IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
1 - 8 of 8
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ahlm, Maria
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stattin, Eva
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wohlén, Mattias
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Digitala informationsflöden i byggprocessen - Vilka värden kan ett obrutet informationsflöde mellan material, tillverkare och fastighetsägare skapa?2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad krävs för att de tekniska lösningar som kan bidra till etableringen av ett obrutet digitalt flöde av miljöinformation genom byggprocessen ska komma till stånd? Detta har varit en av huvudfrågorna och utgångspunkten för två parallella projekt, som omfattat representanter från hela byggprocessen – från materialtillverkare till fastighetsägare. Den fråga som projekten framförallt haft i uppgift att besvara är vilka nya värden som kan skapas om och när ett sådan flöde är etablerat.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Almasi, Alexandra Maria
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lundgren, Erika
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ahlm, Maria
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Var behövs plasten?2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Plast är ett mångsidigt och bra material, men används sällan på ett hållbart sätt. Ibland används plast i onödan, under väldig korta perioder eller i materialkombinationer som försvårar materialåtervinningen. Denna rapport kartlägger inom vilka plast- och produktflöden det finns potential att skapa skiften för minskad resursanvändning, var den onödiga plasten finns, när plasten fyller en viktig funktion, alternativa lösningar och material, samt möjligheter för återanvändning och ökad livslängd. Rapporten baseras på en intervjustudie där 29 aktörer deltog. Studien avgränsades till tre branscher: förpackningar, bygg och inredning samt hälso- och sjukvård.  

    Följande fyra slutsatser har kunnat dras baserat på intervjustudien:• Samhällets konsumtionsvanor behöver ändras för att kunna bryta beroendet av plast.• Förpackningar är flödet med störst potential (och förmodligen enklast) att effektivisera.• Oro att tappa kunder hämmar utvecklingen bland företag.• Alternativa material och lösningar till plast finns, men plasten ses oftast som det säkra, kostnadseffektiva och enkla valet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Ejlertsson, Anders
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lindholm, Carina Loh
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Green, Jeanette
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ahlm, Maria
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Cirkulär ekonomi i byggbranschen2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Europa återvinns eller återanvänds enbart ca 40 % av det totala avfallsflödet. Värdet av en förbättring är inte enbart miljömässig utan i högsta grad även ekonomisk. För byggbranschen kräver en transformering från ett linjärt system till ett cirkulärt nödvändigtvis inte oöverstigliga resurser, utan istället ett nytt systemtänkande där alla aktörer i värdekedjan involveras. Cirkulärt byggande handlar i praktiken ofta om att på olika sätt minimera avfall eller att öka materialåtervinningen. Bland de goda exempel som presenteras i denna rapport nämns bland annat exempel på återanvändning, resurseffektivare material, reducerat byggavfall, slutna kretslopp, men även helt nya affärsmodeller. Cirkulära affärsmodeller innebär ofta att en tjänst säljs istället för en vara. Nya affärsmodeller bedöms vara en avgörande nyckel för att generera bestående förändringar inom byggbranschen.

    Avfallsdirektivet bedöms inte säkerställa en resurseffektiv och hållbar återvinning inom byggbranschen, bland annat på grund av hur avfallet definieras och mäts.. Oavsett eventuella brister i direktivet finns det stora möjligheter att öka återvinningsgraden i Sverige. En möjlig förbättring är selektiv rivning som bedöms ha stor potential, speciellt för material där det redan finns fungerande återvinningsprocesser. Nya styrmedel och/eller subventioner bedöms dock som nödvändiga eftersom incitament saknas på grund av låg kostnad för förbränning. Bristen på information om kemiskt innehåll bedöms vara ett hinder, men skulle också kunna lösas till exempel med införandet av en loggbok.

    Att handla upp funktoner kräver nya rutiner hos inköpsorganisationer där värderingen av investeringen måste göras baserad på total livscykelkostnad och inte enbart på inköpspris. Det bedöms dock saknas kunskap kring totalkostnader för olika typer av investeringar inom bland annat många offentliga verksamheter. Enligt upphandlingsmyndigheten är det dock fullt möjligt, och rekommenderat, att utvärdera anbud baserat på livscykelkostnader.. Det poängteras också att det i en omställningstid inte är möjligt att bedöma utfallet av en så pass långsiktig investering som till exempel en byggnad enbart på historiska erfarenheter. Det finns exempel på både europeiska banker och investerare som använder framtida cirkulära principer för att bedöma investeringar.

    Det finns ett antal goda exempel inom ett antal olika områden beskrivna i rapporten, där två lyfts fram som tydligt visar att det går att bygga cirkulärt redan nu och att det går att konstruera nya affärsmodeller:

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Gerhardsson, Hanna
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ahlm, Maria
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Arbetssätt för ökat återbruk i lokalanpassningar2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten fastslår att ett ökat återbruk av interiöra byggprodukter kräver ökade incitament för återbruk bland samtliga inblandade aktörer, en lokalanpassningsprocess som utvecklas för att i högre grad möjliggöra återbruk och rutiner och beslut som möjliggör framtida återbruk.

    Fastighetsägaren ses som en nyckelaktör med stora möjligheter att skapa incitament inom sin organisation såväl som för andra involverade projektaktörer. Tre arbetssätt som ses som centrala för fastighetsägarens arbete för att skapa ökade incitament är (1) formulering av mål kring återbruk, (2) skapande av incitament för återbruk i samband med hyresförhandling och hyresavtal och (3) skapande av incitament för återbruk i upphandling av arkitekter och entreprenörer.

    För att återbruket ska öka krävs dessutom att lokalanpassningsprocessen i sig utvecklas för att i ökad grad möjliggöra återbruk i praktiken. Den slutgiltiga återbruksgraden i en lokalanpassning bestäms i hög grad redan under projektets inledande faser, och det är därför viktigt att ha återbruk i åtanke så tidigt som möjligt. Tre arbetssätt som ses som centrala för att skapa en lokalanpassningsprocess som möjliggör återbruk i praktiken är (1) en tidigt utförd återbruksinventering av befintlig lokal, (2) en lokalutformning med utgångspunkt i lokalens befintliga förutsättningar och (3) en medveten planering av projektets tid och budget med avseende på diverse projektmoment som kan uppstå och/eller förändras till följd av återbruk.

    Tre arbetssätt som slutligen ses som centrala för att bidra till ökade möjligheter för framtida återbruk är (1) val av produkter med en cirkulär design, (2) utformning av lokal som möjliggör flexibilitet över tid och (3) rutiner kring digital produktdokumentation som möjliggör att relevant information finns tillgänglig i samband med framtida lokalanpassningar.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Green, Jeanette
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ahlm, Maria
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stattin, Eva
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mathias
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jarnehammar, Anna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Digital miljöinformation i byggprocessen2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    An uninterrupted flow of environmental information can be enabled by digitalization. For the actors in the building sector this can mean both new cost-effective business models to share environmental information between each other as well as increased quality of information through better traceability between products and the assessments of their environmental performance. In order to come up with an efficient and secure handling of environmental information in the building sector this project has investigated topics such as acceptance, responsibility, ownership, secretes, and availability of environmental data. We have also discussed how new incitements could be created in order to increase the uptake of digital environmental information in the sector. The digital building product declaration, eBVD, has been used as a case.

    In the review of the construction materials manufacturers and construction industry's management of environmental information, the project has identified a process that is analogous to the starting point and often also in practice. This is partly demonstrated in how documents are usually drawn up, and partly in the attitudes to how information will be shared throughout the building process. At the same time, respondents consider that their own digital maturity rate is high. Regarding the flow of environmental information many actors await that someone else will take a first step that can then be followed. Many construction projects today include certifications of the completed building, which in some cases require written certificates from material manufacturers or projectors. This forces you into an analogous way of working, which counteracts the rest of the pursuit of digitization. Therefore, in order to avoid environmental requirements as an obstacle to digitization, it is important that the requirements can be met by commonly agreed formats and standards.

    A recurring point when respondents described what is missing for further digitization is that there is a lack of comprehensive digital representation of both building products and working tasks in the construction process. Without for example common article id and standardized formats for transfer of digital information it becomes difficult to compile comprehensive environmental information. Since almost all companies in the construction process first and foremost want to sell units, build and manage real estate, it is also this standard business case that has to push the digital change for environmental information. Otherwise, environmental information will only be an extension that is not used optimally.

    Although many respondents talk about the efficiency gains of digitization, they do not appear to be sufficiently clear in a shorter time perspective to drive the process. We have identified which values can be achieved (more efficient information transfer, administration, assessment, etc.) but have not been able to quantify this neither have we managed to identify any individual player who wants to/ can finance such a change. Thus, it can be concluded that the incentives exist, but are no clear enough to be viable. We however believe that clearer economic calculations of profits in terms of saved resources and time could make the efficiency incentives more viable. We also see that new incentives can arise if the industry succeeds in developing new business models that support the unbroken flow of digital environmental information. One way of doing this is to add services that aggregate and creates new values based on the collected digital information.

    The project's key conclusions regarding incentives and business models for digital environmental information can be summarized in:
    • High perceived own digital maturity but low digital interaction.
    • In order to avoid environmental requirements becoming an obstacle to digitization, it is important that the requirements can be met by commonly agreed formats and standards.
    • To take the next step, a common digital reproduction of products and work methods with common digital identities is required.
    • The incentives for digitizing environmental information must follow the digitalization process for the whole industry.
    • To develop new incentives for increased digitalization, different services could be added to help evaluate and aggregate digital information.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Miliute-Plepiene, Jurate
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bolinius, Dämien Johann
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Unsbo, Hanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Emilsson, Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Berglund, Ragnhild
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ahlm, Maria
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bedömning av möjlighet till återanvändning av byggvaror med hänsyn till innehåll av kemiska ämnen2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om bygg- och rivningsprodukter och -material som går att återanvända, för att på så sätt öka andelen material som cirkuleras. Rapporten sammanställer befintlig information och presenterar en enkel utvärdering av byggvarugrupper och deras återanvändbarhet baserat på ett ungefärligt tillverknings- och monteringsår. Detta kan användas som en indikator för att bedöma risken för potentiellt farliga ämnen i byggprodukter i relation till deras farlighet under driftsfasen. Rapporten utvärderar ett 70-tal produkter som presenteras kategoriserat utifrån husdelar. Ett byggåterbruksguiden har tagit fram baserad på rapporten som publiceras som ett separat dokument till rapporten.

    Rapporten och guiden omfattar följande produktgrupper:

    -        Takkonstruktion

    -        Fasader

    -        Fundament

    -        Dörrar och fönster

    -        Innertak och bjälklag

    -        Golv

    -        Badrumsmaterial

    -        Köksinredning

    -        Mark och trädgård

    -        Emballage

    -        Restpartier

    Följande ämnen inkluderas i utvärderingen

    -        Asbest

    -        Metaller: bly (Pb), kadmium (Cd), krom (Cr), koppar (Cu), nickel (Ni), zink (Zn), arsenik (As) och kvicksilver (Hg)

    -        Klorparaffiner, kortkedjiga (SCCP)

    -        PAH (polycykliska aromatiska kolväten)

    -        CFC / HCFC (klorfluorkarboner och vätefluorkolväten)

    -        Kolväten (C6 - C36, alifatiska kolväten)

    -        PCB (polyklorerade bifenyler, inkluderar 209 PCB-varianter)

    -        Bromerade flamskyddsmedel (hexabromcyklododekan)

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Miliute-Plepiene, Jurate
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bolinius, Dämien Johann
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Unsbo, Hanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Emilsson, Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Berglund, Ragnhild
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ahlm, Maria
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    ByggÅterbruksGuiden: En vägledning för att underlätta återbruk av byggprodukter i bostäder2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna guide är att öka kunskapen om byggprodukter och byggmaterial som går att återanvända, så att den cirkulära användningen blir större. Guiden kan användas som en indikator för att bedöma risken för potentiellt farliga ämnen i byggprodukter.

    Guiden är riktad till privatpersoner som vill använda begagnade byggvaror eller som har äldre byggprodukter i sina bostäder och vill veta om de innehåller farliga ämnen innan de lämnar dem till återbruk. Den ger en enkel och lättavläst utvärdering av byggvaror och visar om de går att återanvända, baserat på ungefärligt tillverknings- och monteringsår. Guiden omfattar ett 70-tal produkter som presenteras utifrån husets delar. Den ger även tips på hur man känner igen farliga material och hur man sorterar avfallet. Här finns även en lista över aktörer i Sverige som arbetar med återbruk av byggvaror, dock inte fullständig – eftersom antalet aktörer inom detta område ökar stadigt.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Tegstedt, Fredrik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ahlm, Maria
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Increasing resource efficiency in the Swedish flooring industry through floor refinishing2020Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Lengthening the service lifetime of products before being disposed could be an effective solution in achieving reduced impact on climate change and improved resource use. In the flooring industry, floor refinishing has been part of the business model for a long time. But floor owners and other stakeholders in the industry do not always recognize that floor refinishing is a viable alternative to installing new flooring. This results in that flooring, which technically can be refinished for continued use, is often disposed and replaced by new flooring. If the share of refinished flooring is increased, the impact on climate change and resource use is expected to be significantly improved.

    The purpose of this project was primarily to generate information for stakeholders in the flooring industry about resource efficiency and the impact on climate change as a result of floor refinishing in Sweden. In addition, the aim was to identify barriers which prevent floor refinishing and propose potential actions for the industry to overcome these barriers. The project further aims to increase the knowledge base among stakeholders in the industry regarding the environmental impact of floor refinishing and whether it can lead to greenhouse gas emission savings and reduced resource use compared to installation of new flooring. The scope of the project was the Swedish flooring market with specific focuses on commercial properties.

    The result of the project demonstrates that floor refinishing significantly can reduces emissions of carbon dioxide and improve resource use compared to production and installation of new flooring. It is also shown that several barriers exist in the flooring industry which prevent floor refinishing, but that enhanced knowledge and information sharing in combination with new circular business models and maintenance services could help in overcoming those.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 8 of 8
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf