IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Dickinson, Joanna
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lundström, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Snabb omställning av vägtrafiken för minskad klimatpåverkan2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att minska vägtrafikens klimatpåverkan på kort sikt räcker inte åtgärder för ökad andel fossilfria bränslen och elektrifiering. Det krävs också insatser som minskar trafikarbetet med bilar och lastbilar i närtid. Fokus behöver också ligga på sådana åtgärder som kan genomföras i närtid - vi talar här om ett par år i perspektiv av 1,5-gradersmålet. 

    Denna studie är en internationell litteraturöversikt av åtgärder som kan minska trafikarbetet med bil och lastbil i större städer (här avses kommuner med mer än 50 000 invånare samt kranskommuner till storstäder) och som främjar mer hållbar tillgänglighet och stadsmiljö.

    Ett flertal framgångsrika exempel finns från städer. Studien identifierar åtgärdernas effekter, hur dessa kan bedömas samt hur de kan utformas för att vara såväl effektiva som legitima, dvs ha avsedd verkan och ha god acceptans.

    Åtgärderna är i sig möjliga att genomföra på kort tid. I några fall beskriver studien åtgärder som kräver justerad lagstiftning men där tiden ändå kan hållas kort eftersom de är väl utredda och beskrivna sedan tidigare.

    Förutom beskrivningar av de enskilda åtgärderna drar studien en rad slutsatser. Till dessa hör att de föreslagna åtgärderna får verkligt god effekt om de kombineras i väl sammansatta åtgärdspaket, väl utformade utifrån den lokala situationen och som omfördelar den relativa attraktiviteten hos olika trafikslag till de mer hållbara färdsättens fördel. 

    Rapporten har bland annat inkluderat följande åtgärder i litteraturöversikten:

    Sänkta hastighetsbegränsningar på motorvägar med minst 10 km/h Undvika tjänsteresor när det finns alternativ.

    Distansarbete hemifrån upp till tre dagar i veckan där det är möjligt. Lägre priser för resor med kollektivtrafik och andra incitament för ökat resande med kollektivtrafik, mikromobilitet, gång och cykling.

    Öka bildelning och andra sätt att minska bränsleförbrukningen vid bilresor (som sparsam körning). Främja effektivare godsleveranser och effektivare användning av lastbilar. Omfördelning av gatu- och vägutrymme för biltrafik och för bilparkering av bilar till annan användning såsom gång- och cykelbanor och kollektivtrafikkörfält. 

    Miljözoner kombinerade med satsningar på kollektivtrafik och aktiva färdsätt samt styrmedel som skrotningspremie. Möjlighet att i kombinerade styrmedels- och åtgärdspaket finansiera ökat utbud och tillgänglighet hos mer energieffektiva färdsätt med intäkter från biltrafik och bilparkering. Sänkt bashastighet till 30 km/h i städer. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Hennlock, Magnus
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Vägskatt för personbilar2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sverige behöver förändra trafikbeskattningen. Det kommer behövas för att hantera effekterna av elektrifieringen och utfasningen av fossila drivmedel. Men det är inte bara för att finansieringen av transportsystemet ska fungera, en ny beskattning innebär också en möjlighet att bättre ta hänsyn till var man kör. De som kör i glesbygd ska inte behöva betala för miljöstörningar som om de körde i en stad. Föreliggande rapport ger förslag och principer till hur en ny beskattning kan se baserad på en geografiskt differentierad vägskatt.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Beskrivning av parkerings- och mobilitetssituationen på Lindholmen och Johanneberg i Göteborg - En beskrivande underlagsrapport inom forskningsprojektet Arbpark2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Underlagsrapport till rapporten ”Arbetsplatsparkering – dagens utmaningar och framtidens lösningar”. Sammanställning av parkerings- och mobilitetsdata för Campus Johanneberg och Lindholmen i Göteborg.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Flexibla parkeringstal i stadsmiljöavtal2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I detta projekt har de stadsmiljöavtal som innehåller motprestationer i form av förändrade eller flexibla parkeringstal för att främja hållbara stadsmiljöer inventerats, inom ramarna för projektet ArbPark – Nya lösningar för framtidens arbetsplatsparkering. Syftet är att ge en överblick över omfattningen av p-tal som motprestation i stadsmiljöavtal, och i vilken utsträckning stadsmiljöavtalen har bidragit till att styra mot mer flexibla p-tal. En fördjupad studie har gjorts av flexibla p-tal för kontorsarbetsplatser, där även utformningen av p-tal och mobilitetsåtgärder har kartlagts.

    Åtta kommuner har antagit flexibla p-tal efter att stadsmiljöavtalen slutits, sju kommuner hade antagit flexibla p-tal innan stadsmiljöavtalen och två kommuner har förslag på p-tal som ännu inte antagits. Då två kommuner har två avtal vardera är det totalt 19 avtal som innehåller flexibla p-tal. Det är inte helt enkelt att bedöma i vilken utsträckning stadsmiljöavtalet har påverkat införandet av flexibla p-tal, eftersom dessa antas i en kommunal process som ofta pågår över flera månader upp till år. Däremot är det nästan en tredjedel av alla stadsmiljöavtal (64 st) som innehåller flexibla p-tal, och ännu fler (43 st) som innehåller någon form av parkeringsåtgärd som motprestation.

    I de kommuner där p-talen bedöms vara flexibla har utformningen beskrivits. Det vanligaste är att kommunerna använder ett utgångsvärde på minimital, som kan sänkas ytterligare i utbyte mot mobilitetsåtgärder. Andra varianter är p-tal som även fungerar som tak, p-tal som väljs ur ett spann eller p-tal som fungerar som utgångsvärde i en förhandling. Utöver en variation i utformningen av p-tal, finns även en stor variation i vilken typ av mobilitetsåtgärder som kan ge nedsättning av p-talet. Vad vissa kommuner anser vara cykelfrämjande åtgärder som ger reduktion, kravställer andra kommuner i p-tal och stipulerad standard på cykelparkering. Ett exempel är cykelparkering med möjlighet att låsa fast ramen. Olika former av cykelåtgärder är det vanligaste exemplet för reducerat p-tal, följt av bilpool som näst vanligaste åtgärd.

    Inventeringen består av en skrivbordsstudie där parkeringsstrategier och antagna kommunala styrdokument har studerats. I de fall där det inte kan utläsas ur stadsmiljöavtalen om nya p-tal kommer vara flexibla, och där nya p-tal inte är antagna, har kommunerna kontaktats via e-post. Inventeringen innefattar inte en kvalitativ utvärdering av p-talens utformning eller i vilken utsträckning de har tillämpats i bygglov och i påbörjade projekt.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hur kan framtida styrmedel för och beskattning av personbilar utformas? - Delrapport från en Delfistudie om kilometerskatt och alternativa styrmedel2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur personbilar och drivmedel beskattas påverkar både inköp och användning av bilen. Idag är fordonsskatt, energi- och koldioxidskatt på drivmedel samt trängselskatt de viktigaste skatterna för personbilar. Det är möjligt att tänka sig en alternativ beskattning i form av en km-skatt, där användaren betalar efter hur mycket fordonet används. Rapporten beskriver hur en svensk expertpanel med deltagare från akademi, näringsliv, politik och civilsamhället ser på en km-skatt och andra styrmedel för framtida beskattning av personbilstrafiken.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Hult, Cecilia
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Arbetplatsparkering – dagens utmaningar och framtidens lösningar2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under tre år har forskningsprojektet Arbpark studerat olika aspekter av arbetsplatsparkering i storstad. På två fallstudieområden i Göteborg har projektet studerat dagens parkerings-och mobilitetsläge.

    Rapporten diskuterar vad olika aktörer har för möjlighet att påverka arbetsresandet. En uppsättning verktyg presenteras som kan användas i arbetet att ställa om från traditionell arbetsplatsparkering till hållbar mobilitet för arbetsgivare och anställda. Verktygen kan användas av arbetsgivare, fastighetsägare eller kommuner som vill arbeta med hållbart resande.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Hult, Cecilia
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Merelli, Luca
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mawdsley, Ingrid
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Styrmedel för minskade NOX-utsläpp från vägtrafik i scenarier med skärpta EU-krav för fordons CO2-utsläpp2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet var att beräkna utsläpp av CO2, NOX och partiklar från vägtrafiken i ett scenario där EU antar skärpta krav på CO2-utsläpp från nya fordon. Dessutom beräknas effekten av ytterligare styrmedel.  Beräkningarna visar att skärpta EU-krav har liten effekten på utsläppen till 2030, eftersom striktare krav till inte hinner ha någon betydande effekt till dess. Efter 2030 är effekten från EU-kraven större. Styrmedelsanalysen visar att nya avgasnormer (Euro 7) är det styrmedel som har störst effekt på NOX och partiklar. För CO2 är utsläppsminskningarna små för alla styrmedel.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Morfeldt, Johannes
    et al.
    Chalmers.
    Larsson, Jörgen
    Chalmers.
    Andersson, David
    Chalmers.
    Johansson, Daniel J. A.
    Chalmers.
    Rootzén, Johan
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Ida
    Chalmers.
    Emission pathways and mitigation options for achieving consumption-based climate targets in Sweden2023In: Communications Earth & Environment, E-ISSN 2662-4435, Vol. 4, no 1, article id 342Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    National emission reduction targets under the Paris Agreement have a territorial focus, incentivizing mitigation actions domestically. Here we examine the theoretical basis for adopting complementary consumption-based net-zero emission targets and assess the consequences of adopting such proposed targets for Sweden. We apply scenario analyses based on a prospective lifecycle assessment framework. The framework is a hybrid of bottom-up simulations for passenger travel, construction and housing, and food, and top-down analyses for remaining consumption. In this work, we show how consumption-based climate targets may accentuate the need for new demand-side climate policies that contribute to reducing emissions along supply chains of products and services.

    Our scenario analysis suggests that combining advanced mitigation technologies with behavioral changes could reduce emissions from 9.8 tons of carbon dioxide equivalents per capita in 2019 to between 2.7 and 4.8 tons by 2045 for Swedish residents, depending on global decarbonization pathways. Combining advanced mitigation technologies with behavioural changes could achieve the lowest carbon emissions per capita in Sweden, suggest scenario analyses combining bottom-up simulations for passenger travel, construction and housing, and food, and top-down analyses for remaining consumption.

  • 9.
    Persson, Martin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Transportstudien 2019 - Analys av åtgärder för en hållbar transportsektor2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL har på uppdrag av Världsnaturfonden WWF analyserat åtgärder som kan bidra till att klimatpåverkan från inrikes transporter skulle kunna minskas radikalt till 2030, samtidigt som man tar hänsyn till andra hållbarhetsmål. Beräkningen av potentialen redovisas i ett klimatscenario, som visar att det är möjligt att nå målet att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030, men att det kommer bli mycket svårt att nå ända fram. Studiens ramvillkor för övriga hållbarhetsmål, exempelvis biomångfald, accentuerar utmaningen ytterligare.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sänkt p-tal som drivkraft för attraktiv stadsbyggnad och hållbar mobilitet2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Konkurrensen om städers yta ökar i takt med den pågående urbaniseringen, samtidigt som byggande av bostäder och kontor sker med stort fokus på centrala etableringar. Ett nyckelområde för att möta denna utmaning är att skapa täta och transporteffektiva städer som möjliggör en högre befolkningstäthet, vilket i sin tur ger förutsättningar för en högre andel cykel- och kollektivtrafik än idag.

    Att skapa en effektiv och väl fungerande parkeringsmarknad är i detta sammanhang inte bara viktigt för stadsplaneringen och utvecklingen av attraktiva städer. Utbud, tillgänglighet och kostnad för parkering påverkar såväl bilinnehav, körsträckor som val av färdmedel. Parkering har också stor betydelse för städers och företags ekonomi, liksom för möjligheten att bygga billigare bostäder. Enligt Boverkets prognos kommer över 70 000 bostäder att påbörjas under 2017, vilket innebär att det samtidigt investeras i uppskattningsvis minst 35 000 nya parkeringsplatser.

    I flera svenska städer liksom runtom i Europa pågår eller planeras nu försök med en sänkning av p-talen, ofta i kombination med åtgärder som främjar tillgänglighet med andra färdmedel än bil. Förändringsarbetet är fortfarande i en tidig fas och hos de lokala aktörerna - exploatörer, kommunala tjänstemän och beslutsfattare – finns en stor osäkerhet kring dessa förändringars konsekvenser.

    Parallellt pågår också många projekt och initiativ som är inriktade på att skapa nya eller modifierade mobilitetstjänster och transportkoncept, både kommersiella och kollaborativa. Exempel på sådana tjänster som är under framväxt är bilpooler, samåkningstjänster, samdistributionstjänster och cykelpooler. Tjänsterna kommer utgöra en viktig del i framtidens mobilitet och de spelar allt oftare en central roll i nybyggnadsprojekt där ambitionen är att minimera behovet av bilparkering.

    Samtidigt visar forskning och erfarenhet att det saknas kunskap om hur ett sänkt parkeringstal tillsammans med ett paket av mobilitetsåtgärder påverkar färdmedelsfördelning och bilinnehav i ett nybyggt område. Det finns ett stort behov av att titta mer ingående på hur dessa faktorer samverkar och hur de kan utformas för att skapa mer attraktiva och hållbara städer.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sprei, Frances
    Frances Sprei, Cecilia Hult, Åsa Hult, Anders Roth2020In: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 12, no 5, p. 1744-Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Parking management and planning can be used to address several issues related to sustainable urban development. For example, parking availability affects both car ownership and usage, and parking planning can affect both land use and building costs. A tool used in several countries is minimum parking requirements (MPR) and lowering these could be a pathway to more sustainable mobility. However, the actual effects of lower MPR have not systematically been studied. In this paper we present the results of a review of sixteen developments with low MPR in Sweden, Austria, Germany, Switzerland, and the UK. Existing research and reports have been analyzed to compare these and draw conclusions on the effect of MPR on mobility patterns and mobility services. In addition, interviews were conducted with representatives from municipalities and developers. Our results indicate that the mobility patterns of individuals in the studied projects are more sustainable than in nearby projects. However, the causality of MPR and mobility is hard to establish due to the risk of self-selection and that all of the studied projects have good prerequisites for sustainable mobility practices. Many of the studied evaluations are also of poor quality with, for example, lack of appropriate control group.

  • 12.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    10 reformer som underlättar kommuners klimat- och miljöarbete2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lagstiftning på nationell nivå styr i stor utsträckning hur kommunerna kan arbeta med frågor som rör hållbara transporter. Exempelvis regleras plan- och bygglagen, möjligheten att ta ut avgifter för parkering och delvis finansieringsmöjligheterna för cykelinfrastruktur på nationell nivå. Samtidigt ansvarar kommunerna för frågor som rör stadsbyggnad och lokal trafikplanering.

    Det finns ett antal områden där mindre förändringar, initierade av regeringen, skulle kunna förenkla kommunernas miljö- och klimatarbete. Nedan följer en lista på tio reformer där ett agerande från regeringen skulle kunna underlätta kommunernas arbete med hållbara transporter och hållbar mobilitet. Varje reform innehåller ett förslag till översiktliga förändringar av lagar, förordningar eller direktiv som kan ges av regeringen. Syftet är inte att ge en heltäckande bild över vad som behövs göras, utan att ta fram tio exempel på strategiska områden där avgränsade insatser skulle kunna göra skillnad inom transportområdet. De tio reformförslagen är:

    • Miljözoner för lätta fordon, där Transportstyrelsens befintliga förslag kompletteras med skärpningar i takt med att nya, skarpare utsläppsklasser, som Euro 6D, införs. • Möjlighet att reglera trafiken på enskilda gator utifrån fordons utsläppsklass eller drivmedel. • Särskilda cykelfartsgator där cykeln är prioriterad och möjlighet till cykling mot påbjuden färdriktning. • Möjlighet till differentierade parkeringsavgifter för miljöfordon. • Möjlighet att ta ut en parkeringsplatsskatt, under liknande former som trängselskatten, på kommersiella parkeringsytor. • Bättre kunskapsunderlag för att stödja kommuner som vill arbeta med sänkta parkeringstal och hållbara mobilitetstjänster, och en uppdaterad tolkning av hur plan- och bygglagen kan användas för att reglera tillgänglighet snarare än parkering. • Möjlighet att kräva gröna transportplaner i samband med nyexploateringar eller större ombyggnationer i kommunen. • Uppdrag till Trafikverket att prognoser och utbyggnadsplaner i högre utsträckning ska bidra till att nationella, regionala och lokala miljömål nås. • Möjlighet till statlig medfinansiering av åtgärder som minskar transportefterfrågan samt åtgärder som gynnar cykel- och kollektivtrafik. • Upphandlingshjälp för miljökrav på transporter i kommunal upphandling av varor och tjänster.

    Dessa reformförslag skulle kunna hjälpa kommunerna i sitt arbete med förbättrad luftkvalitet, att nå kommunala och regionala mål för ökad gång- och cykeltrafik och att på lokal nivå styra mot fordon och trafikslag med lägre utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser. De möjliggör fler kommunala styrmedel som utgör ett komplement till statliga styrmedel som exempelvis fordons- och drivmedelsskatt.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13. Sjödin, Åke
    et al.
    Jerksjö, Martin
    Fallgren, Henrik
    Salberg, Håkan
    Parsmo, Rasmus
    Hult, Cecilia
    Yahya, Mohammad-Reza
    Wisell, Tomas
    Lindén, Jenny
    On-Road Emission Performance of Late Model Diesel and Gasoline Vehicles as Measured by Remote Sensing2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A newly developed remote sensing instrument with NO2 and NOX measurement capability was operated in the fall of 2016 over 19 workdays in Gothenburg, Sweden, to measure real driving emissions from a large number light- and heavy-duty vehicles. From more than 30,000 registered vehicle passages, a final QA/QC-reviewed dataset consisting of about 15,000 paired records containing emissions, driving condition and detailed vehicle information data, was used to evaluate the real-world emission performance of in particular Euro 5 and Euro 6 diesel vehicles. More than 9,000 records were of diesel vehicles, of which about 5,500 were of Euro 5 vehicles and about 2,600 of Euro 6 vehicles. The following conclusions were made from the evaluation:

    - Measurements on more than 6,000 diesel passenger cars reveal that the real driving emissions of NOX from Euro 6 diesel cars on average have been reduced by about 60% from pre-Euro 6 levels, e.g. Euro 5. This may be considered a major breakthrough, since the real-world NOX emissions from diesel passenger cars have been virtually unchanged between Euro 2 and Euro 5, although the NOX emission standard has been significantly lowered from Euro 2 to Euro 5. Still, Euro 6 diesel passenger car real-world NOX emissions are roughly more than 5 times higher than the Euro 6 standard, as well as than the measured average on-road NOX emissions from Euro 6 gasoline passenger cars.

    - For NOX emissions, an almost identical pattern as for diesel passenger cars was observed for both diesel light-duty commercial vehicles and diesel heavy-duty vehicles (trucks and buses), i.e. virtually no change in real-world emissions between Euro 2 and Euro 5, followed by a major drop in emissions for Euro 6.

    - Primary NO2 emissions from diesel light-duty vehicles (both PC and LCV) have been reduced from Euro 4 through Euro 6, implying that the emission ratio of NO2 to NOX has also been reduced, but the ratio is still as high as about 25% for both Euro 5 and Euro 6 (compared to about 15% for Euro 2). The opposite pattern exists for heavy-duty vehicles, for which the NO2/NOX-ratio increased from about 10% for Euro 4-5 to ≈35% for Euro 6.

    - For all categories of diesel vehicles, real-world PM emissions have dropped steadily from Euro 2 through Euro 6 – reductions are in the order of 90% for Euro 6 compared to Euro 2.

    - For Euro 4, 5 and 6 diesel passenger cars, real-world emissions of both NOX and NO2 increase with decreasing ambient air temperature. The temperature dependence appears to be strongest for Euro 5 cars. At 25-30 degrees C average Euro 5 NOX on-road emissions are around 15 g/kg fuel burned, rising to 20-25 g/kg fuel burned at around 10 degrees C.

    - Large differences in the on-road NOX emission performance were observed between different makes, models, as well as individual vehicles among Euro 5 and Euro 6 diesel passenger cars.

    - For the first time, remote sensing measurements were combined with air quality measurements and dispersion calculations in an urban street canyon. Calculated average concentrations of NO2, NOX and PM based on HBEFA 3.2 were comparable with corresponding measured concentrations, but the discrepancy increased with increasing concentrations, with calculated concentrations being lower than measured. The latest version of the HBEFA emission model (version 3.3), launched in May 2017, provided a good match with the remote sensing measurements for both NOX and NO2 as well as exhaust PM, but at the same time tended to lead to an overestimation of street canyon concentrations of NO2 and NOX in dispersion calculations carried out in this study.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Styhre, Linda
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bahr, Jenny von
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jivén, Karl
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Parsmo, Rasmus
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Romson, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sköld, Sara
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Winnes, Hulda
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Environmental differentiated port dues2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    There are incentive schemes in Swedish ports that offer lower port dues for ships with high environmental performance, but there is currently no similar scheme for trucks. However, larger environmental and city development problems related to road transports have resulted in increased pressure on ports to suggest and implement mitigating actions to reduce environmental impacts caused by road traffic to and from the port.

    Four port-related incentives are analysed in this report: a port due discount for ships with reduced speed in the fairway channel; a port due discount for ships with very low NOX emissions from auxiliary engines; an entrance fee for trucks passing through the port gate during peak hours; and a differentiated entrance fee for trucks based on the truck’s environmental performance.

    The national cost-minimizing freight transport model Samgods was used to simulate the impacts of the gate fees. From a legal perspective, some issues related to implementation have been identified but depend on the detailed design of the proposed charging. The main criterion for EU is that the fee or tax cannot have discriminatory effects or hinder the free movement of goods or services. This project also gives an overview of environmental policy measures to explore the possibility to implement the port dues.

    Introduction of environmentally differentiated port dues globally, or at least in the EU, would include greater incentives for shipping companies, ship owners and road haulers to invest in emission abatement technologies or use alternative fuels.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15. von Wieding, Sönke
    et al.
    Sprei, Frances
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Persson, Martin
    Drivers and barriers to business-to-business carsharing for work trips – A case study of Gothenburg, Sweden2022In: Case Studies on Transport Policy, ISSN 2213-624X, E-ISSN 2213-6258Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Carsharing is an important element in the transition to a more sustainable transport system.

    In contrast to the widely studied business-to-consumer (B2C) market segment, studies on Business-to-business (B2B) carsharing and its impacts are limited.

    This paper analyses the factors that drive and hinder organisations from using B2B carsharing for their employees’ work trips.

    The paper takes a case study approach, analysing B2B carsharing use for local work-trips at seven employers in Gothenburg, Sweden, based on interviews with employers, property owners, and carsharing operators.

    Our results indicate that carsharing services can contribute to reducing the employers’ costs for work-trips, ensuring the sustainability and safety of the employee’s work-trips, as well as increasing the employer’s workplace attractivity.

    However, carsharing services are currently used only to a very limited extent. Obstacles that limit a greater use of carsharing services are employers’ lack of data on the employees’ work travel patterns, little economic incentives for employers, as well as parking management and travel policies that favour the use of the private car.

  • 16.
    Wisell, Tomas
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Omvärldsanalys och långtidsbedömning av den svenska vägfordonsflottans utveckling2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL har på uppdrag av Trafikanalys genomfört en Omvärldsanalys och långtidsbedömning av den svenska vägfordonsflottans utveckling. Bedömningarna är baserade på politiska mål, legala och ekonomiska styrmedel, nationella och internationella trender, genomförda studier, prisutveckling för bränslen och fordon samt historisk utveckling som kan användas för att förstå samband. Bedömningarna utvecklingen till år 2030 avser antalet fordon i fyra huvudkategorier och fördelningen av bränsletekniker inom dessa. Även varje kategoris utveckling avseende koldioxidutsläpp, fordonsålder och fordonsvikt och beräknats.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Wisell, Tomas
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jerksjö, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fuel and Technology Alternatives in Non-Road Engines2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The objectives of Annex 50 were to analyze information about non-road mobile machinery and use measurement data to 1) evaluate the fuel efficiency and emission performance 2) develop emission factors 3) assess how retrofit influence fuel efficiency and emissions, 4) investigate strategies to reduce emissions, 5) present a description of national emission inventory models, 6) develop common test procedures, 7) compile information on nonroad machinery policy options.

    Mobile sources of air pollution can be divided into two categories: on-road sources and non-road sources. This report focus on agriculture tractors and construction equipment, and the term non-road engine will refer solely to engines used in non-road vehicles and equipment within these sectors. Nonroad mobile machinery (NRMM) contributes significantly to overall emissions of green-house gases and air pollutants (18% of EU’s CO2-emissions).

    Engines sold today are required to meet PM and NOX emission limits that are approximately 95% lower than Tier 1/Stage I limits introduced in the mid-1990s. With the implementation of Tier 4i/Stage IIIB standards, incylinder controls were in general no longer sufficient to meet emissions significant need for more real-life emission measurement to improve the emission factors. Standardization of the models in different countries is also desirable.

    The most influential policy instruments in order to influence non-road machinery have been identified as following: regulation of CO2 emissions, refund of energy tax on biofuels, fuels taxation (biofuels exempted), requirement of a renewable minimum share in fuel, demonstration projects for use of biofuels, enable type approvals tractor engines using biogas, retrofitting of machinery stock, introduction of Low Emission Zone (LEZ) and environmental requirements in municipal tenders (public procurement).

    The main strategies for future policy instruments may be fuel taxation, estimation of fuel consumption and CO2 emissions in a standardized way, subsidies for retrofitting of old machines, replacement of old machinery with new, introduction of emission classes for electrified machinery and subsidies for purchasing new machinery powered by electricity.

    Construction and industrial sectors are believed to be better suited for policies than other sectors due to the relative stationarity and the large proportion of work commissioned by the public sector.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Åström, Stefan
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Parsmo, Rasmus
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Merelli, Luca
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mawdsley, Ingrid
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Styrmedel för minskade NOX-utsläpp från vägtrafik, inrikes sjöfart och fiskefartyg: Utsläppseffekter, kostnader och nyttor år 20302022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Enligt det senaste referensscenariot för Sveriges utsläpp av kväveoxider (NOX) till 2030 kommer Sverige överskrida taket i det andra NEC-direktivet om inte ytterligare åtgärder tas. Utsläppen från vägtrafik, inrikes sjöfart och fiske står enligt referensscenariot för en betydande del av Sveriges NOX-utsläpp år 2030, och här finns också potential för ytterligare utsläppsminskningar.

     

    Syftet med den här studien var att undersöka vilka styrmedel som är mest effektiva för att minska utsläppen av NOX från vägtrafik, inrikes sjöfart och fiskefartyg till år 2030 samt undersöka hur kostnadseffektiva styrmedlen är. Syftet var också att undersöka hur styrmedlen påverkar utsläppen av PM2.5 och CO2. Åtta styrmedel med syfte att minska utsläpp inom vägtrafiksektorn samt tre styrmedel med syfte att minska utsläpp inom inrikes sjöfart och från fiskefartyg studerades.

     

    Det styrmedel för vägtrafik som uppvisar lägst kostnad per reduktion av kg NOX samt god kostnadseffektivitet är införandet av skärpta CO2-krav på EU-nivå enligt det förslag som ligger. Detta styrmedel resulterar enligt studien även i betydande utsläppsminskningar av NOX och CO2. Övriga styrmedel för vägtrafik som är kostnadseffektiva är premien för etanolkonvertering, kilometerskatt för tunga fordon och miljödifferentierad trängselavgift. Inget av dessa styrmedel leder till betydande NOX-utsläppsminskningar. Det är osäkert om skrotningspremien, som resulterar i en utsläppsminskning av NOX på ca 400 ton, är kostnadseffektiv.

    Euro 7/VII-krav för lätta respektive tunga fordon resulterar visserligen i stora utsläppsminskningar av NOX år 2030, men detta styrmedel har höga enhetskostnader per reducerat kg NOX. Det är inte heller kostnadseffektivt då nytto/kostnadskvoten är långt under 1, dvs. kostnaderna överstiger nyttorna.

     

    För inrikes sjöfart och fiskefartyg visar studien att samtliga studerade styrmedel har potential att leda till betydande utsläppsminskningar till år 2030, med låga kostnader per kg minskad NOX och hög kostnadseffektivitet. Av de åtgärder som följer av respektive styrmedel har efterinstallation av SCR bäst effekt på NOX-utsläppen. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf