IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 16 of 16
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Johanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moberg, Sandra
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gerhardsson, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Potential, effekter och erfarenheter från återbruk i bygg- och fastighetssektorn från den lokala samverkansarenan i Göteborgsregionen ”Återbruk Väst”2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I studien har åtta olika projekt som arbetat praktiskt med återbruk utvärderats avseende inventerad återbrukspotential och effekter av faktiskt och planerat återbruk.  Återbrukspotentialen som framkommit vid projektens återbruksinventeringar har utvärderats avseende klimatbesparing, resurs/avfallsbesparing och ekonomiskt produktvärde. De produkter som inventerats för återbruk har ett genomgående gott funktionellt skick samt ett relativt gott estetiskt skick. Av denna återbrukspotential som inventerats har sedan omkring en tredjedel resulterat i effekter av faktiskt eller planerat återbruk.

    Därutöver presenterar rapporten erfarenheter kring förändrade arbetssätt och attityder avseende återbruk. Fem sådana är att 1) attityder till återbruk generellt är positivt 2), drivkrafterna för ökat återbruk varierar men klimatbesparing är den största 3) kunskapen kring återbruk ökar 4) styrningen av återbruksarbetet har stor förbättringspotential och 5) många hinder och stort utvecklingsbehov finns för ökat återbruk.

    Studien fastslår att återbruk har stor potential, men att det faktiska återbruket inte riktigt når upp till denna potential. För att omsätta resultaten i denna studie till praktiskt återbruksarbete ger rapporten slutligen rekommendationer på insatser för att nå ett ökat återbruk.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Andersson, Johanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moberg, Sandra
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimateffekter av återbrukade byggprodukter och möbler: Metoder för värdering av klimateffekter samt produkter vid mellanlagring och försäljning2022Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är skriven på uppdrag av Stockholm stad och är en del av Stockholm stads arbete i EU-projektet ”Dramatically Reducing Embodied Carbon in Europe’s built environment”, som främjar ett brett antagande av ambitiösa lokala, nationella och regional politik som kommer att minska växthusgasutsläpp i den byggda miljön i Europa. Stockholm Stad vill som en del i ovannämnda EU-projekt undersöka klimateffekten av återbruk av byggprodukter och möbler, kopplat till sin utredning om mellanlagringsplats – en återbrukscentral. Huvudmålet med uppdraget är att det ska ge Stockholm Stad underlag för att kunna väga klimataspekten mot andra aspekter såsom utrymme, ekonomi, efterfrågan etc. Ytterligare ett mål är att denna rapport ska ge ett underlag för att vidareutveckla stadens policydokument inom cirkularitet och klimat. I synnerhet Stockholm stads avfallsplan och Stockholm stads handlingsplan för cirkulärt byggande. 

    Två övergripande, vanliga beräkningsmetoder för att värdera klimateffekter från återbruk har identifierats. Dessa är beräkning av; 1) klimatbesparing respektive 2) klimatpåverkan av återbruk. Valet mellan dessa beror framför allt på syftet med klimatberäkningen. Rekommendationen utifrån studiens resultat är att använda klimatbesparing som beräkningsmetod för att ta fram klimateffekter från återbruk av byggprodukter och möbler vid mellanlagring och försäljning av återbrukade produkter. 

    Att beräkna klimatbesparing lämpar sig bra för beslutsunderlag och kommunikation genom att möjliggöra att man kan: 1) se vad som är stort och smått ur klimatbesparingssynpunkt, vilket kan hjälpa till vid prioriteringar och 2) belysa värdena av att återbruka produkter i stället för att köpa nya. Beräkning av klimatpåverkan passar å andra sidan ofta bra med olika rapporteringar som är aktuella idag, där till exempel en hel byggnad beräknas utifrån dess klimatpåverkan. Beskrivning av vald beräkningsmetod görs i detalj i denna rapport. 

    Resultaten visar också att klimatpåverkan som kan uppstå från tre olika återbruksprocesser; lagerhållning, transport och rekonditionering, generellt är mycket lägre än den klimatbesparing man får av att undvika ett linjärt scenario (tillverkning av en ny produkt).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Belleza, Elin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindholm, Carina Loh
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Översikt koppar - koppar i byggprodukter2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med sammanställningen i denna rapport är att klargöra hur koppar i byggprodukter omfattas av Bastasystemet i dagsläget, och ge grund för bedömning om det finns behov av ytterligare begränsning av koppar i byggprodukter eller ej. Vid bedömning av om en artikel (vara eller produkt) uppfyller Bastas kriterier, kontrolleras om artikelns ingående kemiska ämnen har hälso- och miljöfarliga egenskaper som begränsas av kriteriekraven i Basta-systemet. Bastas kriterier har sin utgångspunkt i kemikalielagstiftningen REACH samt lagstiftningen för klassificering och märkning av kemiska produkter, CLP. Koppar i fast form är inte begränsad enigt REACH, och bedöms vanligen inte heller uppfylla kriterier för klassificering enligt CPL. Detta medför att koppar i fast form inte heller omfattas av några begränsningar i Bastasystemets kriterier i dagsläget. Dock sker spridning av koppar från dessa produkter både till avloppsslam och till vattenmiljön. Kopparinnehållande byggprodukter som kopparledningsrör bidrar till att höja halten koppar i avloppsslam (som kan spridas på åkermark) och i vattenmiljön. Naturvårdsverket konstaterar att negativa effekter av koppar inte sker på åkermark idag, men att marginalen för att negativa mikrobiologiska effekter ska ske är liten. Detta är ett problem då ökad återföring av fosfor från slam är önskvärt ur resurseffektivitets- och kretsloppssynpunkt. Å andra sidan finns studier som visar att grödorna inte tar upp mer koppar trots högre kopparhalt i jorden. Både koppar- och fosforinnehållet i slam avgör hur mycket slam som får spridas per hektar och år. Kopparhalten i slam varierar över landet. Åkermarkens befintliga kopparinnehåll varierar också över landet, och i vissa områden begränsar detta på grund av lagkrav möjligheten att sprida slam på åkermarken. När det gäller vattenmiljön är kopparhalter i vatten som överskrider gränsvärdena inte ett generellt problem över hela Sverige. Där gränsvärdena överskrids finns enligt vattenmyndigheterna ofta en punktkälla. Det är dock inte så att punktkällorna är den största källan till koppar i miljön generellt. Underlaget som tagits hänsyn till i denna utredning bedöms inte i dagsläget utgöra anledning att införa ytterligare begränsningar av koppar i Bastasystemet. Bastas kriterier är generella och tar inte hänsyn till lokala förutsättningar, detta måste istället göras inom ramen för riskbedömning vid specifika tillämpningar. I de områden där det finns behov kan lokala begränsningar och restriktioner av olika typer av byggmaterial införas. Basta kommer dock följa utvecklingen och kontinuerligt utvärdera behovet av en eventuell framtida begränsning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Ejlertsson, Anders
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindholm, Carina Loh
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ahlm, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Cirkulär ekonomi i byggbranschen2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Europa återvinns eller återanvänds enbart ca 40 % av det totala avfallsflödet. Värdet av en förbättring är inte enbart miljömässig utan i högsta grad även ekonomisk. För byggbranschen kräver en transformering från ett linjärt system till ett cirkulärt nödvändigtvis inte oöverstigliga resurser, utan istället ett nytt systemtänkande där alla aktörer i värdekedjan involveras. Cirkulärt byggande handlar i praktiken ofta om att på olika sätt minimera avfall eller att öka materialåtervinningen. Bland de goda exempel som presenteras i denna rapport nämns bland annat exempel på återanvändning, resurseffektivare material, reducerat byggavfall, slutna kretslopp, men även helt nya affärsmodeller. Cirkulära affärsmodeller innebär ofta att en tjänst säljs istället för en vara. Nya affärsmodeller bedöms vara en avgörande nyckel för att generera bestående förändringar inom byggbranschen.

    Avfallsdirektivet bedöms inte säkerställa en resurseffektiv och hållbar återvinning inom byggbranschen, bland annat på grund av hur avfallet definieras och mäts.. Oavsett eventuella brister i direktivet finns det stora möjligheter att öka återvinningsgraden i Sverige. En möjlig förbättring är selektiv rivning som bedöms ha stor potential, speciellt för material där det redan finns fungerande återvinningsprocesser. Nya styrmedel och/eller subventioner bedöms dock som nödvändiga eftersom incitament saknas på grund av låg kostnad för förbränning. Bristen på information om kemiskt innehåll bedöms vara ett hinder, men skulle också kunna lösas till exempel med införandet av en loggbok.

    Att handla upp funktoner kräver nya rutiner hos inköpsorganisationer där värderingen av investeringen måste göras baserad på total livscykelkostnad och inte enbart på inköpspris. Det bedöms dock saknas kunskap kring totalkostnader för olika typer av investeringar inom bland annat många offentliga verksamheter. Enligt upphandlingsmyndigheten är det dock fullt möjligt, och rekommenderat, att utvärdera anbud baserat på livscykelkostnader.. Det poängteras också att det i en omställningstid inte är möjligt att bedöma utfallet av en så pass långsiktig investering som till exempel en byggnad enbart på historiska erfarenheter. Det finns exempel på både europeiska banker och investerare som använder framtida cirkulära principer för att bedöma investeringar.

    Det finns ett antal goda exempel inom ett antal olika områden beskrivna i rapporten, där två lyfts fram som tydligt visar att det går att bygga cirkulärt redan nu och att det går att konstruera nya affärsmodeller:

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Gerhardsson, Hanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ahlm, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Arbetssätt för ökat återbruk i lokalanpassningar2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten fastslår att ett ökat återbruk av interiöra byggprodukter kräver ökade incitament för återbruk bland samtliga inblandade aktörer, en lokalanpassningsprocess som utvecklas för att i högre grad möjliggöra återbruk och rutiner och beslut som möjliggör framtida återbruk.

    Fastighetsägaren ses som en nyckelaktör med stora möjligheter att skapa incitament inom sin organisation såväl som för andra involverade projektaktörer. Tre arbetssätt som ses som centrala för fastighetsägarens arbete för att skapa ökade incitament är (1) formulering av mål kring återbruk, (2) skapande av incitament för återbruk i samband med hyresförhandling och hyresavtal och (3) skapande av incitament för återbruk i upphandling av arkitekter och entreprenörer.

    För att återbruket ska öka krävs dessutom att lokalanpassningsprocessen i sig utvecklas för att i ökad grad möjliggöra återbruk i praktiken. Den slutgiltiga återbruksgraden i en lokalanpassning bestäms i hög grad redan under projektets inledande faser, och det är därför viktigt att ha återbruk i åtanke så tidigt som möjligt. Tre arbetssätt som ses som centrala för att skapa en lokalanpassningsprocess som möjliggör återbruk i praktiken är (1) en tidigt utförd återbruksinventering av befintlig lokal, (2) en lokalutformning med utgångspunkt i lokalens befintliga förutsättningar och (3) en medveten planering av projektets tid och budget med avseende på diverse projektmoment som kan uppstå och/eller förändras till följd av återbruk.

    Tre arbetssätt som slutligen ses som centrala för att bidra till ökade möjligheter för framtida återbruk är (1) val av produkter med en cirkulär design, (2) utformning av lokal som möjliggör flexibilitet över tid och (3) rutiner kring digital produktdokumentation som möjliggör att relevant information finns tillgänglig i samband med framtida lokalanpassningar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Gerhardsson, Hanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ryding, Sven-Olof
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindholm, Carina Loh
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Framtidsscenario 2030: cirkulär upphandling i bygg- och rivningsprojekt2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är skriven inom projektet 'Upphandlingskrav för cirkulära flöden i bygg- och rivningsprocessen', med syfte har att utarbeta en plan för hur offentlig upphandling i bygg- och rivningsprojekt kan utformas för att stötta utvecklingen mot en cirkulär byggsektorn. Detta är en delrapport i projektet, med syfte att ta fram ett teoretiskt framtidsscenario för cirkulär upphandling av bygg- och rivningsprojekt år 2030.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Johann Bolinius, Dämien
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellström, Josefina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindfors, Lars-Gunnar
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wetterlin, Sussi
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Guidance document for handling criteria for endocrine disruptors in the construction industry2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Safe products are important for the building and construction industry as many of these products have a long lifetime and are used in large quantities. The building and construction industry is focused on the substitution of unwanted chemical substances and needs methods to apply the EU's developed definition of endocrine disruptors. The guidance document proposes a practical method using scientifically based criteria for evaluating endocrine disruptors. An evaluation flow chart with three main steps has been proposed to help optimize the adaptation of current knowledge and information about endocrine disruptors and to be prepared for new and updated information. The flow chart supports evaluation of all the relevant scientific data in a transparent and holistic way and enables a quality-assured flow of information. Proposed workflow: • Step A: Assessed and identified as endocrine disruptor (ED) • Step B: Other indications that the substance of interest can have ED properties • Step C: Evaluation of the ED assessment found in step B The main benefit of the proposed workflow is that it combines the strength of both regulatory assessments and non-regulatory lists while allowing for new scientific evidence to be included in case the criteria used in these lists become outdated or are refuted.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8. Lexén, Jenny
    et al.
    Belleza, Elin
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Amann, N
    Aschford, P
    Bednarz, A
    Coërs, P
    Dornan, P
    Downes, R
    Enrici, MH
    Glöckner, M
    Gura, E
    de Hults, Q
    Karafilidis, C
    van Miert, E
    Saling, P
    Tiemersma, T
    Wathelet, A
    Wienbeck, X
    ProScale - A life cycle oriented method to assess toxicological potentials of product systems (2017): Guidance Document version 1.52021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The ProScale method was developed in an industrial consortium with expertise both from the Life Cycle Assessment and Risk Assessment areas. ProScale is intended as an easy-to-use and widely applicable method that can cover both human and eco-toxicity aspects. Currently available in this report is a module for assessing direct exposure related Human Toxicity Potentials in a life cycle perspective compatible with Life Cycle Assessments including Product Environmental Footprint (PEF).

    The ProScale methodology is based on chemical hazard described by substance classification (H-phrases) in the GHS/CLP classification system, occupational exposure limits (OEL) or Derived No Effect Levels (DNEL), and an exposure dose based on ECETOC Tiered Risk Assessment (TRA). ProScale scores are derived separately for inhalative, oral and dermal exposure routes. The document provides scientific background as well as practical guidance to the practitioner to carry out a ProScale assessment.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Loh Lindholm, Carina
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Brorström-Lundén, Eva
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adnerfall, Jenny
    Product choice for floor and walla coverings made of PVC containing DINP/DIDP2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Within the Swedish building sector, there are several voluntary assessment systems which aim to phase out hazardous substances from building and construction products. These include BASTA, Byggvarubedömningen and Sunda Hus. There are, however, still occasions when products not approved in these systems need to be used. In addition, there is a growing interest in using recycled materials which may contain substances not approved by the assessment systems. There is thus a need for knowledge and support regarding how to motivate and manage deviations from requirements set up by the voluntary systems in connection to product choices that involve building products which do not meet the requirements but which are considered to be irreplaceable.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Loh Lindholm, Carina
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gerhardsson, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Återbruk av möbler och interiöra byggprodukter Utvärdering och arbetsguide baserat på erfarenheter från IVL:s lokalanpassningar2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vid renovering eller byte av kontor är det vanligt att möbler och fasta interiöra byggprodukter rivs och går till avfallshantering utan värdering av befintligt skick. Bygg- och rivningsavfall är den största avfallsströmmen i Sverige, undantaget gruvavfall, och uppgick år 2016 till drygt tio miljoner ton. I statistiken ingår inte möbler, som oftast slängs som brännbart av en annan aktör innan rivningen av fast interiör sker. En anpassad lokalanpassningsprocess som möjliggör återbruk av interiöra produkter kan bidra till ett mer resurseffektivt byggande med minskade avfallsmängder, minskade kostnader, minskad klimatbelastning och bättre hushållning av naturresurser.

    Denna rapport riktar sig till alla aktörer som har inflytande över produktval i samband med lokalanpassningar av kontor, och har målet att skapa ett utökat kunskapssunderlag som kan stödja ökat återbruk av möbler och fasta interiöra byggprodukter i samband med dessa processer. Detta har gjorts med utgångspunkt i fallstudier av lokalanpassningar av IVL:s kontor i Göteborg och Stockholm. Fallstudiernas återbruk har utvärderats i form av påverkan på avfallsmängder, växthusgasutsläpp och projektkostnader. Erfarenheter kring avgörande steg i lokalanpassningsprocessen och förslag på nya arbetssätt för olika aktörer har även sammanställts i en arbetsguide för återbruk.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Loh Lindholm, Carina
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Palm Cousins, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Produktval av golv- och väggbeklädnader av PVC som innehåller DINP/DIDP2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom byggsektorn finns flera frivilliga bedömningssystem som syftar till att fasa ut farliga ämnen från bygg- och anläggningsprodukter, t.ex. BASTA, Byggvarubedömningen och Sunda Hus. I Sverige har dessa system fått ett stort genomslag i arbetet med att välja material utan onödiga miljö- och hälsorisker genom att det har blivit ett starkt marknadskrav att de material som används i olika byggprojekt uppfyller kraven i något av dessa system. Fortfarande är det dock så att det finns byggprodukter som måste användas i dagens byggande som inte alltid klarar kraven i dessa system. Dessutom finns det ett intresse att använda återvunnet material som kan innehålla ämnen som inte accepteras. För de byggprodukter som inte klarar kraven i bedömningssystemen men som inte är ersättningsbara finns ett behov av trovärdig kunskap, information och stöd till hur man ska motivera och hantera avvikelser för dessa krav i samband med produktval.

    Vad som motiverar en avvikelse från kemikaliekrav ska avgöras inom respektive projekt eller organisation för vilka kemikaliekraven fastställts. En grund för vad som kan motivera en avvikelse föreslås här enligt följande: En acceptabel avvikelsehantering gentemot de kriterier som miljöbedömningssystemen ställer bygger på att de risker som innehållet av ett farligt ämne, som gör att bedömningssystemens kriterier inte uppnås, är kända och acceptabla i förhållande till de fördelar som användningen innebär. Vidare ska minst ett av följande villkor vara uppfyllt: • Det finns andra miljöfördelar med att använda materialen, som bedöms överväga riskerna med förekomsten av farliga ämnen. • Det går inte att ersätta materialet med andra materialslag eller alternativa tekniska lösningar utan att det får negativa konsekvenser avseende funktionen. • Det går inte att ersätta materialet med andra materialslag eller alternativa tekniska lösningar utan att det får negativa konsekvenser avseende kvalitet • Existerande alternativ finns inte tillgängligt på marknaden i tillräcklig omfattning • Existerande alternativ är inte ekonomiskt försvarbara

    Den här vägledningen har tagits fram i syfte att ge stöd för avvikelsehantering vid produktval av golv- och väggbeklädnader av PVC som innehåller de högmolekylära mjukgörarna DINP och/eller DIDP. DINP och DIDP klarar inte egenskapskraven i bedömningssystem som exempelvis BASTA och Byggvarubedömningen till följd av sina misstänkt hormonstörande egenskaper, vilket innebär att produkter som innehåller mer än 0,1 % av dessa ämnen inte godkänns. Den vägledning som presenteras här påverkar alltså inte de kriterier som används i dessa bedömningssystem utan är avsedd att ge stöd för hantering av undantag.

    DINP och DIDP har varit de två mest använda mjukgörarna i PVC-golv och väggbeklädnader i Sverige sedan början av 2000-talet. Från år 2011 har dock användningen kraftigt minskat då DINP och DIDP började bytas ut mot andra alternativ. Vid nyproduktion finns därmed alternativ till DINP och DIDP som är godkända i bedömningssystemen. Alternativ saknas dock vid användning av återvunnen råvara, då det fortfarande inte finns tillräckliga mängder återvunnen råvara fria från DINP och DIDP. Motivet för att ta fram en vägledning för avvikelsehantering för DINP och DIDP är att det finns miljö- och resursfördelar i användning av återvunnet material, där dessa komponenter ingår. Om inblandning av återvunnet material sker vid nyproduktion behövs stöd vid produktval, trots att fungerande alternativ till DINP och DIDP redan finns på marknaden. Riskerna med innehållet i DINP och DIDP i golv- och väggbeklädnader av PVC bör ställas i relation till den miljönytta som återvinningen ger. Miljönyttan med återvinning är framförallt en besparing av naturresurser, både i form av material- och energiresurser samt den klimatnytta som den minskade energianvändningen ger upphov till.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Miliute-Plepiene, Jurate
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bolinius, Dämien Johann
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Unsbo, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Emilsson, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Berglund, Ragnhild
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ahlm, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bedömning av möjlighet till återanvändning av byggvaror med hänsyn till innehåll av kemiska ämnen2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om bygg- och rivningsprodukter och -material som går att återanvända, för att på så sätt öka andelen material som cirkuleras. Rapporten sammanställer befintlig information och presenterar en enkel utvärdering av byggvarugrupper och deras återanvändbarhet baserat på ett ungefärligt tillverknings- och monteringsår. Detta kan användas som en indikator för att bedöma risken för potentiellt farliga ämnen i byggprodukter i relation till deras farlighet under driftsfasen. Rapporten utvärderar ett 70-tal produkter som presenteras kategoriserat utifrån husdelar. Ett byggåterbruksguiden har tagit fram baserad på rapporten som publiceras som ett separat dokument till rapporten.

    Rapporten och guiden omfattar följande produktgrupper:

    -        Takkonstruktion

    -        Fasader

    -        Fundament

    -        Dörrar och fönster

    -        Innertak och bjälklag

    -        Golv

    -        Badrumsmaterial

    -        Köksinredning

    -        Mark och trädgård

    -        Emballage

    -        Restpartier

    Följande ämnen inkluderas i utvärderingen

    -        Asbest

    -        Metaller: bly (Pb), kadmium (Cd), krom (Cr), koppar (Cu), nickel (Ni), zink (Zn), arsenik (As) och kvicksilver (Hg)

    -        Klorparaffiner, kortkedjiga (SCCP)

    -        PAH (polycykliska aromatiska kolväten)

    -        CFC / HCFC (klorfluorkarboner och vätefluorkolväten)

    -        Kolväten (C6 - C36, alifatiska kolväten)

    -        PCB (polyklorerade bifenyler, inkluderar 209 PCB-varianter)

    -        Bromerade flamskyddsmedel (hexabromcyklododekan)

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Miliute-Plepiene, Jurate
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bolinius, Dämien Johann
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Unsbo, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Emilsson, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Berglund, Ragnhild
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ahlm, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    ByggÅterbruksGuiden: En vägledning för att underlätta återbruk av byggprodukter i bostäder2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna guide är att öka kunskapen om byggprodukter och byggmaterial som går att återanvända, så att den cirkulära användningen blir större. Guiden kan användas som en indikator för att bedöma risken för potentiellt farliga ämnen i byggprodukter.

    Guiden är riktad till privatpersoner som vill använda begagnade byggvaror eller som har äldre byggprodukter i sina bostäder och vill veta om de innehåller farliga ämnen innan de lämnar dem till återbruk. Den ger en enkel och lättavläst utvärdering av byggvaror och visar om de går att återanvända, baserat på ungefärligt tillverknings- och monteringsår. Guiden omfattar ett 70-tal produkter som presenteras utifrån husets delar. Den ger även tips på hur man känner igen farliga material och hur man sorterar avfallet. Här finns även en lista över aktörer i Sverige som arbetar med återbruk av byggvaror, dock inte fullständig – eftersom antalet aktörer inom detta område ökar stadigt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Moberg, Sandra
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wennesjö, Martina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Andersson, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Cirkulära materialflöden i glasbranschen: Glasmästeriers samt glas- och metallentreprenörers specifika förutsättningar för cirkulära flöden i bygg- och fastighetssektorn2022Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Med denna rapport vill vi stärka möjligheterna till mer cirkulära flöden av glasprodukter i bygg- och fastighetssektorn. Fokus är främst på glasmästerier och glas- och metallentreprenörers och deras specifika förutsättningar.

    Vår uppskattning visar på en möjlig årlig besparing på ca 120 000 ton CO2e och 50 000 ton minskade avfallsmängder vid återbruk av glasprodukter i byggnaders klimatskal i Sverige. För att stötta glasbranschens aktörer att nå mer cirkulära flöden i bygg- och fastighetssektorn har vi utarbetat förslag på åtgärder och aktiviteter till en handlingsplan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Palm Cousins, Anna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Brorström-Lundén, Eva
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adnerfall, Jenny
    Produktval av golv- och väggbeklädnader av PVC som innehåller DINP/DIDP2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom byggsektorn finns flera frivilliga bedömningssystem som syftar till att fasa ut farliga ämnen från bygg- och anläggnings-produkter, såsom BASTA, Byggvarubedömningen och Sunda Hus. Fortfarande är det dock så att det finns byggprodukter som måste användas i dagens byggande som inte omfattas av systemen. Dessutom finns det ett intresse av att använda återvunnet material som kan innehålla ämnen som inte accepteras i bedömningssystemen. För de byggprodukter som inte klarar kraven men som inte är ersättningsbara finns ett behov av kunskap och stöd till hur man ska motivera och hantera avvikelser för dessa krav i samband med produktval.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Wennersjö, Martina
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gerhardsson, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moberg, Sandra
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Andersson, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Etablering av en storskalig marknad för återbruk i bygg- och fastighetssektorn: Återbruksrelaterade tjänster för att främja en storskalig återbruksmarknad i Göteborgsregionen2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker förutsättningar och möjliga insatser för etablering av en storskalig återbruksmarknad i Göteborgsregionens bygg- och fastighetssektor.

    Återbrukets klimatbesparingspotential ses som en central drivkraft och har uppskattats till 3 300 ton koldioxidekvivalenter per år, enbart räknat till återbruk av interiöra byggprodukter i samband med lokalanpassning av kontor. Den totala klimatbesparingspotentialen för återbruk i regionen antas vara större, då mer än en femtedel av aktuella byggprojekt under 2021 anses relevanta för återbruk.

     Marknaden för återbruksrelaterade tjänster uppskattas kunna omfatta 14,6 miljarder kronor per år i regionen. Sett till detta anses det finnas goda skäl att genomföra insatser och aktiviteter för att uppnå en storskalig återbruksmarknad och därmed realisera återbrukets marknads- och klimatbesparingspotential.

     För att uppnå en storskalig återbruksmarknad i Göteborgsregionens bygg- och fastighetssektor indikerar studien att en större andel av sektorns befintliga aktörer behöver ställa om sina affärsmodeller för att inkludera återbruk. Studien visar vidare att många av återbruksaktörerna ser ett ökat tillgängliggjort utbud av återbrukbara byggprodukter som centralt för att denna omställning ska kunna ske

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 16 of 16
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.41.0