenspunkt i Forsmark, norra Uppland. De uppmätta effekterna på de olika organismerna ger en grov bild av det som lösts ut till vattenfasen från sedimenten. Det begränsade antalet provtagningspunkter innebär att resultaten av den multivariata utvärderingen måste beaktas med viss försiktighet. Resultatet av utvärderingen visade att toxiciteten är störst vid Fläsklösa och vid Halls Holme belägna i Hallsfjärden. Vid Halls Holme är toxiciteten i vattenfasen hög för abboryngel. Fläsklösa ger inte lika entydiga resultat vid jämförelse med Halls Holme. Utvärderingen visade att både utlösta metaller och PAH har en toxisk effekt på de undersökta organismerna. PAH påverkar främst abborryngel. Paddyngel påverkas både av metaller och PAH. Vissa variabler för pungräka påverkas av metaller och andra av PAH medan dammsnäckan inte verkar påverkas nämnvärt av de analyserade föroreningarna.

SMHI har utarbetat en spridningsmodell för kvicksilver (Hg) i Hallsfjärden söder om Södertälje. Modellen baseras på omblandningsmekanismer i brackvattenmassan, sötvattenflödet från Mälaren samt kvicksilver-flödet från sedimenten. Modellen prognosticerar total kvicksilverhalter i vattenmassan och har kalibrerats med data från fältprovtagningar av vatten och laboratorieförsök med sediment. Det finns minst två möjliga källor till det kvicksilver som uppmätts i Hallsfjärden, kvicksilver som avgår från sediment i Hallsfjärden och kvicksilver som kommer med vattnet från Igelstaviken och Mälaren. Kvicksilverflöden från sediment för flera provtagningspunkter har använts vid utvärderingen. Modellen baseras på flödet vid tipplatsen direkt efter tippningarna av förorenade sediment avslutats. Övertäckningen av de förorenade sedimenten med renare sand har medfört att ytskiktet innehåller lägre koncentration Hg jämfört med andra lokaler i Hallsfjärden. Detta innebär att det finns provtagningspunkter i Hallsfjärden med större avgång av Hg från bottnarna. Modellens relevans för dessa lokaler har även studerats. För i stort sett samtliga värden på flödet från sedimenten gav SMHIs modell kvicksilverhalter i bottenvattnet som är lägre än uppmätta halter. Modellen kunde förklara ca 20-100% av Hg-halterna vid syrefattiga (anaeroba) förhållanden vid de olika lokalerna. Vid syrerika förhållanden vid omblandning vår och höst kunde endast 5-20% förklaras av modellen. Av det uppmätta kvicksilvret beräknas ca 15% härstamma från sediment i Hallsfjärden både under stagnation och omblandning i vattenmassan. Resterande kvicksilver antas komma från förorenade sediment norr om Halls holme alternativt via diffus spridning från atmosfären.

De inledande undersökningarna om effekterna av muddring och tippning av ca 60.000 m3 sediment i Södertälje trafikområde har avslutats under hösten 1997. Resultaten visar att muddringen i området samt tippningen av muddermassor i Hallsfjärden påverkade vattenkvaliteten samt det akvatiska ekosystemet från Linasundet i Mälaren ned till Hallsfjärden i Östersjön. De inledande analyserna av 'blivande' muddermassor visade framförallt på förhöjda kvicksilverhalter ( Hg) 3-4,5 mg/kg (TS) vilket skall jämföras med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder där >1 mg/kg (TS) sediment anses som höga. Muddringen och tippningen innebar följande: * Förhöjd grumlighet i området och förhöjda Hg-halter i vattnet. * Sedimentfällor utplacerade under muddringsperioden visade att sedimenterande material innehöll förhöjda halter tungmetaller. * Registrering av bildning av metylkvicksilver ( biologiskt aktivt) i bottenområdet runt tippningsplatsen * Förhöjda Hg-halter i ettårig abborre jämfört med fisk fångade före muddringen startade. - Indikationer om försämrad abborrlek i området runt tipplatsen * Sediment från tidigare samt den aktuella tipplatsen påverkade embryonalutvecklingen hos abborre från ett referensområde. Andelen deformerade yngel uppgick till mellan 20-50% vid muddrings- och tipplatserna jämfört med normala 0-6%

IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en screening av UV-filter i den svenska miljön. Solskyddsprodukter används för att skydda huden mot solbränna och hudcancer orsakad av solens ultravioletta strålning (UV-strålning). De aktiva substanserna i solskyddsprodukter är vanligtvis aromatiska föreningar med förmåga att absorbera UV-strålning och sedan frigöra energin i form av ofarlig lågenergetisk strålning.UV-filter kan emitteras till miljön via olika källor t ex. punktkällor och diffusa källor. Det övergripande målet med screeningundersökningen var att undersöka förekomsten och bestämma halterna av 13 utvalda UV-filter i olika miljöprover. Resultaten identifierar några olika emissionsvägar och hur stor spridning föreningarna har i den svenska miljön. En provtagningsstrategi i enlighet med detta togs fram. Vidare utvecklades en analysmetod anpassad för frågeställningen.Genom att solskyddsprodukter appliceras på huden anses de viktigaste emissionsvägarna för UV-filter vara tvättning, duschning och bad. Studien var därför inriktad på att undersöka diffusa källors betydelse i den urbana miljön. För att undersöka emissionen vid friluftsbad insamlades vattenprover från kommunala badplatser vid två tillfällen: före (tidig vår) och under badsäsong. Prover på sediment och fisk insamlades också i anslutning till badplatserna under badsäsongen.Eftersom UV-filter ingår i många hygien- och kosmetikprodukter och därför når avlopp vid tvätt och dusch togs prover på utgående vatten och slam från några kommunala avloppsreningsverk. Totalt ingick 52 prover i undersökningen fördelade på 24 ytvatten, 8 utgående vatten från reningsverk, 8 reningsverksslam, 7 sediment och 5 fiskprover.UV-filter påvisades frekvent i ytvatten, både i bakgrundssjöar och i den urbana miljön. Vattenprover från badplatser insamlade under badsäsongen innehöll 12 av 13 undersökta UV-filter och i sedimenten återfanns 10 av 13 föreningar. Fyra av UV-filtren påvisades också i fisk. UV-filter detekterades även före badsäsongen i ytvatten men halten och detektionsfrekvensen ökade markant under sommaren.UV-filtren påvisades frekvent i utgående avloppsvatten från reningsverk och i rötat slam från reningsprocessen. Alla undersökta föreningar påträffades i utgående vatten och i slam hittades 11 av 13 föreningar.Koncentrationen varierade mycket mellan de olika UV-filtren. Ytvatten från badplatser under sommaren innehöll generellt liknande halter UV-filter som utgående vatten från reningsverken. De högsta halterna av UV-filter påträffades i vatten från en badplats.Några av UV-filtren påvisades, om än i låga halter, även i ytvatten, sediment och fisk från tre undersökta bakgrundssjöar.Sammantaget tyder undersökningen på en utbredd förekomst av UV-filter i den svenska miljön. Viktiga emissionkällor har visat sig vara kommunala reningsverk och användandet av solskyddsprodukter vid bad.En jämförelse av uppmätta halter av UV-filter med QSAR-framtagna PNEC och befintliga experimentella ekotoxikologiska data visade att flera av de undersökta UV-filtren kan utgöra en potentiell miljörisk.

IVL has performed a follow-up study on anti-inflammatory and analgesic drugs on commission from the Swedish EPA. In the first project was sewage water and sludge investigated. This investigation was focused on the occurrence of these drugs in surface water, sediment and fish in a watercourse influenced by the local WWTP. For this purpose was an analytical method developed capable to concentrate, separate and detect free and conjugated anti-inflammatory drugs. Eight pharmaceutical drugs were analysed: paracetamol, acetyl salicylic acid, salicylic acid, ibuprofen, naproxen, ketoprofen, diclofenac and two metabolites of ibuprofen. Conjugated anti-inflammatory drugs were detected at low concentrations (< 1 % of total) in influent and effluent. In the water and sediment samples were all the analysed drugs detected but at somewhat different pattern than in the sewage water. The anti-inflammatory drugs and paracetamol were not detected in fish collected in the vicinity of the WWTP discharge point.

Rodenticides are biocidal products that are used in order to control rats and mice. This screening study aims at investigating whether chemical substances belonging to the group anticoagulant rodenticides can be detected in Swedish non-target biota, and to investigate if the levels are different compared with the results from a previous study.

The levels of anticoagulant rodenticides detected in the present screening study are similar to those found in earlier studies in Sweden and elsewhere. The literature indicates that toxic effects can occur in birds at levels > 100 ng/g (liver) whereas the level > 200 ng/g has been proposed to be a threshold level in foxes. Some individuals of raptors (n =2) and several foxes (n = 7) exceed these levels in the present study. These data suggest that anticoagulant rodenticides that are transferred in the food web may cause secondary toxicity in non-target mammals and birds in Sweden. However, no pathology has been performed for the individuals of the present study that can confirm any concentration-effect relationship or reason for mortality.

The hatchability and survival of eggs from Moorfrog (Rana arvalis) and condition and growth of hatched larvae were examined in presence of various concentrations of di-2-ethylhexyl phtalate (DEHP) in the sediment. Two types of sediment have been used in the biological assay. Fine sediment comprising mostly degraded organic material and a coarse type consisting of higher degree at two temperatures 10 and S°C. Each test series consisted of three different concentrations of spiked sediments, 1000, 300 and 100 mg DEHP/k:g dw together with solvent (acetone) control and control. Five replicants were examined for each of the different treatments.  Exposure to DEHP conducted at 1ooc showed no significant effect on the hatching frequency and median hatching  time for all tested concentrations, compared to the control groups. soc, except that the lower temperature gave a significant  decrease in hatching frequency for all tested concentrations compared to the 10°C series. The lower hatchability at the lower temperature indicated that an unnaturally high stress factor was added to the experiments when exposure was conducted at the lower temperature. Larval mortality was less than 2 percent, in all tested concentrations and was not correlated  to the temperature. There was no significant  difference  in mortality among the various treatments. The visual morphological deformities  were also low in all tested concentrations and no significant difference  could be established. Growth measurements showed no significant difference between the sediment types or a dose related difference within the 10°C and S°C experiments. Parallel to DEHP, an identical experiment with diisononyl phthalate (DINP) was performed in the same manner at 10°C. Exposure to DINP  showed no significant effect on the hatching  frequency and median hatching  time for all tested concentrations, compared  to the control groups. There was no significant difference in mortality and growth among the various treatments. Visual morphological deformities were also low in the controls as well as in all tested concentrations and no significant difference could be established.

The sediments in the northern Södertälje channel are highly polluted with mercury (Hg). Although point source emissions stopped during the mid 1960ies, considerable amounts of Hg are still present in the upper sediments. Because Hg is inherently toxic and may biomagnify, these sediments compose a potential hazard to the local ecosystem. There is also a risk that Hg is transported downstream into the Baltic coast. This report provides a risk assessment based on all pertinent data from the region. The report is intended to provide a basis for discussing whether remediation should be considered or not. The ultimate goal is to identify whether Hg is causing adverse biological effects and, if this is the case, to suggest how exposure of Hg to biota can be limited. In such cases the exposure pathway must be identified. The major overall conclusions of this risk assessment are: Sedimentary mercury in Snäckviken causes no significant ecological impact in situ. Dredging in the area leads to elevated risk in the short term. Intensified vessel traffic may bring about a permanently elevated risk.

Projektets syfte är att ta fram bedömningsgrunder för miljöpåverkan för sorbenter och deras användning vid bekämpning av olje- och kemikaliespill. Som en del av detta ingår en prövning och utvärdering av lämpliga ekotoxikologiska testmetoder. Med dessa metoder ska effekter i olika miljöer, på olika organismer och i olika nivåer i ekosystemet kunna mätas och värderas. Oanvända sorbenter har undersökts med ett urval ekotoxikologiska testmetoder dels vid direkt exponering, dels efter utlakning i vatten. 10-11 sorbenter representerande olika ursprung och råmaterial har ingått. Effekter av lakvatten på undersökta organismer i landmiljö var mycket små. Vissa sorptionsmedel utövade toxiska effekter på organismer i vattenmiljön antingen i test med hela sorbenten närvarande eller via utlakning och exponering för en vattenfas. Multivariat analys av data visade att algtest, Microtox-test, och akut toxicitet i test av fiskyngel gav unik information om toxiska egenskaper hos sorbenter. Ingen av dessa tre organismer/tester kan ersättas av någon av de andra.

Östrogena effekter har undersökts i 18 kommunala reningsverk med varierande metoder för rening och tolv industriutsläpp. Kommunala avloppsvatten innehåller ämnen med östrogena effekter. Uppmätta effekter i utgående, behandlade avloppsvatten motsvarade

The Swedish Environmental Research Institute Ltd. (IVL) and the Norwegian Institute for Air Research (NILU) have performed a "screening study" of silver during 2007 as an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency. Silver is a precious noble metal long used as jewellery, for ornament and as a coin metal. Silver may appear as solid waste from applications in electronic industry, in batteries, mirror glass etc. However, it is mainly the uses in photographic applications and as antiseptic for medical purposes and in consumer products, that are of environmental concern. While the use in photography will decrease due to the development of digital cameras, the use as antimicrobial agent in consumer products may increase. The overall objective of the screening was to determine the concentrations of silver in some compartments of the Swedish environment, focusing on the release into the aquatic environment. The program included measurements in background areas and close to potential point sources and areas affected by diffuse sources. Sample types included untreated and treated municipal sewage wastewaters, landfill leakage waters, sludge, and surface water samples. In addition, samples of fish muscle were analysed.

Delrapport 10. Effekter på fortplantningen hos zebrafisk av totalt blekeriavlopp från tillverkning av C/DEHDED och D/C(E+O)DED blekt barrsulfatmassa.

Undersökning av effekter på fortplantningen hos zebrafisk av totalt fabriksavlopp före och efter behandling i luftad damm.

De uppföljande undersökningarna genomfördes under 1998, ett år efter att muddringarna i Södertäljeområdet och tippningarna i Hallsfjärden slutförts. De förhöjda halter av tungmetaller som registrerades i vattnet Mälaren och Hallsfjärden under muddringsarbetena avklingade snabbt och endast måttligt förhöjda koncentrationer av kvicksilver (Hg) kunde detekteras. Hg-halterna i ytsediment ökade från 4,5 mg/kg TS till 6,2 mg/kg TS i norra Hallsfjärden vilket visar att den norrgående bottenströmmen transporterat Hg haltigt material från tipplatsen. Övertäckningen av de tippade muddermassorna med renare sand har givit ett ytskikt vid tipplatsen med betydligt lägre metallhalter jämfört med omgivande områden i Hallsfjärden. Den kraftiga påverkan på embryonalutvecklingen hos abborre exponerade för vattenfasen ovanför sediment från Hallsfjärden som registrerades vid tidigare undersökningar minskade. Fortfarande kvarstår dock effekter på reproduktionen hos abborre som lever och leker i Hallsfjärden, vilket framförallt registrerades som försämrad kläckning av rom samt signifikant förhöjd andel deformerade yngel. Sedimentbaserade flerarts system tester med naturligt förekommande arter visade att framförallt groddjurens utveckling påverkas av sediment från Hallsfjärden. Lakningsförsök med sediment från Hallsfjärden visade att prov från den norra och södra delen innehöll högst koncentration metaller som frigörs vid de syrefria förhållandena som uppstår under sommar och vinter.

Många svenska kommunala reningsverk utreder möjligheterna att förbättra avskiljningen av läkemedelsrester i avloppsvattnet. I detta projekt har ett fiskförsök utförts där öring från lokala fiskbestånd exponerats för avloppsvatten från Fors reningsverk i Haninge kommun. Avloppsvatten har i en pilotanläggning renats med olika tekniker . Den fysiologiska responsen hos fisken efter en månads exponering i akvarier för de alternativt behandlade avloppsvattnen har mätts med olika biomarkörer. Parallellt har även förekomsten av läkemedelsubstanser och östrogena hormoner i primärrecipienten Vitsån kartlagts.

Effekter av E-stegsavlopp resp jonbytesbehandlat E-steg på fortplantningen hos zebrafisk.

Delrapport 12. Biologiska effekter av olika processavloppsströmmar från en fabrik som tillverkar oxygenförblekt barrvedssulfatmassa och konventionellt blekt lövsulfatmassa. Man har mätt den akuta toxiciteten och reproducerbarhet hos regnbåge. De undersökta avloppsvattnen gav svaga effekter på tillväxten hos alger. Båda blekeriavloppensvattnen innehöll mutagena ämnen. Mängden var 5-7 ggr högre i barrblekeriavloppet jämfört med lövblekeriavloppet. Mängderna i barrblekeriavloppet var dock endast ca 50 % av vad som återfinns i avloppsvatten från konventionell blekning.

Resultaten från undersökningarna med fisk visade att avloppsvatten från produktion av syrgasblekt massa innehöll likvärdiga mängder toxiska substanser som avloppsvatten från konventionell produktion. Dessa resultat kan vara något missvisande då överbäringen av tvättförlust, dvs utlöst vedsubstans in till klorsteget var onormalt hög vid provuttagen. Vid pilotblekning av syrgasblekt massa uttagen i fabrik erhölls betydligt lägre toxicitet då massan tvättades noggrannare. Indikationerna på att toxiciteten mot fisk ökar med ökande tvättförlust överbäringar till klorsteget torde sammanhänga med att en större mängd lågmolekylära, klorerade föreningar bildas vid klorblekning av massa med hög tvättförlust. Inget tyder dock på att det bildas en större mängd ämnen som påverkar reproduktionen hos fisk om avloppsvattnen innehåller en hög tvättförlust.

Effekter på fortplantning hos zebrafisk av totalt blekeriavlopp från konventionell barrsulfatmassablekning med resp utan Ultrasep behandlat E1-steg.

Effekter av totalt fabriksavlopp resp totalt blekeriavlopp på fortplantning hos zebrafisk. Totalt fabriksavlopp och totalt blekeriavlopp från en sulfatfabrik med konventionell bleksekvens har testats med avseende på akuttoxicitet mot vuxna zebrafiskar. Dessutom har analys av klorerade fenoler och guajakoler i exponerade fiskar utförts.

Två syntetiskt baserade hydrauloljor som används allmänt i olika hydraul system har undersökts med ett batteri ekotoxikologiska tester representerande både akvatisk och terrester miljö. De båda produkternas effekter har undersökts både som jungfrulig olja samt efter ca 1000 driftstimmar i hydraulsystem. De akvatiska testerna är valda efter ekologisk relevans och återspeglar de olika trofinivåerna :alg, bakterie, kräftdjur och fisk. Effekter på markekosystemet har undersökts med gräs- och masktester. De båda undersökta oljorna var svårlösliga i vatten och mättnadsvärdet var ca 100 mg/l analyserat som organiskt kol. I de terrestra systemen uppstod även problem med skiktning trots att oljan applicerades direkt till jord eller agar. En av de testade hydrauloljorna som innehöll en fenolisk antioxidant gav akuta toxiska effekter i alla undersökta akvatiska testsystemen med moderata effekter på fisk, kräftdjur och bakterier, samt kraftig effekt på tillväxten hos alg. I de terrestra systemen gav samma produkt moderata effekter på gräs och kraftiga effekter på mask. Den andra undersökta oljan gav betydligt mindre effekter i fyra av sex testsystem. Inga akuta toxiska effekter kunde registreras vid tester med fisk och kräftdjur. Effekterna på alger och mask var mindre medan likvärdiga effekter erhölls för bakterier och gräs. Det visade sig vid statistisk utvärdering att en skillnad i effektnivå kunde fastställas för de båda produkterna. Däremot gav jungfrulig eller förbrukad olja jämförbara effekter. De akuta effekter i naturen som skulle kunna uppstå vid t.ex. ett slangbrott förvärras inte om det är gammal olja i systemen. Effekter på subletal kan uppstå om den gamla hydrauloljan innehåller t.ex. tungmetaller från kopplingar. En helhetsbedömning av de akuta effekterna som kan uppstå vid spill eller haverier visar att en av oljorna ger låga till intermediära effekter och den andra intermediära till kraftiga toxiska effekter enligt OECDns bedömningsnormer

Användningen av läkemedel och olika kemikalier är utbredd i samhället. Att kommunala reningsverk bidrar med utsläpp av dessa till vattenmiljön är väl känt. Kunskapen om vilka eventuella effekter detta leder till för akvatiska organismer i reningsverkens recipienter är däremot knapphändig. Denna rapport syftar till att öka kunskapsläget om sådana effekter. Biologiska tester på avloppsvatten och undersökningar av miljösituationen i recipienten har genomförts i anslutning till Rimbo reningsverk i Norrtälje kommun. 

Larsson and Thurén (1987) studied the influence of DEHP on hatching of the moorfrog (Rana arvalis). Eggs from the moorfrog were exposed to sediment contamined with DEHP in a laboratory model systems. Hatching success was decreased when the eggs were exposed to DEHP contamined sediments.

Inom ramen för projektet RE-PATH har en omfattande provtagning genomförts under höst och vår 2009 i närområdet till Landvetter respektive Arlanda flygplats. Vatten, sediment och olika typer av biotaprover (företrädelsevis fisk) har insamlats, karterats och analyserats med avseende på PFAS (främst PFOS och PFOA). De kemiska analyserna visar att PFOS och PFOA som läckt ut till närmiljön från brandövningsplatser där brandskummet AFFF använts fortfarande finns kvar i sådana mängder att halter i vatten, sediment och fisk är förhöjda jämfört med bakgrundslokaler. I L:a Issjön och Issjöbäcken är halterna av PFOS mycket förhöjda i både ytvatten och fisk. I Västra Ingsjön sker en utspädning halterna av PFOS och PFOA, och vid vidare transport mot havet via Kungsbackaån ligger halterna av PFOS och PFOA i paritet med bakgrundshalterna då Kungsbackaån passerar Lindome. I Halmsjön (som avvattnar stora delar av Arlanda flygplats) är halterna av PFOS mycket förhöjda i både ytvatten och fisk. Från sjöns utlopp via Märstaån sker en viss utspädning men de halter som uppmäts vid mynningen i Mälaren är också förhöjda jämfört med Botele udd och Görväln, där bakgrunds-koncentrationer uppmätts. Sedimentkärnor insamlade i anslutning till Märstaåns utlopp visar att PFOS detekteras i sedimentskikt som härrör ifrån sent 1960-tal. I projektet har även ett antal olika effektstudier företagits på Åkergroda (Rana arvalis). Ekotoxikologiska immobiliseringstester visar att grodyngel påverkas av brandskummet AFFF även i mycket utspädd form. Nybefruktad grodrom insamlad i ett opåverkat bakgrundsområde kläcktes och utvecklades helt normalt i närvaro av sediment från V:a Ingsjön och Halmsjön. Sediment från Lilla Issjöbäcken (nära brandövningsplatsen på Landvetter) påverkade kläckningen hos grodrommen signifikant vid jämförelse med sediment från Sandsjön som är referensområdet.

Amines are important chemicals that are being used in a vast number of chemical processes. As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, a screening study of a selected number of amines has been performed. The overall objective of the screening was to determine the concentrations of amines in a variety of media in the Swedish environment.