IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
1 - 22 of 22
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Dahllöf, Lisbeth
    et al.
    Lundström, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Energi-och miljömärkning av lätta fordon: Frågebatteri för produktions- och skrotningsfaserna2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport analyseras olika möjligheter och metoder för att deklarera miljö- och energiaspekter som uppstår vid tillverkning och skrotning av personbilar och lätta lastbilar. Uppdraget har beställts av Energimyndigheten som har fått i uppdrag av Regeringen att ta fram ett förslag till en metod för energi- och miljömärkning av lätta fordon på den svenska marknaden.

    Dagens regelverk inom EU ställer inga krav på att tillverkaren behöver ange energiåtgång och miljöpåverkan vid tillverkning och skrotning av ett fordon. Det finns därför inga officiella uppgifter som skulle kunna användas i en miljömärkning. Man är i stället hänvisad till att antingen använda generella data från livscykelanalyser, eller begära in frivilliga uppgifter från tillverkaren. IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram tänkbara alternativ till att energi- och miljömärka tillverkningsfasen inklusive återvinning och skrotning. Rekommendationen är att en sådan miljö-märkning införs i flera steg och eftersom det saknas officiella uppgifter om enskilda fordon behöver metodiken utprovas gradvis.

    I rapporten presenteras tre olika förslag på upplägg med varierande detaljnivå.  I alternativ 1 föreslås att man tar fram ett schablonvärde vardera för energiåtgång och växthusgaser för ett urval av sex typer av personbilar respektive lätta lastbilar. Värdet ska motsvara den genomsnittliga energiåtgången och de genomsnittliga utsläppen av växthusgaser på global nivå vid tillverkning, skrotning och återvinning av de olika typer av fordon som idag förekommer på marknaden. Alternativ 2 utgår från samma metod som alternativ 1 men schablonvärden för energiåtgång och växthusgaser anges istället som en funktion av fordonets tjänstevikt. Alternativ 3 utgår från också från schablonvärden för energiåtgång och växthusgaser men siffrorna kompletteras med tillverkaruppgifter om växthusgaser från tillverkningen av laddbara batterier. För att få en mer heltäckande bild föreslås ett komplement till alternativen ovan att tillverkaren även erbjuds att frivilligt besvara ett antal frågor som belyser fler miljöaspekter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Hult, Cecilia
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Arbetplatsparkering – dagens utmaningar och framtidens lösningar2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under tre år har forskningsprojektet Arbpark studerat olika aspekter av arbetsplatsparkering i storstad. På två fallstudieområden i Göteborg har projektet studerat dagens parkerings-och mobilitetsläge.

    Rapporten diskuterar vad olika aktörer har för möjlighet att påverka arbetsresandet. En uppsättning verktyg presenteras som kan användas i arbetet att ställa om från traditionell arbetsplatsparkering till hållbar mobilitet för arbetsgivare och anställda. Verktygen kan användas av arbetsgivare, fastighetsägare eller kommuner som vill arbeta med hållbart resande.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Motsättningar mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Motsättningarna mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur ser ut på olika sätt. Det kan handla om att Trafikverket planerar ny- eller ombyggnation av infrastruktur för att skapa god tillgänglighet med bil, samtidigt som staden får svårt att hantera den inkommande biltrafiken. Trafikverket kan vilja ta höjd för ökad trafik på 20 års sikt, medan kommunen inte vill satsa på kapacitetshöjande åtgärder utan istället minska biltrafiken i samma område av miljöskäl eller för att kunna förtäta och bygga fler bostäder. Trafikverket kan fokusera på framkomlighet för bil, medan kommunen vill satsa på stadsgator och minskade barriäreffekter. Trafikverket kan motsätta sig en kommunal utbyggnadsplan med motivet att en statlig väg av riksintresse kan påverkas, medan kommunen anser att Trafikverket inte visat hur riksintresset riskerar att påverkas påtagligt. Kommunen kan se social hållbarhet som en del av planeringen, medan Trafikverket inte har motsvarande målsättning. Kommunerna kan vilja öka cyklandet, medan Trafikverket inte anser att de har ansvar för cykelinfrastruktur som ligger utanför vägområde för en statlig väg.

    Studien visar att det ofta förekommer konflikter mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur. Den prognosstyrda infrastrukturplaneringen utgår från gängse prognosmodeller som förutsäger att trafiken kommer fortsätta öka. Prognoser kan användas för att förutse var i vägnätet som förbättringar behöver göras för att behålla en god framkomlighet för alla trafikslag.

    Den målstyrda planeringen utgår från lokala mål om att bromsa, stabilisera eller minska trafikarbetet av miljöskäl, eller för att underlätta förtätning och ny bebyggelse, omvandla trafikleder till stadsgator och liknande. Intervjuer med kommunala trafik- och stadsplanerare visade att kommuner ofta anser att Trafikverket inte tar tillräcklig hänsyn till lokala mål i sin planering och att de använder sina prognoser på ett sätt som försvårar kommunernas planering. Trafikverkets representanter å sin sida anser ofta att deras övergripande mål är att tillhandahålla god tillgänglighet och att de inte har någon möjlighet att planera på annat sätt, så länge prognoserna visar att trafiken kommer att öka.

    Många kommunrepresentanter upplever att Trafikverkets mål i praktiken är att skapa god framkomlighet för biltrafik, men Trafikverket själva vill inte ställa trafikslag mot varandra och menar istället att ”alla ska komma fram”. Trafikverket upplever att kommunernas mål i praktiken kan skjuta över kostnader eller ansvar på Trafikverket, och att det saknas konkreta kommunala åtgärder och planer som visar att kommunernas mål kommer att nås. Trots dessa motsättningar finns ofta en uppenbar vilja att komma överens, och oftast gör man det genom att hitta kompromisser i de konkreta projekten. Huruvida detta leder till lösningar som bidrar till en hållbar utveckling är dock diskutabelt.

    Det verkar behövas tydligare nationella mål som harmonierar med lokala mål om vad man vill uppnå med det gemensamma trafiksystemet och hur det ska utformas för att nå dessa mål, till exempel vad gäller trafikarbete. En tänkbar väg för att nå större samsyn kring mål kanske vore att upprätta stadstrafikmål med gemensam målbild om att exempelvis frysa eller minska biltrafikarbetet. Sådana möjligheter eller krav skulle kunna skrivas in i regleringsbrev till Trafikverket eller i direktiven för åtgärdsvalsstudier. Lagstiftningen skulle kunna förtydligas så att Trafikverket får större möjligheter att ta ansvar för steg 1- och steg 2-åtgärder som minskar efterfrågan på vägtrafik, och det skulle kunna bli enklare för Trafikverket att arbeta med kommunala och regionala cykelvägar och kollektivtrafikåtgärder. Hanteringen av riksintresse behöver förbättras, och det verkar behövas vägledningar för hur genomfartsleder kan byggas om till stadsgator.

    Behovet av utvecklade samverkansformer accentueras genom att angreppssättet för samhällsplaneringen går från en traditionell hierarkisk planering mot en alltmer förhandlingsstyrd och målstyrd planering. Det gäller även Trafikverkets infrastrukturplanering. Till exempel bedrivs inte åtgärdsvalsstudier i en traditionellt hierarkisk struktur (där Trafikverket har rådighet över större delen av processen på egen hand), utan i nätverk mellan autonoma aktörer som själva bestämmer över hur och i vilken omfattning de vill delta. Detta betyder att åtgärders genomförande är beroende av hur motiverade aktörerna är att faktiskt fullfölja det man kommit överens om.

    Sammantaget visar denna studie vilka motsättningar som förekommer mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur, och hur dessa kan hanteras, och utgör därmed ett underlag för en diskussion om hur Trafikverket kan verka i en alltmer förhandlingsstyrd samhällsplanering.

    This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Kloo, Henrik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jämförelse av tekniker för klimatsmarta tunga godstransporter2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Godstransporter på väg är idag i stort sett helt beroende av fossila drivmedel, så vad kan man göra för att bryta detta? I denna rapport beskrivs alternativ för klimatsmarta lösningar, såsom elektrifierade vägar, bränslecellsdrift, batterier och biodrivmedel. Vi har analyserat drivkrafter och hinder för de olika lösningarna och vad som skulle krävas för att komma vidare. Analysen behandlar såväl tekniska aspekter, såsom aktörers roller, affärsmodeller, socioekonomiska faktorer och ekonomiska potentialer inom ett tidsperspektiv mot 2030-2045.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Kloo, Henrik
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mårtensson, Malin
    Nilsson, Annika
    Hantering av miljömål i nationell plan för transportinfrastruktur2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Flera nationella miljömål har bäring på transportsektorn. Tidigare forskning har visat ett gap mellan riksdagens miljömål för transporterna, och de beslut som fattas om konkreta investeringar i vägnät och järnväg. För att nå målen krävs bättre fordon och bränslen samt beteendeförändringar. Men det behövs också en förändrad samhällsplanering som bidrar till minskande behov av transporter, bättre skydd av värdefulla landskap och mer hållbara städer. Denna rapport beskriver hur nationella miljömål tas omhand i den nationella planen för transportinfrastruktur.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gröna transportplaner, förtätning och hållbart resande – historik och tillämpning i Göteborg2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Gröna transportplaner är ett relativt nytt sätt för städer att samarbeta arbetsgivare och fastighetsägare kring resor och transporter. IVL Svenska Miljöinstitutet har studerat en grön transportplan i Göteborg och jämfört med ett liknande område utan transportplan.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7. Larsson, Mats-Ola
    et al.
    Hedvall, Klas
    Lindkvist, Linnea
    Carlsson, Anna
    Bilars optimala livslängd - Effekter av personbilars livslängd på klimat, emissioner, värdefulla material och trafiksäkerhet2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studien analyserar personbilars livslängd utifrån klimat, kväveoxider, partiklar, värdefulla material och trafiksäkerhet.

    En snabbare omsättning kan minska dödsrisker och olycksrisker, växthusgasutsläpp och kväveoxider. Samtidigt skulle behoven av värdefulla material öka.

    Beräkningar redovisas med ett bokföringsperspektiv men konsekvensanalyser görs även på systemnivå i perspektiven global och europeisk utsläppspolitik och svensk reduktionsplikt, samt med monetära värderingar.

    Studien fann inte någon omsättningstakt som vore optimal utifrån alla dessa aspekter. 

    Download full text (pdf)
    Bilars optimala livslängd IVL CIT 2023
  • 8.
    Larsson, Mats-Ola
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Holmqvist, Johan
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mobilitetstrender, städers politiska mål och fastighetsaktörers möjligheter att hantera mobilitet vid bostadsbebyggelse2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    • Hållbart resande kan uppmuntras med bra närservice, attraktiva gångvägar, cykelparkering och kollektivtrafik.
    • Parkering kan prissättas enligt affärsmässiga principer för att minska behovet av parkeringsytor, sänka byggkostnaderna och få möjlighet till lägre hyror.
    • Parkering med fasta platser kan ställas om till bilparkering med tillstånd för att få bättre markutnyttjande och minska behovet av parkeringsytor.
    • Boende kan erbjudas attraktiva bil- och cykelpooler som gör det enklare att bo utan att äga bil.
    • Områden behöver anpassas till den ökade e-handeln med möjlighet att ta emot typer av varuleveranser.
    • Den kommande elektrifiering av bilparken ställer krav på ändamålsenliga laddtjänster.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Larsson, Mats-Ola
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tidsanvändning och resebyråtjänster: Rekommendationer till arbetsgivare2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna PM är en del av projektet ”Klimatsmarta tjänste- och arbetsresor” som har undersökt resandet hos organisationerna Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, Göteborgs Universitet och Chalmers. Erfarenheter från studien har sammanställts till generella råd om arbetsgivares möjligheter att minska klimatbelastning från resandet. Råden handlar om att vägleda och styra hur anställda gör avvägningar mellan tidsåtgång och val av färdmedel.

    Exempel som ges är att ange till vilka målpunkter anställda förväntas resa kollektivt och hur lång extra restid (om någon) som är acceptabel med kollektivresa eller gång/cykel, jämfört med bilresa. Andra råd är att specificera vem som ansvarar för besluten och i vilka fall det är acceptabelt med extra kostnader, exempelvis för tågresa istället för flyg även om det skulle bli dyrare eller kräva extra övernattning. Det finns också exempel på hur resebyråetjänster kan upphandlas för att öka möjligheter att resa miljöanpassa och få miljödata om resandet. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Larsson, Mats-Ola
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jerksjö, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wisell, Tomas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Minskade utsläpp från trafik och arbetsmaskiner i Göteborg2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har fått i uppdrag att översiktligt bedöma ett antal åtgärder som kan minska klimatpåverkande utsläpp från trafik och arbetsmaskiner i Göteborg. Studien är gjort på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborg.

    De åtgärder som har studerats är utvalda av miljöförvaltningen. De närmare förutsättningarna har diskuterat fram gemensamt av IVL Svenska Miljöinstitutet och beställaren.

    Uppdraget var att översiktligt bedöma möjligheten att minska utsläppen av klimatgaser, stadens rådighet, ungefärliga kostnader och hur lång tid det kan ta att införa åtgärderna.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Larsson, Mats-Ola
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kloo, Henrik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Förutsättningar för att etablera elbilsladdning på pendelparkeringar i Västra Götaland2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Antalet laddbara bilar ökar snabbt. Allt fler bilister vill ladda på parkeringar och arbetsplatser. I dagsläget är dock svårt att hitta laddare på pendelparkeringar. I en förstudie med stöd från kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen har IVL Svenska Miljöinstitutet gått igenom möjligheter och svårigheter med att bygga ut laddplatser på pendelparkeringar i Västra Götaland. Förstudien ger översikt av dagens erfarenheter, och några förslag på en pilotstudie som kan ge mer detaljerad kunskap inför framtida beslut om laddning på pendelparkering.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Larsson, Mats-Ola
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lundström, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Persson, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute. IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Bilanvändning och parkering: Rekommendationer till arbetsgivare2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna PM är en del av projektet ”Klimatsmarta tjänste- och arbetsresor” som har undersökt resandet hos organisationerna Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, Göteborgs Universitet och Chalmers. Erfarenheter från studien har sammanställts till generella råd om arbetsgivares möjligheter att använda hyrbilar och poolbilar i verksamheten och att tillämpa miljöstyrande riktlinjer för parkering för att minska klimatbelastning från tjänsteresandet.

    Råden handlar bl.a. om att kartlägga möjligheterna att ersätta resor med privat bil med hyr- och poolbilar och att ställa miljö- och trafiksäkerhetskrav på sådana bilar. Arbetsgivare kan också utforma ersättningsnivåer och riktlinjer på ett sätt som minimerar användningen av privat bil till tjänsteresor. För parkering rekommenderas marknadsmässig prissättning, inga rabatter och system som kräver löpande betalning hellre än att erbjuda årskort eller månadskort för parkering

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Larsson, Mats-Ola
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Persson, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Romare, Mia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kloo, Henrik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hållbar elektromobilitet - Vad krävs för att eldrivna vägtransporter ska vara miljömässigt och socialt hållbara2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den snabba introduktionen av elfordon kommer att minska utsläppen från vägtrafik kraftigt. Men att bara byta drivsystem är inte tillräckligt. Det krävs också att aktörerna i olika delar av värdekedjan fokuserar mer på mänskliga rättigheter i gruvor och fabriker, klimatpåverkan från tillverkning och väljer material som utgår från en långsiktig tillgång till naturresurser och kritiska material. I denna rapport görs en genomgång av de olika hållbarhetsaspekter som behöver hanteras och hur olika aktörerna kan bidra till en hållbar elektromobilitet.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Larsson, Mats-Ola
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Styhre, Linda
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Småreformer för miljöanpassat resande - Förslag till nationella åtgärder som kan genomföras inom nuvarande lagstiftning2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL har haft i uppdrag att utreda och föreslå mindre reformer för hållbart resande. Projektet har finansierats av Trafikverkets medel för FUD-uppdrag. Det parlamentariska läget kan göra det svårare att få igenom större reformer de närmaste åren för att nå målsättningen om fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. För att ändå upprätthålla en tillräckligt hög omställningstakt finns det behov av parallella åtgärdsstrategier.

    Utredningen har fokuserat på åtgärder som kan införas utan omfattande politisk behandling. Reformerna ska kunna användas av olika myndigheter och regeringen i arbetet med omställningen av transportsystemet och fordonsflottan. I projektet ingår att studera svenska och internationella exempel som går att genomföra genom mindre förändringar i befintliga regelverk och lagar, till exempel förordningar, regleringsbrev och direktiv. Projektet hade i uppdrag att presentera fem till tio verkningsfulla och användbara mindre reformer för hållbart resande som kan sättas i verket inom innevarande mandatperiod.

    Uppdraget var att utreda ett urval åtgärder som ska gå att införa utan omfattande politisk behandling. En bruttolista på ett tjugotal reformer har tagits fram och av dessa bedöms följande reformer vara möjliga att genomföra med nuvarande politiska förutsättningar utan alltför omfattande utredningar.

    Där framkom följande: Vägledning om flexibla parkeringstal, Skärpt kontroll av reseavdrag, Statlig medfinansiering i regional transportplanering, Råd och riktlinjer för steg 1- och steg 2-åtgärder i infrastrukturplanering, Premie för inköp av miljölastbilar, Stöd till kollektivtrafikhuvudmän för att utvärdera eldriven linjebusstrafik samt Utveckla resepolicyarbetet i statliga myndigheter.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Larsson, Mats-Ola
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Styhre, Linda
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lund, Emma
    Pettersson-Löfstedt, Fredrik
    Miljömål i transportplaneringen - Hur miljömål hanteras på nationell, regional och lokal nivå vid planering av infrastruktur2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultaten av forskningsprojektet ”Stafetten – från nationella klimat- och miljömål till lokal infrastrukturplanering”. Syftet har varit att undersöka miljömålens roll för transportplaneringen på nationell, regional och lokal nivå, samt att föreslå hur miljömålen kan få större genomslag. Projektets resultat kan användas som underlag av tjänstepersoner som arbetar med transportplanering och miljömålsarbete samt av politiker som sätter upp mål för miljöarbete och transportplanering på olika nivåer.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Lindén, Jenny
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tang, Lin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Holmqvist, Johan
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hållbar stadsutveckling - god luftkvalitet i framtidens täta och gröna städer?2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den starka förtätningstrenden i svenska städer motiveras av möjligheter till ökad energieffektivisering, minskade utsläpp av växthusgaser, mer samtransport och ökad kollektiv resursfördelning. Förtätning kan också medföra kraftigt försämrad luftkvalitet, till exempel om den ökade aktivitet som förtätningen innebär tillåts öka utsläpp av luftföroreningar, och om bebyggelse och vegetation placeras så att det hindrar ventilation och utspädning av luftföroreningarna. Genom noggrann stadsplanering kan dock dessa negativa effekter begränsas eller till och med undvikas helt. Det är därmed av största vikt att skapa både medvetenhet om vikten av och möjligheter till att inkludera luftkvalitetsaspekten i planering av framtidens hållbara och täta städer.

    Trots en kraftig förtätning under senare år har luftkvaliteten generellt förbättrats från det att mätningar påbörjades för drygt 50 år sedan och fram till idag, vilket i huvudsak kopplas till minskade utsläpp av föroreningar till följd av kontinuerligt skärpta emissionskrav. I många av Sveriges städer överskrids dock fortfarande de tillåtna halterna av föroreningar, och prognoser indikerar att miljökvalitetsmålets preciseringar, och i vissa fall även miljökvalitetsnormerna, fortfarande kommer att överskridas i gatumiljö i större städer år 2030. I detta framtidsscenario beaktas inte eventuell förtätning. Nyligen sänkta bullerkrav skapar dessutom idag ökade möjligheter att bygga på redan förorenade platser, vilket, i kombination med en fortsatt kraftig förtätning, ger starka argument för att luftkvalitet bör hanteras som en viktig del i framtidens hållbara stadsutveckling.

    För att förhindra dålig luftkvalitet i förtätade städer kan man i planeringsstadiet använda datormodeller för att utvärdera effekten av de planerade förändringarna på luftkvaliteten. Genom simulering av olika scenarier kan effekten av olika trafikåtgärder på utsläpp, och därmed luftkvalitet, undersökas. Med modellberäkningar kan också effekten av olika utformning av bebyggelse och vegetation på vindflödet genom det aktuella området utvärderas för att gynna utspädning och borttransport av förorenad luft. Här kan till exempel varierad höjd på byggnader, vinkel på huskropp mot huvudsaklig vindriktning, strategisk placering av huskropp eller vegetation som barriär mellan utsläppskälla och platser där människor vistas, vara gynnsamt. För att ge bästa möjliga luftkvalitet efter färdigställande krävs dock att luftutredningen genomförs med relevanta metoder, att den inkluderas tidigt i planeringsprocessen, att anpassning av planer utifrån resultaten tillåts, samt att kontinuerlig återkoppling sker.

    Arbetet med luftkvalitet skulle gynnas av bland annat tydligare riktlinjer för när och hur luftkvalitetsaspekten bör inkluderas i planeringsarbete, hur effekterna av den planerade bebyggelsen ska utvärderas, samt hur man kan säkerställa att planerade åtgärder genomförs så att den förväntade effekten på luftkvaliteten i området uppfylls. Vidare skulle till exempel en framtida skärpning av miljözon 2 och 3, utökade möjligheter för gröna transportplaner och vägledning om flexibla parkeringstal underlätta för sänkta emissioner i framtidens täta städer.

    Sammantaget finns goda grunder för att inkludera luftkvalitet i planeringsprocessen för att nå en hållbar stadsutveckling, speciellt i områden som ska förtätas. Genom optimerad utformning av bebyggelse och vegetation, tillsammans med effektiva trafikåtgärder för att minska utsläpp, kan risken för dålig luft i framtidens täta och gröna städer minimeras.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Persson, Martin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Transportstudien 2019 - Analys av åtgärder för en hållbar transportsektor2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL har på uppdrag av Världsnaturfonden WWF analyserat åtgärder som kan bidra till att klimatpåverkan från inrikes transporter skulle kunna minskas radikalt till 2030, samtidigt som man tar hänsyn till andra hållbarhetsmål. Beräkningen av potentialen redovisas i ett klimatscenario, som visar att det är möjligt att nå målet att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030, men att det kommer bli mycket svårt att nå ända fram. Studiens ramvillkor för övriga hållbarhetsmål, exempelvis biomångfald, accentuerar utmaningen ytterligare.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Persson, Martin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Guide för mobilitetstjänster vid boendet – Råd till kommuner och fastighetsägare om att utveckla mobilitetsåtgärder i bostadsområden.2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Energikontor Norra Småland och med finansiering från Energimyndigheten har IVL Svenska Miljöinstitutet sammanställt en guide för mobilitetstjänster vid boendet. Skriften beskriver erfarenheter av olika typer av mobilitetstjänster. Guiden ger konkreta förslag på hur fastighetsägare och kommuner kan använda sådana tjänster för att stärka hållbar mobilitet och minska behovet av parkering i nya och befintliga bostadsområden.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bilpoolsdefinition - förslag till nationella kriterier och möjliga användningsområden2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nationella kriterier för allmänt tillgängliga bilpooler kan användas för att stimulera tjänster som underlättar för privatpersoner och företag att ha tillgång till bil utan att äga. En övergång från bilägande till bilpoolstjänster minskar bilresandet genom att resor planeras bättre och hela resekostnaden synliggörs tydligare än om företaget eller privatpersonen själv äger bilen. Nuvarande trend med ett ökande bilägande kan bromsas.

    Istället ökar nyttjandegraden hos bilar som delas av flera användare, vilket ökar resurseffektiviteten. Ett ökat antal bilpooler kan även ge bättre tillgång till bil för samhällsgrupper som inte har råd att äga bil. En ökad användning av bilpooler innebär även att behovet av parkeringsplatser minskar, vilket frigör mark och stadsyta.

    I utredningen föreslås följande kriterier för allmänt tillgängliga bilpooler: • Bilar som ingår i bilpool ska vara allmänt tillgängliga att hyra för privatpersoner, företag och organisationer. • Uthyrning ska ske på timbasis och minsta bokningsbara tid ska inte överstiga en timme. • Tjänsten ska vara publikt tillgänglig genom självbetjäning dygnet runt. • Alla bilar som ingår i bilpoolstjänsten ska vara allmänt tillgängliga för bokning minst 120 timmar per vecka. • Bilpoolsuthyraren ska tillhandahålla information om tjänstens upplägg, villkor och krav. • Prissättningen ska vara marknadsmässig och priserna får inte syfta till att försvåra för allmänheten, företag och organisationer att använda tjänsten som erbjuds.

    De nationella kriterierna föreslås införas i förordningen om biluthyrning. De kan då ligga till grund för statliga eller lokala incitament och styrmedel. Kommuner och andra myndigheter föreslås få rätt att upplåta allmän platsmark som bilpoolsplats i lokala trafikföreskrifter genom att införa sådan möjlighet i trafikförordningen.

    För att ge kommuner möjlighet att tilldela bilpoolsplatser till enskilda, utpekade fordon, något som krävs i fall där man vill erbjuda ytan till fasta bilpooler, föreslås ett offentligt anbudsförfarande som ett sätt att uppfylla kraven om likabehandling av bilpoolsaktörer, och samtidigt reservera plats för enskilda bilar.

    Kriterierna är även tänkta att kunna användas när kommuner och andra aktörer har behov av att specificera allmänt tillgängliga bilpooler, exempelvis i beslut om parkeringsnormer, bygglov, markanvisningar, offentliga upphandlingar etc.

    Om den fortsatta handläggningen av ärendet visar att det inte är möjligt att införa nationella kriterier föreslås som ett andrahandsalternativ att kommuner ändå ges möjlighet att avsätta allmän platsmark som bilpoolsplats i lokala trafikföreskrifter. Rätten att använda dessa ytor skulle i så fall kommunerna tilldela bilpoolsaktörer genom ett lokalt ansökningsförfarande, där de föreslagna kriterierna kan utgöra en mall. Bilpoolsdefinitionen omfattar i dagsläget de fyra verksamma kommersiella bilpoolsaktörerna i Sverige med både fasta och flytande bilpoolsupplägg men även de flesta kooperativa bilpoolslösningar kan omfattas. Även nya bildelningstjänster kan ingå om kraven ovan uppfylls.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    10 reformer som underlättar kommuners klimat- och miljöarbete2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lagstiftning på nationell nivå styr i stor utsträckning hur kommunerna kan arbeta med frågor som rör hållbara transporter. Exempelvis regleras plan- och bygglagen, möjligheten att ta ut avgifter för parkering och delvis finansieringsmöjligheterna för cykelinfrastruktur på nationell nivå. Samtidigt ansvarar kommunerna för frågor som rör stadsbyggnad och lokal trafikplanering.

    Det finns ett antal områden där mindre förändringar, initierade av regeringen, skulle kunna förenkla kommunernas miljö- och klimatarbete. Nedan följer en lista på tio reformer där ett agerande från regeringen skulle kunna underlätta kommunernas arbete med hållbara transporter och hållbar mobilitet. Varje reform innehåller ett förslag till översiktliga förändringar av lagar, förordningar eller direktiv som kan ges av regeringen. Syftet är inte att ge en heltäckande bild över vad som behövs göras, utan att ta fram tio exempel på strategiska områden där avgränsade insatser skulle kunna göra skillnad inom transportområdet. De tio reformförslagen är:

    • Miljözoner för lätta fordon, där Transportstyrelsens befintliga förslag kompletteras med skärpningar i takt med att nya, skarpare utsläppsklasser, som Euro 6D, införs. • Möjlighet att reglera trafiken på enskilda gator utifrån fordons utsläppsklass eller drivmedel. • Särskilda cykelfartsgator där cykeln är prioriterad och möjlighet till cykling mot påbjuden färdriktning. • Möjlighet till differentierade parkeringsavgifter för miljöfordon. • Möjlighet att ta ut en parkeringsplatsskatt, under liknande former som trängselskatten, på kommersiella parkeringsytor. • Bättre kunskapsunderlag för att stödja kommuner som vill arbeta med sänkta parkeringstal och hållbara mobilitetstjänster, och en uppdaterad tolkning av hur plan- och bygglagen kan användas för att reglera tillgänglighet snarare än parkering. • Möjlighet att kräva gröna transportplaner i samband med nyexploateringar eller större ombyggnationer i kommunen. • Uppdrag till Trafikverket att prognoser och utbyggnadsplaner i högre utsträckning ska bidra till att nationella, regionala och lokala miljömål nås. • Möjlighet till statlig medfinansiering av åtgärder som minskar transportefterfrågan samt åtgärder som gynnar cykel- och kollektivtrafik. • Upphandlingshjälp för miljökrav på transporter i kommunal upphandling av varor och tjänster.

    Dessa reformförslag skulle kunna hjälpa kommunerna i sitt arbete med förbättrad luftkvalitet, att nå kommunala och regionala mål för ökad gång- och cykeltrafik och att på lokal nivå styra mot fordon och trafikslag med lägre utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser. De möjliggör fler kommunala styrmedel som utgör ett komplement till statliga styrmedel som exempelvis fordons- och drivmedelsskatt.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sköld, Sara
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Romson, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Merelli, Luca
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Parkerings- och mobilitetstjänster för en hållbar stad - Slutrapport i projektet Sampark – metoder, möjligheter och potential att samutnyttja parkeringsytor och mobilitetstjänster med Framtiden-koncernens fastighetsbestånd som fallstudieobjekt2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under åren 2018 till 2021 har IVL Svenska Miljöinstitutet drivit ett samfinansierat forskningsprojekt tillsammans med fastighetsbolaget Framtiden. Projektets mål har varit att bidra med kunskap till ett miljöanpassat byggande med effektiv markanvändning, låg resursanvändning och strukturer som stödjer ett hållbart resande. Parkeringskostnaden mellan olika bolag i Framtiden-koncernen skiljer sig åt och en harmonisering av avgifterna bör därför ske. Dagens avgiftsnivå är generellt låg i jämförelse med både marknadsvärde för parkering i aktuella områden och för att kunna styra och påverka bilresande och bilinnehav. Samband mellan exempelvis prissättning och bilinnehav kan inte bekräftas generellt i bostadsbolagens bestånd, vilket anses bero på avsaknad av tillgängliga data på bilinnehav på fastighetsnivå. Resultat från ett nybyggnadsprojekt visar dock att flexibla och sänkta parkeringstal tillsammans med en marknadsmässig prissättning kan ge effekter på bilinnehav men att det har betydelse hur attraktiva mobilitetstjänsterna är. Omvandling från fasta platser till tillståndsplatser kan ha en stor potential att effektivisera parkeringsbeståndet och därigenom frigöra mark för andra ändamål. Framtiden-koncernen har inte själv full rådighet över parkerings-och mobilitetsfrågorna, men tillsammans med stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, fastighetskontoret samt Göteborg Stads Parkering finns goda möjligheter att minska efterfrågan på bilresor i Göteborgsområdet. Exempelvis innebär förtätning och nybyggnation av bostäder innebär att man behöver bygga på befintliga parkeringsplatser. Krav på Framtiden från andra förvaltningar på att ersätta befintliga markparkeringar med förhållandevis låga avgifter, behöver då vara väl avvägda och ligga i linje med efterfrågan för nyproducerade dyrare parkeringsplatser. Plan-och bygglagens regler behöver också förändras med syfte att premiera och underlätta ett arbete mot ett mer bilsnålt eller transporteffektivt samhälle.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Wisell, Tomas
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Omvärldsanalys och långtidsbedömning av den svenska vägfordonsflottans utveckling2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL har på uppdrag av Trafikanalys genomfört en Omvärldsanalys och långtidsbedömning av den svenska vägfordonsflottans utveckling. Bedömningarna är baserade på politiska mål, legala och ekonomiska styrmedel, nationella och internationella trender, genomförda studier, prisutveckling för bränslen och fordon samt historisk utveckling som kan användas för att förstå samband. Bedömningarna utvecklingen till år 2030 avser antalet fordon i fyra huvudkategorier och fördelningen av bränsletekniker inom dessa. Även varje kategoris utveckling avseende koldioxidutsläpp, fordonsålder och fordonsvikt och beräknats.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 22 of 22
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf