IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
1 - 13 of 13
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Anderson, Sara
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sköld, Sara
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mellin, Anna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Källmark, Lovisa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Romson, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Internationell omvärlds- och nulägesanalys för godstransporter2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trafikanalys har regeringens uppdrag att följa upp den nationella godstransportstrategins genomförande och att utvärdera resultatet av arbetet under perioden 2018–2022. I denna rapport har IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) på uppdrag åt Trafikanalys genomfört en nuläges- och omvärldsanalys samt tagit fram förslag på indikatorer som ett led i utvärderingen av godstransportstrategin. Syftet är att belysa utvecklingen i Sverige genom internationella jämförelser, med fokus på EU-länder, länder i Sveriges närhet och länder som Sverige har ett stort utbyte med.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Bahr, Jenny von
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Romson, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sköld, Sara
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Winnes, Hulda
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Statlig styrning av hamnavgifter för fartyg2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report is only available in English.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Behrends, Sönke
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sköld, Sara
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Samverkansformer mellan nationella och lokala myndigheter för att underlätta målstyrd vägplanering2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport studeras tänkbara samverkansformer, mellan Trafikverket och kommuner, som kan skapa en förbättrad samsyn kring mål och åtgärder. Detta är en delrapport inom projektet ”Gemensamma mål för stadens trafik”. Här ges en beskrivning av olika samverkansmodeller för väg- och samhällsplanering som används eller har testats i Sverige. Den beskriver också norska byvekstavtal, en motsvarighet till svenska stadsmiljöavtal.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Bäckström, Sebastian
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fridell, Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sköld, Sara
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Winnes, Hulda
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Low carbon marine freight2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    We have studied the possibility to introduce biobased fuels as marine fuels. A business model in which low carbon marine freight is offered to shippers is analysed. The model is in many ways similar to existing schemes in the energy sector (“green electricity”, biogas and district heating). A fundamental principle of the model is that the cost increase in transportation when biobased fuels are used can be transferred to the end consumer. Technical aspects, fuel supply issues, economic implications, and freight market aspects are all considered from a perspective of using liquid biobased fuel on ships. We find that both HVO and FAME/RME are suitable options to blend in fossil marine fuelsIn a continuation of this work, a project with real life tests is aimed for. In a workshop we therefore gathered stakeholders that have key roles in the proposed business model. A number of shippers that joined the workshop showed an interest in trying this model in cooperation with ship owners that provide their transports.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Fridell, Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sköld, Sara
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pre-study on sustainability indices for shipping2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Demands on reporting and communication of the sustainability performance within a company as well as externally and how the demands on continuous improvement are fulfilled, has led to a development and also standardisation of sustainability indicators and indices. In shipping, like in all sectors, numerous indices or reporting systems have been developed and are used for various purposes. The present report is a pre-study with a review on existing indices in the shipping sector, and an outlook to other areas, followed by a discussion on possible development paths of more comprehensive sustainability indices.

    Den här rapporten finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Fridell, Erik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sköld, Sara
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Transport work and emissions in MRV: methods and potential use of data2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    EU has decided on a system for Monitoring, Reporting and Verifying (MRV) emissions of carbon dioxide from ships in Europe starting 1st of January 2018. This means that ship-owners must develop systems for reporting and that a potential data source for assessing emissions and fuel consumption for ships will emerge. This report demonstrates the methods for preparing the data for reporting, looks at uncertainties and drawbacks and discusses the potential use of the data.

    Drawbacks identified with MRV, are that other green-house gases, such as methane, not are included, and that upstream emissions, from fuel production and fuel transportation, also are excluded. Further, the reporting procedures for biogenic CO2 are still unclear.

    However, when large amounts of data are made public in the summer of 2019 there will be an opportunity to improve benchmarking and emission calculations, especially related to transport work, which is important for increasing accuracy of emission inventory studies and cost-benefits studies of shipping.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7. Koroschetz, Bianca
    et al.
    Sköld, Sara
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wrange, Anna-Lisa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jivén, Karl
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Harrie, Per
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Eko Marina II - Fortsättningsprojekt av miljömärkning av fritidsbåtshamnar: Underlag för att vidareutveckla miljömärkningssystem för fritidsbåtshamnar som syftar till att minska belastningen på vattenmiljön2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom projektet ”Miljömärkning av fritidsbåtshamnar” – Eko Marina I, (Koroschetz m.fl., 2020) tog IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Havsmiljöinstitutet fram ett miljöindex för fritidsbåtshamnar, som består av en samling skräddarsydda kriterier för att minska miljöföroreningarna från verksamheter kopplade till fritidsbåtshamnar. I fortsättningsprojektet Eko Marina II var syftet att utveckla och förbättra miljöindexet, samt att utvärdera tillämpningsbarheten av indexet i samarbete med olika typer av fritidsbåtshamnar. Detta gjordes genom att via en enkät testa de tidigare framtagna indexkriterierna i samverkan med 17 olika fritidsbåtshamnar. Utifrån inkomna svar på enkäten, samt kompletterande kommentarer från fritidsbåtshamnar och andra aktörer, har ett omarbetat förslag på index tagits fram, kallat Index 2.0, som är lämpligt för alla typer av hamnar – gästhamnar, hamnar som drivs av ideella föreningar, såväl som kommersiella fritidsbåtshamnar.

    Projektet har också tagit fram stöddokumentation med förklaringar och checklistor för olika kriterier i miljöindexet (till exempel förslag till en miljöpolicy) samt handlingsplaner för olika miljöproblem, till exempel för förorenade områden. Förutom att utveckla miljöindexet vidare har projektet resulterat i ett första konkret förslag till affärsmodell som inkluderar en app och hemsida samt potentiella samarbetspartners. Rapporten presenterar också de förväntande positiva effekterna för fritidsbåtshamnar t. ex ett konkret stöd i miljöarbetet, men också ekonomiska incitament för att vara med i miljömärkningen. Här beskrivs också hur miljömärkningen kan underlätta miljötillsynen för kommunerna och fritidsbåtshamnar.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Moldanova, Jana
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sköld, Sara
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Asker, Christian
    Sammanställning av flygets klimatpåverkan och möjlighet till minskning av dessa - alternativa flygrutter för minskade höghöjdseffekter och biobränslen2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Idag står den globala flygtrafiken för ca 2-3% av det fossila CO2-utsläppet härlett från mänskliga aktiviteter. Flygtrafikens bidrag till global uppvärmningen i form av strålningsdrivning är dock 4.9% om man tar hänsyn till effekt från kortlivade klimatföroreningar (short-lived climate pollutants, SLCP) relaterade till flyget, även kallade höghöjdseffekter. Dessa innefattar utsläpp av vattenånga, sot och andra partiklar, bildning av kondensstrimmor och flyginducerade cirrusmoln samt utsläpp av NOX som leder till förändringar av halter av ozon och metan i atmosfären. Det relativa bidraget av SLCP från flyget varierar kraftigt beroende på vilket mått man använder, med GWP20 (Global Warming Potential på en tidshorisont 20 år) ligger total effekt av flygemissionerna relativt till CO2 inom intervallet 2.1-4.8, för GWP100 ligger samma proportion mellan 1.3 och 2.0, använder man Global TemperaturPotential GTP ligger proportionen mellan 1.0 och 1.1 för GTP100.

    Klimatpåverkan av SLCP är starkt beroende av atmosfäriska förhållanden där utsläppen sker. Persistenta kondensstrimmor bildas och värmer upp klimatet när flygplan rör sig i områden som har luftfuktighet övermättad mot is och som är molnfri. Även utsläpp av NOx kan ge olika effekter beroende på förhållandena vid utsläpp. Flera studier har utvärderat möjligheterna att optimera flygrutter med hänsyn till både CO2 utsläpp och effekter från SLCP genom att justera var/när största delen av utsläppen sker. Man har visat att trots en högre bränsleförbrukning vid alternativa flygrutter kunde man uppnå en minskad klimatpåverkan med mått GWP100.

    Klimatmålet med max. 2° temperaturhöjning kräver mer än en halvering av utsläppen av växthusgaser till år 2050 vilket kräver en bred övergång till alternativa bränslen fria från fossilt kol. För flyget finns ett flertal alternativa jetbränslen (AJF) med lägre halter fossilt kol i sin well-to-wake cykel (WTWk). WTWk minskningen varierar kraftigt med processen som bränslet framställts genom samt vilket råmaterial som använts. Det finns flera negativa effekter kring ändrad markanvändning som är en mycket viktigt hållbarhetsaspekt. Det alternativ som ger störst WTWk minskning är att producera AJF från restprodukter som avfallsolja och skogsrester. För vissa alternativ, som sojabönor och palmolja, ligger WTWk högre hos AJF än hos de konventionella jetbränslena. Dessutom kopplas AJF-produktionen till en konflikt mellan matproduktion och bränsleproduktion, potentiellt minskad biodiversitet, vattenkonsumtion samt föroreningar som uppstår vid produktion vilka inte går att ignorera ur ett hållbarhetsperspektiv.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sköld, Sara
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Romson, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Merelli, Luca
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Parkerings- och mobilitetstjänster för en hållbar stad - Slutrapport i projektet Sampark – metoder, möjligheter och potential att samutnyttja parkeringsytor och mobilitetstjänster med Framtiden-koncernens fastighetsbestånd som fallstudieobjekt2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under åren 2018 till 2021 har IVL Svenska Miljöinstitutet drivit ett samfinansierat forskningsprojekt tillsammans med fastighetsbolaget Framtiden. Projektets mål har varit att bidra med kunskap till ett miljöanpassat byggande med effektiv markanvändning, låg resursanvändning och strukturer som stödjer ett hållbart resande. Parkeringskostnaden mellan olika bolag i Framtiden-koncernen skiljer sig åt och en harmonisering av avgifterna bör därför ske. Dagens avgiftsnivå är generellt låg i jämförelse med både marknadsvärde för parkering i aktuella områden och för att kunna styra och påverka bilresande och bilinnehav. Samband mellan exempelvis prissättning och bilinnehav kan inte bekräftas generellt i bostadsbolagens bestånd, vilket anses bero på avsaknad av tillgängliga data på bilinnehav på fastighetsnivå. Resultat från ett nybyggnadsprojekt visar dock att flexibla och sänkta parkeringstal tillsammans med en marknadsmässig prissättning kan ge effekter på bilinnehav men att det har betydelse hur attraktiva mobilitetstjänsterna är. Omvandling från fasta platser till tillståndsplatser kan ha en stor potential att effektivisera parkeringsbeståndet och därigenom frigöra mark för andra ändamål. Framtiden-koncernen har inte själv full rådighet över parkerings-och mobilitetsfrågorna, men tillsammans med stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, fastighetskontoret samt Göteborg Stads Parkering finns goda möjligheter att minska efterfrågan på bilresor i Göteborgsområdet. Exempelvis innebär förtätning och nybyggnation av bostäder innebär att man behöver bygga på befintliga parkeringsplatser. Krav på Framtiden från andra förvaltningar på att ersätta befintliga markparkeringar med förhållandevis låga avgifter, behöver då vara väl avvägda och ligga i linje med efterfrågan för nyproducerade dyrare parkeringsplatser. Plan-och bygglagens regler behöver också förändras med syfte att premiera och underlätta ett arbete mot ett mer bilsnålt eller transporteffektivt samhälle.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10. Sjöholm, Johanna
    et al.
    Eriander, Louise
    Wrange, Anna-Lisa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sköld, Sara
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Harrie, Per
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Feldtmann, Melissa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lundström, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Robijn, Ardo
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Eko Marina III - Inventering, kartläggning och miljömärkning av Sveriges fritidsbåtshamnar: Inventering av Sveriges fritidsbåtshamnar, kartläggning av fritidsbåtshamnars uppbyggnad samt utvecklig av prototyp för Eko Marinas miljömärkningssystem2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Eko Marina III är den tredje delen av ett projekt som påbörjades i oktober 2019, med övergripande syfte att undersöka förutsättningarna för att utveckla en miljömärkning för fritidsbåtshamnar för att minska deras negativa miljöpåverkan. Denna del av projektet har fokuserat på tre primära områden: 1. en inventering av Sveriges fritidsbåtshamnar, 2. en kartläggning över hur fritidbåtshamnarna ser ut samt 3. utvecklingen av ett digitalt verktyg som kan bära miljömärkningsindexet, men också utgöra en stödplattform för fritidsbåtshamnarna i deras miljöarbete. Inventeringen resulterade i att 2 654 fritidsbåtshamnar listades. Det tidigare antagandet om att omkring 1 500 fritidsbåtshamnar finns i Sverige har därmed visat sig vara en kraftig underskattning.

    För att undersöka hur intresset bland fritidsbåthamnarna såg ut för ett digitalt verktyg för stöd i sitt miljöarbete tillfrågades även hamnrepresentanterna i enkätundersökning om vilka olika digitala funktioner de hade ett intresse av. Projektgruppen valde att arbeta vidare med att utveckla ett stödsystem för egenkontroll, vilket 73 procent av respondenterna svarade att de hade ett medel- till stort intresse av. Detta beslut grundade sig dels på respondenternas svar, men även på de intervjuer med fritidsbåtshamnar som har gjorts under projektet, där det blivit tydligt att många hamnar saknar kunskap och förståelse för sitt miljöansvar och behöver stöd för att upprätta en systematisk egenkontroll för att undvika att utsläpp sker. För att illustrera hur den digitala stödplattformen (verktyget) som utvecklats i detta projekt kan användas i olika typer av verksamheter och vilka funktioner som kan ingå, valdes exemplet båtbottentvätt, där en stegvis genomgång av egenkontrollen presenteras i bilaga 5.

    Det digitala verktygets övergripande syfte är att hjälpa fritidsbåtshamnar att upprätta ett systematiskt egenkontrollarbete där risker identifieras, rutiner och åtgärder tas fram, arbetet dokumenteras och följs upp för att säkerställa att hamnens miljöpåverkan på havsmiljön minimeras. En prototyp av det digitala verktyget har under projektet visats upp för en arbetsgrupp och referensgrupp bestående av branschorganisationer, hamnar, myndigheter och forskare. Överlag var mottagandet positivt – deltagarna såg många möjligheter för effektivisering av den egna verksamheten, driva miljöengagemang hos klubbmedlemmar samt stöd för att prioritera utvecklingen av miljöarbetet hamnarna. Däremot uppfattades komplexiteten och detaljnivån som ett potentiellt hinder för hamnar som inte har kommit långt i miljöarbetet. En utmaning i det framtida utvecklingsarbetet blir att hitta ett sätt att möta och kunna hantera fritidsbåtshamnarnas heterogenitet, där variation av hamnarnas finansiella förutsättningar, kunskap i miljöbalken samt kommunernas fokus på tillsyn är så olika.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Sköld, Sara
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Styhre, Linda
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sjöfartens energianvändning - Hinder och möjligheter för omställning till fossilfrihet2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sjöfarten är idag helt beroende av fossila bränslen och är troligen det trafikslag som kommer att ha svårast att ställa om till fossiloberoende. Detta beror i stor utsträckning på de mycket stora volymerna bränsle som världsflottan förbrukar, runt 257 miljoner ton olja per år (IMO, 2014). Världsproduktionen av flytande biobränslen för industriella ändamål motsvarade cirka 75 miljoner ton oljeekvivalenter år 2015 (BP, 2016), där endast några få procent gick till transportsektorn (IRENA, 2015). Även om produktionen ökar så kommer tillgången på biodrivmedel för sjöfarten att vara begränsad inom en överskådlig framtid.

    Sjöfartens transportarbete förväntas också öka vilket ytterligare försvårar en övergång till fossilfrihet. För att kunna nå fastställda klimat- och miljömål för transporter och övergå till fossilfri sjöfart inom 30-40 år, krävs en snabb implementering av flera kända tekniska, operationella och strukturella bränslereducerande åtgärder. Åtgärder med god potential är reducerad fart, energieffektiv design av propellrar och skrov, kontinuerlig rengöring av propellrar och skrov, minskad liggtid i hamn och bättre informationsöverföring och samarbete mellan flera aktörer. En bränslereduktion på upp till 75 % anses möjligt att nå med kända och tillgängliga energieffektiviserande åtgärder, men det kräver bland annat en kraftigt reducerad fart för världsflottan.

    Parallellt med arbetet att minska energibehovet, behöver fossilfria bränslen och alternativa drivkällor implementeras i stor utsträckning.

    Syftet med rapporten är att ge ett underlag för bättre förståelse för vilka möjligheter och hinder det finns för en omställning av den svenska sjöfarten till fossilfrihet. Ett annat viktigt syfte är att få en bättre förståelse för hur marknaden för energiförsörjning till sjöfarten ser ut. Anledningen till att ökad kunskap om detta efterfrågas är bland annat frågan om sjöfarten på längre sikt skulle kunna ingå i någon form av kvotpliktsystem för förnybar energi; då behövs ökad förståelse för marknaden för att kunna bedöma konsekvenser.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Styhre, Linda
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bahr, Jenny von
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jivén, Karl
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Parsmo, Rasmus
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Romson, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sköld, Sara
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Winnes, Hulda
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Environmental differentiated port dues2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    There are incentive schemes in Swedish ports that offer lower port dues for ships with high environmental performance, but there is currently no similar scheme for trucks. However, larger environmental and city development problems related to road transports have resulted in increased pressure on ports to suggest and implement mitigating actions to reduce environmental impacts caused by road traffic to and from the port.

    Four port-related incentives are analysed in this report: a port due discount for ships with reduced speed in the fairway channel; a port due discount for ships with very low NOX emissions from auxiliary engines; an entrance fee for trucks passing through the port gate during peak hours; and a differentiated entrance fee for trucks based on the truck’s environmental performance.

    The national cost-minimizing freight transport model Samgods was used to simulate the impacts of the gate fees. From a legal perspective, some issues related to implementation have been identified but depend on the detailed design of the proposed charging. The main criterion for EU is that the fee or tax cannot have discriminatory effects or hinder the free movement of goods or services. This project also gives an overview of environmental policy measures to explore the possibility to implement the port dues.

    Introduction of environmentally differentiated port dues globally, or at least in the EU, would include greater incentives for shipping companies, ship owners and road haulers to invest in emission abatement technologies or use alternative fuels.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Wrange, Anna-Lisa
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jivén, Karl
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sköld, Sara
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Magnusson, Kerstin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    MILJÖMÄRKNING AV FRITIDSBÅTSHAMNAR Underlag för ett miljömärkningssystem som syftar till att minska belastningen från fritidsbåtshamnar på den marina miljön2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fritidsbåtshamnar har en betydande miljöpåverkan och är redan idag föremål för en rad olika krav och regler. Projektet har undersökt potentialen för hur ett miljömärkningssystem kan användas som ett styrinstrument för att minska miljöpåverkan från fritidsbåthamnar. Rapporten har tagits fram av Havsmiljöinstitutet i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapportförfattarna ansvarar för innehållet och slutsatserna i rapporten, vilket inte innebär något ställningstagande från Havs- och vattenmyndighetens sida.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 13 of 13
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf