IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 58
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Potter, Annika
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Friedrichsen, Jenny
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Persistent organic pollutants in Swedish mosses2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    On behalf of the Swedish Environmental Protection Agency, IVL Swedish Environmental Research Institute led in 2015 a project aiming to examine the concentrations of persistent organic pollutants (POPs) in mosses.
    Samples of red-stemmed feathermoss (Pleurozium schreberi) and glittering wood moss (Hylocomium splendens) were collected at 83 rural sampling sites. Of these, 20 samples were analysed for the following groups: polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs), polychlorinated biphenyls (PCBs), selected organochlorine pesticides, polybrominated diphenyl ethers (PBDEs), hexabromocyclododecane (HBCD), dioxins and furans (PCDD/PCDFs), dioxin-like PCBs and perfluorinated alkylated substances (PFAS).
    The sampling sites were selected to cover the whole of Sweden, in both the north-south gradient and in the east-west gradient. The sites were also chosen to represent both eventually elevated concentrations as well as low concentrations of POPs. Information on locations of industrial activities, population density and monitoring stations for organic substances in air and precipitation (Swedish national monitoring programme) were also used for the selection of sampling sites.
    Generally, the concentrations of the analysed substances were very low, often close to or below the quantification limits for the analyses.
    Significant correlation was found between the concentrations of PAHs, dioxin/furans and dioxin like PCBs in the mosses and the distance to the closest industry, and also to the distance from the southernmost point in Sweden. p,p-DDE concentrations in mosses showed a correlation to the distance from the southernmost point in Sweden, with the highest concentrations in the south. No correlation was found between the concentrations of p,p-DDE (one of the DDTs) in mosses and distance to the closest industry.
    The concentrations of PAHs in mosses collected at sites located in the vicinity of three air monitoring stations (Råö, Aspvreten and Pallas) were in agreement with the concentrations of PAHs in air, with the highest concentrations in mosses and in air found in the south and the lowest in the north. Comparison between the PAH profile in air and in mosses showed a higher percentage of heavier PAHs in the mosses. This indicates a larger proportion of particular bounded PAHs in mosses.
    HBCDD and PFAS were not detected in any of the analysed moss samples, which is consistent with a similar study conducted in Norway.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nerentorp, Michelle
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller och kväve i mossa, 2020: Nationell undersökning i bakgrundsmiljö2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Metoden att använda mattbildande mossor som bioindikatorer är ett effektivt sätt att övervaka luftmiljön, både vad gäller metaller och kväve. Som en del av den nationella miljöövervakningen har Naturvårdsverket, vart femte år, sedan 1975 finansierat undersökningar av metallhalter i mossprover insamlade i bakgrundsmiljö i hela landet. Den långa mätserien är en styrka och visar på trender för belastningen av metaller över tid.

    Nedfallet av både metaller och kväve över Sverige uppvisar en tydlig gradient från söder till norr, med högst nedfall i sydväst som sedan avtar norröver, vilket återspeglar intransporten av utsläpp från kontinenten. På vissa platser bryts dock mönstret med förhöjda metallhalter som går att koppla till lokala och regionala utsläppskällor. Exempel på detta är förhöjda halter av koppar och krom utmed norrlandskusten samt förhöjda halter av järn i malmfälten i Norrbottens län. Även längre söderut i Sverige kan man se förhöjda halter, till exempel av kobolt i Mellansverige. De lägsta halterna av flertalet metaller finns i mossprover från fjälltrakterna och norra Sveriges inland.

    De svenska utsläppen av metaller från trafiken, från förbränningsanläggningar och från industrin har minskat kraftigt från det att mossundersökningarna startade i mitten av 70-talet. Under senare år har minskningen dock inte varit lika stor och mellan 2000 och 2020 var det endast halterna av bly och kadmium i mossa som har minskat statistiskt signifikant för Sverige som helhet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller i mossa 2020, Forshaga kommun: På uppdrag av Forshaga kommun2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Metoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller och kväve ger en god bild av nedfallet över Sverige. Resultaten från 2020 års undersökning visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning för olika metaller alltjämt har fungerat mycket väl i Forshaga kommun. Resultaten från mossundersökningen i Forshaga kommun har jämförts med bakgrundshalter i mossor från Värmlands län och från Mellansverige.

    En statistisk analys visade att inga av medianhalterna för vare sig arsenik, bly, järn, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin, zink, aluminium, kobolt, molybden eller antimon i mossor från Forshaga kommun skilde sig statistiskt signifikant från motsvarande medianhalter för Värmlands län och Mellansverige.

    De högsta halterna av arsenik, kadmium, krom, kvicksilver och zink fanns vid Aborrtjärn. Vid Aborrtjärn och Genbäcken fanns även de högsta halterna av koppar medan de högsta halterna av nickel och kobolt fanns vid Genbäcken. Vid Aborrtjärn och Björnåsen fanns de högsta halterna av järn och aluminium medan de högsta halterna av bly, vanadin, molybden och antimon fanns vid Björnåsen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller i mossa 2020, Kaunis Iron AB: På uppdrag av Kaunis Iron AB2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Metoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller och kväve ger en god bild av nedfallet över Sverige.

    De högsta, alternativt näst högsta, halterna av arsenik, bly, järn, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin, aluminium och kobolt uppmättes i mossproverna insamlade vid de provpunkter som låg närmast gruvområdet. Endast för zink, molybden och mangan uppmättes den högsta eller näst högsta metallhalten vid någon annan provpunkt än provpunkterna närmast gruvområdet.

    En statistisk analys genomfördes för att se om det fanns signifikanta skillnader mellan medianhalterna av respektive metall i mossproverna för olika områden; Norra Sveriges inland (bakgrundsmiljö), Norrbottens län (bakgrundsmiljö), Pajala kommun (bakgrundsmiljö) samt från förtätningsstudien i området runt Kaunis Iron’s järnmalmsgruva, samt hur de i så fall skilde sig åt.

    Resultaten visade att statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan områdenas median-halter för samtliga undersökta metaller förutom för bly, kadmium, kvicksilver och molybden.

    För de tio metaller, där skillnader fanns mellan medianhalterna i de olika områdena, hade Kaunis Iron’s förtätningsundersöknings mossprover de högsta medianhalterna av järn, koppar, krom, nickel, vanadin, aluminium, kobolt, jämfört med övriga områden.Endast för arsenik, zink och mangan hade något av övriga områden som ingick i jämförelsen de högsta medianhalterna.·        Lägsta medianhalten av zink och mangan fanns i Kaunis Iron’s förtätningsprover. Lägsta medianhalterna av järn, koppar, nickel och kobolt fanns i mossprover från norra Sveriges inland. De lägsta medianhalterna av arsenik, krom, kvicksilver, zink och aluminium fanns i Pajala kommuns nationella mossprover. Medianhalten av vanadin var lägst i norra Sveriges inland och i Pajala kommun.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller i mossa i Karlstads kommun, 2020: På uppdrag av Karlstads kommun2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Metoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller och kväve ger en god bild av nedfallet över Sverige. Resultaten från 2020 års undersökning visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning för olika metaller alltjämt har fungerat mycket väl i Karlstads kommun. Resultaten från mossundersökningen i Karlstads kommun har jämförts med bakgrundshalter från Värmlands län samt från Mellansverige.

    En statistisk analys visade att medianhalterna av järn, kadmium, koppar, krom, nickel, vanadin, kobolt och antimon i mossor från Karlstads kommun var högre än motsvarande medianhalterna från Värmlands län och från Mellansverige. Däremot fanns det inga statistiskt signifikanta skillnader mellan medianhalterna av arsenik, bly, kvicksilver, zink, aluminium eller molybden i mossor från Karlstads kommun, Värmlands län eller Mellansverige.

    De högsta halterna av arsenik, bly, järn, koppar, vanadin, zink, kobolt och antimon fanns vid Välsviken. Vid Välsviken och Sörmon fanns de högsta halterna av aluminium medan de högsta halterna av kadmium fanns vid Alsternäs och de högsta kvicksilverhalterna fanns vid Zakrisdal. De högsta metallhalterna av krom, nickel och molybden fanns vid Lamberget.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller och kväve i mossa 2020, Boliden Aitik: På uppdrag av Boliden Aitik2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Metoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller och kväve ger en god bild av nedfallet över Sverige. I området kring Aitikgruvan har förtätade undersökningar av metallhalter i mossa tidigare genomförts 1995, 2000, 2007, 2011 och 2015. Under 2020 var första gången då även kväve analyserades i mossorna. Mossproverna från förtätningsområdet har kategoriserats beroende på avstånd till gruvan, inom en mil, inom en till två mil och inom tre till sju mil. Jämförelser har även gjorts mot nationella mossprover i norra Sveriges inland och Norrbottens län.

    Särskilt för arsenik, järn, koppar, krom, nickel, aluminium, vanadin, kobolt, molybden och antimon fanns för uppmätta halter i mossproverna ett starkt statistiskt signifikant beroende av avståndet från Aitikgruvan. Regressionsanalysen visade att för zink, mangan och kväve fanns inget statistiskt signifikant samband mellan halterna i mossproverna och avstånd från Aitikgruvan.

    I området närmast gruvan i Aitik fanns det för flertalet metaller fanns inga statistiskt signifikanta förändringar av medianhalterna mellan 2015 och 2020 års undersökningar. Undantag var dock att kvicksilver- och zinkhalterna ökade mellan 2015 och 2020, medan nickelhalten minskade i området närmast gruvan (inom en mil). Även i området inom en till två mils avstånd från gruvan ökade zinkhalten mellan 2015 och 2020 års undersökningar, samtidigt som medianhalterna av bly, krom och nickel minskade. För området längst bort från gruvan (tre till sju mil) ökade medianhalterna av arsenik, järn, krom och kvicksilver mellan 2015 och 2020 års undersökningar.  

    Under de senaste 25 åren (1995–2020) visade trendanalysen att medianhalten i mossa för bly och kadmium har minskat statistiskt signifikant för alla tre områden inom sju mils avstånd från Aitikgruvan. Trendanalysen visade även att under de senaste 25 åren (1995–2020) har medianhalten i mossa för arsenik och nickel minskat statistiskt signifikant för området inom tre till sju mils avstånd från Aitikgruvan.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller och PAH i mossa i Sundsvalls kommun, 2020: På uppdrag av Sundsvalls kommun och Länsstyrelsen Västernorrland2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Metoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller och kväve ger en god bild av nedfallet över Sverige. Förtätade undersökningar av metallhalter i mossa har tidigare genomförts i Sundsvalls kommun 1984, 1990, 1995, 2007 och 2015. Halter av PAH har undersökts i förtätningsproverna för första gången 2020. Mossproverna från kommunen har i rapporten kategoriserats som antingen centrala eller perifera provpunkter.

    Samtliga metallhalter var högre i förtätningsproverna jämfört med bakgrundproverna i Sundsvalls kommun 2020. Speciellt tydligt var detta för halterna av järn, koppar, nickel, zink, aluminium, kobolt och antimon som i förtätningsproverna var mycket högre än motsvarande halter från den nationella bakgrundsundersökningen i Sundsvalls kommun.

    Medianhalten för Sundsvalls kommuns centrala provpunkter ökade endast statistiskt signifikant för zink mellan 2015 och 2020. Inte några metallers medianhalter förändrades mellan 2015 och 2020 års mossundersökningar för Sundsvalls kommuns perifera provpunkter.

    Under de senaste 36 åren (1984–2020) visade trendanalysen att medianhalten i mossa för Sundsvalls kommuns perifera provpunkter minskade signifikant för krom, koppar, järn, bly och vanadin medan ingen statistiskt signifikant skillnad fanns för arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och zink. Under de senaste 36 åren (1984–2020) visade trendanalysen för Sundsvalls kommuns centrala provpunkter att ingen statistiskt signifikant förändring av medianhalten i mossa fanns för kadmium, krom, koppar, kvicksilver, nickel, vanadin och zink.

    Halter av PAH 16 (summan av alla analyserade PAH-ämnen) i mossprover från Sundsvalls kommun var för de fyra proverna insamlade vid de centrala provpunkterna avsevärt högre jämfört med halterna i referensprovet från Storvallsjön, belägen cirka fem mil nordväst om Sundsvalls centrum. Den högsta halten av PAH 16 uppmättes i mossprovet från Alvägen, strax sydost om centrala Sundsvall. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mätningar av försurande och övergödande ämnen samt tungmetaller i Malmö: Resultat till och med september 20202021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har sedan 1999 genomfört mätningar av försurande och övergödande ämnen samt tungmetaller i Malmö stad med fem års mellanrum. Resultaten från de senaste hydrologiska årets mätningar (oktober 2019 – september 2020) visar att nedfallet av sulfatsvavel (utan bidrag från havssalt) med nederbörden var cirka 1,6 kg/ha i Malmö, vilket var något lägre jämfört med motsvarande mätningar i nederbörden i bakgrundsmiljön vid de båda skånska mätstationerna inom Krondroppsnätet (Hissmossa och Stenshult).

    I Malmö var det totala oorganiska kvävenedfallet med nederbörden under 2019/20 knappt 6 kg/ha. Även det totala kvävenedfallet med nederbörden var lägre i Malmö jämfört med Hissmossa och Stenshult. Torrdepositionen av kväve inkluderas dock inte i dessa mätningar, vilket innebär att det totala kvävenedfallet i Malmö var högre än vad dessa nederbördskemiska mätningar visar.

    För flertalet tungmetaller, utom koppar, var nedfallet med nederbörden under 2019/20 det lägsta som uppmätts under de fem olika mätomgångarna som genomförts. Nedfallet med nederbörden av kadmium, krom, koppar, nickel, kobolt och zink var under det hydrologiska året 2019/20 högre i Malmö jämfört med bakgrundsmätningarna vid Hallahus, medan nedfallet av arsenik, bly, mangan och vanadin var högre vid Hallahus.

    Nedfallet av nitratkväve, totalt oorganiskt kväve, natrium och kadmium med nederbörden i Malmö har minskat signifikant från 1999/00 till 2019/20.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller i mossa2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under de senaste 40 åren, mellan 1975 och 2015, har metallkoncentrationen i mossor i Sverige minskat signifikant för samtliga metaller som ingått i trendanalysen. Den största minskningen har noterats för bly följt av vanadin, krom, nickel, arsenik, kadmium, koppar och zink. Den enda metall för vilken ingen signifikant minskning kunde ses för den senaste 40-årsperioden var för krom i mossprover insamlade i norra Sveriges kustland. För samtliga övriga regionala områden och för alla övriga metaller fanns en statistiskt signifikant minskning under tidsperioden.

    Resultaten från 2015 års undersökning visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning av olika metaller i Sverige har, för merparten av metallerna, fortsatt fungerat mycket väl. Då mossor nästan uteslutande tar upp metaller från luften ger metoden en god bild av nedfallet. Lokala skillnader kan spåras och ge information om såväl lokala utsläppskällor som långväga utsläpp. Ett undantag är mangan (Mn) där koncentrationerna i mossan sannolikt inte avspeglar atmosfärisk deposition. Av de mossprover som insamlats inom den nationella undersökningen 2015 har 611 prover analyserats med avseende på koncentrationer av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), aluminium (Al), kobolt (Co), mangan (Mn) och molybden (Mo).

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller i mossa 20102011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört mätningar av halter av metaller i mossa över hela Sverige under 2010. Idén att använda mossor för att mäta metallförekomsten i skogsekosystem utvecklades i Sverige och de nationella mossundersökningarna har genomförts i stort sett vart 5:e år sedan 1975. Syftet med metallmätningarna i mossa är bl.a. att kvalitativt och kvantitativt karakterisera det regionala bakgrundsnedfallet av metaller, påvisa mer betydande föroreningskällor och utsträckningen av de påverkade områdena, följa upp tidigare nedfallsmätningar och följa tidsutvecklingen, följa upp resultatet av emissionsbegränsande åtgärder samt delta i samt rapportera till det europeiska samarbetet inom Luftkonventionen (ICP Vegetation). Resultaten visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning för olika metaller över Sverige har fungerat mycket väl. I den nationella undersökningen 2010 har arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V) och zink (Zn) analyserats. Förekomsten av de flesta av metallerna följer en syd-nordlig gradient med de högsta halterna i södra eller sydvästra Sverige. För metallerna Pb, Cd, Cu, Cr, Hg, Ni, V och Zn är koncentrationerna signifikant lägre i fjälltrakterna och norra Sveriges inland jämfört med övriga delar av Sverige. Vissa områden som malmfälten i Norrbotten, områden i närheten av Rönnskärsverken i Skellefteå kommun samt kustområdet nära gränsen till Finland utgör undantag från den generella syd-nordliga gradienten. I dessa områden finns påverkan av lokala utsläppskällor. För de allra flesta metaller har tungmetallmedelhalten i mossa minskat sedan 2005 års undersökning. Undantag från detta är främst koppar och zink. Förändringar över tiden vad gäller metallhalterna i mossor stämmer överens med trenderna i Sveriges och övriga Europas utsläppsminskningar. Under de senaste 35 åren, mellan 1975 och 2010, har metallhalten i mossor i hela Sverige minskat signifikant för samtliga undersökta metaller med mellan 47 % och nästan 100 %. Mest minskade metallkoncentrationerna i mossa för bly följt av krom, nickel, kadmium, vanadin, arsenik, koppar och zink. Det finns dock vissa områden i Sverige där ingen signifikant minskning kan påvisas. Under perioden 1990-2010 har metallhalten i mossa i Sverige inte minskat i samma utsträckning som tidigare. Endast bly och kadmium visar på en statistiskt signifikant minskning som medelvärde för hela Sverige för denna period. För järn, koppar, krom, vanadin finns det dock i några fall statistiskt signifikant minskande metallhalter i mossa i vissa regioner under perioden. För nickel och zink kan inga statistisk signifikanta minskningar påvisas mellan 1990 - 2010 för någon del av Sverige.För framtiden bör exempelvis även de sällsynta jordartsmetallerna inkluderas i mossundersökningen. Dessa kan bli ett växande problem inom en snar framtid.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller i mossa i Kalmar län, 2010-20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Kalmar Läns Luftvårdsförbund har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört mätningar av halter av metaller i mossa i Kalmar län under 2011. Resultaten har bearbetats och analyserats och jämförelser har gjorts mot provpunkter i Kalmar län inom den nationella undersökningen 2010 samt mot tidigare år med förtätnings-provpunkter, 1989 och 2000. De mossprover som insamlats i Kalmar län 2011 har analyserats med avseende på halter av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), aluminium (Al), kobolt (Co), mangan (Mn) och molybden (Mo). För den statistiska analysen av metallinne-hållet i de insamlade mossproverna har de insamlade mossproverna delats in i olika kategorier: "Bakgrund", "Glas-bruk", "Gruva", "Massaindustri", "Metallindustri", "Mineralindustri" och "Stadsmiljö". Jämförelse mellan medelkoncentrationer i mossprover från 2010-2011 med 2000 och 1989-1990 visar att koncentratio-nen de flesta metallerna har minskat till 2011 och i många fall är dessa minskningar statistiskt signifikanta. Undantag är Hg från kategori "Gruva" där medelkoncentrationen är signifikant högre 2011 jämfört med 2000.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller i mossa i Kalmar län 20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Kalmar läns Luftvårdsförbund har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört förtätningsmätningar av koncentrationer av metaller i mossa insamlade i Kalmar län under 2015.

    Idén att storskaligt använda mossor som bioindikator för mätningar av metaller utvecklades i Sverige under 1970-talet. Resultaten visar att metoden fortsatt ger en god bild av nedfallet, detta då mossor nästan uteslutande tar upp metaller från luften. Lokala skillnader kan spåras och ge information om såväl lokala utsläppskällor som långväga utsläpp. Analys av mangan (Mn) i mossprover avspeglar dock inte den atmosfäriska depositionen, utan det finns andra viktigare källor än atmosfärisk deposition som förklarar mangankoncentrationerna i mossan.

    I Kalmar län har förtätande undersökningar av metallkoncentrationer i mossa förutom 2015 genomförts 1989, 1995, 2000 och 2011. I Kalmar län provtogs mossor i närhet till glas-, gruv-, massa-, metall- och mineralindustrier samt i stadsmiljö under 1989, 2000, 2011 och 2015. Under 1995 års undersökning insamlades mossprover endast i bakgrundsmiljön. Förtätningsundersökningarna i Kalmar län har skett i nära anslutning till den nationella mossundersökningen i bakgrundsmiljön. Nationella undersökningar i bakgrundsmiljön har skett vart 5:e år sedan 1975 över hela Sverige. Resultaten från förtätningsundersökningen 1989 och 2011 har i rapporten jämförts med resultaten från den nationella mossundersökningen 1990 respektive 2010.

    De 115 mossprover som insamlats i förtätningsundersökningen i Kalmar län 2015 har analyserats med avseende på koncentrationer av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), aluminium (Al), kobolt (Co), mangan (Mn) och molybden (Mo). Under 2015 analyserades även 28 mossprover från Kalmar län inom den nationella mossundersökningen. I rapporten har samtliga mätresultat (nationella och förtätningsprover) som genomförts i Kalmar län sedan 1989/1990 använts.

    This report is only available in Swedish

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller i mossa i Karlstads kommun 20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag åt Karlstads kommun har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört en undersökning av koncentrationer av metaller i mossa insamlade i Karlstads kommun under 2015. Resultaten visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning för olika metaller har fungerat mycket väl i Forshaga kommun. Däremot kan inte analys av mangan i mossproverna användas för att mäta belastningen då koncentrationerna i mossan inte avspeglar den atmosfäriska depositionen. Anledningen till detta skulle kunna vara att det för mangan finns andra viktigare källor än atmosfärisk deposition som förklarar koncentrationerna i mossan. Därför redovisas inte resultat från mangankoncentrationerna i mossorna i sammanfattningen.

    De mossprover som insamlats har analyserats med avseende på koncentrationer av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), aluminium (Al), kobolt (Co), molybden (Mo) och mangan (Mn).

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller i mossa i Skåne län, 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund har IVL Svenska Miljöinstitutet AB sammanställt en rapport utifrån resultaten från mossundersökningen som genomförts under 2010.Resultaten visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning för olika metaller över Skåne har fungerat väl. De mossprover som insamlats i Skåne 2010 har analyserats med avseende på halter av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), kobolt (Co), mangan (Mn), molybden (Mo) och aluminium (Al).

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller i mossa i Sundsvalls kommun 20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Sundsvalls kommun har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört en undersökning av koncentrationer av metaller i mossprover insamlade vid tio platser i bakgrundsmiljö och i urban miljö i Sundsvalls kommun under 2015. Resultaten visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning för olika metaller fortsatt har fungerat väl. Analys av mangan i mossprover avspeglar dock inte den atmosfäriska depositionen, utan det finns andra viktigare källor än atmosfärisk deposition som förklarar mangankoncentrationerna i mossan.

    I Sundsvall startade undersökningar av metallkoncentrationer i mossor insamlade i den urbana miljön samt i bakgrundsmiljön under 1984 och har efter det upprepats under 1990, 1995, 2007 och 2015. De mossprover som insamlats 2015 har analyserats med avseende på koncentrationer av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), kobolt (Co), aluminium (Al), molybden (Mo) och mangan (Mn).

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller i mossa i Östergötland 20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Östergötlands Luftvårdsförbund har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört förtätningsmätningar av koncentrationer av metaller i mossa insamlade i Östergötland under 2015. Idén att storskaligt använda mossor som bioindikator för mätningar av metaller utvecklades i Sverige under 1970-talet, och resultaten visar att metoden fortsatt ger en god bild av nedfallet, då mossor nästan uteslutande tar upp metaller från luften. Lokala skillnader kan spåras och ge information om såväl lokala utsläppskällor som långväga utsläpp. Ett undantag är dock mangan (Mn) där koncentrationerna i mossan inte avspeglar atmosfärisk deposition.

    I Östergötland har förtätande undersökningar av metallkoncentrationer i mossa genomförts vart 5:e år sedan 1985. De nationella mossundersökningarna startade i Sverige 1975 och har genomförts vart 5:e år sedan dess. De 86 mossprover som insamlats i förtätningsundersökningen i Östergötland 2015 har analyserats med avseende på koncentrationer av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), aluminium (Al), kobolt (Co), mangan (Mn) och molybden (Mo). Under 2015 analyserades även 21 mossprover från Östergötland i den nationella mossundersökningen. I rapporten har samtliga mätresultat (nationella och förtätningsprover) från de undersökningar som genomförts i Östergötland sedan 1985 använts.

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller i mossa i Östergötlands län, 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Östergötlands Luftvårdsförbund har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört förtätade mätningar av halter av metaller i mossa i Östergötlands län under 2010 i samband med den nationella mossundersökningen som genomförts i hela Sverige under 2010.Resultaten visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning av olika metaller i Östergötland har fungerat mycket väl. Metaller som analyserats i mossmaterialet är: arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V) och zink (Zn). Även aluminium (Al), kobolt (Co), mangan (Mn) och molybden (Mo) analyserades.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roux, Marta Segura
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kartläggning av lantanoider i mossa i Sverige2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört en undersökning avseende förekomst av 14 lantanoider, ingående i gruppen sällsynta jordartsmetaller, i mossprover. Mossproverna samlades in 2015, på uppdrag av Naturvårdsverket, i bakgrundsmiljö i Sverige. Förutom att kartlägga om det fanns geografiska koncentrationsskillnader för lantanoiderna över Sverige var målet att om möjligt utröna om ursprunget för de olika lantanoiderna var antropogent. Resultaten visade på att det fanns skillnader vad gäller de olika lantanoidkoncentrationerna i mossa över landet. Utifrån erhållna resultat kunde också konstateras att medianvärdet för samtliga lanatanoider (utom europium) var statistiskt signifikant lägre för Norrland jämfört med för Götaland och Svealand, men ingen tydlig gradient kunde ses. Däremot hittades förhöjda lantanoidkoncentrationer i vissa mossprover. I denna studie användes även mossprover som insamlats 2015, på uppdrag av Kalmar läns luftvårdsförbund, i stads- och industrinära miljö i Kalmar län, för att undersöka eventuella skillnader av lantanoidkoncentrationer. Resultaten visade att koncentrationerna av samtliga lantanoider i mossproverna var signifikant högre i stads- och industrinära miljö jämfört med i bakgrundsmiljön. Däremot fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i koncentrationer av lantanoider i mossa mellan prover som insamlats i stads- och industrinära miljö. Data från litteraturen möjliggjorde även en jämförelse av lantanoidkoncentrationerna i mossprover över tid från bakgrundsmiljön i södra Sverige. I jämförelsen användes resultat från mossprover tagna 1975, 2000 samt 2015. Allra högst lantanoidkoncentrationer fanns i proverna från 1975. Mellan 1975 och 2000 minskade lantanoidkoncentrationerna i mossproverna med mer än hälften (i medeltal 62 %). Även mellan 2000 och 2015 minskade koncentrationerna i mossan för flertalet lantanoider med nästan hälften (i medeltal 44 %).

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Ferm, Martin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Granat, L.
    Engardt, M.
    Hansen, K.
    Wet deposition of ammonium, nitrate and non-sea-salt sulphate in Sweden 1955 through 2017.2019In: Atmospheric Environment: X, ISSN 2590-1621, Vol. 100015, no 2Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Långtidstrend av våtdeposition till Sveige

  • 20.
    Fredricsson, Malin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nerentorp, Michelle
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Potter, Annika
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sjöberg, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nationell luftövervakning - Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket ansvarar för den nationella övervakningen av luftens och nederbördens kvalitet i bakgrundsmiljö. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar till och med 2017 och regionala modellberäkningar till och med 2016, respektive 2017 för marknära ozon.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Fredricsson, Malin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nerentorp, Michelle
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Potter, Annika
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Hans Christen
    Arenskoug, Hans
    Tunved, Peter
    Mellqvist, Johan
    Lindström, Bodil
    Nanos, Therese
    Andersson, Sandra
    Carlund, Thomas
    Leung, Wing
    IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Nationell luftövervakning: Sakrapport med data från övervakning inom Program-område Luft t.o.m 20192021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket, Luftenheten, ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2019 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2018. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Grennfelt, Peringe
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lindén, Eva
    Ejhed, Heléne
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Henriksson, Jonas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Zetterberg, Lars
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Vår värld 2010 - Hur blev det?2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I mars 1988 ordnade Industriförbundet, Trygg Hansa, Ångpanneföreningen och IVL en konferens med temat Vår Värld 2010. Som ett underlag till konferensen hade IVL tagit fram ett bakgrundsdokument i vilket man diskuterade utvecklingen fram till 2010 för några då prioriterade miljöproblem i form av scenarier. I denna rapport har vi gått tillbaka och studerat vad vi sa 1988, hur utvecklingen blev i förhållande till de scenarier som vi då beskrev. Vi har studerat fem olika miljöproblem; global uppvärmning, uttunningen av stratosfärens ozonskikt, luftföroreningar (speciellt försurning), övergödningen av havet samt kemikalier. Av de fem ovan nämnda problemen kan vi idag konstatera att när det gäller utsläpp så har stora steg tagits för att lösa problemen för två av dem – hotet mot stratosfärens ozonskikt samt försurningen. För klimat, övergödningen av Östersjön och kemikalier är problemen fortsatt stora och det kommer att krävas fortsatt stora insatser för att nå de långsiktiga målen. Slutligen kan nämnas att med dagens kunskap skulle vi 1988 kanske också tagit upp luftföroreningarnas hälsoeffekter som ett särskilt problem liksom det omfattande nyttjandet av jordens naturresurser av olika slag.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Malin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Påverkan på atmosfäriskt nedfall och luftkvaliten i Sverige av SO2-emissioner från vulkanutbrottet på Island, 2014-20152017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den 31 augusti 2014 till 27 februari 2015 pågick ett vulkanutbrott på Island med utsläpp av svaveldioxid (SO2) i samma storleksordning som de dubbla antropogena utsläppen från Europa under ett år. Merparten av svavelutsläppen från vulkanen skedde under september till november 2014. Vulkanutbrottet påverkade periodvis luftkvaliteten i Sverige, framför allt under september och oktober 2014. och i synnerhet i norra Sverige som normalt har en relativt ren miljö utan större föroreningskällor.

    Samtliga mätplatser inom Krondroppsnätet visade förhöjda lufthalter av SO2 i september 2014 jämfört med tidigare år. Den uppmätta genomsnittliga SO2-halten i september 2014 över Sverige, var sex gånger så hög som motsvarande treårsmedelvärde för september under 2011-2013. Ökningen var störst i norra Sverige, där lufthalterna var 25 gånger högre än normalt. I södra och mellersta Sverige var ökningen betydligt mindre, ungefär 3 gånger så hög i mellersta Sverige och dubbelt så hög i södra Sverige. Spridningsmodellering med EMEP-modellen visade att över 90 % av SO2-halterna under september 2014 i norra Sverige hade sitt ursprung i SO2-emissioner från vulkanutbrottet.

    I likhet med lufthalterna ökade svavelnedfallet mest i norra Sverige, men för nedfallet var ökningen störst under oktober månad. Detta kan förklaras av att nederbördsmängden under oktober månad var hög. September månad karaktäriserades av en låg nederbördsmängd, varför en stor mängd av torrdepositionen av svavel från september, det vill säga den deposition som fastnar i trädkronorna, sköljdes ner med regnet och samlades in i krondroppsmätningarna under träd¬kronorna först under oktober månad. Detta bidrog till att den totala svaveldepositionen (alltså mätningarna via krondropp) blev hög under oktober.

    Nedfallet av svavel med nederbörden (våtdepositionen) var ca tre gånger så hög under oktober 2014 över Sverige jämfört med motsvarande treårsmedelvärde för oktober under 2011-2013. Totaldepositionen som krondropp ökade ännu mer och var ca fem gånger högre. Nedfallet ökade mest i norra Sverige, där nedfallet över öppet fält ökade med 350 % och totaldepositionen som krondropp ökade drygt 1200 %. Motsvarande ökning i mellersta Sverige var 270 % för nedfallet över öppet fält och 760 % för totaldepositionen som krondropp. I södra Sverige var ökningen bara 130 % respektive 220 %. Spridningsberäkningen med EMEP-modellen visade att våtdepositions¬andelen från vulkanen var mer än 80 % i vissa delar av norra Sverige, under tiden för vulkanutbrottet (september 2014 – februari 2015).

    Även om mätresultaten visar på kraftiga förhöjningar av SO2-halter och svavelnedfall på månads-basis, så syns effekten inte lika tydligt om man analyserar data för årsmedelvärden (hydrologiska år), framförallt inte i södra och mellersta Sverige. Detta beror framförallt på att inledningen av vulkanutbrottet (september 2014) tillfaller det hydrologiska året 2013/2014, medan återstoden av vulkanutbrottet tillfaller det hydrologiska året 2014/2015. Om man däremot analyserar data på kalenderåret 2014 så syns effekten tydligt i hela landet.

    Även om det antropogena svavelnedfallet och lufthalterna av SO2 minskat dramatiskt i Sverige under de senaste 30 åren, belyser den här studien vikten av att upprätthålla luftkvalitetsmätningar. Krondroppsnätets mätningar bekräftar inte bara återhämtning, utan är också ett användbart verktyg för att spåra effekterna av specifika föroreningshändelser såsom vulkaniska utsläpp av SO2. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Scientists from Swedish Environmental Research Institute (IVL), Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI), University of Gothenburg and Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) have made an updated economic evaluation of the negative consequences of groundlevel ozone on forest- and agricultural production in Sweden. The analysis was made based on three different ozone scenarios: 1. Current ozone concentrations (2006-2012). 2. A scenario where the target value used within the Swedish Environmental Objectives, 10 000 ?g/m 3 hours AOT40 April-September, is not exceeded anywhere in Sweden 3. A pre-industrial scenario where AOT40 April-September was zero all over Sweden. The economic evaluation was made for the ozone impacts on forest and agricultural production, where scenarios 1 and 2 above were compared to the pre-industrial ozone scenario. Based on new scientific knowledge since the previous report (Karlsson et al., 2006), a revised value for the negative impacts of ozone on the growth rates of Norway spruce and Scots pine was suggested, from -2 % to -5 % per 20000 ?g/m 3 hours AOT40 Apr-Sept. AOT40 Apr-Sept 20000 ?g/m3 hours is a common value for vegetation ozone exposure in southern Sweden. For deciduous trees, the previously used value of for ozone growth was suggested to remain at -8 % per 20000 ?g/m3 hours AOT40 Apr-Sept. The dose-response relationships for wheat used within the Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution (LRTAP) have to some extent been updated since 2006. These updated relationships were used is this new study. However, the differences as compared to previous versions are small. The current ozone concentrations 2006-2012 were estimated to reduce the forest growth in Sweden as a summed value across all regions and tree species by 2.9 Mm 3 yr-1, corresponding to a growth reduction of -3.2 %. Across different regions and tree species, these values ranged -1.6 - -4.9 %. In the scenario where the target value used within the Swedish Environmental Objectives was not exceeded, the mean growth corresponded to a growth reduction of -1.2 %, ranging -0.6 – 2.1 %. Taken together the estimated economic value of forest growth reductions and agricultural crop yield losses due to current ozone concentrations in Sweden 2006-2012 were estimated to 913 MSEK/yr . The corresponding value for the scenario where the target value for ozone within the Swedish Environmental Objectives was not exceeded was 367 MSEK/yr. The estimates were made by comparison with the pre-industrial ozone levels, where the ozone concentrations never exceeded 80 ?g/m3 (40 ppb). This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellström, Sofie
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Torrdeposition till insamlare för nedfall med nederbörden: Metodik och manual baserat på RUT-försöket, Rör under tak2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet under två hydrologiska år genomfört mätningar och utvecklat metoder för att beräkna andelen torrdeposition till insamlingsutrustning för nederbörd på öppet fält. Metodiken syftar till att kunna korrigera mätresultat för bulkdeposition till beräknade värden för våtdeposition. Metodiken ska kunna tillämpas för valfri mätplats i Sverige. Korrigeringar görs separat för den nu använda mätutrustningen, WoF-provtagare och en tidigare använd mätutrustning, Tratt och Dunk.

    För natrium, sulfatsvavel, nitrat- och ammoniumkväve görs separata korrigeringar regionvis för respektive ämne på månadsbasis, baserat på separata korrigeringsfaktorer, Fvåt, grundat på om bulkdepositionen under månaden över- eller underskrider ett tröskelvärde. Platsvis tillämpning av beräkningarna grundas på den geografiska region som platsen tillhör.

    För kalcium, magnesium, kalium och klorid görs korrigeringar regionvis på årsbasis genom att ett värde för Fvåt används som är konstant över tid för respektive ämne och region. Korrigeringen beror inte av storleken på bulkdepositionen. Platsvis tillämpning grundas på den geografiska region som platsen tillhör.

    För fosfor kan bulkdeposition i nuläget utifrån tillgängliga mätresultat inte separeras till våt- och torrdeposition. Detta på grund av att variationen i mätdata varit alltför stor

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på skog och jordbruksgrödor i Sverige baserat på ozonflux2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborgs Universitet och SMHI har beräknat att om man lyckades eliminera bildningen av luftföroreningen ozon nära marken skulle produktionen i skogs- och jordbruk i Sverige öka motsvarande ett årligt ekonomiskt värde på 1470 MSEK, fördelat på 940 MSEK för skog och 530 MSEK för jordbruk. Dessa värden är högre jämfört med tidigare studier, beroende på att beräkningarna nu grundar sig på hur mycket ozon som tas upp av växterna, istället för som tidigare på halterna i luften.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Andersson, Camilla
    Pleijel, Håkan
    The European heat wave of 2018 and its promotion of the ozone climate penalty in south-west Sweden2020In: Boreal environment research, ISSN 1239-6095, E-ISSN 1797-2469, Vol. 25, p. 39–50-Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The ozone concentration ([O3]), temperature (T) and vapour pressure deficit (VPD) during the 2018 heat wave (HW) was compared with conditions from 2013–2017. The study included one coastal and two inland sites in southwest Sweden. The positive relationship between [O3] and T was stronger in 2018. The average daytime T from April–September was higher by 2.0–2.4°C in 2018. The VPD was strongly and positively affected by the 2018 HW. The daytime mean [O3] was enhanced by 7–12% in 2018. The relationship between hourly daytime [O3] and T, as well as that between the daily maximum [O3] and daily maximum T, was steeper in 2018. The stronger promotion of [O3] by T in 2018 was possibly partly a result of dry conditions causing stomatal closure of vegetation and thus a weaker O3 sink. If HWs like that in 2018 become more common, they can be expected to promote higher [O3] and risk larger health and ecosystem effects.

  • 28.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pleijel, Håkan
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Marknära ozon, SO2, NO2 och sot vid Östads Säteri 1987-20032004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    IVL Svenska Miljöinstitutet AB har tillsammans med Göteborgs Universitet bedrivit experimentell forskning kring inverkan av luftföroreningar på växtligheten vid Östads säteri sedan 1987. Östads säteri är beläget i Alingsås kommun vid sjön Mjörn, ca 45 km nordost om Göteborg. Den experimentella verksamheten har främst varit inriktad på inverkan av marknära ozon på skördavkastning hos vete samt inverkan på tillväxten hos gran och björk. I samband med experimenten har mätningar gjorts av halterna i omgivningsluften av olika gasformiga luftföroreningar, främst ozon, NO2 och SO2, samt sot. I föreliggande rapport har dessa mätningar sammanställts och olika medelvärden samt ackumulerade ozonexponerings index beräknats. Dessa har jämförts med motsvarande medelvärden och ackumulerade index ifrån relevanta omkringliggande mätlokaler i södra Sverige.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pleijel, Håkan
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Belhaj, Mohammed
    Andersson, Mikael
    Hellsten, Sofie
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige i relation till föreslagna miljömål2006Report (Other academic)
    Abstract [en]

    De ekonomiska kostnader som kan uppstå genom inverkan av ozon nära marken på produktionen i jord- och skogsbruk i Sverige har utvärderats. Beräkningarna har utgått från fyra olika scenarier för ozonförekomst: 1. Nuvarande ozonbelastning. 2. En ozonbelastning motsvarande ett förslag till kortsiktigt målvärde inom miljömålet Frisk Luft, att ozonbelastningen inte skall överskrida AOT40 20 000 mg m-3 till år 2015. 3. En ozonbelastning motsvarande ett förslag till långsiktigt målvärde inom miljömålet Frisk Luft, att ozonbelastningen inte skall överskrida AOT30 18 000 mg m-3. 4. En prognos för framtida ozonförekomst för år 2020 baserat på AOT40. Skillnaden i de årliga ekonomiska kostnaderna mellan nuvarande ozonbelastning och scenariot för år 2020, 150 MSEK, kan ses som en grov uppskattning av den ekonomiska vinst som uppstår vad gäller inverkan av ozon på växtligheten i Sverige, om det föreslagna kortsiktiga målvärdet klaras över hela landets areal.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Klemetz, Viktor
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nerentorp, Michelle
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Potter, Annika
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Segura Roux, Marta
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Söderlund, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Areskoug, Hans
    Hamzavi, Zahra
    Hansson, Christen
    Krejci, Radovan
    Mellqvist, Johan
    Lindström, Bodil
    Nanos, Therese
    Alpfjord Wylde, Helene
    Andersson, Camilla
    Andersson, Sandra
    Carlund, Thomas
    Leung, Wing
    Nationell luftövervakning: Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t. o. m. 20212023Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Swedish Environmental Protection Agency is responsible for the national air quality and precipitation monitoring in rural background areas.

    This report presents the results from the activities within the National monitoring programme for air pollutants including measurements (performed by IVL Swedish Environmental Research Institute (IVL), Stockholm University (SU), Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), Chalmers University of Technology and Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) respectively) until 2021 and modelling (performed by SMHI) until 2020

    .For most of the air pollutants monitored the situation has improved significantly since the measurements started between 20 and 40 years back, regarding air concentrations as well as deposition in the rural background.

    The pollution load is in general decreasing the further north one goes.For most of the components for which there are environmental quality standards (EQS) and environmental objectives, the concentrations are well below the limit and target values.

    The concentrations of ground-level ozone exceed the air quality standard for health at several locations in southern Sweden. For particles (PM2,5) and benzene (in urban background air) there is a low risk for concentration levels above the specifications of the environmental objectives.

    Download full text (pdf)
    Nationell luftövervakning 2021
  • 31.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller i mossa i Kalmar län samt i humus vid SAFT AB, 2020: På uppdrag av Kalmar läns luftvårdsförbund och SAFT AB2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Metoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller och kväve ger en god bild av nedfallet över Sverige. I Kalmar län har förtätande undersökningar av metallhalter i mossa, på uppdrag av Kalmar läns Luftvårdsförbund, tidigare genomförts fem gånger sedan 1989. Förtätningsundersökningarna har fokuserats på att provta i närheten av glasbruk, gruva, massa-, metall-, mineralindustri samt i stadsmiljö. I samband med förtätningsstudien 2020 har SAFT AB valt att även analysera humusprover. Undersökningarna vid SAFT AB har genomförts sedan 1969 (mossa) respektive 1981 (humus).

    Generellt var halterna av arsenik, bly, järn, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin, aluminium, molybden och mangan i förtätningsundersökningens mossprover låga. Halterna av zink-, kobolt- och antimonhalterna var i förtätningsproverna generellt något högre jämfört med halterna i bakgrundsundersökningen.

    Resultaten från humusproverna är tänkta att ge ett ackumulerat mått på metallbelastningen i marken. Variationen i humusens metallhalter var dock stor både mellan delproverna från provplatserna och mellan de olika åren. För arsenik, kadmium, järn, krom, kobolt, nickel, aluminium, molybden och vanadin uppmättes den högsta halten vid provpunkten närmast anläggningen.

    Nedan visas resultaten från trendanalysen med Mann-Kendal för de perioder och de metaller där den kunde genomföras.

    ·        Under de senaste 30 åren har medianhalten i mossa för bakgrundsmiljön minskat signifikant för bly, kadmium, koppar, nickel, krom och vanadin. 

    ·        Under de senaste 31 åren har medianhalten i mossa för kategorin Glasbruk minskat signifikant för bly, kadmium och koppar. 

    ·        Under de senaste 31 åren har medianhalten i mossa för kategorin Massaindustri och Metallindustri minskat signifikant för bly. 

    ·        Under de senaste 31 åren har medianhalten i mossa för kategorin Mineralindustri minskat signifikant för bly och krom. 

    ·        Under de senaste 31 åren har medianhalten i mossa för kategorin Stad minskat signifikant för koppar och vanadin. 

    Under de senaste 29 åren fanns inga statistiskt signifikanta förändringar av kadmium- och nickelhalterna i mossan och humusen insamlade vid SAFT AB.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller i mossa, Skåne län 2020: På uppdrag av Länsstyrelsen Skåne2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Metoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller och kväve ger en god bild av nedfallet över Sverige. De sex områden som bedömts påverkade av intensivare metallindustrier var Höganäs, Helsingborg, Landskrona, Lomma, Svedala och Lönsboda. Metallinnehållet för flertalet mossor i bakgrundsmiljön i Skåne län var generellt lågt, och det fanns inga större geografiska skillnader. Detta var tydligt framförallt för halterna i mossa av arsenik, bly, kadmium, molybden, nickel och aluminium.

    För samtliga metaller, förutom för kvicksilver, fanns statistiskt signifikanta skillnader i medianhalten för de olika områdena. 

    ·        vid Lönsboda var medianhalterna lägre än bakgrundsmiljön för As, Cu, Zn, Cr, Ni, V, Fe, Co, Mo och Al. 

    ·        vid Höganäs var medianhalterna högre än bakgrundsmiljön för As, Cr, Ni, V, Fe, Co, Mo och Al.

    ·        vid Helsingborg var medianhalterna högre än bakgrundsmiljön för As, Pb, Cu, Cr, Zn, Cr, Ni, V, Fe, Co, Mo och Al. 

    ·        vid Landskrona var medianhalterna högre än bakgrundsmiljön för As, Pb, Cd, Cu, Cr, Zn, Cr, Ni, Fe, Co, Mo och Sb. 

    ·        vid Lomma var medianhalterna högre än bakgrundsmiljön för Cu, Zn, Cr, Fe, Co, Mo och Sb och lägre än Mn.

    ·        vid Svedala var endast medianhalten av Cu högre än bakgrundsmiljön. 

    Punktkällornas påverkan på metallhalten i de mossprov som samlades in studerades och vid alla sex områden fanns en påverkan. Påverkan var dock olika stor för olika metaller och olika områden. Vid tolkningen av hur metallhalterna i mossproverna varierar med avståndet från punktkällorna måste man även beakta att Skåne ligger i ett område där bidraget av långväga transporterade föroreningar från övriga Europa är stort. Det finns även påverkan från närliggande sjöfart, och även inom länet finns ett stort antal andra industrier som tillsammans kan påverka metallhalterna i mossorna.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller i mossa, Södermanlands län 2020: På uppdrag av länsstyrelsen i Södermanlands län2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Metoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller ger en god bild av nedfallet över Sverige och andra länder.

    Statistiska analyser genomfördes för att se om och hur medianhalterna för de olika metallerna i Södermanlands län skilde sig från sydöstra Sverige och Mellansverige. Medianhalterna av nickel, vanadin, järn, kobolt, aluminium och antimon i Södermanland var statistiskt signifikant högre än medianhalterna i sydöstra Sverige och Mellansverige. Däremot var medianhalterna av bly, koppar, zink, kvicksilver och mangan i Södermanland statistiskt signifikant lägre än medianhalterna i sydöstra Sverige och Mellansverige. Medianhalterna av krom och molybden i Södermanland var statistiskt signifikant högre än medianhalterna i sydöstra Sverige medan det inte fanns någon skillnad mot motsvarande medianhalter i Mellansverige. Slutligen var medianhalterna av arsenik och kadmium i Södermanland statistiskt signifikant högre än medianhalterna i Mellansverige medan det inte fanns någon skillnad mot motsvarande medianhalter i sydöstra Sverige.

    De högsta metallhalterna i länet av arsenik, bly, kvicksilver och zink uppmättes i prov från Nyköping medan de högsta manganhalterna uppmättes i Eskilstuna. När det gäller de högsta halterna av kadmium, koppar, aluminium och antimon så uppmättes de i Katrineholm medan det i Flen uppmättes högst halt av krom, nickel, vanadin, järn och molybden. Beträffande kobolt så uppmättes den högst halten i prov från Flens och Katrineholms kommuner.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller i mossa Östergötlands län, 2020: På uppdrag av Östergötlands Luftvårdsförbund2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Metoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller ger en god bild av nedfallet över Sverige och andra länder. I Östergötland har förtätande undersökningar av metallhalter i mossa i bakgrundsmiljön genomförts vart femte sedan 1985.

    Det var generellt inte stora skillnader i metallhalt mellan de olika mossproverna insamlade i Östergötlands län. En syd-nordlig gradient, med de högsta halterna i norr, kunde dock ses för, bly, krom, zink, nickel, kvicksilver, molybden och antimon i mossproverna från 2020.

    Under de senaste 35 åren, mellan 1985 och 2020, har metallhalterna i mossa för Östergötlands län minskat signifikant för bly, nickel, vanadin, kadmium och koppar. Däremot fanns ingen statistiskt signifikant skillnad av medianhalterna i mossa för arsenik, krom och zink för samma period. Under de senaste 20 åren, mellan 2000 och 2020, har medianhalterna i mossa inte minskat i samma utsträckning som för den längre 35-årsperioden. Trendanalysen visade att endast halterna i mossa av bly och kadmium hade en statistiskt signifikant minskad medianhalt för de senaste 20 åren.

    En jämförelse mellan halt i mossa och emissioner har även genomförts. Halterna för bly, nickel, kadmium och koppar i mossa från Östergötlands län har minskat i samstämmighet med emissionsminskningarna för EU27 + UK och/eller från Sverige från 1990. Däremot har halterna av arsenik, zink och krom i mossa i Östergötlands län minskat i en mindre omfattning än emissionsminskningarna i EU27 + UK eller Sverige. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller och kväve i mossa i Hallands län, 2020: På uppdrag av Länsstyrelsen Halland2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Metoden att använda mattbildande mossor som bioindikatorer är ett effektivt sätt att övervaka luftmiljön, både vad gäller metaller och kväve. De mätningar av halter av metaller och kväve i mossa som insamlades inom den nationella mossundersökningen i Hallands län under 2020 har sammanställts, tillsammans med alla tidigare resultat i länet sedan 1975, för att ge en regional bild av variationen av metaller och kväve i mossa i bakgrundsmiljön.

    I större delen av länet var belastningen av arsenik, bly, krom, nickel, aluminium och molybden låg och relativt jämnt fördelad över länet. För metallerna järn, kadmium, koppar, vanadin, kobolt och mangan var belastningen i länet generellt relativt låg men det fanns mindre områden i länet med något högre halter. I södra delen av länet var belastningen av zink på en relativt låg nivå, medan halterna i övriga delar av länet var något högre. I den västra och ostligaste delen av länet var belastningen av kvicksilver på en relativt låg nivå, medan halterna var något högre i resterande områden. Antimonhalterna varierade relativt mycket i länet. När det gäller kvävebelastningen var den hög i stora delar av länet, dock var halterna lägre främst i länets östra del.

    Trendanalyser genomfördes för sex tidsperioder för de olika metallerna. Resultaten visade bland annat att under de senaste 45 åren (1975–2020) visade trendanalysen för Hallands län att medianhalterna av arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, nickel, vanadin och zink minskat statistiskt signifikant. Om man istället ser till de senaste 20 åren (2000–2020) så visade trendanalysen att endast medianhalterna av bly och nickel minskat statistiskt signifikant i Hallands län.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller och kväve i mossa Stockholms län, 2020: På uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm och Stockholms stad2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Metoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller och kväve ger en god bild av nedfallet över Sverige och andra länder. I Stockholms län har förtätande undersökningar av metallhalter i mossa genomförts med fem års mellanrum sedan 1990, medan kvävehalter har undersökts sedan 2015. Mossproverna från länet har i rapporten kategoriserats som antingen centrala eller perifera provpunkter.

    Regressionsanalys visade särskilt tydligt för järn, krom, nickel, vanadin och antimon att halterna var högre desto närmare Stockholm centrum som mätplatserna låg. Detta resultat tyder på att det för dessa metaller fanns en påverkan av emissioner från centrala Stockholm på flera mils avstånd från Stockholms centrum. Däremot fanns inget motsvarande samband för halterna av kadmium, mangan och kväve i mossa.

    Jämförelsen av olika metallers och kväves medianhalter mellan 2020 och 2015 års mossundersökningar kunde för Stockholms län endast genomföras för Stockholms perifera provpunkter då inga mossprov togs vid Stockholms centrala provpunkter under 2015 års förtätningsstudie. Statistisk analys visade att medianhalten i mossa för arsenik, bly, koppar, zink, krom, nickel, kvicksilver, vanadin, järn, kobolt, molybden, aluminium, mangan och kväve var statistiskt signifikant högre för mossor insamlade 2020 jämfört med mossor insamlade 2015 medan inga skillnader fanns för kadmium. 

    Under de senaste 30 åren (1990–2020) visade trendanalysen att medianhalten i mossa för Stockholms läns perifera provpunkter har minskat signifikant för bly, vanadin, nickel, kadmium och koppar. Trendanalysen för samma period för Stockholms läns centrala provpunkter visade att endast medianhalten av bly minskat statistiskt signifikant. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pleijel, Håkan
    Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige: Ozonmätnätet i södra Sverige 20212022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av marknära ozon beror på utsläpp av ozonbildande ämnen lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Ozonhalterna i ett område varierar bland annat beroende på områdets topografi (höglänt eller låglänt) samt dess avstånd från havet. Tillsammans påverkar dessa regionala omständigheter den lokala ozonförekomsten. Detta ligger till grund för den geografiska uppdelning i fem olika zoner i södra Sverige som görs inom detta mätprogram. Uppdelningen baseras främst på geografisk position i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Ozonhalterna vid olika närliggande platser kan skilja sig åt relativt mycket, därför har varje zon även delats in i tre lokaltyper (höglänta, kustnära eller låglänta). 

    Sammantaget kan ozonåret 2021 (under växtsäsongen april-september) karaktäriseras som en säsong med något lägre ozonförekomst jämfört med ”medelozonåret” för perioden 2009–2020. Ozonmedelhalterna är normalt höga under senvåren och försommaren, något som gällde även 2021 då ozonhalterna i april var höga. I april 2021 rådde ofta soligt och fint väder vilket gav gynnsamma förhållanden för ozonbildning. Ovanligt låga ozonhalter uppmättes under augusti, vilket främst förklaras av det regniga och ostadiga vädret. 

    Miljökvalitetsmål (miljömål) för ozon

    Miljökvalitetsmålets precisering inom Frisk Luft för ozon till skydd för växtligheten är att AOT40 under april-september inte skall överskrida 10 000 µg m-3 timmar:

    Under april-september 2021 överskreds miljökvalitetsmålets precisering inom Frisk Luft i samtliga lokaltyper i kustzonen och i de låglänta områdena i den centrala zonen om man ser till medelvärdena för de olika zonerna och lokaltyperna. Dock visar resultaten att spridningen mellan olika mätplatser var stor, speciellt i låglänta områden både i kustzonen och i den centrala zonen, vilket gör att det kan finnas låglänta områden där miljömålets precisering inte överskreds. Överskridanden av miljömålets precisering var också nära i höglänta områdena i den centrala zonen och låglänta områden i den västliga zonen.

    Miljökvalitetsnormer (MKN) för ozon 

    Nu gällande MKN för ozon till skydd för växtligheten är att AOT40 under maj-juli inte skall överskrida 6 000 µg m-3 timmar:

    De beräknade värden för AOT40 under maj-juli överskred den nu gällande MKN i kustnära och låglänta områden i kustzonen och låglänta områden i den centrala zonen under 2021. Dock visar resultaten att spridningen mellan olika mätplatser var stor, speciellt i låglänta områden både i kustzonen och i den centrala zonen, vilket gör att det kan finnas låglänta områden där nu gällande MKN inte överskreds. Det var även relativt nära att de höglänta områdena i kustzonen och den centrala zonen överskred nu gällande MKN.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bioindication and modelling of atmospheric deposition in forests enable exposure and effect monitoring at high spatial density across scales2018In: Annals of Forest Science, ISSN 1286-4560, E-ISSN 1297-966X, Vol. 74, no 2Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Moss surveys provide spatially dense data on environmental concentrations of heavy metals and nitrogen which, together with other biomonitoring and modelling data, can be used for indicating deposition to terrestrial ecosystems and related effects across time and areas of different spatial extension.

    For enhancing the spatial resolution of measuring and mapping atmospheric deposition by technical devices and by modelling, moss is used complementarily as bio-monitor. This paper investigated whether nitrogen and heavy metal concentrations derived by biomonitoring of atmospheric deposition are statistically meaningful in terms of compliance with minimum sample size across several spatial levels, whether this is also true in terms of geostatistical criteria such as spatial auto-correlation and, by this, estimated values for unsampled locations and whether moss indicates atmospheric deposition in a similar way as modelled deposition, tree foliage and natural surface soil at the European and country level, and whether they indicate site-specific variance due to canopy drip.

    Data from modelling and biomonitoring atmospheric deposition were statistically analysed by means of minimum sample size calculation, by geostatistics as well as by bivariate correlation analyses and by multivariate correlation analyses using the Classification and Regression Tree approach and the Random Forests method.

    It was found that the compliance of measurements with the minimum sample size varies by spatial scale and element measured. For unsampled locations, estimation could be derived. Statistically significant correlations between concentrations of heavy metals and nitrogen in moss and modelled atmospheric deposition, and concentrations in leaves, needles and soil were found. Significant influence of canopy drip on nitrogen concentration in moss was proven.

    Moss surveys should complement modelled atmospheric deposition data as well as other biomonitoring approaches and offer a great potential for various terrestrial monitoring programmes dealing with exposure and effects.

  • 39.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metaller i mossa i Forshaga kommun 20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag åt Forshaga kommun har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört en undersökning av koncentrationer av metaller i mossa insamlade vid tre platser i Forshaga under 2015. Resultaten visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning för olika metaller har fungerat mycket väl i Forshaga kommun. Däremot kan inte analys av mangan i mossproverna användas för att mäta belastningen då koncentrationerna i mossan inte avspeglar den atmosfäriska depositionen. Anledningen till detta skulle kunna vara att det för mangan finns andra viktigare källor än atmosfärisk deposition som förklarar koncentrationerna i mossan. Därför redovisas inte resultat från mangankoncentrationerna i mossorna i sammanfattningen.

    De mossprover som insamlats har analyserats med avseende på koncentrationer av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), aluminium (Al), kobolt (Co), molybden (Mo) och mangan (Mn).

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Modelling and mapping heavy metal and nitrogen concentrations in moss in 2010 throughout Europe by applying Random Forests models2018In: Atmospheric Environment, ISSN 1352-2310, E-ISSN 1873-2844, no 196, p. 146-159Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study explores the statistical relations between the concentration of nine heavy metals (HM) (arsenic (As), cadmium (Cd), chromium (Cr), copper (Cu), mercury (Hg), nickel (Ni), lead (Pb), vanadium (V), zinc (Zn)), and nitrogen (N) in moss and potential explanatory variables (predictors) which were then used for mapping spatial patterns across Europe.

    Based on moss specimens collected in 2010 throughout Europe, the statistical relation between a set of potential predictors (such as the atmospheric deposition calculated by use of two chemical transport models (CTM), distance from emission sources, density of different land uses, population density, elevation, precipitation, clay content of soils) and concentrations of HMs and nitrogen (N) in moss (response variables) were evaluated by the use of Random Forests (RF) and Classification and Regression Trees (CART). Four spatial scales were regarded: Europe as a whole, ecological land classes covering Europe, single countries participating in the European Moss Survey (EMS), and moss species at sampling sites.

    Spatial patterns were estimated by applying a series of RF models on data on potential predictors covering Europe. Statistical values and resulting maps were used to investigate to what extent the models are specific for countries, units of the Ecological Land Classification of Europe (ELCE), and moss species. Conclusions: RF is an eligible method identifying and ranking boundary conditions of element concentrations in moss and related mapping including the influence of the environmental factors.

  • 41.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Spatially valid data of atmospheric deposition of heavy metals and nitrogen derived by moss surveys for pollution risk assessments of ecosystems2016In: Environmental Science and Pollution Research, Vol. 23, no 11, p. 10457-10476Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    For analysing element input into ecosystems and associated risks due to atmospheric deposition, element concentrations in moss provide complementary and time-integrated data at high spatial resolution every 5 years since 1990. The paper reviews (1) minimum sample sizes needed for reliable, statistical estimation of mean values at four different spatial scales (European and national level as well as landscape-specific level covering Europe and single countries); (2) trends of heavy metal (HM) and nitrogen (N) concentrations in moss in Europe (1990-2010); (3) correlations between concentrations of HM in moss and soil specimens collected across Norway (1990-2010); and (4) canopy drip-induced site-specific variation of N concentration in moss sampled in seven European countries (1990-2013).

    While the minimum sample sizes on the European and national level were achieved without exception, for some ecological land classes and elements, the coverage with sampling sites should be improved. The decline in emission and subsequent atmospheric deposition of HM across Europe has resulted in decreasing HM concentrations in moss between 1990 and 2010. In contrast, hardly any changes were observed for N in moss between 2005, when N was included into the survey for the first time, and 2010. In Norway, both, the moss and the soil survey data sets, were correlated, indicating a decrease of HM concentrations in moss and soil. At the site level, the average N deposition inside of forests was almost three times higher than the average N deposition outside of forests.

  • 42.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultaten från 2018 års mätningar inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige”. I rapporten ingår även en specialanalys om de specifika väderförhållanden som rådde under sommaren 2018 och deras påverkan på ozonhalterna.

    ”Ozonmätnätet i södra Sverige” startades 2009 av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Göteborgs universitet, på uppdrag av ett antal länsstyrelser och luftvårdsförbund i södra Sverige.

    Huvudsyftet med mätningarna inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” är att ge en förbättrad regional uppskattning av eventuella överskridanden av de ozonindex som beskriver inverkan av marknära ozon på växtligheten (AOT40).”Ozonmätnätet i södra Sverige” bidrar även till den nationella övervakningen av ozonhalterna, då programmet ger mer detaljerad information av ozonvariationen i södra Sverige.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige Ozonmätnätet i södra Sverige 20202021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultaten från 2020 års mätningar inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige”. ”Ozonmätnätet i södra Sverige” startades 2009 av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Göteborgs universitet, på uppdrag av ett antal länsstyrelser och luftvårdsförbund i södra Sverige. Huvudsyftet med mätningarna inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” är att ge en förbättrad regional uppskattning av eventuella överskridanden av de ozonindex som beskriver inverkan av marknära ozon på växtligheten (AOT40).”Ozonmätnätet i södra Sverige” bidrar även till den nationella övervakningen av ozonhalterna, då programmet ger mer detaljerad information av ozonvariationen i södra Sverige.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 44.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige Ozonmätnätet i södra Sverige 20192020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultaten från 2019 års mätningar inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige”. ”Ozonmätnätet i södra Sverige” startades 2009 av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Göteborgs universitet, på uppdrag av ett antal länsstyrelser och luftvårdsförbund i södra Sverige. Huvudsyftet med mätningarna inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” är att ge en förbättrad regional uppskattning av eventuella överskridanden av de ozonindex som beskriver inverkan av marknära ozon på växtligheten (AOT40).”Ozonmätnätet i södra Sverige” bidrar även till den nationella övervakningen av ozonhalterna, då programmet ger mer detaljerad information av ozonvariationen i södra Sverige.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 45.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige - Ozonmätnätet i södra Sverige 20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mätningar inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” syftar till att ge en förbättrad regional uppskattning av överskridanden av de ozonindex som beskriver inverkan av marknära ozon på växtligheten (AOT40). Förutom regional information om överskridanden av ozonbelastningen bidrar även ”Ozonmätnätet i södra Sverige” till den nationella ozonövervakningen, då en mer detaljerad information ges av variationen av ozonhalterna i södra Sverige.

    Mätprogrammet baseras på en metodik att uppskatta ozonindex utifrån enkla och kostnadseffektiva ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis, i kombination med temperaturmätningar på timbasis. Temperaturmätningarna ger ett mått på variationen i luftens stabilitet under dygnet, vilket i sin tur ger ett mått på ozonhalternas variation under dygnet. Utifrån resultaten från mätningarna görs skattningar av AOT40 med en relativt hög tillförlitlighet. En mätsäsong omfattar perioden 1 mars till 30 september.

    Förekomsten av marknära ozon i landsbygdsmiljön beror på utsläpp av ozonbildande ämnen lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Områden i södra Sverige påverkas i huvudsak av att förorenade luftmassor, med ursprung från olika delar av Europa, transporteras in över landet och ger upphov till ozonbildning. Ozonhalterna inom en region varierar beroende på lokalens topografi (höglänt eller låglänt) samt avståndet från havet. Tillsammans påverkar dessa regionala omständigheter den lokala ozonförekomsten. Detta ligger till grund för den geografiska uppdelning i fem olika zoner som görs av södra Sverige i detta mätprogram, baserat främst på geografisk position i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Ozonhalterna vid olika närliggande platser kan skilja sig åt relativt mycket, därför har varje zon även delats in i tre lokaltyper (höglänta, kustnära eller låglänta).

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige - Ozonmätnätet i södra Sverige 20222023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    2022 är det andra året av den nya programperioden för ”Ozonmätnätet i södra Sverige” som är planerad att pågå till och med 2026. Huvudsyftet med mätningarna är att ge en regional uppskattning av eventuella överskridanden av de ozonindex som beskriver inverkan av marknära ozon på växtligheten (”Accumulation of Ozone above a Threshold 40 ppb”, AOT40).

    ”Ozonmätnätet i södra Sverige” kompletterar den nationella övervakningen av ozonhalter, då programmet ger mer detaljerad information vad gäller den geografiska variationen i ozonbelastning i södra Sverige under sommarhalvåret.Ozonindex beräknas utifrån resultaten från enkla och kostnadseffektiva mätningar av ozonhalter med diffusionsprovtagare på månadsbasis, i kombination med timvisa mätningar av lufttemperaturer.

    Temperaturmätningarna används som ett mått på variationen av atmosfärens stabilitet under dygnet, vilket i sin tur ger ett mått på dygnsvariationen av ozonkoncentrationen. Utifrån resultaten från mätningarna görs månadsvisa skattningar av AOT40. 

    Förekomsten av marknära ozon beror på utsläpp av ozonbildande ämnen lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Ozonhalterna i ett område varierar bland annat beroende på områdets topografi (höglänt eller låglänt) samt dess avstånd från havet. Tillsammans påverkar dessa regionala faktorer den lokala ozon-förekomsten. Detta ligger till grund för den geografiska uppdelning i fem olika zoner i södra Sverige som görs inom mätprogrammet. Uppdelningen baseras främst på geografisk position i nord-sydlig och öst-västlig riktning.

    Ozonhalterna vid olika närliggande platser kan skilja sig åt relativt mycket, därför har varje zon även delats in i tre områdestyper (höglänta, kustnära eller låglänta).I samband med att den nationella miljöövervakningen av försurande och övergödande ämnen omorganiserades har fler mätplatser utrustats med månadsvisa ozonmätningar med diffusionsprovtagare. Under 2022 har vi därför utrustat åtta nya mätplatser med temperatur– och luftfuktighetsgivare och inkluderat mätresultaten i Ozonmätnätet för säsongen 2022.

    Samtliga av dessa nya mätplatser är belägna i låglänt miljö förutom en höglänt mätplats. Tillägget av mätplatser till Ozonmätnätet 2022 påverkar därför endast resultat för låglänta platser i de kustnära, centrala, västliga och nordliga zonerna samt höglänta platser i den kustnära zonen.Resultaten visar att tillägget av de nya mätplatserna inte påverkade huruvida miljömålet överskreds eller ej för någon av de lokaltyperna eller zonerna. De åtta nya mätplatserna ger dock ökad geografisk upplösning, varför dessa mätplatser även under 2023 har utrustats med temperatur– och luftfuktighetsgivare.

    Under 2022 utvärderades metodiken inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige”. Utvärderingen avsåg att, om möjligt, förbättra beräkningsmetoden så att AOT40 beräknat utifrån mätningar med diffusiva provtagare och med ozoninstrument stämmer bättre överens under olika förutsättningar. Syftet var därmed att utreda om de avvikelser som uppmärksammats, mellan ozonhalter uppmätta månadsvis med diffusionsprovtagarna och månadsvisa medelhalter uppmätta med ozoninstrument, beror av lufttemperatur och/eller luftfuktighet eller på någon annan lokal omgivningsfaktor.

    Den uppmärksammade underskattningen var i de flesta fall inte särskilt stor, inom mätosäkerheten (10 % för diffusionsprovtagarna och 8 % för ozoninstrumenten) till övervägande del av fallen, men även en liten underskattning av de månadsvisa ozonhalterna kan leda till en ganska betydande effekt på beräknad AOT40. Den analys som gav bäst resultat vad gäller att testa betydelsen av ovan nämnda faktorer var en multipel linjär regressionsanalys.

    Faktorn ”period” (månad) hade högst signifikansvärde avseende regressionslinjens funktion. Utifrån dessa resultat korrigerades ozonhalterna som uppmätts med diffusionsprovtagare med regressionsanalysens funktion för 2022. Även funktionen som beskriver samvariationen mellan ozonhalternas och temperaturens variation över dygnet har i år justerats utifrån ”period”. Utvärdering har resulterat i en metod som gör det möjligt att få en bättre och mer säker analys av eventuella överskridande av AOT40 i olika områden i södra Sverige, då en multipel linjär regressionsanalys årligen kommer att genomföras i detta sammanhang. 

    RESULTAT 2022Sammantaget kan ozonåret 2022 (under växtsäsongen april-september) karaktäriseras som en ”normalsäsong” jämfört med ”medelozonåret” för perioden 2009–2021. Ozonmedelhalterna är normalt höga under senvåren och försommaren, något som gällde även 2022 då ozonhalterna i april var höga.  Miljökvalitetsmål (miljömål) för ozonMiljökvalitetsmålets precisering inom Frisk Luft för ozon till skydd för växtligheten motsvarar att AOT40 under april-september inte skall överskrida 10 000 µg m-3 timmar.Baserat på medelvärden för de olika områdena och zonerna överskreds miljömålets precisering under sommaren 2022 i samtliga områden i kustzonen, de låglänta områdena i den västliga och den centrala zonen samt de höglänta områdena i den västliga zonen.

    Spridningen mellan olika mätplatser var dock stor, speciellt i låglänta områden i kustzonen, i den västliga och i den centrala zonen. Detta gör att det kan finnas låglänta områden där miljömålets precisering inte överskreds. Överskridanden av miljömålets precisering var också nära i höglänta områdena i den centrala zonen.Miljökvalitetsnorm (MKN) för ozon Nu gällande miljökvalitetsnormen (MKN) för ozon till skydd för växtligheten anger att AOT40 under maj-juli inte skall överskrida 6 000 µg m-3 timmar.

    De beräknade AOT40-värdena, baserade på mätningarna inom Ozonmätnätet, överskred under 2022 MKN i kustnära och höglänta områden i kustzonen och i låglänta områden i den centrala och västliga zonen. Resultaten visar dock att spridningen mellan olika mätplatser var stor, speciellt i kustnära områden i kustzonen och i låglänta områden i den centrala och västliga zonen. Detta gör att det kan finnas kustnära respektive låglänta områden där nu gällande MKN inte överskreds. Det var även nära att nu gällande MKN överskreds i de låglänta områdena i kustzonen.

    Download full text (pdf)
    Ozonmätnätet 2022
  • 47.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige – med beaktande av variationen i landskapet2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mätningar inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” genomförs med syfte att ge en förbättrad regional uppskattning av i vilka områden som det sker ett överskridande av de ozonindex som beskriver inverkan av ozon på växtligheten (AOT40). Förutom regional information om överskridanden av ozonbelastningen bidrar även ”Ozonmätnätet i södra Sverige” till den nationella ozonövervakningen, då en mer detaljerad information ges av variationen av ozonhalterna i södra Sverige.

    Mätprogrammet baseras på en metodik att uppskatta ozonindex utifrån ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis samt temperaturmätningar på timbasis. Temperaturmätningarna ger ett mått på skillnader i luftens stabilitet under dygnet, vilket i sin tur ger ett mått på ozonhalternas variation under dygnet. Utifrån resultaten från mätningarna görs skattningar av AOT40 med en relativt hög tillförlitlighet. En mätsäsong omfattar perioden 1 mars till 30 september.

    Förekomsten av ozon i landsbygdsmiljön är problem som beror på utsläpp av ozonbildande ämnen lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Områden i södra Sverige påverkas i huvudsak av att förorenade luftmassor, med ursprung från olika delar av Europa, transporteras in över landet och ger upphov till ozonbildning. Ozonhalterna inom en region varierar beroende på lokalens topografi (höglänt eller låglänt) samt avståndet från havet. Tillsammans påverkar dessa regionala förutsättningar den lokala ozonförekomsten. Detta ligger till grund för att i detta mätprogram dela upp södra Sverige i fem olika geografiska zoner, baserat främst på geografisk position i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Ozonhalterna vid olika närliggande platser kan skilja sig åt relativt mycket, därför har varje zon även delats in i tre lokaltyper (höglänta, kustnära eller låglänta).

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige – med beaktande av variationen i landskapet2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det ställs krav på att halter av marknära ozon skall övervakas i enlighet med direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet och renare luft i Europa. Mätningar inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” genomförs med syfte att ge en förbättrad regional uppskattning av i vilka områden som det sker ett överskridande av de ozonindex som beskriver inverkan av ozon på växtligheten (AOT40). Förutom regional information om överskridanden av ozonbelastningen bidrar även ”Ozonmätnätet i södra Sverige” till den nationella ozonövervakningen då en mer detaljerad information ges av variationen av ozonhalterna i södra Sverige.

    ”Ozonmätnätet i södra Sverige” startades 2009 av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Göteborgs Universitet, på uppdrag av ett antal länsstyrelser och luftvårdsförbund i södra Sverige. Under 2015 startade ett nytt samarbetsprogram som avser tiden 2015-2020. Det nya mätprogrammet genomförs på uppdrag av länsstyrelser och luftvårdsförbund i följande län: Skåne, Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Västra Götaland, Östergötland samt Stockholm.

    Programmet baseras på en metodik att uppskatta ozonindex utifrån ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis samt utifrån temperaturmätningar på timbasis. Temperaturmätningarna ger ett mått på skillnader i luftens stabilitet under dygnet, vilket i sin tur ger ett mått på variationen i ozonhalter under dygnet. Utifrån resultaten från mätningarna görs skattningar av AOT40 med en relativt hög tillförlitlighet. En mätsäsong omfattar perioden 1 mars till 30 september.

    Förekomsten av ozon i landsbygdsmiljön är problem som beror av utsläpp av ozonbildande ämnen på lokal, regional, nationell och global nivå. Områden i södra Sverige påverkas i huvudsak av att förorenade luftmassor, med ursprung från olika delar av Europa, transporteras in över landet och ger upphov till ozonbildning. Ozonhalterna inom en region varierar beroende på lokalens topografi (höglänt eller låglänt) samt avståndet från havet. Tillsammans påverkar dessa regionala förutsättningar den lokala ozonförekomsten. Detta ligger till grund för att i detta mätprogram dela upp södra Sverige i fem olika geografiska zoner, baserat främst på geografisk position i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Ozonhalterna vid olika närliggande platser kan skilja sig åt relativt mycket, därför har varje zon även delats in i tre lokaltyper (höglänta, kustnära eller låglänta).

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pleijel, Håkan
    Ozonmätnätet i södra Sverige2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Årets resultat inom Ozonmätnätet i södra Sverige visade att under sommaren 2013 överskreds miljömålet för skydd av växtlighet inom Frisk Luft vid samtliga platser i samtliga zoner, utom möjligen höglänta platser i den nordliga zonen där risken för överskridande var något mindre. Under maj–juli 2011–2013 låg de beräknade AOT40-värdena under den nu gällande miljökvalitetsnormen vid samtliga platser, i samtliga zoner, i hela det undersökta området. Dock, om den nya strängare normen, som skall gälla från och med 2020, hade gällt 2013 hade normen överskridits vid samtliga platser i kustzonen, i den västliga och den centrala zonen samt vid låglänta platser i den ostliga zonen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50.
    Pihl-Karlsson, Gunilla
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wängberg, Ingvar
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Samband mellan halter i mossa och deposition av metaller, kväve och svavel2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I undersökningen har data från tidigare undersökningar av koncentrationer av metaller i mossa utnyttjats tillsammans med nygjorda analyser av svavel och kväveinnehåll på mossa insamlade under 2015. Dessutom har depositionsdata använts från den nationella miljöövervakningen som finansieras av Naturvårdsverket samt data från Krondroppsnätet finansierad av olika Luftvårdsförbund, Länsstyrelser och företag. Nedfallsmätningarna av metaller genomförs årligen på ett relativt begränsat antal platser över Sverige. Uppskattningen av metalldepositionen via mossprover ger en betydligt mer geografiskt detaljerad bild av depositionen av dessa metaller och möjliggör kartläggning av platser med lokal påverkan i en betydligt högre grad än vad enbart nedfallsmätningarna möjliggör.

    Det finns statistiskt säkerställda samband mellan halter i mossa och det atmosfäriska nedfallet av motsvarande ämnen vid eller i närheten av platsen där mossan samlats in för vissa av metallerna samt för svavel och kväve.

    För metallerna bly, arsenik, vanadin och koppar erhölls starka statistiskt signifikanta samband mellan halt i mossa och deposition. Dessa samband har använts vidare för att skapa detaljerade kartor över metalldepositionen över Sverige för perioden 2012-2014.

    Det är en intressant möjlighet att göra en rekonstruktion av det historiska kvävenedfallet över Sverige, baserat på herbarieexemplar av mossa, motsvarande vad som tidigare gjorts för Storbritannien.

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
12 1 - 50 of 58
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf