IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
1 - 22 of 22
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Tova
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekholm, Hanna Matschke
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Harris, Steve
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nordin, Hanna Ljungkvist
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fjellander, Liv
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Zhang, Yuqing
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Dela prylar, yta, bil och tid - En vägledning till delningsekonomi i kommunerna2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Delning handlar om att ge varandra tillgång till underutnyttjade resurser, som saker, ytor, transporter, tid, data eller kompetens. Det kan ske med eller utan vinstsyfte, privat eller kommersiellt och i de flesta fall utan ägarbyte. I Sverige finns en lång tradition och vana av att dela, både i grannskapet med tvättstuga, föreningslokaler och klädbytardagar, och samhälleligt med offentliga rum, kollektivtrafik och allemansrätt. Tilliten mellan människor är en av de högsta i världen enligt SOM-Institutet. Det gör steget att börja dela via nya tjänster och plattformar kortare. Intresset för delningsformer ökar hos invånarna. Det har skett flera normförflyttningar som ger delningsekonomin en skjuts. Att göra saker själv har fått högre status liksom att ta vara på saker. Prylar med en historia har fått ett uppgraderat värde och för allt fler unga är tillgång viktigare än ägande.

    Det finns ett stort behov hos kommuner av erfarenhets- och kunskapsutbyte kring delningsekonomi. Att inspireras av varandra och få inblick i vilka framgångsfaktorer andra kommuner funnit, hur ekonomiska och juridiska problem lösts och hållbarhetseffekter följts upp. Avfall Sverige och IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram denna vägledning utifrån en kartläggning av vad som görs på kommunnivå, en enkätundersökning med cirka 30 svarande kommuner och intervjuer med åtta av dem. Det finns också en mer detaljerad rapport och en förteckning över delningsinitiativ för den som vill fördjupa sig.

    Vi hoppas att den ska inspirera och ge handgripliga råd både för de kommuner som är i full gång och de kommuner som just ska börja jobba med delningsekonomi.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Andersson, Tova
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Matschke Ekholm, Hanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fjellander, Liv
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Harris, Steve
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ljungkvist Nordin, Hanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Zhang, Yuqing
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Dela prylar, yta, bil och tid - Delningsekonomi i kommunerna2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    För att uppnå de Globala målen i agenda 2030 och Sveriges miljömål behöver vår konsumtion vara hållbar och använda cirkulära resurser så effektivt och länge som möjligt på ett sätt som ryms inom de planetära gränserna och bidrar till välmående. Det handlar om att kommuner, företag och individer gör medvetna val, tar väl hand om, lagar, delar, tillgängliggör och återanvänder det vi har så att vi inte konsumerar mer än vi behöver eller vad planeten kan återskapa. Det handlar också om att skapa förutsättningar för hållbar konsumtion genom hela värdecykeln. Att återanvända och återvinna material, att designa, producera, distribuera och affärsutveckla på ett sätt som gör hållbar konsumtion till norm. Delning är en del av att förändra konsumtionen i en mer hållbar riktning. I Sverige har vi en lång tradition av att dela tvättstugor, badhus, daghem, kollektivtrafik och naturvärden genom allemansrätten. Den vanan kan man bygga vidare på nu när nya former för delning växer fram. Kommunal verksamhet handlar i grunden om att ta hand om gemensamma resurser och kommuner har därför stora möjligheter att stödja att de delas och återanvänds inom kommunens verksamheter genom att till exempel återanvända byggmaterial och inredning eller dela på transportpooler, lokaler eller utrustning mellan verksamheter. Men också genom att erbjuda invånare tillgång till lokaler eller odlingsmark, plattformar för delning av ting, tid eller transporter, eller system för återanvändning av saker. Den digitala utvecklingen har gjort möjligheterna att dela på resurser så mycket större och tillgängligare för fler. Många kommuner har idag tagit initiativ för ökad delning, samtidigt så finns det oklarheter och hinder kring hur delningen ska kunna skalas upp och utvidgas till fler områden. Avfall Sverige och IVL Svenska Miljöinstitutet har i samband med denna rapport också tagit fram en vägledning för hur kommunen kan jobba för att öka delningsekonomin inom kommunens verksamheter och mellan kommunen och invånarna: Dela prylar, yta, bil och tid. En vägledning till delningsekonomi i kommunerna.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Ekholm, Hanna Matschke
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Energitjänster för bostadsrättsföreningar2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The large and increasing proportion housing societies in the Swedish building stock mean that housing societies are key actors in realizing the energy saving potential in the housing sector. However, despite the fact that substantial energy and cost savings are possible, many energy efficiency projects in housing societies are not realized. Housing societies are dependent on consensus in decision making and do not have the same kind of resources or capacity to implement energy efficiency projects as larger real estate companies. External consultants could implement the projects, but the energy service providers have not shown that much interest in this customer segment.

    The primary objective for the project Energy Services for Housing Societies, which was implemented by IVL Swedish Environmental Research Institute and HSB Södermanland, was to develop energy services custom-made for the needs and preconditions in housing societies.

    The energy service, which was developed, is carried out in three stages: i) mapping and proposal on energy efficiency measures ii) implementation and optimization iii) follow-up. The energy service was presented to nine housing societies which are members of HSB Södermanland. Three out of these made the decision to purchase the energy service. The mapping of the energy systems in these housing societies shows that substantial cost and energy savings are considered possible. The implementation of the suggested energy efficiency measures are currently on-going and will be completed in the autumn 2018.

    IVL Swedish Environmental Research Institute conducted interviews with representatives for the housing societies which decided to purchase the energy service as well as representatives for the housing societies which decided not to. The housing societies which did decide to purchase the energy service state that the decision was facilitated by the fact that HSB Södermanland presented the offer to the whole housing society board during the same occasion. The housing societies which decided not to purchase the energy service were not certain of the use with the energy service. These housing societies did not perceive the energy service as a tool for prioritizing among different energy efficiency measures, but as yet another measure.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Ekholm, Hanna Matschke
    IVL Swedish Environmental Research Institute. IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Konsekvenser för Sverige av klimatförändringar i andra länder2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Nationella expertrådet för klimatanpassning under våren 2020 arrangerat en workshopserie och bjudit in experter för att tillsammans diskutera risker, möjligheter och konsekvenser kring globala klimatförändringars indirekta effekter för Sverige. Länka consulting har processlett samtal i workshopformat på sex olika temaområden: livsmedel, finans och försäkring, handel, människors rörelsemönster, geopolitik och infrastruktur samt en sjunde workshop för syntes och samlad analys.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Ekholm, Hanna Matschke
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    André, Hanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Screening av nationellt arbete med klimatanpassning- utifrån tillgängliga strategier och handlingsplaner2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nationella expertrådet för klimatanpassning är tillsatt av regeringen och ska var femte år besluta om en rapport med förslag på inriktning för det nationella klimatanpassningsarbetet framåt och en uppföljning av det arbete som har gjorts. Kartläggningen som IVL har gjort är underlag till rådets första rapport. I den har klimatanpassningsarbetet studerats hos ett antal myndigheter, länsstyrelser, regioner, kommuner och branschorganisationer. Kartläggningen visar att det är stora skillnader i hur långt organisationerna har kommit i det arbetet. Otydlighet kring ansvar och finansiering hindrar många gånger arbetet från att gå framåt.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Ekholm, Hanna Matschke
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustavsson, Mathias
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Social hållbarhet - en introduktion kring begreppet och dess relevans för energisektorns aktörer2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Social hållbarhet är en lika självklar del av hållbar utveckling som den ekologiska och ekonomiska hållbarheten. De flesta företag arbetar aktivt med social hållbarhet i sina or-ganisationer via bland annat personalvård och erbjudanden om kultur- och friskvårdsak-tiviteter. Idag är det även många företag som arbetar med externa aktiviteter avseende att stärka och bevara social hållbarhet i samhället där man verkar. Men vad innebär detta i praktiken, och vad mer specifikt handlar ett aktivt externt arbete med social hållbarhet om för energisektorns aktörer.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Ekholm, Hanna Matschke
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nilsson, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Klimatanpassning 2019 - så långt har Sveriges kommuner kommit2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har för fjärde gången genomfört en enkätundersökning för att kartlägga Sveriges kommuners systematiska arbete med klimatanpassning och därmed få en överblick över klimatanpassningsarbetet på lokal nivå i Sverige. Resultaten har också legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete. Enkäten skickades ut till samtliga Sveriges kommuner och besvarades av 208 kommuner. Frågorna i undersökningen bygger på EU-kommissionens verktyg för klimatanpassning, the Adaptation Support Tool.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Ekholm, Hanna Matschke
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Thörn, Philip
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys för Järfälla kommun2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört en översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys av Järfälla kommun. Syftet med uppdraget har varit att analysera hur extrema väderhändelser och framtida klimatförändringarna kan påverka ett antal utvalda sektorer och system inom Järfälla kommuns geografiska område. Utifrån analysen har även olika anpassningsåtgärder, vilka kan vidtas för att minska sårbarheten i olika sektorer och system, identifierats.

    Analysen är avgränsad till att omfatta följande sektorer och system: • Bebyggelse • Infrastruktur (elsystem, fjärrvärme, dricksvattenförsörjning, avlopps- och dagvattensystem) • Kommunikationer (vägar och järnvägar) • Hälsa (värmeböljor och smittspridning)

    Analysen är också avgränsad till att omfatta klimatfaktorerna temperatur, nederbörd, ras, skred och erosion. Översvämningar av vattendrag omfattas inte av analysen eftersom detta analyseras i ett separat projekt. SMHI:s klimatanalyser för Stockholms län, vilka bygger på ett scenario med begränsade växthusgasutsläpp (RCP4.5) och ett med höga växthusgasutsläpp (RCP8.5), visar att klimatet i framtiden kommer att bli varmare och blötare. Årsmedeltemperaturen beräknas öka med 3 till 5 grader mot slutet av seklet och det kommer att bli vanligare med värmeböljor. Årsmedelnederbörden ökar med 20 till 30 procent mot slutet av seklet. Ökad nederbörd och förändrade nederbördsmönster ökar risken för ras, skred och erosion.

    Bebyggelsen i Järfälla kommun kan allvarligt påverkas av framtida klimatförändringar. Ökad temperatur kan medföra att uppvärmningsbehovet minskar samtidigt som kylbehovet ökar. Ökad nederbörd kan leda till översvämningar i lågpunker i landskapet, särskilt områden med mycket hårdgjorda ytor och otillräckliga avrinningsmöjligheter. Högre temperatur i kombination med mer nederbörd ökar risken för fukt- och rötskador och medför ökade underhållskostnader. I Järfälla kommun finns ett antal områden, i huvudsak i anslutning till sjöar, vattendrag, dalgångar och större diken med förutsättningar för ras och skred.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Fjellander, Liv
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Harris, Steve
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nordin, Hanna Ljungkvist
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mata, Erika
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekholm, Hanna Matschke
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Delningens potential2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This project investigates the potential increasing resource efficiency and reducing environmental impact and how the potential can be achieved for premises, transports and tools. The driving forces and obstacles for sharing have been studied, methodology for sustainability assessments and potential rebound effects have been investigated and ten success factors have been identified for upscaling sharing solutions:

    1. Trust. For the sharing platform, the quality of the goods and for other users.
    2. Accessibility. Geographically, temporally and in terms of access to systems and spaces.
    3. Managed risk. Sharing is associated with risk, which needs to be managed and facilitated by existing regulations and which can be mitigated by commercial insurance.
    4. Quality. The quality of the goods and services need to be at least as good as those the consumer would otherwise have bought for them to switch to sharing.
    5. Simple and smooth transactions. By making it easier to share than to buy new, the interest in sharing solutions can increase.
    6. Visibility. The fact that the knowledge and habit of sharing are so low means that the critical mass of users and objects is still too low.
    7. Belonging. In several of the product categories, like transport and space, there is a need to feel that you belong - a sense of ”this is my space”. For sharing to scale up, design, business models and policy need to relate to that need.
    8. Negative effects. The ability to limit and manage the negative effects of the sharing economy on conventional companies is an important factor for upscaling.
    9. Access to capital is in many cases critical to growth, both to achieve a critical mass and long-term economic sustainability.
    10. Regulation. Sharing requires regulations and policy support for better conditions with clear rules and tailor-made policy instruments for sharing.

    Several actors play an important role in building sharing potential; the role of the business sector to create new business models and good working conditions, the role of the financial sector to improve the conditions for sharing initiatives to be able to upscale, the role of national decision makers to both regulate and create conditions for sharing and manage the consequences of sharing, the role of the cities to create infrastructure, coordinate and be a driving force in itself to shape the development of sharing so that it contributes to sustainability and the role of research to develop innovative forms of sharing, continue to follow the development of sharing and develop ways to measure effects and prevent rebound effects.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Fjellander, Liv
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Harris, Steve
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nordin, Hanna Ljungkvist
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mata, Erika
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekholm, Hanna Matschke
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Delningens potential, kortversion2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta är en kortversion av rapporten från projektet Delningens potential, där vi bedömt potentialen för att delning av transporter, verktyg och yta ökar och samtidigt bidrar till ekonomiska, sociala och miljömässiga vinster. I Sverige finns en lång tradition och vana av att dela på resurser. Delning har potential att ge både ekologiska, sociala och ekonomiska vinster under vissa förutsättningar.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Lätt, Ambjörn
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Maria Almasi, Alexandra
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Matschke Ekholm, Hanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gode, Jenny
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Berglund, Ragnhild
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fråne, Anna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Avfallets roll i framtidens energisystem2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Waste arises in all sectors of society and affects the environmental, climate and energy work in these sectors. It is therefore important to have a system perspective when dealing with waste management and energy recovery of waste.

    The intention of the project is for its results to form the basis for meeting the challenges that energy companies are facing regarding the energy recovery of waste, as well as providing new perspectives in the waste debate. The work is based on interviews, workshops and scenario analysis, in which the scenarios for future waste management and its role in the energy system are elaborated.

    The overall goal of the project is to investigate how the role of waste in the energy system may change in the future and how it can affect energy companies.

    To be able to answer this, we examined how much Swedish waste is available for energy recovery in the future. We did not examine how the energy system itself changes but instead focused on how much waste will be available. We also directed our efforts to investigating the responsibility and control that energy companies have regarding waste composition and also the perspective of district heating customers.

    From the energy and waste companies’ point of view, it is about policy and to put responsibility in the right part of the product chain, if one is to come further than today with petro-based plastic in household waste and to reach a fossil-free society. The district heating customers largely agree on this and emphasize that all actors in society have shared obligation and responsibility to reduce plastic use in society.

    Many district heating customers have targets like “fossil-free” or “climate neutrality” that do not align with combustion of petro based plastics for energy recovery. At the same time, they agree on that waste incineration is needed, and will be needed for a long time to come, in the Swedish energy system as part of the waste management system.

    Five scenarios for future waste quantities in Sweden have been developed in the project, based on forecasts done by The National Institute of Economic Research and the results of the workshop “Targets and barriers for energy recovery from waste 2030”, which was held with representatives from energy and waste companies. The analysis shows that the Swedish waste quantity will increase in all scenarios, but also that all cases, except one, will simultaneously lead to constant or reduced waste amounts for energy recovery, due to increased requirements for material recycling and expected high target fulfillment. Provided that the capacity for waste incineration in Sweden is kept constant until 2035 and is fully utilized, the need for imported waste as fuel will be reduced in only one scenario, where the future recycling requirements are not fulfilled.

    From the energy companies, it is stressed that the climate issue is an international one and that energy recovery of waste in Sweden can lead to great climate benefit by offering waste treatment services to countries with poorer conditions. The results of the project show that a transition from landfill in Europe to energy recovery gives great direct climate gains as emissions of landfill gas are reduced. Furthermore, the results show that it is less important if the waste is energy-recovered in Sweden or in another European country, the climate benefit is still great. However, it is a very complex issue how the international waste system is affected by trade in waste. In the short term, the question may be easier to answer, as one sees a direct benefit from avoiding methane emissions from landfills by exporting waste for energy recovery. In the long term, however, waste trade is likely to have more intricate consequences that are not as intuitive to foresee, for example, that the development of sorting and waste incineration in waste-exporting countries are affected because the incentives are changing.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Maria Almasi, Alexandra
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Berglund, Ragnhild
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lätt, Ambjörn
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fråne, Anna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Matschke Ekholm, Hanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gode, Jenny
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Avfallets roll i framtidens energisystem -11 viktiga punkter om avfall2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Avfall uppkommer i alla sektorer i samhället och påverkar miljö-, klimat- och energiarbetet i dessa. Att ha ett systemperspektiv när man belyser avfallshantering och energiåtervinning av avfall är därför viktigt.

    Projektet avser att dess resultat ska komma att utgöra underlag för att möta de utmaningar energibranschen står inför kring energiåtervinning av avfall samt ge nya perspektiv i avfallsdebatten. Arbetet baseras på intervjuer, workshops samt konsekvens- och scenarioanalys, i vilken scenarier för framtida avfallshantering och dess roll i energisystemet utarbetas.

    Projektets övergripande mål är att utreda hur avfallets roll i energisystemet kan komma att förändras i framtiden och vad det får för konsekvenser för energibranschen.

    För att kunna svara på detta undersöker vi hur mycket svenskt avfall som finns tillgängligt för energiåtervinning i framtiden. Vi har inte undersökt hur själva energisystemet förändras utan fokuserat på hur mycket avfall som kan vara tillgängligt. Vi har också ämnat utreda vad energibolagen egentligen har för rådighet över avfallets sammansättning och hur fjärrvärmekunderna ser på detta.

    Från energibranschen och avfallsbranschen menar man att det handlar mycket om en styrmedelsfråga och att lägga ansvar i rätt del av kedjan om man ska nå ett fossilfritt samhälle och komma längre än idag med fossil plast i hushållsavfallet. Fjärrvärmekunderna håller i stort med om detta och framhäver att samhällets alla aktörer har delad rådighet och skyldighet i att minska plastanvändningen i samhället.

    Många fjärrvärmekunder har mål om fossilfrihet eller klimatneutralitet som inte går i linje med förbränning av fossil plast för energiåtervinning. Samtidigt är man eniga om att avfallsförbränning behövs, och kommer behövas under lång tid framöver, i det svenska energisystemet som en del av avfallshanteringssystemet.

    Fem scenarier för framtida avfallsmängder i Sverige har tagits fram i projektet, med utgångspunkt i Konjunkturinstitutets framtidsprognos och i resultatet från workshopen Målbilder 2030 för energiutvinning ur av avfall och osäkerheter för nå dem, som hölls med representanter från energi- och avfallsbranschen. Analysen visar att den svenska avfallsmängden kommer att öka i samtliga scenarier, men att det i alla scenarier utom ett samtidigt kommer leda till konstanta eller minskade avfallsmängder till energiåtervinning, på grund av ökade krav på materialåtervinning och förväntat hög måluppfyllnad. Förutsatt att kapaciteten för avfallsförbränning i Sverige hålls konstant fram till 2035 och utnyttjas fullt ut kommer behovet av importerat avfall som bränsle minska i endast ett scenario, där de framtida återvinningskraven inte är uppfyllda.

    Från energibranschen trycker man på att det är en internationell klimatfråga och att energiåtervinning av avfall i Sverige kan leda till stor klimatnytta genom att erbjuda avfallsbehandlingstjänster till länder med sämre förutsättningar. Resultat från projektet visar att en övergång från deponering i Europa till energiåtervinning ger stora direkta klimatvinster då utsläpp av deponigas minskar. Vidare visar resultaten att det spelar mindre roll om avfallet energiåtervinns i Sverige eller i ett annat europeiskt land, klimatnyttan blir ändå stor. Det är dock en mycket komplex frågeställning hur det internationella avfallssystemet påverkas av handel med avfall. Kortsiktigt kan frågan vara enklare att besvara, då man ser en direkt nytta med att undvika metanutsläpp från deponier genom att exportera avfall för energiåtervinning. Långsiktigt har handel med avfall dock troligen mer intrikata konsekvenser som inte är lika intuitiva att förutse, till exempel att utveckling av sortering och avfallsförbränning i avfallsexporterande länder påverkas för att incitamenten förändras.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Mata, Erika
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lindeberg, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Romson, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Matschke Ekholm, Hanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Översikt av indikatorer för hållbart boende - Del av förstudie om användbara kriterier för hållbart boende i Stockholms län2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport gör en översiktlig inventering över indikatorer för miljömässig och social hållbarhet för byggande och boende. Meningen med inventeringen är att ge kunskapsunderlag för diskussioner kring hur hållbarhetskriterier kan konstrueras och användas av kommunerna i Storstockholm för att driva på hållbarhetsarbetet i stadsutvecklingen. Det finns många indikatorsystem utarbetade av olika aktörer. Indikatorer finns på olika nivåer, från byggnader till hela städer. Rapporten går igenom åtta miljöcertifieringssystem som finns på den svenska marknaden, sex uppföljningssystem som används bland kommuner i Storstockholm och 14 internationella indikatorsystem för hållbara städer. Sammanfattningsvis listas 189 indikatorer inom social-, miljömässig och ekonomisk hållbarhet samt inom förvaltning och styrning. Att välja lämpliga indikatorer beror till stor del på vilka mål man vill styra mot, samt arbetsbördan som krävs för att ta fram underlagsdata, redovisa resultat och eventuellet låter verifiera detta. Datatillgänglighet är en viktig aspekt för att välja lämpligt indikatorsystem. Uppföljnings- och rankingsystem för städer kan även handla om att redovisa strategier och planer för att uppnå mål kopplade till Agenda 2030 och nationella miljökvalitetsmål. Då jämförs inte nyckeltal utan en bedömning görs till vilken grad utvalda områden uppfylls. Rapporten ger på så vis underlag för en diskussion kring vilka hållbarhetskriterier som bäst skulle driva på stadsutvecklingen i Storstockholm.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Matschke Ekholm, Hanna
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nilsson, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Klimatanpassning 2021 - Så långt har Sveriges kommuner kommit - pop-rapport2021Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Klimatförändringarna innebär stora utmaningar för samhället. Hur stora effekterna blir berorbåde på omfattningen av det förändrade klimatet men också på förmågan att anpassa samhällettill dessa förändringar. I det arbetet har kommunerna en central roll eftersom de ansvarar föratt genomföra konkreta åtgärder som minskar samhällets sårbarhet. De flesta kommunerna som har svarat på årets enkät (160 av 180) uppger att de arbetar med klimatanpassning. Men det är stor skillnad på hur långt kommunerna har kommit visar undersökningen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Matschke Ekholm, Hanna
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nilsson, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Isaksson Lantto, Fanny
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Klimatanpassning 2021 - Så långt har Sveriges kommuner kommit2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den uppvärmning som har orsakats av mänskliga utsläpp fram till idag kommer att hålla i sig i tusentals år och fortsätta orsaka förändringar i klimatsystemet. SMHI har i ett flertal studier visat att Sverige redan har blivit varmare och mer nederbördsrikt och att temperaturen kommer att stiga mer i Sverige och Skandinavien än det globala genomsnittet. Mer nederbörd ökar risken för översvämning och kan även leda till ras, skred och erosion genom försämrad markstabilitet. Andra effekter av ett förändrat klimat är förändrad mark- och luftfuktighet, förändrad snömängd, värmeböljor, torka och ökad brandrisk. Hur stora effekterna blir beror på klimatförändringarnas omfattning men också på samhällets förmåga att anpassa sig till dessa förändringar.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Matschke Ekholm, Hanna
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Perjo, Liisa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sammanställning av mötesserien FRAMTIDSBILDER FÖR ETT KLIMATANPASSAT SVERIGE2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten sammanfattar resultaten från en mötesserie strukturerad efter de prioriterade utmaningarna i den nationella strategin för klimatanpassning. Mötesserien är framtagen utifrån att Nationella expertrådet för klimatanpassning har beställt dokumentation om expertkunskap, idéer och förslag kring organisatoriska och fysiska lösningar för hur samhället kan anpassas för ett förändrat klimat.

    Resultaten från mötesserien kommer att arbetas in i sammanlagt sju framtidsbilder som kopplar till de prioriterade utmaningarna i den nationella strategin för klimatanpassning. Framtidsbildernas syfte är att vara tankeväckande för hur ett framtida samhälle, givet de utmaningar som klimatförändringarna skapar, kan komma att se ut.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Nyblom, Åsa
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekholm, Hanna Matschke
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Matavfall i butik - Analys av samhällsförändringar2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det senaste decenniet har matavfall gått från att vara en ickefråga till att bli en miljöfråga i fokus, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln. Rapporten beskriver vilka drivkrafter och nyckelaktörer som varit avgörande för den utvecklingen inom livsmedelshandeln och pekar ut strategier som kan vara överförbara till aktörer inom andra miljöområden där förändring behöver ske.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Sanne, J. M.
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute, Stockholm, Sweden.
    Matschke Ekholm, H.
    IVL Swedish Environmental Research Institute, Stockholm, Sweden.
    Rahmberg, M.
    IVL Swedish Environmental Research Institute, Stockholm, Sweden.
    Contextualizing resilience indicators – comparable across organizations yet specific to context2021In: Journal of Risk Research, ISSN 1366-9877, E-ISSN 1466-4461, Vol. 24, no 12, p. 1652-1667Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In an increasingly complex and interdependent world, it has become increasingly difficult and costly to identify and protect systems, communities or organizations against all possible threats. Resilience approaches, however, provide capacities or abilities to respond to hazards and threats beyond existing scenarios and associated response plans, as well as learn from these disturbances and improve performance.

    Thus, resilience approaches provides increased capabilities for strengthening beyond traditional risk, crisis and business continuity approaches. However, there are inherent challenges of contextualizing resilience indicators for specific uses for specific critical infrastructures while also designing a comprehensive and multidimensional approach as well as for comparison across various infrastructures. Based upon the development and application of an indicator-based decision-support system for resilience in a Horizon 2020 project, we describe and analyse how we addressed such challenges, providing opportunities for improving resilience for drinking water supply and distribution in Sweden.

    The findings show the value of a modular approach, iterative indicator design processes with relevant stakeholders, the necessity to attend to their organizational processes, to the regulatory context as well as to the assignments, evaluation criteria and cognitive regimes among various target audiences. The approach is a useful methodology to achieve policy objectives for critical infrastructures from a systemic perspective, such as identifying and evaluating resilience, development of measures to increase resilience and the development of performance metric as well as facilitating information-sharing and training.

  • 19.
    Sanne, Johan
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Matschke Ekholm, Hanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Beslutsstöd för ökad resiliens för dricksvattenproducenter2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Resiliens (motståndskraft) för en infrastruktur är förmågan att förstå risker, förutse, förbereda sig och anpassa sig till för¬ändrade förhållanden och att motstå, reagera på och återhämta sig snabbt från störningar. Projektet har genomförts i flera steg:

    • Identifierat befintliga indikatorer som är lämpliga för att bedöma resiliensen i kritiska infrastrukturer.
    • Utvecklat en ny avancerad resiliensbedömningsmetod och ett interaktivt verktyg för att använda detta.
    • Tillämpat metodiken och verktygen i åtta kritiska infrastrukturer runt om i Europa.
    Resiliensen mäts i olika dimensioner: skalskydd, IT, organisation, samhälleligt och kunskapsmässigt. Verktyget går att anpassa till olika kritiska infrastrukturer och till olika användningar och förutsättningar. Rapporten beskriver hur detta verktyg kan ge ett värdefullt bidrag till existerande metoder för riskanalys, krishantering och kontinuitetsplanering inom dricksvattenproduktionen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Sanne, Johan
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Matschke Ekholm, Hanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Resilience Joint Evaluation onand TestReport (JETreport)forthecasestudy"SmartResilienceProject:FOXTROT:Drinkingwatersupplysystem"2021Report (Other academic)
    Abstract [en]

    IVL Swedish Environmental Research Institute conducted three consecutive workshops with relevant stakeholders from the drinking water sector in Sweden. Researchers from IVL, led by Johan M. Sanne assessed the workshops. The workshops included a stress-test, based upon a scenario of microbial contamination of water, either raw water or distributed water, due to flooding as a consequence of heavy rain. The stress-test was considered a good tool for self-assessment, as an input to crisis preparation. The stress-test was considered useful as a complement to current reporting formats to politicians, not at least because it visualizes resilience in different phases of the cycle. Important outcomes include the learning process as well as a list of improvement measures, including an evaluation or priority ordering.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Thörn, Philip
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekholm, Hanna Matschke
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nilsson, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Klimatanpassning 2017 - så långt har kommunerna kommit2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    FN:s klimatpanel IPCC har dragit slutsatsen att vi människor påverkar klimatsystemet. Klimatet har redan förändrats och kommer att fortsätta att förändras framöver. I Sverige så kan vi bland annat förvänta oss högre temperaturer, mer nederbörd, ökad risk för översvämningar, ras, skred, erosion och värmeböljor. För att minska risken för negativa konsekvenser behöver samhället anpassas till ett förändrat klimat.

    Kommunerna spelar en viktig roll för att klimatanpassa Sverige då de har ett stort ansvar för att genomföra konkreta åtgärder och implementera klimatanpassningsarbetet. Under våren 2017 har IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Svensk Försäkring för tredje året i rad genomfört en enkätundersökning för att kartlägga hur Sveriges kommuner arbetar med klimatanpassning. Resultaten från undersökningen har legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete. Syftet är att undersöka hur långt kommunerna har kommit i sitt anpassningsarbete och att uppmärksamma goda exempel. Vi vill även lyfta fram klimatanpassningsverktyget, the Adaptation Support Tool, vilket har utvecklats av EU-kommissionen och kan ge stöd till kommuner som önskar arbeta med systematiskt med klimatanpassning.

    Enkätundersökningen genomfördes mellan 30 januari och 8 mars 2017. Enkäten skickades ut till alla Sveriges 290 kommuner. Av dessa svarade 202 kommuner på enkäten. Totalt ingick 31 frågor, plus följdfrågor, i enkätundersökningen. Frågorna bygger på verktyget, the Adaptation Support Tool, vilket visar hur klimatanpassningsarbetet systematiskt kan genomföras i sex steg.

    Resultaten från enkätundersökningen visar att nästan alla kommuner (201 av 202) tror att de kommer påverkas av klimatförändringar eller extrema väderhändelser. Framförallt tror kommunerna att de kommer att påverkas av ökad nederbörd, förändrade flöden i sjöar och vattendrag samt ökad temperatur. De flesta kommunerna (9 av 10) uppger att de arbetar med klimatanpassning. Ungefär hälften av kommunerna uppger att det har fattats ett politiskt beslut i kommunfullmäktige eller i kommunstyrelsen om att kommunen ska arbeta med klimatanpassning. Drygt hälften av kommunerna (6 av 10) svarar att någon eller några är huvudansvariga för kommunens klimatanpassningsarbete. Endast 4 av 10 kommuner har kartlagt olika möjliga klimatanpassningsåtgärder och drygt hälften (6 av 10) har genomfört klimatanpassningsåtgärder. Kommunerna har överlag kommit längst vad gäller att etablera klimatanpassningsarbetet (steg 1) och att identifiera olika möjliga klimatanpassningsåtgärder (steg 3), medan de generellt inte har kommit lika långt vad gäller att utvärdera och prioritera olika anpassningsåtgärder (steg 4) och följa upp och utvärdera anpassningsarbetet (steg 6). De stora kommunerna har kommit längre i sitt klimatanpassningsarbete än de medelstora och små kommunerna. Detta är inte särskilt överraskande med tanke på att stora kommuner generellt har mer kapacitet och resurser att driva denna typ av frågor. Kustkommuner har generellt kommit längre i sitt arbete än inlandskommuner.

    Alla kommuner i Sverige behöver arbeta med klimatanpassning. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra så kommer samtliga kommuner i Sverige att påverkas av klimatförändringar. Alla kommuner behöver analysera hur de kan påverkas av framtida klimatförändringar. Kommunerna behöver bli bättre på att kartlägga olika möjliga klimatanpassningsåtgärder och vidta åtgärder för att minska sin sårbarhet. Klimatanpassningsarbetet i kommunerna behöver vara långsiktigt och systematiskt. Små kommuner har generellt inte kommit lika långt i sitt klimatanpassningsarbete som stora och medelstora kommuner och kan behöva stöd i sitt arbete.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Thörn, Philip
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekholm, Hanna Matschke
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nilsson, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hedberg, Marie
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Klimatanpassning 2017 – så långt har kommunerna kommit2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    FN:s klimatpanel IPCC har dragit slutsatsen att vi människor påverkar klimatsystemet. Klimatet har redan förändrats och kommer att fortsätta att förändras framöver. I Sverige kan vi bland annat förvänta oss högre temperaturer, värmeböljor, mer nederbörd och ökad risk för översvämningar, ras, skred och erosion.

    För att minska risken för negativa konsekvenser behöver samhället anpassas till ett förändrat klimat. Klimatanpassning gör våra samhällen säkrare, grönare, mer hälsosamma och mer beboeliga.

    Kommunerna fyller en central funktion då de har ett stort ansvar för att genomföra konkreta åtgärder och implementera klimatanpassningsarbetet. För tredje året i rad har IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Svensk Försäkring under våren 2017 genomfört en enkätundersökning för att kartlägga hur Sveriges kommuner arbetar med klimatanpassning.

    Resultaten från undersökningen har legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete. Syftet är att undersöka hur långt kommunerna har kommit i sitt anpassningsarbete och uppmärksamma goda exempel. Vi vill även lyfta fram ett verktyg, the Adaptation Support Tool, som kan ge stöd till kommuner som önskar arbeta mer systematiskt med klimatanpassning.

    Rankningen bygger på en poängsättning och summering av kommunernas svar i enkätundersökningen. Maxpoäng som kan uppnås i kommunrankningen är 33 poäng. I årets rankning kommer Uppsala på förstaplats med 33 poäng, tätt följd av Lomma och Stockholm på delad andraplats.

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 22 of 22
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf