IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Johanna
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Green, Jeanette
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Varför investera i gröna lösningar med hög biologisk mångfald?2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Det finns många olika motiv och drivkrafter varför en fastighetsägare eller projektutvecklare ska investera i en grön anläggning eller yta med hög biologisk mångfald på sin fastighet. Men det finns också flera hinder. De är främst ekonomiska krav som hindrar och försvårar för fastighetsbolag och entreprenadbolag att prioritera och genomföra investeringar i gröna lösningar. Främst två drivkrafter skulle kunna påverka denna prioritering.

    1) Den första är krav från exempelvis miljöcertifieringar eller andra lokala eller nationella krav som ska följas. 2) Den andra är att lyfta fram de nyttor som blir tillgodosedda då lösningen installeras och på så sätt motivera investeringen, t.ex. ekosystemtjänster. Ekonomin kan också bli en drivkraft om investeringen kan beskrivas utifrån andra aspekter än kostnaden. Exempelvis genom att lyfta fram möjligheter för värdeökning av fastigheten och eventuella marknadsföringsmöjligheter. Att använda ytor med hög biologisk mångfald vid marknadsföring anses i denna undersökning som en viktig drivkraft med koppling till bostäder men inte för lokaler.

    Vid genomförda utvärderingar av anläggningar utifrån ett organisatoriskt perspektiv har hela värdekedjan studerats, från idé till förvaltning. Lärdomar som framkommit i utvärderingen visar att ett lyckat slutresultat är beroende av:

    • en tidig samverkan mellan samtliga aktörer genom hela processen • en tydlig och tidig vision och målbild som följer med och kommuniceras i alla led, hela vägen från idé till förvaltning. • en noggrann kunskapsöverföring vid eventuellt personalbyte • en tydlig ansvarsfördelning gällande drift och driftorganisation, i god tid innan anläggningen är på plats. • engagerade, kunniga och kompetenta medverkande.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Andersson, Rasmus
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gerhardsson, Hanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Moberg, Sandra
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Green, Jeanette
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Klimatberäkning av byggprojekt med mål att nå klimatneutralitet: Lärdomar och erfarenheter från kunskapshöjande insatser för byggaktörer inom Lokal Färdplan Malmö 20302021Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Within “Lokal Färdplan Malmö 2030 (LFM30), a method is being developed for defining and calculating climate-neutral and climate-positive buildings in terms of the buildings' entire life cycle. As part of the method development and to prepare the market for applying the method, IVL, in collaboration with LFM30, has carried out initiatives to increase knowledge aimed at LFM30's actors. This has consisted of a mixture of training on the use of calculation tools and methodology, individual calculation support and larger experience seminars with, among other, pilot projects and general conclusions based on contact with the actors. 

    Most of the initiatives to increase knowledge have been devoted to calculating the climate impact of the construction phase and the climate related effect of improvement measures. In the latter part of the work, efforts were also made to integrate the climate impact of the use phase and measures for negative emissions among the actors. We also conducted a focus study on barriers and possibilities for climate improvements for a building with a concrete foundation. In this we did a focus group interview with individuals that worked in the project in different functions that has impact on the climate impact.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Andersson, Rasmus
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gerhardsson, Hanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Moberg, Sandra
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Green, Jeanette
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Minska klimatpåverkan i byggprojekt - Vägledning för byggaktörers kunskapsuppbyggnad kring klimatarbete i nyproduktion2021Report (Other academic)
    Abstract [en]

    By describing five actions (Prepare the organization for the projects' climate work, Plan and carry out the collection of data, Calculate the climate impact of the projects, Evaluate climate impact and improve projects, Return experiences between projects and actors)  for climate calculations and climate improvement measures, we show in this guidance how to work more effectively with learning for a climate-efficient construction.

    The actions are based on experiences from actual construction projects that worked with climate calculations, climate improvement measures and experience feedback in new production of buildings, together with IVL, and within the framework of the Local Roadmap Malmö 2030 (LFM30). During this work, we saw that the construction phase 'climate impact often exceeds the target limit values set for LFM30.

    In addition, the climate calculation results often come at such a late project stage that it is difficult to make extensive changes and improvements in the individual construction project. Working with learning and experience feedback within the organization and between projects is a strategy to still achieve improvements from a longer perspective. Through the five initiatives, we describe such a working method, within and between projects.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Ejlertsson, Anders
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lindholm, Carina Loh
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Green, Jeanette
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ahlm, Maria
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Cirkulär ekonomi i byggbranschen2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Europa återvinns eller återanvänds enbart ca 40 % av det totala avfallsflödet. Värdet av en förbättring är inte enbart miljömässig utan i högsta grad även ekonomisk. För byggbranschen kräver en transformering från ett linjärt system till ett cirkulärt nödvändigtvis inte oöverstigliga resurser, utan istället ett nytt systemtänkande där alla aktörer i värdekedjan involveras. Cirkulärt byggande handlar i praktiken ofta om att på olika sätt minimera avfall eller att öka materialåtervinningen. Bland de goda exempel som presenteras i denna rapport nämns bland annat exempel på återanvändning, resurseffektivare material, reducerat byggavfall, slutna kretslopp, men även helt nya affärsmodeller. Cirkulära affärsmodeller innebär ofta att en tjänst säljs istället för en vara. Nya affärsmodeller bedöms vara en avgörande nyckel för att generera bestående förändringar inom byggbranschen.

    Avfallsdirektivet bedöms inte säkerställa en resurseffektiv och hållbar återvinning inom byggbranschen, bland annat på grund av hur avfallet definieras och mäts.. Oavsett eventuella brister i direktivet finns det stora möjligheter att öka återvinningsgraden i Sverige. En möjlig förbättring är selektiv rivning som bedöms ha stor potential, speciellt för material där det redan finns fungerande återvinningsprocesser. Nya styrmedel och/eller subventioner bedöms dock som nödvändiga eftersom incitament saknas på grund av låg kostnad för förbränning. Bristen på information om kemiskt innehåll bedöms vara ett hinder, men skulle också kunna lösas till exempel med införandet av en loggbok.

    Att handla upp funktoner kräver nya rutiner hos inköpsorganisationer där värderingen av investeringen måste göras baserad på total livscykelkostnad och inte enbart på inköpspris. Det bedöms dock saknas kunskap kring totalkostnader för olika typer av investeringar inom bland annat många offentliga verksamheter. Enligt upphandlingsmyndigheten är det dock fullt möjligt, och rekommenderat, att utvärdera anbud baserat på livscykelkostnader.. Det poängteras också att det i en omställningstid inte är möjligt att bedöma utfallet av en så pass långsiktig investering som till exempel en byggnad enbart på historiska erfarenheter. Det finns exempel på både europeiska banker och investerare som använder framtida cirkulära principer för att bedöma investeringar.

    Det finns ett antal goda exempel inom ett antal olika områden beskrivna i rapporten, där två lyfts fram som tydligt visar att det går att bygga cirkulärt redan nu och att det går att konstruera nya affärsmodeller:

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Ekvall, Tomas
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gottberg, Annika
    Ljunggren Söderman, Maria
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Green, Jeanette
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Cajsa
    Rydberg, Tomas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Avfallsprevention och giftfri miljö2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Avfallsprevention genom ökad materialeffektivitet ger ofta miljöfördelar, t ex i form av minskade utsläpp av växthusgaser, eftersom det bidrar till att hålla nere energiintensiv materialproduktion. Syftet med detta projekt är att undersöka om ökad materialeffektivitet också bidrar till minskade utsläpp av farliga ämnen. Minskar eller ökar utsläppen av farliga ämnen om man ökar materialeffektiviteten? Finns det någon tydlig korrelation eller ej? Med farliga ämnen menar vi framförallt ämnen som hanteras av miljömålet Giftfri miljö och i Naturvårdsverkets strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp (GRK), men också andra ämnen som påverkar människors hälsa. Vi utgår ifrån olika strategier för ökad materialeffektivitet (se Tabell S). För varje strategi identifierar vi exempel på hur den leder till ökade eller minskade utsläpp av farliga ämnen. Vi lyfter särskilt fram exempel och slutsatser som rör byggsektorn och livsmedelskedjan, eftersom de lyfts fram som prioriterade områden i GRK-strategin. Utifrån de identifierade exemplen drar vi slutsatsen att det finns många fall där ökad materialeffektivitet också bidrar till en mer giftfri miljö (se Tabell S). I vissa fall ger materialeffektiviteten viktiga miljöfördelar utöver att själva materialproduktionen minskar. Det gäller t ex fallet med småbilar. Det finns dock fall när ökad materialeffektivitet vare sig bidrar till giftfrihet eller andra miljöförbättringar. Det finns även fall där ökad materialeffektivitet bidrar till minskat energibehov, men ändå riskerar att öka användningen av farliga ämnen och/eller spridningen av dem i miljön. Slutligen finns risk för så kallade rebound-effekter om den ökade materialeffektiviteten är kostnadseffektiv. Vår samlade bedömning är att ökad materialeffektivitet ofta ger miljöfördelar också i form av minskade utsläpp av farliga ämnen. Sambandet verkar dock vara svagare än mellan materialeffektivitet och minskade utsläpp av växthusgaser. Osäkerheten är också större, eftersom frågan om farliga utsläpp är mer komplex. Man bör t ex ta hänsyn till farligheten hos ämnet och inte bara till den använda eller utsläppta mängden. Frågan är dessutom mindre utforskad. Ämnet för vår studie omfattar i princip alla material, alla produkter och alla produktionsprocesser. Vi har långt ifrån täckt ämnet fullständigt. Viktiga delar av studien är också relativt ytliga. Våra slutsatser skulle bli säkrare och mer välgrundade om studien breddas med fler exempel och/eller fördjupas på de punkter där den är ytlig. I förlängningen kan också systemanalyser vara motiverade, t ex inför implementeringen av EUs nya ramdirektiv om avfall (EU 2008) i svensk rätt.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Fredén, Johanna
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Green, Jeanette
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Holm, Daniel
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bygga med Basta - slutrapport2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nyckeln till ett giftfritt byggande är att välja bygg- och anläggningsprodukter med minimerat innehåll av farliga kemiska ämnen. Genom att bygga på ett ansvarsfullt sätt skapas vinster både för miljön och för ekonomin. Basta är ett oberoende system för val av bygg- och anläggningsprodukter med syftet att fasa ut ämnen med farliga egenskaper från bygg- och anläggningsprodukter. BASTA är uppbyggt på egenskapskriterier och är ett verktyg som möjliggör ett systematiskt och effektivt sätt att arbeta med Giftfritt byggande. Detta är en slutrapport från utvecklingsprojektet "Bygga med BASTA" som genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Basta, Skanska och Trafikverket. I rapporten presenteras resultat och erfarenheter från projektet. Målgruppen för rapporten är aktörer i bygg- och anläggningssektorn som vill öka sin kunskap om giftfritt byggande. Syfte och målsättning för projektet har varit att: Med utgångspunkt i byggsektorns verktyg BASTA utveckla en kvalitetssäkrad process för val och användning av bygg-och anläggningsprodukter utan särskilt farliga ämnen. Testa och utveckla användbarheten av processen i några olika typer av anläggnings- och byggprojekt. Utforma tydliga kvalitetskriterier och ambitionsnivåer för materialvalsarbetet som kan användas av byggprocessens aktörer som beställarkrav, för målstyrning och uppföljning samt i det interna utvecklingsarbetet. Få ökad kunskap om hur långt det är möjligt att "Bygga med BASTA" dvs. med kemiska produkter och material som inte innehåller farliga ämnen. Tre pilotprojekt har utgjort kärnan för projektet "Bygga med BASTA" och legat till grund för övriga arbetspaket; Riksväg 49, Driftområde Nordvärmland, samt en garagebyggnad på Nya Karolinska i Solna. För anläggningsprojekten valdes projekt där Trafikverkets krav på material och varor enligt En förutsättning för att erhålla byggnader och anläggningar utan farliga ämnen är att byggherren ställer krav på entreprenören när det gäller materialval i projekten. Inom ramen för projektet har tydliga målnivåer för materialvalsarbetet därför utformats. Målnivåerna kan användas av byggprocessens aktörer som beställarkrav samt för målstyrning och uppföljning och i det interna utvecklingsarbetet. I projektet har även en kvalitetssäkrad arbetsprocess för val och användning av bygg-och anläggningsprodukter utan särskilt farliga ämnen utvecklats. Processen är ett sätt att säkerställa att materialvalsfrågorna finns med i hela processen så att trygga materialval kan göras och dokumenteras på ett bra sätt. Materialvalsfrågan bör finnas med från start i projekten, helst i designfasen, eftersom det är viktigt att man så tidigt som möjligt säkerställer att bra produkter finns att tillgå. För att få ett effektivt materialvalsarbete är det viktigt att frågan integreras i redan befintliga rutiner. Erfarenheter från pilotprojekten visar att det finns en efterfrågan på att få stöd från centralt håll inom organisationen, då man i projekten har begränsat med tid och resurser.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Green, Jeanette
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ahlm, Maria
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stattin, Eva
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mathias
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jarnehammar, Anna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Digital miljöinformation i byggprocessen2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    An uninterrupted flow of environmental information can be enabled by digitalization. For the actors in the building sector this can mean both new cost-effective business models to share environmental information between each other as well as increased quality of information through better traceability between products and the assessments of their environmental performance. In order to come up with an efficient and secure handling of environmental information in the building sector this project has investigated topics such as acceptance, responsibility, ownership, secretes, and availability of environmental data. We have also discussed how new incitements could be created in order to increase the uptake of digital environmental information in the sector. The digital building product declaration, eBVD, has been used as a case.

    In the review of the construction materials manufacturers and construction industry's management of environmental information, the project has identified a process that is analogous to the starting point and often also in practice. This is partly demonstrated in how documents are usually drawn up, and partly in the attitudes to how information will be shared throughout the building process. At the same time, respondents consider that their own digital maturity rate is high. Regarding the flow of environmental information many actors await that someone else will take a first step that can then be followed. Many construction projects today include certifications of the completed building, which in some cases require written certificates from material manufacturers or projectors. This forces you into an analogous way of working, which counteracts the rest of the pursuit of digitization. Therefore, in order to avoid environmental requirements as an obstacle to digitization, it is important that the requirements can be met by commonly agreed formats and standards.

    A recurring point when respondents described what is missing for further digitization is that there is a lack of comprehensive digital representation of both building products and working tasks in the construction process. Without for example common article id and standardized formats for transfer of digital information it becomes difficult to compile comprehensive environmental information. Since almost all companies in the construction process first and foremost want to sell units, build and manage real estate, it is also this standard business case that has to push the digital change for environmental information. Otherwise, environmental information will only be an extension that is not used optimally.

    Although many respondents talk about the efficiency gains of digitization, they do not appear to be sufficiently clear in a shorter time perspective to drive the process. We have identified which values can be achieved (more efficient information transfer, administration, assessment, etc.) but have not been able to quantify this neither have we managed to identify any individual player who wants to/ can finance such a change. Thus, it can be concluded that the incentives exist, but are no clear enough to be viable. We however believe that clearer economic calculations of profits in terms of saved resources and time could make the efficiency incentives more viable. We also see that new incentives can arise if the industry succeeds in developing new business models that support the unbroken flow of digital environmental information. One way of doing this is to add services that aggregate and creates new values based on the collected digital information.

    The project's key conclusions regarding incentives and business models for digital environmental information can be summarized in:
    • High perceived own digital maturity but low digital interaction.
    • In order to avoid environmental requirements becoming an obstacle to digitization, it is important that the requirements can be met by commonly agreed formats and standards.
    • To take the next step, a common digital reproduction of products and work methods with common digital identities is required.
    • The incentives for digitizing environmental information must follow the digitalization process for the whole industry.
    • To develop new incentives for increased digitalization, different services could be added to help evaluate and aggregate digital information.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Green, Jeanette
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejlertsson, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Görman, Frida
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sandkvist, Filip
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stattin, Eva
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wohlén, Mattias
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Loggbok för ett obrutet flöde av miljöinformation - Nya arbetssätt genom digitala ekosystem, blockkedja och digitala tvillingar.2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    När en dynamisk loggbok inkluderas i en digital tvilling blir det möjligt att få ut information i form av resurssammanställningar och nyckeltal såsom kompletta klimatdeklarationer för byggnader. På väg dit ser vi två steg som kan adresseras separat och tillsammans ökad delning av data och en samordnad digital materialsammanställning över en byggnads livscykel. Nya aktörer behöver knytas till ett digitalt informationsekosystem kring miljödata för byggmaterial för att stödja denna utveckling.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Green, Jeanette
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fredén, Johanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Holm, Daniel
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bygga med Basta2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Handledningsdokument för val av produkter med begränsat innehåll av farliga ämnen i byggprocessen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Green, Jeanette
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fredén, Johanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Holm, Daniel
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bygga med Basta - Målnivåer och verifiering2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta dokument är att presentera målnivåer för att kunna visa på och mäta hur långt man nått "att bygga med BASTA" i den slutgiltiga byggnaden eller konstruktionen. Målnivåerna kan användas för att formulera beställarkrav i bygg- och anläggningsprojekt. Syftet med målnivåerna är att skapa ökad transparens kring hur långt man uppnår i sin strävan efter att bygga utan farliga ämnen i det enskilda projektet. Målnivåer kan därmed tydligare anges, följas upp och verifieras av byggherren. Målnivåerna kan även användas för

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11. Jarnhammar, Lars
    et al.
    Green, Jeanette
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jarnehammar, Anna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Riskinformation och riskhantering av byggprodukter.Förstudie för tillämpning av riskmodul inom BASTA2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Den nya europeiska kemikalieförordningen REACH sätter särskilt fokus på minskad användning av sådana farliga ämnen som pekas ut som 'substances of very high concern'. Införandet av REACH kommer också att ställa nya krav på så kallade nedströmsanvändare av kemikalier. Detta krav kommer att innebära stort behov av förmedling av riskinformation mellan leverantörer och deras nedströmsanvändare. Denna förstudie har syftat till att klargöra förutsättningarna för att skapa ett informationssystem för riskvärdering och spridning av riskinformation om byggprodukter. BASTA-systemet har blivit väl etablerat som branschens gemensamma standard för utfasning av farliga ämnen ur byggprodukter. I vissa sammanhang tvingas man dock att välja produkter som inte återfinns i BASTA-systemet. För att kunna medverka till att sådana produkter åtminstone inte innehåller något ämne som enligt REACH är utpekat som 'substances of very high concern', och att leverantörerna skaffar sig god kunskap om innehållet i och riskerna med sådana produkter, föreslås att nuvarande BASTA-system kompletteras med en databas för produkter som bara klarar dessa grundläggande egenskapskrav. För att kunna ge leverantörer bättre utrymme för att förmedla riskinformation om sina produkter föreslås också att Kretsloppsrådet överväger att komplettera formuläret för byggvarudeklarationer med obligatoriska fält där sådan riskinformation kan förmedlas.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12. Lilja, Karl
    et al.
    Green, Jeanette
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wiklund, Per
    Woldegiorgis, Andreas
    Self-declarations of environmental classification in www.fass.se2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    AA

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Moberg, Sandra
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wennesjö, Martina
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Andersson, Johanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Green, Jeanette
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Cirkulära materialflöden i glasbranschen: Glasmästeriers samt glas- och metallentreprenörers specifika förutsättningar för cirkulära flöden i bygg- och fastighetssektorn2022Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Med denna rapport vill vi stärka möjligheterna till mer cirkulära flöden av glasprodukter i bygg- och fastighetssektorn. Fokus är främst på glasmästerier och glas- och metallentreprenörers och deras specifika förutsättningar.

    Vår uppskattning visar på en möjlig årlig besparing på ca 120 000 ton CO2e och 50 000 ton minskade avfallsmängder vid återbruk av glasprodukter i byggnaders klimatskal i Sverige. För att stötta glasbranschens aktörer att nå mer cirkulära flöden i bygg- och fastighetssektorn har vi utarbetat förslag på åtgärder och aktiviteter till en handlingsplan.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Thrysin, Åsa
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Andersson, Rasmus
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejlertsson, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Erlandsson, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sandgren, Annamaria
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Green, Jeanette
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Vägledning - Klimatkrav vid upphandling av byggprojekt2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bygg- och fastighetssektorn står för nästan en femtedel av Sveriges klimatpåverkan, varav hälften kommer från byggverksamheten. Projektet Klimatkrav till rimlig kostnad har därför tagit fram en vägledning för att underlätta för bostadsföretag att ställa klimatkrav för byggprojekt. Förutsättningen för att ställa klimatkrav vid upphandling är att det finns ett enhetligt sätt att beräkna klimatpåverkan så att till exempel beräkningar från olika anbudsgivare är möjliga att jämföra.

    Därför har projektet tagit fram anvisningar för LCA-beräkning av byggprojekt som bland annat anger att vedertagen LCA-metodik skall användas, vilka delar av byggnaden som skall inkluderas och så vidare. Anvisningarna är en tolkning av Boverkets lagförslag på klimatdeklaration samt erfarenheter från praktiska beräkningar inom detta och andra projekt.

    Vägledningen presenterar förslag på konkreta informations-, förbättrings-, prestanda- och tilldelningskrav vilka kan kompletterats med negativa eller positiva ekonomiska konsekvenser. Entreprenörens uppföljning mot verkligt utförande beskrivs samt hur en beställare utvärderar och granskar beräkningar.

    Vägledningen kan användas av både privata och offentliga beställare och den kan användas i framtagande av upphandlingsdokument, löpande arbete under ett byggprojekt och i slutskedet av ett projekt. Den är särskilt användbar för nybyggnationer, men går att anpassa till ombyggnation.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Thrysin, Åsa
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Andersson, Rasmus
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejlertsson, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Erlandsson, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sandgren, Annamaria
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Green, Jeanette
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Görman, Frida
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Vägledning - Klimatkrav vid upphandling av byggprojekt. Version 2.02022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Klimatkrav till rimlig kostnad har tagit fram en vägledning för att underlätta för fastighetsbolag att ställa klimatkrav i byggprojekt. Råd och riktlinjer baseras på aktuell forskning, samverkan mellan entreprenörer och allmännyttiga bostadsföretag i nio testpiloter samt Boverkets arbete med Klimatdeklarationslagstiftningen. Olika typer av klimatkravkrav och upphandlingstexter presenteras och råd kring anbudsutvärdering och granskning av beräkningar presenteras. I projektet Klimatkrav till rimlig kostnad ROT har sedan denna vägledning uppdaterat för att inkludera även renoverings- och ombyggnationsprojekt samt uppdatera vägledningen som helthet även för nyproduktion och klimatdeklarationslagen. Här har IVL, Sveriges Allmännytta och Kommuninvest samarbetat med åtta testpiloter bestående av fastighetsbolag, entreprenörer och konsulter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Thrysin, Åsa
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Andersson, Rasmus
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejlertsson, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Erlandsson, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sandgren, Annamaria
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Green, Jeanette
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Görman, Frida
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Vägledning - Klimatkrav vid upphandling av byggprojekt. Version 2.12023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Klimatkrav till rimlig kostnad har tagit fram en vägledning för att underlätta för fastighetsbolag att ställa klimatkrav i byggprojekt. Råd och riktlinjer baseras på aktuell forskning, samverkan mellan entreprenörer och allmännyttiga bostadsföretag i nio testpiloter samt Boverkets arbete med Klimatdeklarationslagstiftningen. Olika typer av klimatkravkrav och upphandlingstexter presenteras och råd kring anbudsutvärdering och granskning av beräkningar presenteras. I projektet Klimatkrav till rimlig kostnad ROT har sedan denna vägledning uppdaterat för att inkludera även renoverings- och ombyggnationsprojekt samt uppdatera vägledningen som helthet även för nyproduktion och klimatdeklarationslagen. Här har IVL, Sveriges Allmännytta och Kommuninvest samarbetat med åtta testpiloter bestående av fastighetsbolag, entreprenörer och konsulter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 17. Woldegiorgis, Andreas
    et al.
    Green, Jeanette
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Remberger, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kaj, Lennart
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Dye, Christian
    Schlabach, Martin
    Results from the Swedish screening 2006. Subreport 4: Pharmaceuticals2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL under 2006/2007 utfört en screening av läkemedel. I denna screening ingick såväl mätningar inom ett nationellt program som analys av prover som samlats in regionalt via länsstyrelserna. Målsättningen med screeningen var att bestämma förekomst av utvalda läkemedelssubstanser i olika matriser i den svenska miljön, att identifiera viktiga transportvägar samt att få en uppfattning om pågående emissioner till den svenska miljön. Läkemedel sprids framförallt via användning på sjukhus eller i hemmen samt från dess upplagring som avfall på deponier. Screeningen fokuserade därmed på reningsverk och deponier. Betydelsen av diffus spridning i urban miljö undersöktes ytterligare via provtagning av vatten, sediment och biota i centrala Stockholm. Bakgrundsnivåer av ämnena bestämdes i vatten och sedimentprover från lokaler där den humana påverkan ansågs vara marginell. För att få en uppfattning om detekterade koncentrationer kommer ifrån hushållsanvändning via avloppsströmmar analyserades även koffein, en vanligt förekommande substans i vatten från reningsverk....

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18. Woldegiorgis, Andreas
    et al.
    Remberger, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kaj, Lennart
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Green, Jeanette
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekheden, Ylva
    Palm Cousins, Anna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Aspmo, Katrine
    Vadset, Marit
    Schlabach, Martin
    Results from the Swedish National Screening Programme 2006. Subreport 5: Hexavalent Chromium, Cr (VI)2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, IVL has during 2006/2007 performed a 'Screening Study' of hexavalent chromium, Cr(VI). Also the concentrations of total chromium, Cr(tot) (i.e. Cr(III) + Cr(VI)) and lead, Pb(tot) were measured in the study.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19. Woldegiorgis, Andreas
    et al.
    Remberger, Mikael
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kaj, Lennart
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Green, Jeanette
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekheden, Ylva
    Palm Cousins, Anna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Dye, Christian
    Aspmo, Katrine
    Vadset, Marit
    Schlabach, Martin
    Langford, Katherine
    Results from the Swedish National Screening Programme 2006. Subreport 3: Zinc pyrithione and Irgarol 10512007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, IVL has during 2006/2007 performed a 'Screening Study' of zinc pyrithione. Also the concentrations of irgarol 1051, zinc (Zn) and lead (Pb) were measured in the study

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf