IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 19 of 19
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ekvall, Tomas
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hult, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Open Space workshop on sustainability indicators for buildings2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report presents an Open Space workshop aiming to identify and discuss indicators and aspects that are important in a sustainability assessment of bio-based products. The workshop was held towards the end of the WoodRise Congress, a conference on medium and high-rise wood buildings. The 26 workshop participants included a mix of environmental researchers, sustainability consultants, architects, policy makers, etc. They generated ideas for 14 potentially important indicators to include in a sustainability assessment (see table below).

    Nine of these were selected for in-depth group discussions with an aim to agree on why the indicator is important, and on what aspects and facts should be considered and accounted for when including the indicator in a sustainability assessment of buildings. At the end of the workshop, each participant was given 6 yes-votes and 2 no-votes to freely distribute among all ideas for sustainability indicators, and all aspects and facts identified in the group discussions.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Hult, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kollaborativ kollektivtrafik för levande landsbygd  – lärdomar från Vinnova-projektet KollaKoll2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet Kollaborativ kollektivtrafik för levande landsbygd (KollaKoll) har genomförts i samverkan mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Karlstads universitet, Freelway, Blekingetrafiken, Karlskrona kommun, Dalatrafik och Region Gävleborg. Projektet pågick från november 2017 till oktober 2021 och finansierades av Vinnova. Syftet med projektet var att utveckla och testa samverkan mellan kollektivtrafik, privatpersoner och plattformsaktörer som erbjuder den kollaborativa delandetjänsten samåkning på landsbygden för att öka tillgängligheten. Syftet var även att utveckla kunskap kring centrala frågor för projektet ur ett användar-, organisations-, affärsmodells- och miljöperspektiv. Fyra fallstudier ingick med olika organisatoriska lösningar för samåkning som tjänst. I två av dem erbjöds samåkning tillsammans med andra mobilitetstjänster.

    Ett konkret resultat av projektet är DalMaaS där en ny samåkningstjänst för kollektivtrafikens serviceresor har tagits fram i samverkan mellan kollektivtrafiken och en plattformsaktör. Resultat från projektet visar att fördelarna med samåkning i stor utsträckning handlar om sociala nyttor. Samåkning på landsbygden beräknas inte ge stora miljövinster för samhället i stort men kan ge en betydande minskning i klimatpåverkan för den enskilde. Samåkning på orter med under 1 000 invånare möter särskilda utmaningar kopplat till bristen på kritisk massa av användare av samåkningstjänster.

    Projektet visar även att alla relevanta aktörer (som kollektivtrafikmyndigheter, kollektivtrafikbolag, kommuner, boende och civilsamhällets representanter samt plattformsaktörer) ser kollektivtrafikmyndigheterna som fortsatt viktiga aktörer i utvecklingen av samåkning och andra mobilitetstjänster på landsbygden. Samtidigt menar många att kollektivtrafikmyndigheterna behöver bli bättre på att bygga på lokala behov i olika delar av sina regioner. Ytterligare slutsatser i projektet är att samtliga delar i en affärsmodell inte har beaktats och att tillgången på fordon för att genomföra samåkning inte är säkrad.

    Då genomförandet av projektet påverkades av Coronapandemin behövs det vidare forskning där samåkningstjänster testas under normala förhållanden som inte begränsas av pandemin. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hållbara attraktiva stationssamhällen: bilaga om Res- och transporttjänster2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bilaga 7: Incitamentmodeller för ett mer hållbart resande i vardagen, RISE Viktoria, sidan 2 Bilaga 8: Tjänstedesign och tjänsteutveckling, RISE (tidigare SP), sidan 26

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Motsättningar mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Motsättningarna mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur ser ut på olika sätt. Det kan handla om att Trafikverket planerar ny- eller ombyggnation av infrastruktur för att skapa god tillgänglighet med bil, samtidigt som staden får svårt att hantera den inkommande biltrafiken. Trafikverket kan vilja ta höjd för ökad trafik på 20 års sikt, medan kommunen inte vill satsa på kapacitetshöjande åtgärder utan istället minska biltrafiken i samma område av miljöskäl eller för att kunna förtäta och bygga fler bostäder. Trafikverket kan fokusera på framkomlighet för bil, medan kommunen vill satsa på stadsgator och minskade barriäreffekter. Trafikverket kan motsätta sig en kommunal utbyggnadsplan med motivet att en statlig väg av riksintresse kan påverkas, medan kommunen anser att Trafikverket inte visat hur riksintresset riskerar att påverkas påtagligt. Kommunen kan se social hållbarhet som en del av planeringen, medan Trafikverket inte har motsvarande målsättning. Kommunerna kan vilja öka cyklandet, medan Trafikverket inte anser att de har ansvar för cykelinfrastruktur som ligger utanför vägområde för en statlig väg.

    Studien visar att det ofta förekommer konflikter mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur. Den prognosstyrda infrastrukturplaneringen utgår från gängse prognosmodeller som förutsäger att trafiken kommer fortsätta öka. Prognoser kan användas för att förutse var i vägnätet som förbättringar behöver göras för att behålla en god framkomlighet för alla trafikslag.

    Den målstyrda planeringen utgår från lokala mål om att bromsa, stabilisera eller minska trafikarbetet av miljöskäl, eller för att underlätta förtätning och ny bebyggelse, omvandla trafikleder till stadsgator och liknande. Intervjuer med kommunala trafik- och stadsplanerare visade att kommuner ofta anser att Trafikverket inte tar tillräcklig hänsyn till lokala mål i sin planering och att de använder sina prognoser på ett sätt som försvårar kommunernas planering. Trafikverkets representanter å sin sida anser ofta att deras övergripande mål är att tillhandahålla god tillgänglighet och att de inte har någon möjlighet att planera på annat sätt, så länge prognoserna visar att trafiken kommer att öka.

    Många kommunrepresentanter upplever att Trafikverkets mål i praktiken är att skapa god framkomlighet för biltrafik, men Trafikverket själva vill inte ställa trafikslag mot varandra och menar istället att ”alla ska komma fram”. Trafikverket upplever att kommunernas mål i praktiken kan skjuta över kostnader eller ansvar på Trafikverket, och att det saknas konkreta kommunala åtgärder och planer som visar att kommunernas mål kommer att nås. Trots dessa motsättningar finns ofta en uppenbar vilja att komma överens, och oftast gör man det genom att hitta kompromisser i de konkreta projekten. Huruvida detta leder till lösningar som bidrar till en hållbar utveckling är dock diskutabelt.

    Det verkar behövas tydligare nationella mål som harmonierar med lokala mål om vad man vill uppnå med det gemensamma trafiksystemet och hur det ska utformas för att nå dessa mål, till exempel vad gäller trafikarbete. En tänkbar väg för att nå större samsyn kring mål kanske vore att upprätta stadstrafikmål med gemensam målbild om att exempelvis frysa eller minska biltrafikarbetet. Sådana möjligheter eller krav skulle kunna skrivas in i regleringsbrev till Trafikverket eller i direktiven för åtgärdsvalsstudier. Lagstiftningen skulle kunna förtydligas så att Trafikverket får större möjligheter att ta ansvar för steg 1- och steg 2-åtgärder som minskar efterfrågan på vägtrafik, och det skulle kunna bli enklare för Trafikverket att arbeta med kommunala och regionala cykelvägar och kollektivtrafikåtgärder. Hanteringen av riksintresse behöver förbättras, och det verkar behövas vägledningar för hur genomfartsleder kan byggas om till stadsgator.

    Behovet av utvecklade samverkansformer accentueras genom att angreppssättet för samhällsplaneringen går från en traditionell hierarkisk planering mot en alltmer förhandlingsstyrd och målstyrd planering. Det gäller även Trafikverkets infrastrukturplanering. Till exempel bedrivs inte åtgärdsvalsstudier i en traditionellt hierarkisk struktur (där Trafikverket har rådighet över större delen av processen på egen hand), utan i nätverk mellan autonoma aktörer som själva bestämmer över hur och i vilken omfattning de vill delta. Detta betyder att åtgärders genomförande är beroende av hur motiverade aktörerna är att faktiskt fullfölja det man kommit överens om.

    Sammantaget visar denna studie vilka motsättningar som förekommer mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur, och hur dessa kan hanteras, och utgör därmed ett underlag för en diskussion om hur Trafikverket kan verka i en alltmer förhandlingsstyrd samhällsplanering.

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nuruzzaman, Robin
    Perjo, Liisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sanne, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter genom mobilitet som tjänst och e-handel - en förstudie2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport sammanfattar resultaten från förstudien ”Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter genom mobilitet som tjänst och e-handel”. Förstudien finansierades av Trafikverket och genomfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet och VTI Statens väg- och transport-forskningsinstitut. Syftet med förstudien har varit att bidra med kunskap och identifiera kunskaps-luckor om vad som behövs för att styra mot ett tillgängligt transportsystem för alla i landsbygder och mindre tätorter. Ett övergripande syfte var även att specificera inriktning för en kommande huvudstudie. Litteraturöversikten visar att äldre, unga och migranter, särskilt i kombination med funktionsnedsättning, är att betrakta som transportutsatta grupper. Mer intersektionell forskning behövs för att förstå komplexiteten i frågor som rör tillgänglighetsutmaningar kopplat till exempelvis kön, ålder och socioekonomisk status. 

    En slutsats är att det finns anledning att vidare analysera, utveckla och tillgängliggöra metoder för hur intersektionella perspektiv bättre kan användas i utformning, genomförande och uppföljning av olika typer av mobilitets- och leveranstjänster som utvecklas av privata och offentliga aktörer. I huvudstudien kan det även finnas anledning att närmare studera hur olika aktörer kan säkerställa att personer med olika behov kan involveras och ha inflytande i transportsystemet. Samlat visar förstudien även att förutom att anpassa lösningar efter platsen och att involvera berörda målgrupper kan även andra mer övergripande utmaningar behöva adresseras för att kunna öka tillgängligheten på landsbygder. Utmaningar som att policy liksom kollektivtrafikförsörjning utgår från en urban norm som missgynnar landsbygder, juridiska hinder och avsaknad av samverkan och fungerande affärsmodeller med externa parter för att bredda utbudet av mobilitet och leverans på landsbygder. Vilka åtgärder som behövs för att kunna öka tillgängligheten för alla på landsbygder kommer huvudstudien att fokusera på.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nyblom, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lund, Emma
    Trivector.
    Johansson, Håkan
    Trivector.
    Dahlqvist, Frida
    Trivector.
    Nuruzzaman, Robin
    VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Perjo, Liisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wennberg, Hanna
    Trivector.
    Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Temat för det här forskningsprojektet är hur de transportpolitiska målen kan nås i landsbygder: att säkerställa en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet i hela landet för alla invånare oberoende av kön, ålder, etnicitet etc. I en förstudie konstaterades att det behövs metoder för att involvera personer med olika behov och erfarenheter i framtagning av olika lösningar, för att säkerställa att de motsvarar faktiska behov. I projektet har en sådan metod tillämpats med syfte att identifiera innovativa lösningar. Det tvååriga projektet (2022–2023) har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector Traffic och VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut.

    Arbetet har utgått från ett intersektionellt perspektiv och metoden Mobility Labs. I projektet har intervjuer genomförts med planerare på nationell, regional och kommunal nivå och fokusgrupper har genomförts med invånare i Vilhelmina, Orsa och Sjöbo. Därefter har planerare och invånare sammanförts i samskapande workshoppar för dialog om behov och möjliga lösningar. Fokus har varit på grupperna ungdomar, äldre, invandrare och pendlare (företrädesvis med lägre inkomst), som ofta har begränsad tillgång till bil, särskilt om kostnaden för att köra bil ökar.

    Genom samskapandeworkshopparna med invånare och planerare identifierades flera åtgärder för att öka tillgängligheten för boende på landsbygd och i mindre orter:

    • Organisera samhället för bättre tillgänglighet med konsekvensanalys utifrån ett tillgänglighetsperspektiv innan beslut fattas.
    • Vänd på tänket och låt servicen komma till medborgarna, t.ex. med läkare från regionsjukhus som besöker byar. Digitala hybridlösningar kan vara del av lösningen.
    • Öka turutbudet i kollektivtrafiken genom samutnyttjande av fordon, samordning mellan kollektivtrafiken och kallelser till vården, och vidareutvecklad anropsstyrd trafik.
    • Öka kvaliteten i befintlig kollektivtrafik med hjälp av små tidtabelljusteringar etc.

    Flera av lösningarna skulle kunna skapa en förbättrad tillgänglighet utan att öka samhällets kostnader, därför att lösningarna främst bygger på nya sätt för att organisera olika verksamheter. Inte minst finns en stor potential i att organisera olika former av offentlig service på ett sätt som inte skapar stora tillgänglighetsglapp, vilket skapar en efterfrågan på transporter som blir svår och dyr att tillgodose. Genom digitaliseringen öppnar sig också möjligheter att ge tillgång till även specialiserad service lokalt, gärna genom hybridlösningar där mänsklig kontakt minskar barriären till den digitala tekniken. Det är uppenbart att kollektivtrafiken har en central roll för att upprätthålla tillgängligheten för de studerade grupperna. Kostnaderna begränsar möjligheterna att utöka den traditionella kollektivtrafiken, men ur ett samhällsperspektiv kan det finnas anledning att omfördela resurser från stadstrafik till landsbygdstrafik, eftersom landsbygdstrafiken ökar den absoluta tillgängligheten för de som berörs medan stadstrafiken sällan är det enda alternativet för de som använder den. Även om man efterfrågar ett ökat turutbud finns också en stor potential i att öka kollektivtrafikens tillförlitlighet, inte minst för den anropsstyrda trafiken som används mycket lite idag. Även små justeringar i information, tidtabell, skyltning etc. kan förbättra kvaliteten i befintlig kollektivtrafik utan några stora extra kostnader. En annan tydlig slutsats av analysen av intervjuer och samskapandeworkshopar är att det behövs bättre kunskap om de transportutsatta gruppernas behov hos offentliga aktörer. Detta efterfrågas av de offentliga aktörerna själva, och på vissa håll har steg börjats ta mot mer dialog och ökad förståelse för att behoven ser olika ut hos olika grupper. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nyblom, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Integrerad kollektivtrafik och samåkning på landsbygd – möjligheter och utmaningar ur ett användarperspektiv2022Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Projektet Kollaborativ kollektivtrafik för levande landsbygd (KollaKoll) har under åren 2017-2021 utvecklat och testat samverkan mellan kollektivtrafik, privatpersoner och plattformsaktörer som erbjuder delandetjänsten samåkning på landsbygden.

    Det har gjorts för att skapa bättre möjligheter för fler att resa på landsbygden. Då pandemin påverkade både resmönster och genomförandet av användarstudier har KollaKoll inte kunnat undersöka hinder för användning av tjänsterna på ett tillfredställande sätt inom alla fyra pilotprojekt och framför allt inte om det finns något som skulle kunna göra det mer attraktivt och möjligt att använda samåkning och kollektivtrafik mer frekvent. 

    För att öka sannolikheten att integrerade kollektivtrafik- och samåkningstjänster implementeras och används på landsbygden syftar det här projektet till att komplettera tidigare forskning genom att utforska de systemperspektiv som inte belysts tillräckligt. Fokusgrupper i två av orterna som deltog i KollaKoll-projektet har deltagit i detta projekt.

    Resultatet från fokusgrupperna visar att en fungerande kollektivtrafik hamnar högt på agendan med ett mer tillgänglig och behovsstyrt utbud jämfört med dagsläget. Kollektivtrafiken är en förutsättning för samåkning. Även cykelinfrastruktur behövs för att kunna ta sig till en kollektivtrafik och/eller – samåkningshållplats.

    Behovet av en normförändring lyftes för att samåkning och kollektivtrafik inte ska uppfattas som avvikande utan del i ett rationellt och normalt beteende. Det behövs en tydlighet från samhället varför olika åtgärder sker, en uthållighet och att det erbjuds alternativ som fungerar för att bryta bilnormen.

    Till sist lyftes behovet av nationella transformativa förslag/styrmedel som minskar bilens attraktionskraft till fördel för mer hållbara resealternativ. Exempel på sådana styrmedel är ökade skatter på drivmedel, avståndsbaserad skatt (km-skatt) och förändrade system till avdrag för resa till och från arbetet. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8. Hult, Åsa
    et al.
    Perjo, Liisa
    Smith, Göran
    Shared Mobility in Rural Contexts: Organizational Insights from Five Mobility-as-a-Service Pilots in Sweden2021Inngår i: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 13, nr 18, s. 10134-10134Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Despite a growing interest in using Mobility-as-a-Service (MaaS) as a tool to address ruraltransport problems, the question of how to organize such a concept remains unanswered. To addressthis knowledge gap, this article explores organizational elements of rural MaaS pilots. The analysis,which is based on participatory observation and interviews with actors involved in five pilots in ruralareas of Sweden, reveals that the motives of the actors involved in rural MaaS both overlap with anddiverge from the frequently stated objectives of urban MaaS developments.

    Both concepts centeron complementing and extending public transport, but while urban MaaS is underpinned by thefight against climate change, congestion, and local pollution, the main objective of rural MaaS is toreduce transport poverty. The analysis, moreover, illustrates that despite the geographic differences,actors involved in rural MaaS pilots face similar organizational challenges as have been reportedfrom urban MaaS developments. In both cases, actors struggle with finding their roles, mitigatinguncertainties, distributing responsibilities, and negotiating business models. Finally, the analysisfinds that rural MaaS puts higher expectations on user involvement than urban MaaS and identifiesa risk that rural MaaS developments might contribute to spatial injustice since the studied pilots onlysupported rural communities with high social capital.

  • 9.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hållbara attraktiva stationssamhällen: bilaga om Effektiv markanvändning2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bilaga 9: Parkering, markanvändning och mobilitet i Nödinge centrum, IVL, sidan 2 Bilaga 10: Diskussionsunderlag för parkering och p-tal vid nybyggnation i Aspen strand, IVL, sidan 30 Bilaga 11: Planeringsverktyg för markexploatering och hållbart mobilitetsindex, IVL, sidan 41 Bilaga 12: Dataunderlag för planeringsverktyg, WSP, sidan 60 Bilaga 13: Integrering av energiaspekter i Göteborgsregionens strukturbild, GR, sidan 75

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hållbara attraktiva stationssamhällen: bilaga om Medskapande2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bilaga 1: Medborgardialog, enkät om framtidens resor i Lerum, sidan 2 Genomfördes digitalt via SurveyMonkey av RISE Viktoria, RISE (tidigare SP) och IVL under perioden 2016-03-28 - 2016-04-25, 237 deltagare Bilaga 2: Medborgardialog, enkät om framtidens resor i Nödinge, sidan 16 Genomfördes digitalt via SurveyMonkey av RISE Viktoria, RISE (tidigare SP) och IVL under perioden 2016-03-28 - 2016-04-25, 74 deltagare Bilaga 3: Intervjuer angående morgondagens transporttjänster, sidan 31 Genomfördes av RISE Viktoria under perioden 2016-05-12 – 2016-08-22, 12 deltagare Bilaga 4: Mobilitetstjänster workshop, sidan 36 Genomfördes av Chalmers den 2016-11-08 i Lerum, 9 deltagare Bilaga 5: Enkät: Digitala Panelen, sidan 47 Genomfördes digitalt av Chalmers under perioden 2017-05-28 – 2017-06-02, 18 deltagare Bilaga 6: Enkät: Projektutvärdering med projektpartners, sidan 61 Genomfördes av Chalmers under perioden 2018-02-22 – 2018-03-15, 20 deltagare

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hållbara och attraktiva stationssamhällen2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Stationssamhällena Lerum och Nödinge (i Ale kommun) strax utanför Göteborg har varit testarenor i projektet. 24 projektpartners från olika sektorer har deltagit; kommuner, regioner, forskningsorganisationer, fastighetsbolag, detaljhandel, banker, mäklare, företag inom persontransport samt en it-plattformsleverantör.

    Projektet tar sin utgångspunkt i två konkreta politiska mål; öka byggandet i kommunerna och minska utsläppen från transporter. Den mark som kommunerna vill bygga på ligger vanligtvis nära stationerna, men upptas ofta av bilen för parkeringar och vägar. En del av projektet handlar om hur man kan använda marken runt stationerna mer effektivt, samtidigt som den blir mer attraktiv. Tanken med minskad parkeringsyta ger skjuts åt andra lösningar än privatbil för resor och transporter. Projektet har därför utvecklat och testat lokala res- och transporttjänster (mobilitetstjänster) kopplade till ett gemensamt belöningssystem. SMART-appen, som belönar hållbart resande, användes i projektet med syftet att testa om belöningar kan få människor att ändra sina resvanor. Vidare utvecklades en affärsmodell för plattformen (appen) för lokala res- och transporttjänster. I projektet har en medskapandeprocess använts, där både projektparter och allmänhet har bjudits in att tycka till och uttrycka sina behov.

    Parkeringsstudien, planeringsverktyget för markexploatering samt själva projektprocessen har varit till stor nytta f

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sanne, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lund, Emma
    Fredricsson, Christian
    Levin, Kristoffer
    Wennberg, Hanna
    Hur överförs nationella miljömål till lokala beslut i transport- och samhällsplaneringen?2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet Stafetten, som finansierats av Naturvårdsverket, har studerat miljömål på nationell, regional och lokal nivå, deras roll för transportplaneringen, och vad som kan göras för att målen ska få större genomslag. Deltagande organisationer är IVL Svenska Miljöinstituten, Trivector Traffic och Lund universitet. I denna rapport beskrivs hur miljömålen överförs till lokala beslut i den regionala transportplaneringen och i den kommunala samhällsplaneringen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sanne, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pettersson-Löfstedt, Fredrik
    Lund, Emma
    Dymén, Christian
    Infrastruktur, planering och miljömål – en analys av synen på ansvar, roller och vilken påverkan infrastrukturen har för att uppnå miljömålen.2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är ett resultat från forskningsprojektet Stafetten som finansierats av Naturvårdsverket. Deltagande organisationer är IVL Svenska Miljöinstituten, Trivector Traffic och Lund universitet. Syftet med rapporten är öka kunskapen om hur beslutsfattare i olika organisationer ser på kopplingarna mellan nationella miljömål och transportplanering, samt att undersöka hur ett diskursanalytiskt angreppssätt kan bidra till att förklara varför miljömålen inte får tillräckligt genomslag. Analysen bygger på ett intervjumaterial som omfattar 53 intervjuer med tjänstemän på lokal, regional och nationell nivå.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Kloo, Henrik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hult, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gemensam planering - Samverkansformer för att planera trafik och bebyggelse mot en hållbar målbild2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I detta projekt som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort i samarbete med Trivector Traffic, har vi att utvecklat och provat samverkansformer och metodik för att överbygga målkonflikter och skapa samsyn kring gemensamma mål för planering av stadens trafik och bebyggelse. Inom projektet utvecklades och testades samverkansmodeller i två pilotprojekt som utmynnade i en utvärdering av processer, målformuleringar, avtalsfrågor, åtgärder och styrmedel för att hantera infrastrukturplaneringen i städer mot gemensamma miljömål. I projektet och i fallstudierna medverkade också regioner och länsstyrelserna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Larsson, Mats-Ola
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hult, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tidsanvändning och resebyråtjänster: Rekommendationer till arbetsgivare2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna PM är en del av projektet ”Klimatsmarta tjänste- och arbetsresor” som har undersökt resandet hos organisationerna Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, Göteborgs Universitet och Chalmers. Erfarenheter från studien har sammanställts till generella råd om arbetsgivares möjligheter att minska klimatbelastning från resandet. Råden handlar om att vägleda och styra hur anställda gör avvägningar mellan tidsåtgång och val av färdmedel.

    Exempel som ges är att ange till vilka målpunkter anställda förväntas resa kollektivt och hur lång extra restid (om någon) som är acceptabel med kollektivresa eller gång/cykel, jämfört med bilresa. Andra råd är att specificera vem som ansvarar för besluten och i vilka fall det är acceptabelt med extra kostnader, exempelvis för tågresa istället för flyg även om det skulle bli dyrare eller kräva extra övernattning. Det finns också exempel på hur resebyråetjänster kan upphandlas för att öka möjligheter att resa miljöanpassa och få miljödata om resandet. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Mawdsley, Ingrid
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mellin, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tekie, Haben
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindén, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jerksjö, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hult, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Malin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Utvärdering av samordnad varudistribution i Södertörns kommuner2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samordnad varudistribution i kommunal regi har testats i flera kommuner i Sverige, och trots att intresset för konceptet växer i landet finns det brist på grundliga utvärderingar om hur den här typen av logistikförändringar påverkar miljön. I rapporten presenteras en utvärdering av miljöeffekter och samhällsekonomi av projektet Samordnad varudistribution på Södertörn. Utvärderingen har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län och med finansiering av Energimyndigheten. Samordningsprojektet startade 2014 och innefattar åtta kommuner med ett gemensamt invånarantal på cirka 500 000.

    Mellan åren 2014 och 2017 har de fossila koldioxidutsläppen relaterat till distribution av varor (kommunalt och privat gods) i kommunerna minskat med 73 procent, vilket främst beror på en ökning av användningen av biobaserade drivmedel. Motsvarande körsträcka har minskat med fyra procent. Hur koldioxidutsläppen och körsträckan förknippat med enbart det kommunala godset har påverkats av samordnad varudistribution har inte kunnat särskiljas från den totala effekten men antalet leveranstillfällen till de kommunala enheterna har halverats jämfört med innan samordningsprojektet infördes, baserat på data från tre kommuner. Förstudien som genomfördes innan projektet startade visade på större effekter gällande minskade körsträckor. En anledning till att resultaten skiljer sig är att man i förstudien inte tog hänsyn till att de stora fullsortimentsleverantörerna till en hög grad samordnade sina varutransporter redan innan samordningsprojektet genomfördes.

    Utsläppen av kväveoxider och partiklar inom kommungränserna har även dessa minskat med omkring 70 procent. Effekten på den lokala luftkvalitén är dock försumbar eftersom minskningarna i emissioner från varudistributionen trots allt är små jämfört med utsläppen från övrig trafik. De minskade utsläppen av luftföroreningar från varudistributionen i kommunerna beror främst på en ökad användning av Euro VI-lastbilar.

    Vid tillfället för utvärderingen har samordnad varudistribution implementerats i samtliga åtta kommuner men det kvarstår att ansluta fler varugrupper och leverantörer och att omförhandla flertalet leverantörsavtal. En uppföljande utvärdering bör därför utföras om ytterligare några år för att avgöra den fulla effekten av samordnad varudistribution. Denna studie visar potentialen för samordnad varudistribution för några alternativa scenarion. I nuläget har samordningsprojektet inte lett till fler lokala leverantörer men möjligheterna för lokala leverantörer att ansluta sig vid kommande upphandlingar har förbättrats. Vid en övergång till en ökad andel lokala leverantörer visar utvärderingen att den samordnade varudistributionen har potential att minska miljöpåverkan. Kommunalt samordnade varutransporter, med tydliga krav på användning av icke-fossila bränslen, kan också visa sig vara en viktig åtgärd för att kunna säkra dagens med biodrivmedel uppnådda klimatvinster.

    De samhällsekonomiska vinsterna med samordningsprojektet är i dagsläget små jämfört med de ökade projektkostnaderna som det medfört. Det kontrakterade åkeriets distributionstrafik dominerar kostnaderna, men även kommunernas administrativa kostnader som kan knytas till samordningsprojektet är betydande. Dessa kostnader kan delvis knytas till den introduktionsfas som fortfarande pågår, varför dessa förväntas minska då projektet hösten 2017 övergår till en förvaltnings- och utvecklingsfas. Av de miljönyttor som har kvantifierats står minskad klimatpåverkan för den största. En betydande framtida kostnadsbesparing för kommunerna ligger i lägre varukostnader, då sluttransporten för varan i framtiden inte bör ingå i priset för varorna. Effekten på arbetsmiljön har inte kunnat fastställas baserat på de intervjuer som har utförts, men det är tydligt att upplevelsen hos de anställda inom kommunernas verksamheter skiljer sig mellan olika kommuner. Liksom i andra studier av samordnad varudistribution har kommunikation identifierats som en nyckel till ett fungerande system, såväl internt inom kommunerna som mellan åkeriet som är kontrakterat för distributionstrafiken och varuleverantörerna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hult, Cecilia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hult, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sänkt p-tal som drivkraft för attraktiv stadsbyggnad och hållbar mobilitet2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Konkurrensen om städers yta ökar i takt med den pågående urbaniseringen, samtidigt som byggande av bostäder och kontor sker med stort fokus på centrala etableringar. Ett nyckelområde för att möta denna utmaning är att skapa täta och transporteffektiva städer som möjliggör en högre befolkningstäthet, vilket i sin tur ger förutsättningar för en högre andel cykel- och kollektivtrafik än idag.

    Att skapa en effektiv och väl fungerande parkeringsmarknad är i detta sammanhang inte bara viktigt för stadsplaneringen och utvecklingen av attraktiva städer. Utbud, tillgänglighet och kostnad för parkering påverkar såväl bilinnehav, körsträckor som val av färdmedel. Parkering har också stor betydelse för städers och företags ekonomi, liksom för möjligheten att bygga billigare bostäder. Enligt Boverkets prognos kommer över 70 000 bostäder att påbörjas under 2017, vilket innebär att det samtidigt investeras i uppskattningsvis minst 35 000 nya parkeringsplatser.

    I flera svenska städer liksom runtom i Europa pågår eller planeras nu försök med en sänkning av p-talen, ofta i kombination med åtgärder som främjar tillgänglighet med andra färdmedel än bil. Förändringsarbetet är fortfarande i en tidig fas och hos de lokala aktörerna - exploatörer, kommunala tjänstemän och beslutsfattare – finns en stor osäkerhet kring dessa förändringars konsekvenser.

    Parallellt pågår också många projekt och initiativ som är inriktade på att skapa nya eller modifierade mobilitetstjänster och transportkoncept, både kommersiella och kollaborativa. Exempel på sådana tjänster som är under framväxt är bilpooler, samåkningstjänster, samdistributionstjänster och cykelpooler. Tjänsterna kommer utgöra en viktig del i framtidens mobilitet och de spelar allt oftare en central roll i nybyggnadsprojekt där ambitionen är att minimera behovet av bilparkering.

    Samtidigt visar forskning och erfarenhet att det saknas kunskap om hur ett sänkt parkeringstal tillsammans med ett paket av mobilitetsåtgärder påverkar färdmedelsfördelning och bilinnehav i ett nybyggt område. Det finns ett stort behov av att titta mer ingående på hur dessa faktorer samverkar och hur de kan utformas för att skapa mer attraktiva och hållbara städer.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hult, Cecilia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hult, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sprei, Frances
    Frances Sprei, Cecilia Hult, Åsa Hult, Anders Roth2020Inngår i: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 12, nr 5, s. 1744-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Parking management and planning can be used to address several issues related to sustainable urban development. For example, parking availability affects both car ownership and usage, and parking planning can affect both land use and building costs. A tool used in several countries is minimum parking requirements (MPR) and lowering these could be a pathway to more sustainable mobility. However, the actual effects of lower MPR have not systematically been studied. In this paper we present the results of a review of sixteen developments with low MPR in Sweden, Austria, Germany, Switzerland, and the UK. Existing research and reports have been analyzed to compare these and draw conclusions on the effect of MPR on mobility patterns and mobility services. In addition, interviews were conducted with representatives from municipalities and developers. Our results indicate that the mobility patterns of individuals in the studied projects are more sustainable than in nearby projects. However, the causality of MPR and mobility is hard to establish due to the risk of self-selection and that all of the studied projects have good prerequisites for sustainable mobility practices. Many of the studied evaluations are also of poor quality with, for example, lack of appropriate control group.

  • 19. von Wieding, Sönke
    et al.
    Sprei, Frances
    Hult, Cecilia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hult, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Persson, Martin
    Drivers and barriers to business-to-business carsharing for work trips – A case study of Gothenburg, Sweden2022Inngår i: Case Studies on Transport Policy, ISSN 2213-624X, E-ISSN 2213-6258Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Carsharing is an important element in the transition to a more sustainable transport system.

    In contrast to the widely studied business-to-consumer (B2C) market segment, studies on Business-to-business (B2B) carsharing and its impacts are limited.

    This paper analyses the factors that drive and hinder organisations from using B2B carsharing for their employees’ work trips.

    The paper takes a case study approach, analysing B2B carsharing use for local work-trips at seven employers in Gothenburg, Sweden, based on interviews with employers, property owners, and carsharing operators.

    Our results indicate that carsharing services can contribute to reducing the employers’ costs for work-trips, ensuring the sustainability and safety of the employee’s work-trips, as well as increasing the employer’s workplace attractivity.

    However, carsharing services are currently used only to a very limited extent. Obstacles that limit a greater use of carsharing services are employers’ lack of data on the employees’ work travel patterns, little economic incentives for employers, as well as parking management and travel policies that favour the use of the private car.

1 - 19 of 19
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.41.0